Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 860
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aghajan ghazi, Alice Lejla
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Nilsson, Elin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Palliativ vård på ett hospice i ett utvecklingsland – en observationsstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: The aim of palliative care is to keep the quality of life by integrating a person-centered care at the end of life. Palliative care and hospice care do not focus only on symptoms and medication. Self-esteem, dignity and support were major components for the patient at the end of life. Aim: The aim of this study was to describe how palliative care is given at a hospice in a developing country. Method: The used method was a qualitative participant observation study. The participants were health care staff at a hospice, they were chosen before the study began. The observation took place three times per week for six weeks. The researcher intertwined volunteering and observing at the same time. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The study resulted in six categories: environment, nursing records, nursing care, infection control and meals. Conclusion: The conclusion was that nature and safety had a big impact on the environment. The health care staff worked as a team to fulfill their goals.

  • 2.
    Ahlgren, Johanna
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Det korta mötet med barn i vården: En litteraturstudie om upplevelser hos sjuksköterskor2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Den största anledningen till att barn kommer i kontakt med sjukvården är på grund av misstänkt fraktur, vilket innebär att röntgensjuksköterskor ofta möter barn i det dagliga arbetet på röntgenavdelningen. Trots det är dessa sällan utbildade i bemötande av barn, eller inom pediatrisk bildtagning. Vuxna som inte är vana vid att hantera barn kan känna viss tveksamhet eller rädsla inför att vårda ett barn. För att kunna förbättra mötet med barn är det viktigt att veta vilka känslor sjukvårdpersonal känner i mötet, och varför. Syfte: att beskriva vilka upplevelser sjukvårdpersonal känner i mötet med barn. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 10 artiklar som granskades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. De 10 artiklarna var av kvalitativ ansats och intervjuade sjukvårdspersonal som bestod av ambulanspersonal, akutsjuksköterskor, allmänsjuksköterskor och radioterapeuter. Resultat: Fyra kategorier; bemötande, hanterbarhet, tiden har betydelse och föräldrar. Dessa beskriver i vilka situationer sjukvårdspersonal upplever både negativa och positiva känslor i mötet med barn. Slutsats: att identifiera vilka känslor som uppstår är grunden för fortsatta studier för att förbättra arbetsmiljön för såväl röntgensjuksköterskor som övrig sjukvårdspersonal. 

  • 3.
    Ahlqvist, Anette
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Lindkvist, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Att vara förälder till barn med kronisk sjukdom - en litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att som förälder få uppleva att barnet drabbas av en kronisk sjukdom är en omvälvande händelse för många föräldrar. När ett barn blir sjuk är det oftast en hel familj som drabbas och i vården finns det en utmaning i att möta hela familjen som är i behov av stöd och vård. Syfte var att beskriva upplevelser av att vara förälder till barn med kronisk sjukdom. I denna litteraturstudie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat visar att diagnosen och sjukdomen upplevdes svår att hantera. Känslor som sorg, förtvivlan och skuld beskrevs komma i samband med sjukdomen. Känslan av att behöva stöd från hälso- och sjukvården upplevdes viktig av föräldrarna. Familjen upplevde svårigheter att hantera det vardagliga livet och få det att fungera. Mycket oro över det sjuka barnets framtid upplevdes. Fortsatt forskning som handlar om hur hälso- och sjukvården ska kunna ta hand om föräldrar till kroniskt sjukt barn bör utföras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få tillgång till verktyg som hjälper dem att bemöta föräldrar till kroniskt sjuka barn.

    Nyckelord: Föräldrar, kroniskt sjuka barn, familjer, lidande, omvårdnad, upplevelser

  • 4.
    Ahlström, Elin
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Andersson, Elina
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom är en av de mest vanligt förekommande sjukdomarna och det är främst äldre människor som drabbas. Detta kommer att leda till att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka och deras komplexa sjukdomsproblematik kommer att leda till ökat behov av sjukhusvistelse och särskilt boende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda människor med demenssjukdom. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes inom området, vilket resulterade i tio studier som svarade på syftet. Studiernas innehåll analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats, som resulterade i fyra kategorier: Att vårdandet kan vara en utmaning, Att både ha kunskaps- och tidsbrist, Att vårdmiljön inte är utformad för personer med demenssjukdom och Att ha en god relation och kommunikation har stor betydelse. Studiens resultat diskuteras främst utifrån personcentrerad vård och hur ett personcentrerat förhållningsätt skulle kunna etableras inom vården av personer med demenssjukdom, i syfte att stärka personen med demenssjukdom utifrån dennes unika förutsättningar. Slutsatsen belyser vikten av att arbeta personcentrerat inom demensvården och att kunskap om demenssjukdomar kan underlätta svåra situationer. 

  • 5.
    Aitken, Leanne M.
    et al.
    School of Nursing & Midwifery & NHMRC Centre of Research Excellence in Nursing (NCREN), Centre for Health Practice Innovation, Menzies Health Institute Queensland, Griffith University.
    Castillo, Maria I.
    School of Nursing & Midwifery & NHMRC Centre of Research Excellence in Nursing (NCREN), Centre for Health Practice Innovation, Menzies Health Institute Queensland, Griffith University.
    Ullman, Amanda
    School of Nursing & Midwifery & NHMRC Centre of Research Excellence in Nursing (NCREN), Centre for Health Practice Innovation, Menzies Health Institute Queensland, Griffith University.
    Engström, Åsa
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Cunningham, Kathryn
    Population Health Sciences, Medical Research Institute, University of Dundee.
    Rattray, Janice
    Population Health Sciences, Medical Research Institute, University of Dundee.
    What is the relationship between elements of ICU treatment and memories after discharge in adult ICU survivors?2016In: Australian Critical Care, ISSN 1036-7314, E-ISSN 1878-1721, Vol. 29, no 1, p. 5-14Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    ObjectivesPatients admitted to an intensive care unit (ICU) often experience distressing memories during recovery that have been associated with poor psychological and cognitive outcomes. The aim of this literature review was to synthesise the literature reporting on relationships between elements of ICU treatment and memories after discharge in adult ICU survivors.Review method usedIntegrative review methods were used to systematically search, select, extract, appraise and summarise current knowledge from the available research and identify gaps in the literature.Data sourcesThe following electronic databases were systematically searched: PubMed, Ovid EMBASE, EBSCOhost CINAHL, PsycINFO and Cochrane Central Register of Controlled Trials. Additional studies were identified through searches of bibliographies. Original quantitative research articles written in English that were published in peer-review journals were included.Review methodsData extracted from studies included authors, study aims, population, sample size and characteristics, methods, ICU treatments, ICU memory definitions, data collection strategies and findings. Study quality assessment was based on elements of the Critical Appraisal Skills Programme using the checklists developed for randomised controlled trials and cohort studies.ResultsFourteen articles containing data from 13 studies met the inclusion criteria and were included in the final analysis. The relatively limited evidence about the association between elements of ICU treatment and memories after ICU discharge suggest that deep sedation, corticoids and administration of glucose 50% due to hypoglycaemia contribute to the development of delusional memories and amnesia of ICU stay.ConclusionsThe body of literature on the relationship between elements of ICU treatment and memories after ICU discharge is small and at its early stages. Larger studies using rigorous study design are needed in order to evaluate the effects of different elements of ICU treatment on the development of memories of the ICU during recovery.

  • 6.
    Albertsson, Ellenor
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Holmbom, Lina
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt är i dag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och död runt om i världen. Egenvård är en stor del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och innebär att personen på egen hand eller med hjälp av andra utför vissa delar av sin behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt. Studien gjordes med fokus på ett inifrånperspektiv och är baserad på elva artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att stöd från andra ger trygghet till att genomföra förändringar, att rädsla hämmar och bidrar till förändring, att vilja ta hand om sig själv och att hindras från att kunna ta hand om sig själv. Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt behöver motivation för att kunna förändra sina levnadsvanor. Personerna har ett stort behov av information och kunskap för att kunna förstå sambandet mellan sjukdom och behovet av egenvård. Genom att personen har stöd ifrån ett socialt nätverk och från sjukvården upplever personen en trygghet i att genomföra och motiveras till att behålla de nya levnadsvanorna. Sjukvården bör fokusera på att ge en personcentrerad omvårdnad och kontinuerligt utvärdera hur personens motivation, behov och kunskap förändras över tid.

  • 7.
    Aldenlöv, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Lundbäck, Rebecca
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Operationssjuksköterskors uppfattningar av operation med vaken patient: En kvantitativ enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 credits / 60 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att gå från att vara en person till att bli en patient innebär att livet kan förändras. Sårbarhet, utsatthet, förlust av kontroll, rädsla för det okända och stress är vanligt förekommande känslor i samband med operation. Patienter har beskrivit att de upplever operation som att balansera mellan att vara delaktig och osynlig, inte vilja störa men samtidigt bli sedd, samt att känna sig ensam, övergiven och exponerad. Som blivande operationssjuksköterskor är det viktigt att ha kunskap om patientens upplevelse, samt reflektera över det egna arbetet. Flertalet studier har fokuserat på patientens upplevelse och visar att personalens bemötande och kommunikation är avgörande för patientens upplevelse. Studies syfte var att kartlägga operationssjuksköterskors uppfattningar av operation med vaken patient. Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, och tillämpade enkätformulär som datainsamlingsmetod med bekvämlighetsurval. Analysen genomfördes med deskriptiv analys, samt hypotesprövning för att stärka resultatet. Resultatet presenterades med tabeller, grafer och text. Den öppna kvalitativa frågan sammanställdes i kategorier och presenterades med citat. Resultatet visade att operationssjuksköterskor uppfattade att vid en operation med vaken patient skedde förändringar av kommunikationen och bemötandet, samt att operationssalen uppfattades lugnare och mer harmonisk när musik spelades. Författarna rekommenderar fortsatta studier för djupare förståelse av operationssjuksköterskors uppfattningar av förändringar av kommunikationen och bemötandet vid operation med vaken patient, samt musikens påverkan. Resultatet från denna studie kan användas som reflektionsstöd dels hos arbetsgivaren och dels hos den enskilda operationspersonalen, samt som stöd vid handledning av studenter och nyutbildade operationssjuksköterskor. 

  • 8.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Forsman, Arne
    Hertting, Krister
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Kostenius, Catrine
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Lasten hyvinvointi ell – näkökulmia aiheeseen2008In: Psykososiaalisen hyvinvoinnin edistäminen opetustyössä, Rovaniemi: Lapin yliopistokustannus , 2008, p. 39-46Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Bergmark, Ulrika
    Forsman, Arne
    Hertting, Krister
    Kostenius, Catrine
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Några perspektiv på psykosocial hälsa bland barn2008In: Barns trivsel i Nord: aktiviteter for psykososial trivsel fra skoler i Barentsregionen, Oslo: Gyldendal Norsk Folag AS , 2008, p. 39-45Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Bergmark, Ulrika
    Forsman, Arne
    Hertting, Krister
    Kostenius, Catrine
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Well-being among children: some perspectives from a Swedish viewpoint2008In: Crystals of schoolchildren's well-being: cross-border training material for promoting psychosocial well-being through school education, Rovaniemi: Lapland University of Applied Sciences, 2008, p. 39-46Chapter in book (Other academic)
  • 11.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Forsman, Arne
    Öhrling, Kerstin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Some research perspectives on the Arctichildren project from a Sweidsh horizon2006In: Abstract book: ArctiChildren conference : psychosocial well-being of schoolchildren in the Barents region 28-29th of September 2006, ArctiChildren Conference , 2006, p. 14-Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    What can we do to improve our knowledge and understanding of school children health and well being? This question was raised when the ArctiChildren project started. The aim of this presentation is to share some methodological perspectives on research within schools. It is crucial to develop a number of different options of collaboration between researchers, teachers and students, as well as different possible methods. We will highlight the importance of developing collaboration between the researchers and the schools. We will also discuss projective methods, for example drawings, as one way to gain knowledge and understanding of schoolchildren's school experiences. Another method we will discuss is working on consulting basis with the staff in order to decrease bullying and harassment in school.

  • 12.
    Alnersson, Anna
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Fahlgren, Hanna
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 22018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att leva med den kroniska sjukdomen diabetes mellitus typ 2 kan innebära att personen själv behöver utföra förändringar i sin livsstil för att behandla sin sjukdom vilket för vissa kan innebära en helt ny livsstil. Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. En kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv valdes som metod. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med en manifest ansats. Totalt analyserades 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem kategorier; Behöva ta ansvar och kontroll, Känna motivation och hälsa, Önska förståelse och bekräftelse, Kämpa med tvivel och utmaningar och Vilja ha socialt stöd. Deltagare beskrev upplevelser kring att de fullt ut eller delvis hade huvudansvaret över sin egen vård. Motivation och kunskap var betydelsefull för livsstilsförändringar och hälsa. Det fanns en önskan hos deltagare om att få utökad information och kunskap samt socialt stöd. Livsstilsförändringar kunde upplevas utmanande då de påverkade livet och det fanns barriärer för att lyckas utföra dessa. Med hjälp av motivation, kunskap och stöd kan livsstilsförändringar upplevas hälsofrämjande. Ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas av sjuksköterskan för att stärka personer i deras utförande av livsstilsförändringar. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livsstilsförändringar.

  • 13.
    Andersson, Anna
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Edin, Sofia
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Patienters upplevelser i samband med att genomgå en perkutan koronar intervention (PCI): En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att drabbas av sjukdom kan ses som en krävande process, en förändring i livet som kan påverka hälsan. En akut hjärtinfarkt kan vara en traumatisk upplevelse som kräver direkt vård. Perkutan koronar intervention (PCI), som allmänt kallas ballongvidgning ges för att återställa den bristande blodcirkulationen. PCI sker vanligtvis vid akuta hjärt- och kärltillstånd eller som planerad åtgärd om besvär funnits en längre tid. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med att genomgå en PCI. En kvalitativ innehållsanalys användes som metod där nio artiklar analyserades och resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade på upplevelser av att existensen hotas, många obesvarade frågor uppkom i samband med behandlingen, följden av att inte veta skapade otrygghet och svårigheter att kunna inse sjukdomens allvar. Var patienten däremot välinformerad och trygg var upplevelsen av den givna vården stärkande. Trygghet identifierades som ett av de viktigaste behov som vården behöver kunna tillgodose hos dessa personer. En slutsats som kan dras är att ett gott samarbete och kontinuitet i vården med anpassad information gynnar patientens tilltro och delaktighet, vilket kan främja hälsa och välbefinnandet hos patienten.

  • 14.
    Andersson, Emma
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Bergström, Ellinor
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Anledningar till varför sjuksköterskor överväger att lämna sin profession: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ett stort hinder i dagsläget för att kunna bedriva en säker och effektiv sjukvård är bristen på sjuksköterskor. Bristen är global och påverkar folkhälsan på ett negativt sätt. Den låga bemanningen innebär att vårdkvalitén samt patientsäkerheten påverkas negativt. Syftet var att sammanställa kunskap om vilka anledningar som bidrar till att sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. En integrerad litteraturöversikt tillämpades som metod där den systematiska litteratursökningen utfördes i två databaser. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades där femton var kvantitativa och tre kvalitativa. I analysen framkom fem huvudteman vilka sågs som anledningar till varför sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. De framtagna huvudteman var: demografiska faktorer, arbetsförhållanden, omvårdnadsarbetet, sjuksköterskeprofessionen och arbetsplatsens utformning samt påverkan på familjelivet. Förbättrade arbetshållanden, bättre förutsättningar till att utföra en god och säker omvårdnad samt ökade möjligheter till personlig utveckling är viktiga delar för att sjuksköterskor ska stanna kvar inom professionen. Detta skulle i sin tur bidra till ökad patientsäkerhet och högre kvalité på den givna vården.

  • 15.
    Andersson, Erika
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Dabija Eriksson, Alexandra
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Donationsprocessen; Främjande och utmanande faktorer från intensivvårdssjuksköterskans perspektiv: En intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 90 000 personer avlider i Sverige varje år varav cirka 200–270 personer kan vara potentiella organdonationer. Det är betydelsefullt att intensivvårdssjuksköterskan känner sig väl förtrogen med rutiner kring identifiering av en potentiell donator och riktlinjer kring monitorering och behandlingsmål för organdonatorn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen utifrån två frågeställningar; vilka var de främjande respektive utmanande faktorerna i samband med donationsprocessen? Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterska inom intensivvård med erfarenhet av donationsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sexkategorier framkom; Behov av utbildning och praktisk träning, att frågan om donation av någon anledning inte ställs, en sällan förekommande process som är resurskrävande och annorlunda, en positiv inställning och en uttalad vilja, betydelsen av stöd och information, intensivvårdsmiljö är rätt miljö. Slutsats: Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor upplevde ett flertal utmanande och främjande faktorer under donationsprocessen. Det finns behov av fler studier inom området. En interventionsstudie före och efter specifik utbildning med både teoretisk och praktisk undervisning behöver utföras för att studera hur och i vilken grad utbildning påverkar donationsprocessen. Det finns en brist på studier som berör varför frågan om donation inte ställs och även detta behöver studeras vidare.

  • 16.
    Andersson Grenholm, Emelie
    et al.
    Anderstorp Health Care Centre, Västerbotten County Council, Skellefteå.
    Söderström, Pernilla
    Bureå-Skelleftehamn Health Care Centre, Västerbotten County Council, Skelleftehamn.
    Lindberg, Birgitta
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Providing Breastfeeding Support: Experiences from Child-HealthNurses2016In: International Journal of Child Health and Nutrition, ISSN 1929-4247, Vol. 5, no 4, p. 126-134Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: Breastfeeding problems are common during the early period but can often be prevented or overcome with adequate support. Child-health nurses meet almost all children during their first weeks of life and play an important role in promoting breastfeeding and in strengthening parents’ confidence and their belief in their own ability. It is, therefore, important to gain more knowledge about child-health nurses’ experiences. Objective: To describe child-health nurses’ experiences of providing breastfeeding support. Methods: This qualitative study is descriptive with an inductive approach. A purposive sample of eight child-health nurses recruited from district health care centers participated. Data were collected through focus group interviews and analyzed with content analysis. Results: Child-health nurses consider it to be important to provide early breastfeeding support and that early hospital discharge following birth can complicate breastfeeding. Furthermore, the introduction of infant formula and tiny tastes given to the baby can be a barrier to breastfeeding. Parents’ confidence had an effect on breastfeeding, and breastfeeding is promoted by confident parents. Trends and cultural differences have an influence on parents’ attitudes toward breastfeeding. Child-health nurses stated the importance of having a consensus breastfeeding policy. Conclusion and Recommendation: A number of factors affect breastfeeding, and breastfeeding support from child-health nurses is important in the early stages after birth. To conclude, the support must be individually tailored with a focus on the parents’ needs. There is a need for greater cooperation between the maternal care and child-health care staff in order to provide adequate and continuous breastfeeding support throughout the care chain.

  • 17.
    Andersson, Gun
    et al.
    Enterostomal-therapist, Division of Surgery, Sunderby Hospital.
    Engström, Åsa
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Söderberg, Siv
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    A chance to live: women's experiences of living with a colostomy after rectal cancer surgery2010In: International Journal of Nursing Practice, ISSN 1322-7114, E-ISSN 1440-172X, Vol. 16, no 6, p. 603-608Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe women's experience of living with a colostomy after rectal cancer surgery. Interviews with five women about their experiences were subjected to thematic content analysis. The findings showed that receiving a cancer diagnosis gave rise to thoughts about life and death. For the women to feel comfortable, the information and health-care measures need to focus on supporting them through the entire process, also when the treatment is completed. After the surgery, the women adjusted to living with colostomy and carried on as before the cancer diagnosis, but they constantly worried about leakage or flatulence. The women were happy to have survived the cancer and this realization helped them to accept and have a good life with colostomy. In conclusion, women with colostomy because of rectal surgery need specific rehabilitation and nursing care that focuses on adjustment to temporary or permanent changes in life.

  • 18.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Svärd, Robert
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Prehospitalt omhändertagande av patienter med annat språk och kulturell bakgrund2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 credits / 60 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    På senare år har strömmen av människor som flyr undan konflikt ökat markant. Det stora flertalet som söker sig till Sverige har en annan kulturell bakgrund med skilda värderingar och traditioner än den svenska. De har ofta ett modersmål som innebär svårigheter att kommunicera. En sviktande hälsa eller andra livshändelser gör att en stor del av dessa människor söker kontakt med den svenska sjukvården och då främst ambulanssjukvården eftersom de har fått information om det svenska nödnumret 112. Ambulanssjuksköterskors möten med människor som har en annan kulturell bakgrund eller där språket försvårar kommunikationen har blivit allt vanligare. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av sitt prehospitala omhändertagande när språket eller den kulturella skillnaden är en begränsning. Nio personer intervjuades, alla var anställda som ambulanssjuksköterskor med erfarenhet att möta dessa patienter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav slutgiltigt två huvudkategorier: ”Språket som begränsning” och ”Kulturella begränsningar” samt sju kategorier. Resultatet visar att den kontext som ambulanssjuksköterskan verkar inom på många sätt är extrem och utsatt, där snabba beslut ibland måste fattas med hjälp av mycket bristfällig eller helt utebliven information och möjlighet till stöd. Svårigheter att kommunicera med patient och närstående tillsammans med kulturella skillnader skapar många gånger frustration hos de inblandade men det beskrevs även hur berikande dessa möten kan vara. Erfarenheter och därigenom nya sätt att hantera dessa situationer var talande för flertalet av deltagarna. En tydlig önskan om att öka sin kunskap inom detta område, att bli mer kulturellt kompetent, var återkommande. En slutsats som kan dras är att ytterligare kulturell utbildning för ambulanssjuksköterskorna samt tolkhjälp skulle bidra till en god kommunikation med patienterna. Ambulanssjuksköterskorna skulle ha större möjlighet att ge information på ett kulturellt anpassat sätt om de fick en ökad kulturell kompetens. 

  • 19.
    Andersson, Lena
    et al.
    Department of Geriatrics, Piteå Älvdal Hospital.
    Burman, Marie
    Department of Orthopaedics, Piteå älvdal Hospital.
    Skär, Lisa
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Experiences of caretime during hospitalization in a medical ward: older patients' perspective2011In: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, no 4, p. 646-652Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    he population is ageing the world over, and there is an increasing prevalence of chronic illness and complex conditions. Older people are at greater risk of having several complications than the general population, leading to more time spent in hospital and an increased risk of readmission. The most specific need of older patients is often the multiple need of care. The aim of this study was to describe older patients’ experiences of caretime during a hospitalization in a medical ward. Data were collected with semi-structured interviews with nine older patients, and analysed using qualitative thematic content analysis. The analysis resulted in two themes and five categories. The results show that caretime during hospitalization includes a lot of waiting and that patients manage the waiting in different ways. The results also point out the importance of patients developing good relationships with professionals since good relations creates feelings of security and can reduce anxiety and fear during a hospital stay. The patients pointed out the importance of being more involved in their own care and asked for more detailed information about the hospital stay. The results revealed that information makes patients’ more secure and safe during a hospitalization and makes them participate and affect their own care and treatment more.

  • 20.
    Andersson Marchesoni, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Fältholm, Ylva
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Lindberg, Inger
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Technologies in older people's care: Values related to a caring rationality2017In: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 24, no 2, p. 125-137Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUNDThe tension between care-based and technology-based rationalities motivates studies concerning how technology can be used in the care sector to support the relational foundation of care.OBJECTIVESThis study interprets values related to care and technologies connected to the practice of good care.RESEARCH DESIGNThis research study was part of a development project aimed at developing innovative work practices through information and communication technology. Participants and research context: All staff (n = 18) working at two wards in a care facility for older people were asked to participate in interviews, and 12 accepted. We analysed the data using latent content analysis in combination with normative analysis. Ethical considerations: The caregivers were informed that participation was voluntary and that they could drop out at any time without providing any explanation.FINDINGSFour values were identified: 'presence', 'appreciation', 'competence' and 'trust'. Caregivers wanted to focus on care receivers as unique persons, a view that they thought was compromised by time-consuming and beeping electronic devices. Appraising from next-of-kin and been seen as someone who can contribute together with knowledge to handle different situations were other desires. The caregivers also desired positive feedback from next-of-kin, as they wanted to be seen as professionals who have the knowledge and skills to handle difficult situations. In addition, the caregivers wanted their employer to trust them, and they wanted to work in a calm environment.DISCUSSIONCaregivers' desire for disturbance-free interactions, being valued for their skills and working in a trustful working environment were interpreted as their base for providing good care. The caregivers' arguments are based on caring rationality, and sometimes they felt the technological rationality interfered with their main mission, providing quality care.CONCLUSIONIntroducing new technology in caring should support the caring relationship. Although society's overall technology-based approach may have gained popularity as a problem solver, technology-based rationality may compromise a care-based rationality. A shift in attitudes towards care as a concept on all societal levels is needed.

  • 21.
    Andersson, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Nya IKT-lösningar i omsorgsarbetet: statushöjare eller statussänkare?2010In: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, no 3-4, p. 7-10Article in journal (Other academic)
  • 22.
    Andersson, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Vård- och omsorgspersonalens etiska resonemang ur ett genusperspektiv2011Conference paper (Other academic)
  • 23.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Lindberg, Inger
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Hur uppfattar vård och omsorgspersonal ett digitalt verktyg som stöd för läkemedelshantering?2012Conference paper (Other academic)
  • 24.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Lindberg, Inger
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Re-admissions of the Elderly Medical Patients: Implementation of new electronic application combined with structural changes in home healthcare – staff’s view2013Conference paper (Refereed)
  • 25.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Lindberg, Inger
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Staff expectations on implementing new electronic applications in a changing organization2012In: The Health Care Manager, ISSN 1525-5794, E-ISSN 1550-512X, Vol. 31, no 3, p. 208-20Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study was undertaken to describe staff expectations prior to implementation of new electronic applications in a changing organization. Changes are a part of human existence; changes based on implementation of technology and information and communication technology are taking place in the health care sector globally. The Swedish public health care and social care sector is taking a similar path. A qualitative approach with group interviews of 23 staff divided in 5 groups was performed. Latent content analysis was used to analyze the transcribed interviews. The theme, taking standpoint today in relation to the past, emerged from 3 areas of discussion: "distance holding," "ruled by the organization," and "health care development in the future." New restraints on staff affect the caregiving process. Managers should consider whether a particular change is revolutionary or evolutionary and act in the change process according to the possible psychological impact of the change.

  • 26.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Lindberg, Inger
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Fältholm, Ylva
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Digital support for medication administration: Status-enhancing innovation for care workers?2013Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Background: There are assumptions that innovative ICT solutions in healthcare can improve the efficiency and contribute to increased quality. Innovation through ICT is also expected to increase status of and attract men to care work.A project aimed at finding innovative ICT solutions was realized between 2009 and 2012. The project involved a healthcare center and two nursing homes. Technicians (all men) were those in the project given the assignment of finding innovative solutions together with staff. Involved in the project were also ICT companies and academic researchers. This research study was undertaken in a nursing home context. A tool for medication administration was under development and to be tested.Purpose; to describe staff’s perceptions of digital support for medication administration and understand staff’s underlying values when arguing for or against the tool.Data collection; focus-group interviews were carried out to collect data. To analyze and interpret the content of the data, a phenomenographic method was used.Findings; Participants questioned the utility and also the need of the ICT solution. Participants also expressed a risk for impaired working environment as an effect of the tool. They also thought the tool would be complicated to use and sometimes would lack in performance. Increased status as an effect of introducing ICT was a belief that was not held by the staff.Conclusions; Setting aside the fact that from the perspective of an outsider, the intention of the project was indeed to do good , staff did not perceive the ICT solution in a positive manner. Politicians and policymakers may be over emphasizing the possibilities of ICT for solving future challenges in healthcare. Focus on technological innovations and a discourse in which care workers are excluded can actually be contra-productive to the possibilities of enhancing the status of care work, which is still predominantly performed by women

  • 27.
    Andersson, Marit
    et al.
    Primärvården, Piteå älvdals sjukhus.
    Karlsson, Ewa
    Brännström, Benny
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Att leva med en demenssjuk person: anhörigas behov av stöd och hjälp2001Report (Other academic)
  • 28.
    Andersson, Siri
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Olea, Jennifer
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Att leva med ALS - en sjukdom som leder till döden: -En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och dödlig sjukdom där det är vanligt att många dör inom 2-5 år efter diagnos. När motoriska nervcellerna bryts ner och dör försvagas muskulaturen och en vanlig dödsorsak är andningssvikt. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. En litteratursökning genomfördes där 10 kvalitativa artiklar som svarade mot syftet valdes ut.Studien utgick från en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i femkategorier; att få diagnosen innebär en dödsdom, att tvingas leva med förluster som sjukdomen medför, att kunna känna meningsfullhet, att söka strategier för att leva med förändringar samt att vilja bestämma för få kontroll över sitt eget liv. Resultatet visade att personer med ALS upplevde att vid diagnostisering ifrågasattes hela deras existens samt att diagnosen kom som en chock. De beskrev även att de fysiska förlusterna sjukdomen medförde begränsade livet och friheten togs ifrån dem, dock kunde de känna hopp om de fick mycket stöd av familj och vänner. Personer med ALS hittade strategier genom att de undvek negativa tankar och ersatte dem med positiva tankar. De beskrev även att ta beslut kring sin egna vård gav dem känslan av vara i kontroll. Denna studie kan användas för att upplysa vårdpersonal om upplevelser personer som lever med ALS har och på så sätt kunna förstå och bemöta dessa människor på bästa sätt. Detta för att kunna höja livskvaliteten samt underlätta för dem under sjukdomsförloppet.

  • 29.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Öhman, Jennie
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Kvinnliga patienters upplevelse av att genomgå en ortopedisk operation2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Elektiva ortopediska operationer på grund av osteoartros är vanligt förekommande och antalet har ökat sedan protesoperationer började genomföras i början av 1960-talet. Vårdtiderna har förkortats och det ställer höga krav på god och säker omvårdnad. Patienter med osteoartros upplever ofta att de har en nedsatt livskvalitet och en operation kan ge förutsättningar till ett bättre liv. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att genomgå en ortopedisk operation. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och sexunderkategorier.Resultat: I resultatet framkom att information ses som viktigt både innan och under händelseförloppet, att det är viktigt att få ett bra bemötande för att upplevelsen ska bli trygg och att själva operationen kan ge känslor av både hoppfullhet och obehag. Hur sjukvårdspersonalens bemötande inverkar på patientens upplevelser av operation och en god vårdrelation har en stor betydelse för patientens upplevelse av sjukhusvistelsen och det egna välbefinnandet. Konklusion: När patienten upplever delaktighet i vårdförloppet av kompetent vårdpersonal känner de att omvårdnaden blir personlig och upplever därmed trygghet.

  • 30.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Juuso, Päivi
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Gard, Gunvor
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Rolander, Bo
    Jönköping University.
    Larsson, Agneta
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Health Care Students' Attitudes Toward Addressing Sexual Health in Their Future Profession: Validity and reliability of a questionnaire2016In: International Journal of Sexual Health, ISSN 1931-7611, E-ISSN 1931-762X, Vol. 28, no 3, p. 243-250Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: To test the reliability and validity of the Students' Attitudes Towards Addressing Sexual Health questionnaire (SA-SH), measuring students' attitudes towards addressing sexual health in their future professions.

    Method: A cross-sectional online survey (22 items) were distributed to 186 nursing, occupational therapy and physiotherapy students in Sweden, April 2015. Validity and reliability were tested.

    Results: The construct validity analysis led to three major factors: present feelings of comfortableness, future working environment and fear of negative influence on future patient relations. The construct validity, internal consistency reliability and intrarater reliability showed good results.Conclusion: The SA-SH is valid and reliable.

  • 31.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Larsson, Agneta
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Gard, Gunvor
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Rolander, Bo
    Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Juuso, Päivi
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Health care students' attitudes towards working with sexual health in their professional roles - survey of students at nursing, physiotherapy and occupational therapy programmes2016In: Conference abstracts: Pre-conference abstracts, 2016Conference paper (Refereed)
  • 32.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Larsson, Agneta
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Gard, Gunvor
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Health and Rehab.
    Rolander, Bo
    Jönköping University, Futurum, Academy for Health and Care, Jönköping County Council.
    Juuso, Päivi
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Health Care Students’ Attitudes Towards Working with Sexual Health in Their Professional Roles: Survey of Students at Nursing, Physiotherapy and Occupational Therapy Programmes2016In: Sexuality and disability, ISSN 0146-1044, E-ISSN 1573-6717, Vol. 34, no 3, p. 289-302Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore differences and similarities in health care students’ attitudes towards working with and communicating with patients about sexual health issues in their future professions. The aim was also to explore whether the students’ gender, age and future professions were influencing factors and whether there was a change in attitude depending on educational levels, gender, age and future professions. The study also aimed to explore the potential development of those differences and similarities in attitudes between health care students having achieved different levels of education and training in their future professions. A cross-sectional quantitative study was performed with an online survey distributed to nursing, occupational therapy and physiotherapy students. The students believed that they needed increased sexual health education and increased communication skills about sexual health. Gender and future profession are factors that significantly affect the attitudes of the students towards working with sexual health. Nursing and occupational therapy students have a more positive attitude towards addressing sexual health in their future professions than do physiotherapy students. Further research is needed in this field to improve competence in sexual health for all student groups, particularly physiotherapy students. Further research is also needed to explore the significance of gender regarding education in sexual health and attitudes towards working with sexual health.

  • 33.
    Arvidsson, Erik
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Granberg, Elin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Vårdpersonalens upplevelser av att samtala om sexuell hälsa med patienter: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och tillfredsställande sexualliv har stor betydelse för människors välbefinnande. Behovet av att tala om sexuell hälsa är olika beroende på patienten. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller kommunikation och ska se till patientens behov både fysiskt, psykiskt och andligt. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av samtal om sexuell hälsa med patienter. Genom en manifest kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga artiklar besvarades syftet och resultatet gav fyra kategorier: att kön, ålder, civilstånd och religion påverkar samtal, att arbetsmiljö försvårar möjligheten till samtal, att obekvämlighet och otydliga ansvarsroller påverkar samtal och att kunskap främjar trygghet. Resultatet visade på övergripande kunskapsbrist hos vårdpersonalen och med förbättrad utbildning och tydligare riktlinjer för vårdpersonalen kan detta förbättras. EX-PLISSIT modellen kan göra skillnad men även att verksamheterna måste ta del av forskningen för att komma ifrån problematiken med att samtala med patienter om sexuell hälsa.

  • 34.
    Arvidsson, Jennie
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Selström, Emelie
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av överrapportering av postoperativa patienter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Runt om i världen och på svenska sjukhus och , överrapporteras dagligen flertaletpostoperativa patienter mellan anestesi-och intensivvårdssjuksköterskor. Vad somkommunicerats har stor betydelse för patienternas fortsatta vård och sjuksköterskornasupplevelse av överrapportering. Bristande överrapportering kan få konsekvenser som sämrevårdkvalité och ökad risk för komplikationer för patienterna. Syfte: Att beskriva anestesi-ochintensivvårdssjuksköterskors upplevelser av överrapportering av postoperativa patienter. Metod:Intervjuer genomfördes i form av fokusgrupper, en med anestesisjuksköterskor och en medintensivvårdssjuksköterskor. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Fem huvudkategorier: Behov av att dubbelkolla och dubbeldokumentera, att inte veta vilkeninformation som är relevant och sakna förståelse för varandra, att den postoperativaavdelningen är rörig och orsakar störningar i överrapportering, attoperationssjuksköterskornas överrapportering är viktig och behov av att överrapportera vidpatienterna och upprätthålla fullständig sekretess. Slutsats: Tydliga rutiner behövs gällande vadpostoperativ överrapportering ska innehålla, samt utveckling av samarbete mellan de som deltar iöverrapportering. Behov av att kunna genomföra överrapportering vid patienterna men ändåupprätthålla sekretess var ett komplext område. Operationssjuksköterskans deltagande iöverrapportering var ett av de största förbättringsområden som framkom denna studie.

  • 35.
    Asker, Matilda
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Torki, Jasmine
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Sjuksköterskors upplevelser av etiskt utmanande situationer inom palliativ vård: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Att befinna sig i stadiet palliativ vård är något som påverkar hela individen, både kropp och själ. Sjuksköterskor har en betydande roll i den palliativa vården, för att kunna se och möta patientens behov på ett fysiskt och psykiskt plan. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt utmanande situationer inom palliativ vård. En systematisk litteratursökning genomfördes inom området och tio vetenskapliga artiklar valdes ut som svarade mot syftet. Artiklarna som ingick i analysen, analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysprocessen resulterade i fyra slutliga kategorier: Att det är svårt att leva upp till värderingar av palliativ vård, att brist på samsyn och stöd leder till maktlöshet, att inte ha kunskap att möta patienters och närståendes förväntningar skapar frustration och att känslor av otillräcklighet leder till osäkerhet vid patientmötet. Resultatet visade på en sammanställning av att sjuksköterskor kan möta palliativ vård i primärvård, slutenvård och hemsjukvård. Detta upplevde sjuksköterskor som en etiskt utmanande situation på grund av bristande kunskap om ämnet. Slutsatsen som framkom är att sjuksköterskor behöver en ökad kunskap samt mer utbildning om palliativ vård, för att kunna ge en värdig död. Det behövs dock vidare forskning inom etiken och dess påverkan av palliativ vård, för att kunna förbättra samt utveckla vården inom detta område.

  • 36.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Behandling av svårigheter att äta på sjukhus2003In: Svårigheter att äta, Lund: Studentlitteratur AB, 2003, p. 99-109Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Hur kan vi integrera vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap?: (sammanfattning av gruppdiskussioner)2006In: Erfarenhetsbaserad kunskap: vad är det och hur värderar vi den?, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening , 2006, p. 58-61Chapter in book (Other academic)
  • 38.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Internet technology in home care2005In: First International Conference on Lifestyle, Health and Technology: June 1-3, 2005 at Luleå University of Technology, Porsön, Luleå, Sweden, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2005Conference paper (Refereed)
  • 39.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Omvårdnadsvetenskap som huvudområde: exempel från ett lärosäte2009In: Omvårdnad som akademiskt ämne: rapport från arbetande konferens, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening , 2009, p. 43-47Chapter in book (Other academic)
  • 40.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Utbildning om ätande, bedömning av ätande och svårigheter att äta2003In: Svårigheter att äta, Lund: Studentlitteratur AB, 2003, p. 163-167Chapter in book (Other academic)
  • 41.
    Axelsson, Karin
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Utbildningen om ätandet: vilket är det konkreta innehållet i utbildning/fortbildning av sjuksköterskor vad gäller omvårdnadsfenomenet ätandet och jur överensstämmer detta med aktuell forskning2002In: Omvårdnad som akademiskt ämne i forskning, utbildning och patientnära verksamhet, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening , 2002, p. 11-14Chapter in book (Other academic)
  • 42.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Ahrel, K
    Friström, A-E
    Hallgren, L.
    Nydevik, I.
    Pain among persons living at a nursing home2000In: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 20, no 2, p. 20-23Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Pain is common among elderly. Very sick elderly persons living in nursing homes often have communication problems because of dementia or stroke, which causes problem to judge pain and evaluate effects of pain treatment. The aim of this study was to describe the prevalence, localisation and expressions of pain and to evaluate the usefulness of some pain assessment methods for nursing home residents. The study included 66 elderly living in a nursing home of which 49% had dementia as main medical diagnosis. A specially trained registered nurse (RN) performed pain assessment by * presenting a set of pain assessment tools * interpreting the nursing home residents' reactions during activity and * interviewing the resident about perceived pain. Two physiotherapists (PTs) performed physical examination including assessment of joint motion and palpation of joints and muscles. Contractures and ambulating status were noted. Cognitive Performance Scale (CPS) assessed cognitive capacity. When assisted by the RN 61% of the residents used independent or by assistance a verbal rating scale. The RN made an estimation of pain in all the nursing home residents and the PTs examined 92% of the residents. Pain was identified in 88% of the residents, 42% of the residents were treated with analgesics and pain it-as documented in the nurses' daily notes in 27% of the patient records. All residents with contractures had pain in the engaged joint. This study indicates that it is possible to assess pain by combining interview and interpretation of the residents' reactions during activity. Detection of pain by physical examination is a valuable complement especially for persons with decreased ability to communicate.

  • 43.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Harrefors, Christina
    Sävenstedt, Stefan
    Wälivaara, Britt-Marie
    E-Health in care of older persons in the future2010In: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, no Suppl. 1, p. 54-Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    Introduction: To achieve quality care in the person's home implies that the way we perform the care has to be developed. In this development new technology services, including mobile distance-spanning technology and information- and communication technology, has to be used. The aim of this presentation is to explore some issues important to consider before implementation of e-health services in care of older persons at home. Method: The presentation is based on studies where healthy older persons (n=23), older persons who had experience of being cared for with mobile distance-spanning technology (n=9) and general practitioners (n=17) were interviewed about their perceptions, views and experiences concerning the use of technology in care at home and quality care. The interviews were analysed by qualitative content analysis. Results: In the results from the different studies there were some common results. One was the importance of human meetings; another was that the person in need of care and the health professional need to know each other if virtual meetings should be possible. Other issues brought up in the different studies were trust, quality care, the need of combining home care services with visits at health care centres and hospitals, different technical equipment are only useful in specific circumstances, and mobile distance-spanning technology should not be looked at separately but as one part of a complex chain of health care services where all parts of the chain are needed. Conclusion: E-health including mobile distance-spanning technology and information- and communication technology is on its way to be accepted and used in home care for older persons. It is important that nurses as professionals actively take part in the development, designing and testing of the technical devices.

  • 44.
    Babic, Zeljka
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Andersson, Camilla
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I och med att invandringen i Sverige har ökat så har behovet av tolkade samtal blivit större. Kommunikationen är grunden för en säker och fungerande vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal inom primärvården.

    Resultatet i studien baseras på ostrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att planera inför samtalet, att skapa förutsättningar för ett lyckat samtal, att tolken är koncentrerad och objektiv, att rätt översättning är en förutsättning för trygg omvårdnad och att se fördelar med att välja en auktoriserad tolk. Resultatet visar att tolkade samtal tar längre tid och kräver mer planering. Att både distriktssköterskans och tolkens bemötande och förhållningssätt har betydelse för ett lyckat samtal. Distriktssköterskor känner osäkerhet att det de sagt tolkas rätt. De framhåller trygghet för patienten som en viktig del i samtalet och de föredrar auktoriserade tolkar framför kollegor och närstående till patienten. Sammanfattningsvis så visar resultatet av studien att det med tolksamtal både finns möjligheter och svårigheter där både distriktssköterskan och tolken ansvarar för att samtalet blir lyckat. Mer forskning behövs där tydliga rutiner med åtgärder och rekommendationer vid tolksamtal bör tas fram för att övervinna språkbarriärer i framtiden. 

  • 45.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Eriksson, Berne
    Department of Internal Medicine, Central County Hospital of Halmstad, Halmstad.
    Hedman, Linnea
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care. Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Stridsman, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Jansson, Sven-Arne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Sovijärvi, Anssi
    Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine, HUS Medical Imaging Centre, Helsinki University Central Hospital.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Lundbäck, Bo
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Restrictive spirometric pattern in the general adult population: Methods of defining the condition and consequences on prevalence2016In: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 120, p. 116-123Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    Attempts have been made to use dynamic spirometry to define restrictive lung function, but the definition of a restrictive spirometric pattern (RSP) varies between studies such as BOLD and NHANES. The aim of this study was to estimate the prevalence and risk factors of RSP among adults in northern Sweden based on different definitions.

    Methods

    In 2008–2009 a general population sample aged 21–86y within the obstructive lung disease in northern Sweden (OLIN) studies was examined by structured interview and spirometry, and 726 subjects participated (71% of invited). The prevalence of RSP was calculated according to three different definitions based on pre-as well as post-bronchodilator spirometry:

    1) FVC < 80% & FEV1/FVC > 0.7

    2) FVC < 80% & FEV1/FVC > LLN

    3) FVC < LLN & FEV1/FVC > LLN

    Results

    The three definitions yielded RSP prevalence estimates of 10.5%, 11.2% and 9.4% respectively, when based on pre-bronchodilator values. The prevalence was lower when based on post-bronchodilator values, i.e. 7.3%, 7.9% and 6.6%. According to definition 1 and 2, the RSP prevalence increased by age, but not according to definition 3. The overlap between the definitions was substantial. When corrected for confounding factors, manual work in industry and diabetes with obesity were independently associated with an increased risk for RSP regardless of definition.

    Conclusions

    The prevalence of RSP was 7–11%. The prevalence estimates differed more depending on the choice of pre- compared to post-bronchodilator values than on the choice of RSP definition. RSP was, regardless of definition, independently associated with manual work in industry and diabetes with obesity.

  • 46.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Eriksson, Berne
    Department of Internal Medicine, Central County Hospital of Halmstad.
    Rönmark, Eva
    National Institute for Working Life, Norrbottens Läns Landsting, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University, Karolinska Institutet, Lung and Allergy Research.
    Hedman, Linnea
    OLIN studies, Norrbotten County Council, Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Stridsman, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Jansson, Sven-Arne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Lindberg, Anne
    Norrbottens Läns Landsting, OLIN studies, Sunderby Hospital, Sunderby sjukhus, Luleå.
    Lundbäck, Bo
    Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition, Krefting Research Centre, University of Gothenburg, National Institute of Occupational Health, Medical Division, Umeå, Karolinska Institutet, Lung and Allergy Research, National Institute for Working Life, Centrallasarettet Boden, Lungkliniken, Central Hospital of Norrbotten, Luleå, Boden, The OLIN Study Group.
    Decreased prevalence of moderate to severe COPD over 15 years in northern Sweden2016In: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 114, p. 103-110Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background The burden of COPD in terms of mortality, morbidity, costs and prevalence has increased worldwide. Recent results on prevalence in Western Europe are conflicting. In Sweden smoking prevalence has steadily decreased over the past 30 years. Aim The aim was to study changes in prevalence and risk factor patterns of COPD in the same area and within the same age-span 15 years apart. Material and methods Two population-based cross-sectional samples in ages 23-72 years participating at examinations in 1994 and 2009, respectively, were compared in terms of COPD prevalence, severity and risk factor patterns. Two different definitions of COPD were used; FEV1/FVC

  • 47.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Hedman, Linnea
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Stridsman, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Jansson, Sven-Arne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    A population-based cohort of adults with asthma: mortality and participation in a long-term follow-up2017In: European Clinical Respiratory Journal, ISSN 2001-8525, Vol. 4, no 1, article id 1334508Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background and objective: Asthma is a major public health concern. The aim of this study was to characterize a large population-based cohort of adults with asthma, and to study factors associated with all-cause mortality and non-participation in a long-term follow-up. Design: Random and stratified samples from five population-based cohorts were clinically examined during 1986-2001, and all subjects with asthma were included in the study (n = 2055, age 19-72 years, 55% women). Independent associations between different risk factors and (i) mortality and (ii) non-participation in a clinical follow-up in 2012-2014 were estimated. Results: In 1986-2001, 95% reported any wheeze and/or attacks of shortness of breath in the past 12 months, and/or asthma medication use. Over the up to 28 years of follow-up time, the cumulative mortality was 22.7%. Male gender, current smoking, and lower forced expiratory volume in 1 sec of predicted (FEV1% of predicted) were independent risk factors for mortality, while obesity was associated with non-participation in the follow-up. Older ages, ischemic heart disease, and low socioeconomic status were associated with both mortality and non-participation. Conclusions: The risk factors associated with mortality in this adult population-based asthma cohort were similar to those commonly identified in general population samples, i.e. male gender, current smoking, and lower FEV1% of predicted, while obesity was associated with non-participation in a long-term follow-up. Ischemic heart disease, low socioeconomic status, and older ages were associated with both mortality and non-participation.

  • 48.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Jansson, Sven-Arne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN Unit, Umeå University.
    Stridsman, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Muellerova, Hana
    Real-World Evidence&Epidemiology, GSK R&D.
    Wurst, Keele
    Real-World Evidence&Epidemiology, GSK R&D.
    Hedman, Linnea
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN Unit, Umeå University.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine/the OLIN Unit, Umeå University.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN Unit, Umeå University.
    Chronic airway obstruction in a population-based adult asthma cohort: Prevalence, incidence and prognostic factors2018In: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 138, p. 115-122Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    Asthma and COPD may overlap (ACO) but information about incidence and risk factors are lacking. This study aimed to estimate prevalence, incidence and risk factors of chronic airway obstruction (CAO) in a population-based adult asthma cohort.

    Methods

    During 1986–2001 a large population-based asthma cohort was identified (n = 2055, 19-72y). Subsamples have participated in clinical follow-ups during the subsequent years. The entire cohort was invited to a clinical follow-up including interview, spirometry, and blood sampling in 2012–2014 when n = 983 subjects performed adequate spirometry. CAO was defined as post-bronchodilator FEV1/FVC<0.7.

    Results

    At study entry, asthmatics with prevalent CAO (11.4%) reported more respiratory symptoms, asthma medication use, and ischemic heart disease than asthmatics without CAO (asthma only). Subjects who developed CAO during follow-up (17.6%; incidence rate of 16/1000/year) had a more rapid FEV1 decline and higher levels of neutrophils than asthma only. Smoking, older age and male sex were independently associated with increased risk for both prevalent and incident CAO, while obesity had a protective effect.

    Conclusions

    In this prospective adult asthma cohort, the majority did not develop CAO. Smoking, older age and male sex were risk factors for prevalent and incident CAO, similar to risk factors described for COPD in the general population.

  • 49.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Räisänen, Petri
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Hedman, Linnea
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Stridsman, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Nursing Care.
    Andersson, Martin
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Increased prevalence of allergic asthma from 1996 to 2006 and further to 2016: results from three population surveys2017In: Clinical and Experimental Allergy, ISSN 0954-7894, E-ISSN 1365-2222, Vol. 47, no 11, p. 1426-1435Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background

    During the latter half of the 20th century, the prevalence of asthma and many other allergic diseases has increased. Information on asthma prevalence trends among adults after 2010, especially regarding studies separating allergic asthma from non-allergic asthma, is lacking.

    Objective

    The aim was to estimate prevalence trends of current asthma among adults, both allergic and non-allergic, from 1996 to 2016.

    Methods

    Three cross-sectional samples from the same area of Sweden, 20-69 years, participated in surveys with the same questionnaire in 1996 (n=7104 participants, 85% response rate), 2006 (n=6165, 77%) and 2016 (n=5466, 53%), respectively. Allergic rhino-conjunctivitis (ARC) was used as a marker for allergic sensitization to define allergic asthma.

    Results

    The prevalence of current asthma increased from 8.4% (95% CI: 7.8-9.0) in 1996 to 9.9% (95% CI: 9.2-10.6) in 2006 and 10.9% (95% CI: 10.1-11.7) in 2016 (P<.001). Allergic asthma increased from 5.0% (95% CI: 4.5-5.5) in 1996 to 6.0% (95% CI: 5.4-6.6) in 2006 and further to 7.3% (95% CI: 6.6-8.0) in 2016 (P<.001), while the prevalence of non-allergic asthma remained stable around 3.4%-3.8%. The increase in current asthma was most pronounced among women and among the middle-aged. Physician-diagnosed asthma, asthma medication use and ARC also increased significantly, while the prevalence of symptoms common in asthma such as wheeze and attacks of shortness of breath decreased slightly or was stable. The prevalence of current smoking decreased from 27.4% in 1996 to 12.3% in 2016.

    Conclusions and Clinical Relevance

    The prevalence of allergic asthma increased from 1996 to 2006 and further to 2016, while the prevalence of non-allergic asthma remained on a stable prevalence level. The prevalence of symptoms common in asthma decreased slightly or was stable despite a substantial decrease in the prevalence of current smoking. Clinicians should be aware that the previously observed increase in prevalence of allergic asthma is still ongoing.

  • 50.
    Backman, Tess
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    Borg, Ronja
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences.
    “Det är som att gå balansgång på slak lina”: Ambulanssjuksköterskans upplevelse av bedömningen när patienten inte är i behov av ambulanssjukvård: en intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 credits / 60 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att göra bedömningar hör till ambulanssjuksköterskans vardag och sker i varje patientmöte. Det är ambulanssjuksköterskans ansvar att på ett patientsäkert sätt bedöma patientens tillstånd för att kunna besluta om en optimal vårdnivå. Bedömningen kan vara komplex, det är inte alltid självklart vilken vårdnivå som är optimal eller om det ens finns behov av vård.Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att göra bedömningen att patienten inte har något behov av ambulanssjukvård.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design. Åtta ambulanssjuksköterskor vid en ambulansstation i norra Mellansverige deltog. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade telefonintervjuer och insamlat material analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet består av två kategorier “Bedöma olika perspektiv i strävan att vilja alla väl” och “Inte svårt sjuk men kan vara ett svårt beslut” samt fyra underkategorier. Ambulanssjuksköterskans upplevelse av bedömningen stämde inte alltid överens med patientens och närståendes uppfattning. Ambulanssjuksköterskans strävan beskrevs som att vilja patientens bästa. Det kändes tryggt att arbeta tillsammans med en kollega i bedömningssituationen och när patienten lämnades kan ambulanssjuksköterskan uppleva osäkert så väl som självklart. Slutsats:Vidare forskning behövs för att skapa bättre förutsättningar för patienten och i samhället. Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att göra bedömningen när patienten inte har något ambulansbehov är som att gå balansgångpå slak lina.

1234567 1 - 50 of 860
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf