Bakgrund: Lungfibros är en kronisk respiratorisk sjukdom som kännetecknas av nedsatt lungfunktion och andningssvårigheter. Det finns otillräckliga resurser i form av stöd för personen som drabbats av lungfibros och sjukdomen missförstås av hälso-och sjukvårdspersonal och samhället. Behandlingen är bristfällig och fokuserar i dagsläget på att förebygga, behandla och lindra symtom för att öka livskvaliteten för personen som är drabbad. Det finns utmaningar med vård som enbart fokuserar på symtomlindring och det finns behov av ytterligare insatser för att uppnå en förbättrad livskvalitet hos den enskilda personen med lungfibros. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med lungfibros. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med lungfibros: en turbulent resa från symtom till diagnos, att känna en inre och yttre påverkan, en förändring och påverkan i det dagliga livet, att ha behov av stöd och information, och att ha funderingar inför en oviss framtid. Slutsats: För personer som lever med lungfibros och deras närstående är stöd, information och copingstrategier avgörande i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll gällande kommunikation och den bör vara personcentrerad och anpassad till personens behov och takt. Samtal om livets slutskede är nödvändigt för personer med lungfibros, men brister ofta i vård och omvårdnad av denna patientgrupp. 

Study DesignRandomized controlled trial. BackgroundLow back pain is a common disorder. Patients with low back pain frequently have aberrant and pain-provocative movement patterns that often are addressed with motor control exercises. ObjectiveTo compare the effects of low-load motor control (LMC) exercise and those of a high-load lifting (HLL) exercise. MethodsSeventy participants with recurrent low back pain, who were diagnosed with nociceptive mechanical pain as their dominating pain pattern, were randomized to either LMC or HLL exercise treatments. Participants were offered 12 treatment sessions over an 8-week period. All participants were also provided with education regarding pain mechanisms. MethodsParticipants were assessed prior to and following treatment. The primary outcome measures were activity (the Patient-Specific Functional Scale) and average pain intensity over the last 7 days (visual analog scale). The secondary outcome measure was a physical performance test battery that included 1 strength, 3 endurance, and 7 movement control tests for the lumbopelvic region. ResultsBoth interventions resulted in significant within-group improvements in pain intensity, strength, and endurance. The LMC group showed significantly greater improvement on the Patient-Specific Functional Scale (4.2 points) compared with the HLL group (2.5 points) (P<.001). There were no significant between-group differences in pain intensity (P = .505), strength, and 1 of the 3 endurance tests. However, the LMC group showed an increase (from 2.9 to 5.9) on the movement control test subscale, whereas the HLL group showed no change (from 3.9 to 3.1) (P<.001). ConclusionAn LMC intervention may result in superior outcomes in activity, movement control, and muscle endurance compared to an HLL intervention, but not in pain intensity, strength, or endurance. Registered at ClinicalTrials.gov (NCT01061632).

Purpose: The specific objectives were to: 1) describe the level of pain intensity, disability, activity limitation, kinesiophobia and physical capacity in patients with predominantly peripherally mediated mechanical back pain, and 2) investigate whether differences between these patients in physical and psychosocial factors can be distinguished when the patients are further sub-grouped.Relevance: To improve assessment among patients with chronic low back pain (CLBP) it is important to investigate the prevalence of physical and psychosocial features in homogenous sub-groups.Participants: Seventy-one patients with CLBP, 20-60 years old, with peripherally mediated mechanical pain at the the moment for the study, were included and each patient was sub-classified into one of five sub-groups based on their pain behaviour and functional movement pattern (flexion n=20, flexion/lateral shift, n=11, active extension n=23 , passive extension n=8, and multidirectional pattern n=9).Methods: Data on pain intensity (Visual Analogue Scale), disability (the Roland and Morris Questionnaire), activity limitation (the Patient Specific Functional Scale), kinesiophobia (the Tampa Scale of Kinesiophobia) and physical capacity (lifting capacity and trunk extensor endurance) was collected.Analysis: Mean and standard deviation for parametric and median and interquartile range for non-parametric data were used for descriptive statistics. One-way ANOVA for normally distributed data and Kruskal-Wallis for non-normally distributed data were used for analyses of differences between the sub-groups. The subjects were also divided into two age-groups (20-40 and 41-60 years) and measures of physical capacity were compared to women and men at the ages of 34 and 50, respectively, in the general Swedish population using one sample T-test.Results: The patients reported low to moderate pain intensity (3.1/10±2.4), disability (RMDQ (7.27/24 ±4.2) and kinesiophobia (33.4/68 ±7) and these levels were lower than reported levels in other studies including more heterogenous groups of patients with CLBP. The patiens reported activity limitations (PSFS 13/30±23). Lifting capacity and trunk extensor endurance were significantly lower than in the general population in the youngest age-group. No significant differences in pain intensity, disability, kinesiophobia or physical capacity were found between the sub-groups.Conclusions: This research highlights that patients with predominantly peripherally mediated mechanical back pain may differ from other sub-groups of patients with CLBP (e.g., patients with central sensitization as dominating pain mechanism) regarding physical and psychosocial factors. The individual variation in pain intensity, disability, kinesiophbia and physical capacity among the patients indicates the importance to assess these factors in every patient. Due to the fact that there were few patients in the sub-groups, further research is necessary to explore whether there are differences, that we were not able to disingjish, between patients with different movement patterns.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en sjukdom som mer än 500 000 barn och unga under 17 år lever med och kräver livslång behandling. För barnens föräldrar innebär detta en omställning i det dagliga livet och i deras föräldraskap. Föräldrarna kan ha behov av stöttning från vårdpersonal. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn med typ 1 diabetes. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatet. Analysen resulterade i fem slutgiltiga kategorier. Resultat: Föräldrar till ett barn med typ 1 diabetes kan uppleva att diagnosen förändrar livet. Vardagen styrs av kontroll och planering vilket leder till många känslor som är svåra att hantera. Föräldrarna behöver tillgänglighet från vårdpersonal och andra för att känna trygghet och för att kunna hantera livet med ett barn med diabetes typ 1. Slutsatser: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad är det av betydelse att hen kan relatera till både patienter och anhöriga. Sjukvården har en viktig roll att genom stor tillgänglighet och uppbackning vara ett stöd och därmed vara en trygghet för familjerna i vardagen. Denna studies resultat kan ge en ökad förståelse för föräldrars upplevelse av att ha barn med diabetes typ 1. Det behövs mer kunskap inom området för att sjuksköterskor ska kunna bemöta och stötta familjerna vilket kan leda till förbättrad omvårdnad.

Hjärtstopp drabbar cirka 10 000 personer årligen i Sverige. Antalet personer som överlever ett hjärtstopp har ökat stadigt de sista åren, men fortfarande är det den vanligaste orsaken till plötslig död utanför sjukhus. För de personen som överlever innebär det att livet plötsligt förändras och fokus i det dagliga livet blir på händelsen och dess konsekvenser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de drabbades upplevelser av ett hjärtstopp. En kvalitativ design användes och nio vetenskapliga studier analyserades systematiskt med innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro, att få ett nytt livsperspektiv, att kroppsliga begränsningar leder till känslor av rädsla och maktlöshet, att känna tacksamhet men vara i behov av stödsamtal, att vara i behov av information. Resultatet visade att personer som överlevt ett hjärtstopp hade många frågor och funderingar kring det inträffade men upplevde att de fick bristande information från sjukvården. Känslor som otrygghet, ångest och osäkerhet var vanligt samt oro inför framtiden. Resultatet från denna litteraturstudie kan användas för att öka kunskapen om hur personerna mår psykiskt och fysiskt, samt vilka behov de har för att hantera livet. Det behövs mer omvårdnadsforskning inom området med fokus på sjuksköterskors upplevelser av att vårda de drabbade personerna. Målet är att skapa trygghet hos sjukvårdspersonal så att de kan stötta dessa personer på bästa sätt och främja en läkning hos dem och anhöriga.

Abstrakt

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom är en endokrin sjukdom som drabbar 5-10% av kvinnor i fertil ålder. Orsaken till diagnosen är ännu inte fastställd men kan ha en viss anknytning till ärftlighet. I samband med diagnosen förekommer ett flertal symtom som medför lidande. Syftet: Var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskt ovarialsyndrom. Metod: Fjorton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest induktiv ansats. Resultat: Fem slutliga kategorier framkom i resultatet: Att leva med bristande förmåga att bli gravid, Att känna skam och dölja sitt utseende, Att påverkas av diagnosen inifrån och utifrån, Att leva med en diagnos som förändrar relationer och Att känna sig missnöjd i mötet med sjukvårdspersonal. Slutsats: Att leva med kronisk sjukdom innebär förändringar i vardagen. En djupare förståelse av kvinnors upplevelser av PCOS kan bidra till förbättrad omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv.

Abstract

Background: Adverse events happen yearly within healthcare due to poor communication between health care personnel. To decrease the risk of these adverse events occurring during postoperative handover communication tools such as SBAR (situation, background, assessment, request) has been introduced. Postoperative handover is considered a critical moment during patient care and the introduction of a standardised way of communicating has shown to reduce adverse events and mortality, in addition to improving both the quality of the postoperative handover and the teamwork.

Aim: To describe intensive care nurses’ and nurse anesthetists’ experiences of postoperative handover using the communication tool SBAR.

Method: A qualitative interview study with a deductive approach was conducted. 

Results: SBAR was described as best practice for postoperative handover and an important tool to ensure safe and effective communication. SBAR was thought to create a good structure and a shared mental model for postoperative handover. Participants described subpar teamwork and poor working conditions as further complications to providing safe care.

Conclusion: Participants in the study had good experiences of using SBAR and thought it had a positive effect on patient safety but wished for a more consistent use of SBAR during postoperative handover.

Bakgrund: Långvarig ländryggssmärta är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos människor i åldrarna 45–65 år. Orsaken till långvarig ländryggssmärta varierar men individuella faktorer som ålder, fysisk aktivitet samt psykologiska faktorer som ångest, stress och depression kan vara faktorer som kan bidra till besvären. Bemötandet i vårdens definieras som hur vårdgivaren tar emot sin patient, detta kan vara genom kroppsspråk, hur man hälsar och hur man för samtalet gentemot sin patient. Bemötande har visat sig vara viktigt vid långvarig ländryggssmärta där patienter lätt blir misstrodda. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av fysioterapeuters bemötande vid långvarig ländryggssmärta. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt på distans. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna vilket uppkom från innehållsanalysen var: Vikten av fysioterapeutens intresse och engagemang, fysioterapeutens kommunikation spelar stor roll, att får vara delaktig, förtroendet sviktar vid sviktande kompetens. Konklusion: Patienter med långvarig ländryggssmärta uppskattar en fysioterapeut som är intresserad, lyssnar, kommunicerar, låter patienten vara delaktig och är kunnig. I grunden handlar ett gott bemötande om att välkomna patienten och se personen bakom smärtan.

The COVID-19 pandemic had disruptive consequences for MENA countries’ agri-food value chains that exacerbated poverty and jeopardized food security. This study examines the relationship between individuals’ perception of contracting COVID-19 and their experience of food insecurity, using longitudinal data from the Combined COVID-19 MENA Monitor Household survey. It also investigates the underlying mechanisms of COVID-19 concerns and explores coping strategies employed by households to identify vulnerabilities in food security. The results provide compelling evidence of a strong association between individuals’ concern about the virus and various dimensions of food security, particularly reduced purchasing power and decreased meal frequency. Notably, this association follows an inverted U-shaped curve, with food insecurity initially increasing as worry grows, but declining after individuals contract the virus. High levels of concern were also linked to significant income decreases and worsening economic conditions. Moreover, individuals with higher concerns were more likely to rely on specific coping strategies, particularly spending savings and obtaining funds from relatives or friends. These findings underscore the need for government interventions during disease outbreaks and economic downturns to focus on alleviating individuals’ worry and fear to facilitate informed decision-making that minimizes food insecurity consequences. Additionally, the findings emphasize the need to strengthen social protection systems during public health and economic challenges to ensure food security for vulnerable populations.

We reflect on the experiences in organizing and implementing a high-quality Blended Intensive Programme (BIP) as a joint international event. A BIP is a short programme that combines physical mobility with a virtual part. The 6-day event, titled “DigiHealth-AI: Practice, Research, Ethics, and Regulation”, was organized in collaboration with partners from five European nations and support from the EU’s ERASMUS+ programme in November 2023. We introduced a new learning method called ProCoT, involving large language models (LLMs), for preventing cheating by students in writing. We designed an online survey of key questions, which was conducted at the beginning and the end of the BIP. The highlights of the survey are as follows: By the end of the BIP, 84% of the respondents agreed that the intended learning outcomes (ILOs) were fulfilled, 100% strongly agreed that artificial intelligence (AI) benefits the healthcare sector, 62% disagree that they are concerned about AI potentially eliminating jobs in the healthcare sector (compared to 57% initially), 60% were concerned about their privacy when using AI, and 56% could identify, at least, two known sources of bias in AI systems (compared to only 43% prior to the BIP). A total of 541 votes were cast by 40 students, who were the respondents. The minimum and maximum numbers of students who answered any particular survey question at a given period are 25 and 40, respectively.

Background: The aim of palliative care is to keep the quality of life by integrating a person-centered care at the end of life. Palliative care and hospice care do not focus only on symptoms and medication. Self-esteem, dignity and support were major components for the patient at the end of life. Aim: The aim of this study was to describe how palliative care is given at a hospice in a developing country. Method: The used method was a qualitative participant observation study. The participants were health care staff at a hospice, they were chosen before the study began. The observation took place three times per week for six weeks. The researcher intertwined volunteering and observing at the same time. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The study resulted in six categories: environment, nursing records, nursing care, infection control and meals. Conclusion: The conclusion was that nature and safety had a big impact on the environment. The health care staff worked as a team to fulfill their goals.

Bakgrund: Menstruationscykelns lutealfas är den fas i menscykeln som på senare tid uppmärksammats mer. I lutealfasen höjs progesteronivåerna och livmodern förbereds för att ta emot ett befruktat ägg, det är även i denna fasen premenstruellt syndrom (PMS) är förekommande. PMS har visats kunna bero på känslighet för de neurosteroider som bildas när progesteronet bryts ner. Det har också visats att symtom på detta som kan förekomma är förändrad koordination, ökat posturalt svaj och försämrad ledstabilitet. Idag finns det fortfarande oklarheter kring hur många idrottande kvinnor som upplever en påverkan på balans/koordination under lutealfasen. Syftet med studien var att identifiera om det är förekommande att kvinnliga idrottare upplever försämring av balans och koordination under lutealfasen i menscykeln. Material och metod: Idrottande kvinnor, med en regelbunden menstruationscykel i åldrarna 15-25 år tillfrågades att besvara en enkät innehållande 13 frågor om lutealfasen och upplevda symtom. Resultat: Det framkommer att det till viss del förekommer balans/koordinationsförändringar under lutealfasen hos dem som upplever PMS. Idrottande kvinnor upplever även förändring av prestation i idrottandet under lutealfasen. Konklusion: Eftersom det visats förekomma förändring av balans/koordination under lutealfasen är det en viktig aspekt för fysioterapeuter, tränare och idrottare att veta om när det gäller träning.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar och den vuxenpsykiatriska heldygnsvården har stor press på sig, både utifrån personalbrist, ökat behov och efterfrågan av personcentrerad vård samt med ett ansvar att behandla och möta ett brett spektrum av komplicerade psykiatriska diagnoser och tillstånd. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård besitter ofta stor kunskap och erfarenhet och kan bidra till att stärka vården men får inte alltid utrymme att kliva fram och ta det ansvar som professionen representerar. Rebellsjuksköterskor kan genom sitt driv, patientfokuserade och ledande egenskaper bana väg för andra sjuksköterskor att våga kliva fram och ta sitt professionella ansvar, samt bidra till en positiv utveckling av en säker, personcentrerad vård. Denna studie vill öka kunskapen kring erfarenheter av rebelledarskap för att skapa större förståelse för hur detta kan främjas och användas för att bidra till utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien har genomförts med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård i Sverige och har analyserats med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier: att rebelledarskap kan vara en ensam resa på en väg kantad av utmaningar, att rebelledarskap kan driva verksamheten framåt och stärka en personcentrerad vård, samt att rebelledarskap är en inre drivkraft som utgår från profession och kompetens. Slutsats: Genom sitt driv att förbättra vården och hitta mer individanpassade lösningar utifrån patientens unika omvårdnadsbehov kan rebellsjuksköterskan utgöra en viktig resurs för utvecklandet av en mer personcentrerad psykiatrisk heldygnsvård. Mer forskning behövs för att klargöra hur rebellsjuksköterskans insatser påverkar patienternas återhämtning, samt för att potentiellt kunna bidra till en tydligare arbetsbeskrivning för sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. 

Background: Knowledge, skills and education is a public health policy target area that highlights the importance of education for children and young people. The school plays an important role in the work to achieve equal health at the national level, which makes the school an important arena for health promotion work. Working to promote attendance creates good conditions for an individual to achieve good health over the entire course of life. The health promotion work should focus on strengthening health factors and direct attention to the strengths and resources of children and young people. 

Method: Promoting factors for school attendance were compiled with a systematic literature review based on seven articles published between 2015–2023, limited to children and adolecents aged 6–18 years. Five categories were developed based on the analysis: social support, participation, increased awareness, reward, and health improvements with the school nurse. 

Results: Social support promotes attendance through available teachers, partnerships between teachers and guardians, conversations between teachers and students, teachers and guardians, and home visits. Participation promotes attendance through the involvement of both teacher and student in health-related activities. Awareness means that conversations about absence by identifying the attitude to schooling raise awareness and change behavior positively. Reward highlights the importance of positive incentives to promote attendance. Adaptations as needed highlight the school nurse's ability to adapt the program to the needs of the school, which improves attendance.  

Conclusion: All students need to be seen and heard by an adult in order to thrive and feel safe at school. Children who go to school are given the opportunity to develop basic abilities, which in a long-term perspective creates the conditions for good health. Through this literature review, further light has been directed towards what is important for school attendance. Focus should be placed on promoting attendance among students regardless of low attendance, problematic absence or expected attendance. 

Bakgrund: Inom den prehospitala akutsjukvården kan specialistsjuksköterskan möta en stor variation av luftvägsproblematik. Att ställas inför situationer med patienter med ofri luftväg prehospitalt ställer höga krav på specialistsjuksköterskans kunskap och erfarenhet. En ofri luftväg är ett livshotande tillstånd där snabb och korrekt handläggning krävs för att minimera risken för hypoxi, med risk för efterföljande men som fatal utgång. Att identifiera ett luftvägsproblem och sätta in adekvata metoder för att skapa fria luftvägar är något som specialistsjuksköterskan behöver känna sig säker att utföra, vilket innebär att ha en god förmåga att hantera de tekniker och hjälpmedel som finns att tillgå. Syfte: Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskors och ambulanssjuksköterskors kunskapsnivå och erfarenhet av att hantera patientens ofria luftväg prehospitalt. Metod: Studien har en kvantitativ ansats. Specialistsjuksköterskor (n=145) verksamma inom den prehospitala akutsjukvården i en region i södra Sverige deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes i form av enkäter och datan analyserades i programmet SPSS. Resultat: Studiens fyra huvudsakliga fynd var att ungefär 20 % av respondenterna hade minst en gång under det senaste året varit med om att inte lyckas skapa fria luftvägar. Anestesisjuksköterskor hade en högre självskattad säkerhet inför ofria luftvägar än ambulanssjuksköterskor. Två tredjedelar av respondenterna ville genomföra en repetitionsutbildning i hantering av ofria luftvägar, och hela 83 % av ambulanssjuksköterskorna ansåg att de var i behov av en repetitionsutbildning i att hantera ofri luftväg. Slutsats: Det finns en signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna där anestesisjuksköterskor skattar sig säkrare med att hantera utrustningen vid ofria luftvägar jämfört med ambulanssjuksköterskor. Specialistsjuksköterskorna upplever ett behov av ytterligare utbildning samt kompetenskontroll av luftvägshantering. 

Inledning: Den största anledningen till att barn kommer i kontakt med sjukvården är på grund av misstänkt fraktur, vilket innebär att röntgensjuksköterskor ofta möter barn i det dagliga arbetet på röntgenavdelningen. Trots det är dessa sällan utbildade i bemötande av barn, eller inom pediatrisk bildtagning. Vuxna som inte är vana vid att hantera barn kan känna viss tveksamhet eller rädsla inför att vårda ett barn. För att kunna förbättra mötet med barn är det viktigt att veta vilka känslor sjukvårdpersonal känner i mötet, och varför. Syfte: att beskriva vilka upplevelser sjukvårdpersonal känner i mötet med barn. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 10 artiklar som granskades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. De 10 artiklarna var av kvalitativ ansats och intervjuade sjukvårdspersonal som bestod av ambulanspersonal, akutsjuksköterskor, allmänsjuksköterskor och radioterapeuter. Resultat: Fyra kategorier; bemötande, hanterbarhet, tiden har betydelse och föräldrar. Dessa beskriver i vilka situationer sjukvårdspersonal upplever både negativa och positiva känslor i mötet med barn. Slutsats: att identifiera vilka känslor som uppstår är grunden för fortsatta studier för att förbättra arbetsmiljön för såväl röntgensjuksköterskor som övrig sjukvårdspersonal. 

Purpose: To describe occupational therapists' experiences of identifying and promoting meaningful activities with people aged 80 years and over, with homecare. Method: The authors chose a qualitative approach to describe the subjective experiences of the occupational therapists. Eight semi- structured interviews were conducted and analyzed on the basis of qualitative content analysis. Result: The data resulted in three categories, one with two subcategories these were: Identification of individual needs for meaningful activities, Work promoting against meaningful activities with subcategories: Problems occupational therapists meet with the elderly as well as supportive resources to maintain meaningful activities,as well as the category of Occupational Therapists' lack of and the wish for resources to work towards meaningful activities. Conclusion: The study shows that occupational therapists in the field of home care focus on starting from the patient's individual life story and they see a danger with generalizing when working with patients aged 80 years and over. Occupational therapists' experiences also showed that minor efforts and the social network of relatives and friends are important for the patients to be able to carry out meaningful activities. The participants in the study showed a great commitment to their work while expressing a wish to do more for the patients.

Sepsis är ett globalt hälsoproblem och en stor del av personerna som överlever får restsymtom som påverkar deras livskvalité. Syftet med denna studie var att sammanställa faktorer som påverkar livskvalitén för personer som överlevt en sepsis. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes där 19 artiklar ur den systematiska litteratursökningen valdes ut för analys. Resultatet visar att faktorer såsom psykiska, fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar påverkar personernas livskvalité, då det medför en känsla av att inte vara en fri individ. Andra faktorer som påverkade livskvalitén var förändringar i det sociala livet vilket innebar att personer upplevde en känsla av att inte vara en del av gemenskapen. Detta på grund av att relationer påverkades samt svårigheter att återgå till arbetet. Känslomässiga faktorer som framkom och påverkade personer som överlevt en sepsis var rädsla och oro för att drabbas igen samt existentiella funderingar kring varför just dem drabbats. För att sjuksköterskor ska kunna vara ett sådant stöd till återhämtning som behövs utifrån personernas individuella behov, är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap kring vilka faktorer som påverkar livskvalité för personer som överlevt sepsis. Det är också av stor vikt att möjliggöra tidig upptäckt och adekvat omvårdnad för personer med sepsis. Föreslagna interventioner var arbetsträning, stödjande samtal samt personcentrerad omvårdnad för att stärka empowerment och återhämtning även efter vårdtidens slut. Kvalitativ forskning utifrån personers perspektiv behövs för att öka kunskapen om och möjliggöra en tidig upptäckt och adekvat vård och omvårdnad för personer med sepsis.

Att som förälder få uppleva att barnet drabbas av en kronisk sjukdom är en omvälvande händelse för många föräldrar. När ett barn blir sjuk är det oftast en hel familj som drabbas och i vården finns det en utmaning i att möta hela familjen som är i behov av stöd och vård. Syfte var att beskriva upplevelser av att vara förälder till barn med kronisk sjukdom. I denna litteraturstudie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat visar att diagnosen och sjukdomen upplevdes svår att hantera. Känslor som sorg, förtvivlan och skuld beskrevs komma i samband med sjukdomen. Känslan av att behöva stöd från hälso- och sjukvården upplevdes viktig av föräldrarna. Familjen upplevde svårigheter att hantera det vardagliga livet och få det att fungera. Mycket oro över det sjuka barnets framtid upplevdes. Fortsatt forskning som handlar om hur hälso- och sjukvården ska kunna ta hand om föräldrar till kroniskt sjukt barn bör utföras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få tillgång till verktyg som hjälper dem att bemöta föräldrar till kroniskt sjuka barn.

Nyckelord: Föräldrar, kroniskt sjuka barn, familjer, lidande, omvårdnad, upplevelser

Demenssjukdom är en av de mest vanligt förekommande sjukdomarna och det är främst äldre människor som drabbas. Detta kommer att leda till att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka och deras komplexa sjukdomsproblematik kommer att leda till ökat behov av sjukhusvistelse och särskilt boende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda människor med demenssjukdom. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes inom området, vilket resulterade i tio studier som svarade på syftet. Studiernas innehåll analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats, som resulterade i fyra kategorier: Att vårdandet kan vara en utmaning, Att både ha kunskaps- och tidsbrist, Att vårdmiljön inte är utformad för personer med demenssjukdom och Att ha en god relation och kommunikation har stor betydelse. Studiens resultat diskuteras främst utifrån personcentrerad vård och hur ett personcentrerat förhållningsätt skulle kunna etableras inom vården av personer med demenssjukdom, i syfte att stärka personen med demenssjukdom utifrån dennes unika förutsättningar. Slutsatsen belyser vikten av att arbeta personcentrerat inom demensvården och att kunskap om demenssjukdomar kan underlätta svåra situationer. 

Bakgrund: Befolkningen blir äldre och kräver alltmer komplicerad hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmen. Som en följd av detta förväntas även den palliativa vården i hemmen öka. Den palliativa vården bör tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda personer som får palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts i studien. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i tre olika kommuner i norra Sverige. Insamlade data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier. Att vara en del av ett team med ett gemensamt mål, att föra existentiella samtal är viktigt, att klara utmaningen med ett känslofyllt och ensamt arbete, att vilja ge en värdig och tryggvård och att försöka se till hela familjens behov. Slutsats: Arbetet med palliativ vård inom hemsjukvården är komplext och distriktssköterskan är en del av ett större team. Trots detta kan arbetet upplevas som ensamt, känslosamt och krävande, men även viktigt och givande. Ett fungerande teamarbete, regelbunden utbildning och debriefing är faktorer som leder till att distriktssköterskan utvecklas och kan ge god omvårdnad. 

Oral tablets are convenient and widely administered drugdosage forms.The mechanical properties of a drug substance such as plasticity, ability to cohere into compacts and friction/adhesion are important in the development of a tablet formulation. Crystal engineering is an interesting and viabletool for improving or optimizing these technical properties of a drug substance.The creation of a lternative polymorphic forms, cocrystals, salts or hydrates of a drug substance can result in structural variations in the molecular packing of the crystals and, thereby, can alter the deformation behavior of the materials.Knowledge of the relationships between crystal modifications and the technical properties in multicomponent systems is limited, but represents a possibility to predict mechanical properties based on crystalstructure that facilitates engineering particles for the optimal processing performance. The overall objective of this thesis is thus to gain better understanding of the relationships between the crystal structure features and the mechanical properties of cocrystals and salts. Paracetamol form I, its cocrystals with oxalic acid and 4,4´-bipyridine, and its hydrochloride salt were selected as model systems in the study.The materials were scaled-up using rational crystallization methods and the physical purity was confirmed. The relevant properties of these powders were determined.Tablets were then made at applied pressures of50-250 MPa under controlled conditions.The tabletability and compactability of the powders were determined. The compression mechanics of the powders were the investigated according to a material classification protocol.Slip planes were identified by visually observing the crystal structures and based on the attachment energies calculated using different force fields in the materialsstudio.The tensile strengths of the powders increased with increasing pressure and the tabletability decreased in the order oxalic acid>paracetamol-hydrochloride salt≈paracetamol-oxalic acid>4,4´-bipyridine>paracetamol-4,4´-bipyridine.The tensile strength of the tablets decreased exponentially with increasing porosity,with some exceptions.Ingeneral, the cocrystals and the salt displayed intermediate compression characteristics as compared to the reference substances.The elastic recovery of the cocrystal and salt forms of paracetamol was not markedly different from that of paracetamol.It was found that slip plane prediction based on the attachment energies was not reliable. While it was possible to explain the improved tableting properties of powders based on the crystal features (i.e. the presence of slip planes and flat layers), no clear relationship was found with yield pressure. This may be attributed to possible brittle material characteristics and the surface energies of the crystals,which need to be further studied.Thus, cocrystallization and salt formation introduced structural features that were responsible for changes in the compaction and compression properties of drug substances. In future work, we intend to extend these studies to provide a clear picture of structure-mechanical property relationships in organic molecular crystals over multiple length scales;molecules to crystals to bulk powder.Key words Crystal engineering, solid forms, cocrystals, salts, tableting, crystal structure, mechanical properties, compression analysis

Objectives were to study mechanical properties of various solid forms of paracetamol and relate to their crystal structures. Paracetamol Form I (PRA), its cocrystals with oxalic acid (PRA-OXA) and 4,4-bipyridine (PRA-BPY) and hydrochloride salt (PRA-HCL) were selected. Cocrystals and salt were scaled-up using rational crystallization methods. The resulting materials were subjected to differential scanning solid-state characterization. The powders were sieved and 90-360 µm sieve fraction was considered. These powders were examined by scanning electron microscopy (SEM) and densities were determined. Tablets were made at applied pressures of 35-180 MPa under controlled conditions and the tablet height, diameter and hardness were measured. Tensile strength and porosity of the tablets were estimated using well known models. Crystal structures of these systems were visualized and slips planed were identified. Cocrystal and salt of PRA were physically pure. Sieved powders had comparable morphologies and particle size. The apparent and theoretical densities of powders were similar but no clear trends were observed. The tensile strengths of these compacts were increased with increasing pressure whereas tabletability decreased in the order oxalic acid > PRA-HCL ≈ PRA-OXA > BPY > PRA-BPY. Tablet tensile strength decreases exponentially with increasing porosity with the exception of PRY-BPY and BPY. Slip plane prediction based on attachment energies may not be independently considered. However, it was possible to explain the improved mechanical properties of powders based on the crystal structure. Cocrystallization and salt formation have introduced structural features that are responsible for improved tableting properties of PRA.

Bakgrund; Att leva med en dödlig sjukdom som cancer är svårt och påfrestande upplevelse, och forskning har visat att personer med cancer lider av både fysiskt och psykisk smärta. Syfte; Denna litteraturstudies syfte var att beskriva personers upplevelser av smärtlindrande behandling under palliativ vård vid cancer. Metod; Litteraturstudien genomfördes med 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Analysens resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av den smärtlindrande behandlingen som ges under palliativ vård vid cancer: Att känna oro och rädsla över farmakologisk smärtlindring, Att uppleva farmakologisk smärtlindring som enda tillgängliga alternativ, Att smärtlindring främjar hälsa och livskvalitet, Att uppleva bristande smärtkontroll och biverkningar av smärtlindring och Att hitta egna strategier att lindra smärta. Slutsats; Smärtlindrande behandling hade stor betydelse för personer med cancersmärta. Personer upplevde att smärtlindringen möjliggjorde att uppleva välbefinnande och ökad självständigheten. Genom att tillhandahålla effektiv smärtlindring kunde personer leva och dö med värdighet. Mer forskning inom detta område är viktigt för att få djupare förståelse.

Abstract

Introduction: Social development in Sweden points to an environment where shootings with firearms become an increasingly common phenomenon among criminal groups. With the Terrorist attack of April 7, 2017, the Civil Protection and Preparedness Authority (MSB) has been commissioned by the government to investigate what needs to be resolved in order for society to be better prepared for events with ongoing fatalities. It is important that the experiences created by the staff exposed to these challenges are taken care of and that you can integrate and identify the best strategies that you can use to prepare yourself best for the mission. Aim: The aim was to identify the strategies used by ambulance nurses for preparation during the drive out in a situation where a patient has received a gunshot wound. Method: The study has been conducted with a descriptive qualitative approach. Semi-structured interviews were used to collect retrospective data from 10 ambulance nurses. The collected data was analyzed by critical incident technique and resulted in five final categories. Result: The results show that ambulance nurses use both mental and practical strategies to prepare for the care of a patient with a gunshot wound. The five final categories identified during the analysis were as follows: To talk to the colleague and to get a common strategy for structuring and distributing work, reviewing and repeating relevant algorithms, searching for a policy and thinking about safety, mental stability through calm and structured thoughts with an open mind, going through which equipment is the priority for a life-threatening bleeding and where it is located. Clinical implications: The result of this research project helps staff in the field of ambulance care receive different strategies that can be used to prepare for the care of patients who have been shot. The preparations are linked to their own mental strategies, collaboration with colleagues, collaboration with other actors and preparation for patient care. Key words: Preparation strategies, prehospital care, ambulance nurses, shot injury, critical incident technique.

Bakgrund: Att vårda patienter i vaket tillstånd kräver större förberedelser och hänsyn på operationssalen. Operationssjuksköterskor behöver tillgodose patienten och ge god omvårdnad och samtidigt säkerställa en säker och steril högteknologisk miljö. Studier har visat att patienters upplevelse under operation påverkas av operationssjuksköterskans bemötande. Genom att öka medvetenhet och kunskap om operationssjuksköterskans möte med vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operation förbättras. 

Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kirurgi i vaket tillstånd. 

Metod: En kvalitativ intervjustudie med elva stycken operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Att patienten är i fokus och direkt få ett kvitto på arbetet, Att sträva efter ett gott samarbete och professionalitet inom teamet, Att vilja minska oro och skydda patienten, Att vara lyhörd och ge patienten möjlighet till delaktighet

Slutsats: Denna studie visade att operationssjuksköterskorna lade fokus på patienten då de genomgick kirurgi i vaket tillstånd och de ville vara lyhörda för patientens behov för att ge dem en bra upplevelse. De ville skydda patienten från obehag och även verka som patientens företrädare. 

Abstract

Aim:  As pain is common in children and adolescents and musculoskeletal pain is an emerging research field in adolescents, one way to measure the pain and impact is to use questionnaires. The purpose was to develop and test-retest a questionnaire in musculoskeletal pain in adolescents.

Method: The Teen Nordic Musculoskeletal Questionnaire Extended version (TNMQ-E) was developed and tested in a pilot study. Thereafter, and with consultation of a group of experts in the area, the questionnaire was revised to the final version.  82 participants (age range 9-15, 52 boys and 30 girls) answered the final version of the questionnaire with a 24-hour interval in a school in the Stockholm area and it was subsequently collected to assess the test-retest reliability. Cohen´s kappa coefficient (κ), 95 % confidence interval and ICC 2,1 was used to evaluate the correlation.

Results: The questionnaire can be divided in three parts, pain prevalence, pain experience and pain impact. Pain prevalence showed moderate correlation overall (κ 0,42-0,92), but pain experience (κ0,5-0,93 & ICC 2,1 0,5-0,99) and pain impact (-0,03-1) demonstrated a substantial to high correlation. TNMQ-E questionnaire demonstrated overall substantial test-retest reliability.

Conclusion: TNMQ-E is a questionnaire that seems to be a tool epidemiological purposes that can be self-administered in an adolescent population with substantial correlation.

ObjectivesPatients admitted to an intensive care unit (ICU) often experience distressing memories during recovery that have been associated with poor psychological and cognitive outcomes. The aim of this literature review was to synthesise the literature reporting on relationships between elements of ICU treatment and memories after discharge in adult ICU survivors.Review method usedIntegrative review methods were used to systematically search, select, extract, appraise and summarise current knowledge from the available research and identify gaps in the literature.Data sourcesThe following electronic databases were systematically searched: PubMed, Ovid EMBASE, EBSCOhost CINAHL, PsycINFO and Cochrane Central Register of Controlled Trials. Additional studies were identified through searches of bibliographies. Original quantitative research articles written in English that were published in peer-review journals were included.Review methodsData extracted from studies included authors, study aims, population, sample size and characteristics, methods, ICU treatments, ICU memory definitions, data collection strategies and findings. Study quality assessment was based on elements of the Critical Appraisal Skills Programme using the checklists developed for randomised controlled trials and cohort studies.ResultsFourteen articles containing data from 13 studies met the inclusion criteria and were included in the final analysis. The relatively limited evidence about the association between elements of ICU treatment and memories after ICU discharge suggest that deep sedation, corticoids and administration of glucose 50% due to hypoglycaemia contribute to the development of delusional memories and amnesia of ICU stay.ConclusionsThe body of literature on the relationship between elements of ICU treatment and memories after ICU discharge is small and at its early stages. Larger studies using rigorous study design are needed in order to evaluate the effects of different elements of ICU treatment on the development of memories of the ICU during recovery.

Introduktion: Anestesisjuksköterskans roll prehospitalt är att vårda den kritiskt skadade patienten. De kan bidra till prehospital vård med goda kunskaper i avancerad luftvägshantering, vana att använda potent analgetika, anestesimedel och innehar erfarenhet av avancerad smärtbehandling. Ambulanser i Sverige idag är främst bemannade med specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård, men även grundutbildade sjuksköterskor förekommer. De har uttryckt efterfrågan efter mer utbildning och resurser vad det gäller smärtlindring prehospitalt. Flera studier har påvisat att smärtlindring prehospitalt som bristfällig. Bristfällig smärtlindring kan leda till svåra komplikationer för patienten. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att jobba utifrån patientens unika behov, förbereda och hantera de utmaningar som kan manifesteras. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av att smärtlindra vuxna patienter med svår smärta prehospitalt. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats med beskrivande design genom semistrukturerade intervjuer användes i denna studie. Intervjuerna analyserades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre kategorier – bedömning och anpassning av smärta, kompetens och erfarenhet påverkar den smärtlindring som patienten erhåller, smärtlindringens emotionella och psykologiska aspekt– med nio subkategorier. Slutsats: Anestesisjuksköterskor som deltog i denna studie beskriver att de besitter kompetens och har erfarenhet att möta de utmaningar som finns med prehospital smärtlindring. De tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt och utgår från patientens behov och aktuella situation vid smärtlindring. Anestesisjuksköterskor kan med sin kompetens och kunskap bidra med utbildning och utveckling i prehospitala verksamheter för att på sätt förbättra omhändertagandet av patienten. 

Bakgrund: Upp till två tredjedelar av alla personer som söker vård får ingen biomedicinsk förklaring till sina besvär. Personer med medicinsk oförklarliga symtom går igenom ett stort lidande av att leva i ovisshet. Jakten på att få svar var långdragen och ledde till både psykisk utmattning och fysisk funktionsnedsättning för personer, samtidigt som de behövde kämpa för att bli betrodda. Vårdpersonalens bemötande visade sig ha en stark koppling till hur personer hanterade situationen och sjuksköterskan beskrevs ha en viktig roll i vårdmötet. Det beskrevs ett samband mellan sjuksköterskans negativa attityd mot personer med medicinskt oförklarliga symtom och låg kunskap och erfarenhet av denna patientgrupp, vilket förklarar betydelsen av denna studie. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av vårdmötet vid medicinskt oförklarliga symtom. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: att möta en brist på förståelse och okunskap skapar lidande, att inte bli sedd och misstrodd skapar en känsla av att bli förminskad, att känna sig sviken och övergiven av sjukvården skapar maktlöshet, att utredningsprocessen bidrar med motstridiga känslor samt att en god vårdrelation ger acceptans och förmåga att kunna hantera situationen. Slutsats: En god vårdrelation är avgörande för välbefinnandet hos personer med medicinsk oförklarliga symtom. Med ett holistiskt synsätt och en personcentrerad vård kan en god vårdrelation bidra till acceptans och förmåga att hantera situationen. Denna studie har visat ett antal brister i vården av dessa personer. Dessa brister kan åtgärdas genom att inte låta stigmatisering diktera i vårdmiljöer, genom att vårdpersonal tar ansvar för att hålla en hög nivå av evidensbaserad kunskap, samt genom att skapa ett gott vårdmöte och en god vårdrelation med personer de möter i yrket.

Hjärtinfarkt är i dag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och död runt om i världen. Egenvård är en stor del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och innebär att personen på egen hand eller med hjälp av andra utför vissa delar av sin behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt. Studien gjordes med fokus på ett inifrånperspektiv och är baserad på elva artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att stöd från andra ger trygghet till att genomföra förändringar, att rädsla hämmar och bidrar till förändring, att vilja ta hand om sig själv och att hindras från att kunna ta hand om sig själv. Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt behöver motivation för att kunna förändra sina levnadsvanor. Personerna har ett stort behov av information och kunskap för att kunna förstå sambandet mellan sjukdom och behovet av egenvård. Genom att personen har stöd ifrån ett socialt nätverk och från sjukvården upplever personen en trygghet i att genomföra och motiveras till att behålla de nya levnadsvanorna. Sjukvården bör fokusera på att ge en personcentrerad omvårdnad och kontinuerligt utvärdera hur personens motivation, behov och kunskap förändras över tid.

Bakgrund: Vid rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi kan rehabilitering med fysioterapeut komplettera kirurgiska ingrepp för att uppnå bästa möjliga resultat. Framtagna riktlinjer vid gynekologisk kirurgi som sammanfattat bästa evidens visar på brister. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vård- och rehabiliteringsprocessen i samband med rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi utförd i Sverige. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats och ett ändamålsenligt urval. Åtta deltagare rekryterades och datainsamlingen utfördes genom kvalitativa digitala semistrukturerade intervjuer. Analys av data skedde genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av data resulterade i en övergripande huvudkategori, “En tid präglad av eget ansvar”. Denna framträdde från fyra kategorier; “En otydlig vård och rehabilitering ökar risken för otrygghet”, “En tid med stor påverkan”, “Bemötandets roll” samt “Fysioterapi - en efterfrågad del i vård- och rehabiliteringsprocessen”. Kategorierna stöddes av två underkategorier vardera. Konklusion: Vård och rehabilitering inom området rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi behöver förbättras för att kunna erbjuda den vård som patienterna har en lagstadgad rätt till. Information, kunskap, stöd samt bemötande behöver förbättras i vård- och rehabiliteringsprocessen och fysioterapi behöver bli standard. 

Bakgrund: Träning under en graviditet är viktigt både ur ett fysiologiskt samt psykologiskt perspektiv. Bristande fysisk aktivitet är en stor riskfaktor för hälsan. Livshändelser såsom graviditet och förlossning kan utgöra en större risk för bristande fysisk aktivitet hos kvinnor. Gravida kvinnor rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. Informationen kring fysisk aktivitet och träning är ofta bristfällig inom mödrahälsovården varför det efterlyses ett närmare samarbete mellan till exempel barnmorskor och fysioterapeuter. Genom att förbättra kvantiteten och kvaliteten på informationen angående fysisk aktivitet hos gravida finns det en möjlighet att korrigera felaktiga uppfattningar och på så sätt främja en god hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors egen uppfattning om fysisk aktivitet och träning under och efter en graviditet samt upplevelse av mottagen information från sjukvården angående ämnet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fem kvinnor, vilka rekryterades via ett strategiskt urval. Därefter genomfördes en innehållsanalys av intervjuerna. Resultat: Analysen av intervjutexterna resulterade i en huvudkategori “Den gravida kroppen - individens eller sjukvårdens ansvar?”. Huvudkategorin innehöll följande kategorier “Kunskapsinhämtning - individens ansvar” samt “Aktivitetsnivå - individens val” med tillhörande underkategorier. Konklusion: Studien visade positiva upplevelser och uppfattningar av fysisk aktivitet och träning i samband med graviditeten. De intervjuade kvinnorna upplevde bristande information från sjukvården gällande detta ämne. De råd som kvinnorna hade fått från sjukvården upplevdes som osäkra och väldigt generella, därför fanns en önskan om att individanpassa råden.

Bakgrund: Under de senaste åren har behovet av vård och omsorg förändrats. Detta på grund av den demografiska utvecklingen och övergång från främst sjukhusvård till insatser i primärvården. Det finns många studier som beskriver upplevelser av vårdpersonal inom vård och omsorg i hemmet, men färre studier som belyser vårdtagarens upplevelser. Syfte: Den här studien beskriver äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i ordinärt boende vid kronisk sjukdom. Metod: 20 artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Känslan av att inte få vara delaktig, Känslan av ouppfyllda behov, och Känslan av ökad trygghet i vardagen. Resultatet visar att personer som tar emot vård och omsorg i sina hem kan uppleva otillräcklig delaktighet i sin egen vård och omsorg, men att denna upplevelse minskar ju mer vårdpersonalen jobbar utifrån ett personcentrerad arbetssätt. Slutsats: Detta förtydligar vikten av personcentrerad vård även när det gäller vård och omsorg i ordinärt boende, och att fortsätta utvecklingen av rutiner och organisationsformer som stödjer detta arbetssätt. För att säkerställa adekvat och personcentrerad vård och omsorg i denna miljö kommer det krävas nya mått för kvalitet som även tar hänsyn till patientupplevelser och -delaktighet.

Research suggests that team sports can constitute an arena for health promotion and encompass an important societal function. Despite this, many choose to leave the team sport context at a young age, whereas elite athletes form a group that has chosen to continue participating. The purpose of this study was to investigate elite athletes’ experiences of the team sport’s health promotion characteristics and which factors can contribute to the motivation to continue with sports participation. The research method was of a qualitative nature and the data collection consisted of interviews with focus groups. Twenty participants were recruited from four different sporting clubs, each in a different field of sport respectively. The data was analyzed using a manifest content analysis method, where four categories - “Something bigger’’, “Body and mind’’, “Professional conditions’’ and “The motivation of the game” - created the main theme “Elite team sport - to be driven together by something health promotive’’. The result shows that elite team sports can contribute with health promotive qualities, that together with the work of the sports clubs and the element of competition creates motivation for continuing sports participation. The conclusion is that health promotive qualities in elite team sports can constitute something bigger than just the sport itself and promote both mental and physical health. This effect, together with assistance from the sports club, as well as the element of the competition, constitute motivational factors for continued sports participation.  

Att gå från att vara en person till att bli en patient innebär att livet kan förändras. Sårbarhet, utsatthet, förlust av kontroll, rädsla för det okända och stress är vanligt förekommande känslor i samband med operation. Patienter har beskrivit att de upplever operation som att balansera mellan att vara delaktig och osynlig, inte vilja störa men samtidigt bli sedd, samt att känna sig ensam, övergiven och exponerad. Som blivande operationssjuksköterskor är det viktigt att ha kunskap om patientens upplevelse, samt reflektera över det egna arbetet. Flertalet studier har fokuserat på patientens upplevelse och visar att personalens bemötande och kommunikation är avgörande för patientens upplevelse. Studies syfte var att kartlägga operationssjuksköterskors uppfattningar av operation med vaken patient. Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, och tillämpade enkätformulär som datainsamlingsmetod med bekvämlighetsurval. Analysen genomfördes med deskriptiv analys, samt hypotesprövning för att stärka resultatet. Resultatet presenterades med tabeller, grafer och text. Den öppna kvalitativa frågan sammanställdes i kategorier och presenterades med citat. Resultatet visade att operationssjuksköterskor uppfattade att vid en operation med vaken patient skedde förändringar av kommunikationen och bemötandet, samt att operationssalen uppfattades lugnare och mer harmonisk när musik spelades. Författarna rekommenderar fortsatta studier för djupare förståelse av operationssjuksköterskors uppfattningar av förändringar av kommunikationen och bemötandet vid operation med vaken patient, samt musikens påverkan. Resultatet från denna studie kan användas som reflektionsstöd dels hos arbetsgivaren och dels hos den enskilda operationspersonalen, samt som stöd vid handledning av studenter och nyutbildade operationssjuksköterskor. 

Inom ramen för denna artikel diskuterar vi såväl den psykosociala som den fysiska miljön i skolan. Vidare argumenterar vi för att skolans miljö är av betydelse för elevernas möjligheter att lära sig, likväl som för deras upplevelser av lärandesituationerna. Särskilt intressant blir då att lyssna till eleverna. Syftet med denna artikel är därför att synliggöra och diskutera elevers röster i förhållande till hur skolan kan bli den bästa platsen för lärande. Detta görs med utgångspunkt i forskningsprojektet ”Skolan suger” eller?, där drygt 200 elever i åldrarna 11–15 år deltog. Eleverna fick skriftligen reflektera över hur skolan ska bli en riktigt bra lärandemiljö. För att utveckla skolan till den bästa platsen för lärande uttryckte eleverna en önskan att kunna påverka sin lärandemiljö, att uppnå ömsesidighet och samspel, att kunna hantera tidsregleringen i skolan, samt att uppfylla behov för välbefinnande.

What can we do to improve our knowledge and understanding of school children health and well being? This question was raised when the ArctiChildren project started. The aim of this presentation is to share some methodological perspectives on research within schools. It is crucial to develop a number of different options of collaboration between researchers, teachers and students, as well as different possible methods. We will highlight the importance of developing collaboration between the researchers and the schools. We will also discuss projective methods, for example drawings, as one way to gain knowledge and understanding of schoolchildren's school experiences. Another method we will discuss is working on consulting basis with the staff in order to decrease bullying and harassment in school.

"Dammed taxi cab!" A twelve year old student wrote these words in the margins of a questionnaire in school concerning psychosocial well-being. Within this paper they will serve as a point of departure for the discussion. Can the messages found on the sides of the squares intended for an X in a questionnaire be considered non-messages? Or are these expressions indeed messages that are made silent and therefore can be considered silent messages? Then one might wonder what the meanings of the silent messages are that often occurs in questionnaires? Can, or maybe should, we take notice of these silent messages? According to Polanyi every human being has silent and unexpressed dimensions within themselves, which acknowledge situations where we recognise that we know more than we can explain. This is also stressed by Merleau-Ponty, who argued that something exists beyond what is said, and Bateson emphasised that a non-message is also a message - the silence tells us something. Within this paper we will highlight and discuss the significance of silent messages of communication in general, and especially in questionnaires.