Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1669
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaröe, Olivia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Ullenius Ekengren, Fanny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Personers upplevelser av att leva med lungfibros: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lungfibros är en kronisk respiratorisk sjukdom som kännetecknas av nedsatt lungfunktion och andningssvårigheter. Det finns otillräckliga resurser i form av stöd för personen som drabbats av lungfibros och sjukdomen missförstås av hälso-och sjukvårdspersonal och samhället. Behandlingen är bristfällig och fokuserar i dagsläget på att förebygga, behandla och lindra symtom för att öka livskvaliteten för personen som är drabbad. Det finns utmaningar med vård som enbart fokuserar på symtomlindring och det finns behov av ytterligare insatser för att uppnå en förbättrad livskvalitet hos den enskilda personen med lungfibros. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med lungfibros. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med lungfibros: en turbulent resa från symtom till diagnos, att känna en inre och yttre påverkan, en förändring och påverkan i det dagliga livet, att ha behov av stöd och information, och att ha funderingar inför en oviss framtid. Slutsats: För personer som lever med lungfibros och deras närstående är stöd, information och copingstrategier avgörande i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll gällande kommunikation och den bör vara personcentrerad och anpassad till personens behov och takt. Samtal om livets slutskede är nödvändigt för personer med lungfibros, men brister ofta i vård och omvårdnad av denna patientgrupp. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Aaskoven, Mette
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hietala, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Föräldrars upplevelse av att ha ett barn med diabetes typ 12019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 1 diabetes är en sjukdom som mer än 500 000 barn och unga under 17 år lever med och kräver livslång behandling. För barnens föräldrar innebär detta en omställning i det dagliga livet och i deras föräldraskap. Föräldrarna kan ha behov av stöttning från vårdpersonal. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn med typ 1 diabetes. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatet. Analysen resulterade i fem slutgiltiga kategorier. Resultat: Föräldrar till ett barn med typ 1 diabetes kan uppleva att diagnosen förändrar livet. Vardagen styrs av kontroll och planering vilket leder till många känslor som är svåra att hantera. Föräldrarna behöver tillgänglighet från vårdpersonal och andra för att känna trygghet och för att kunna hantera livet med ett barn med diabetes typ 1. Slutsatser: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad är det av betydelse att hen kan relatera till både patienter och anhöriga. Sjukvården har en viktig roll att genom stor tillgänglighet och uppbackning vara ett stöd och därmed vara en trygghet för familjerna i vardagen. Denna studies resultat kan ge en ökad förståelse för föräldrars upplevelse av att ha barn med diabetes typ 1. Det behövs mer kunskap inom området för att sjuksköterskor ska kunna bemöta och stötta familjerna vilket kan leda till förbättrad omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abbas, Maisaa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Andersson, Elisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Personers upplevelser av att överleva ett hjärtstopp - ett litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärtstopp drabbar cirka 10 000 personer årligen i Sverige. Antalet personer som överlever ett hjärtstopp har ökat stadigt de sista åren, men fortfarande är det den vanligaste orsaken till plötslig död utanför sjukhus. För de personen som överlever innebär det att livet plötsligt förändras och fokus i det dagliga livet blir på händelsen och dess konsekvenser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de drabbades upplevelser av ett hjärtstopp. En kvalitativ design användes och nio vetenskapliga studier analyserades systematiskt med innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna oro, att få ett nytt livsperspektiv, att kroppsliga begränsningar leder till känslor av rädsla och maktlöshet, att känna tacksamhet men vara i behov av stödsamtal, att vara i behov av information. Resultatet visade att personer som överlevt ett hjärtstopp hade många frågor och funderingar kring det inträffade men upplevde att de fick bristande information från sjukvården. Känslor som otrygghet, ångest och osäkerhet var vanligt samt oro inför framtiden. Resultatet från denna litteraturstudie kan användas för att öka kunskapen om hur personerna mår psykiskt och fysiskt, samt vilka behov de har för att hantera livet. Det behövs mer omvårdnadsforskning inom området med fokus på sjuksköterskors upplevelser av att vårda de drabbade personerna. Målet är att skapa trygghet hos sjukvårdspersonal så att de kan stötta dessa personer på bästa sätt och främja en läkning hos dem och anhöriga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abduljabar, Fada
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Fayete, Marthe
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Kvinnors upplevelser av att leva med polycystiskt ovarialsyndrom: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom är en endokrin sjukdom som drabbar 5-10% av kvinnor i fertil ålder. Orsaken till diagnosen är ännu inte fastställd men kan ha en viss anknytning till ärftlighet. I samband med diagnosen förekommer ett flertal symtom som medför lidande. Syftet: Var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskt ovarialsyndrom. Metod: Fjorton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest induktiv ansats. Resultat: Fem slutliga kategorier framkom i resultatet: Att leva med bristande förmåga att bli gravid, Att känna skam och dölja sitt utseende, Att påverkas av diagnosen inifrån och utifrån, Att leva med en diagnos som förändrar relationer och Att känna sig missnöjd i mötet med sjukvårdspersonal. Slutsats: Att leva med kronisk sjukdom innebär förändringar i vardagen. En djupare förståelse av kvinnors upplevelser av PCOS kan bidra till förbättrad omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abrahamsson, Marlene
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Thoms, Josefine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Postoperativ överrapportering inom intensiv- och anestesisjukvård med kommunikationsverktyget SBAR: Specialistsjuksköterskors erfarenheter2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Årligen uppstår vårdskador inom sjukvården till följd av kommunikationsbrister mellan personal. För att minska risken att dessa uppstår i samband med överrapportering har kommunikationsverktyg etablerats, ett av dessa är SBAR som står för situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation. Den postoperativa överrapporteringen anses vara ett kritiskt moment och införandet av ett standardiserat sätt att kommunicera på har visats sig reducera vårdskador och dödlighet, ge en förbättring av kvaliteten på rapporten med färre informationsmissar samt förbättrar lagarbetet.

    Syfte: Att beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av postoperativ överrapportering med kommunikationsverktyget SBAR.

    Metod: En intervjustudie med kvalitativt deduktiv ansats genomfördes.

    Resultat: SBAR beskrevs som bästa praxis för postoperativ överrapportering samt som ett viktigt verktyg för att kunna garantera säker och effektiv kommunikation. SBAR ansågs ge en bra struktur och även skapa en gemensam förförståelse för postoperativ överrapportering. Deltagare beskrev dåligt lagarbete och undermålig arbetsmiljö som ytterligare hinder för patientsäker vård.

    Slutsats: Deltagare i studien hade goda erfarenheter av att använda SBAR och de tyckte att SBAR påverkade patientsäkerheten positivt, men önskade mer konsekvent användande av SBAR vid postoperativ överrapportering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Adelsbo, Rosita
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Helgesson, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Personals upplevelser av att arbeta på stödboende för personer med svår psykisk ohälsa2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 7.
    Aghajan ghazi, Alice Lejla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nilsson, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Palliativ vård på ett hospice i ett utvecklingsland – en observationsstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: The aim of palliative care is to keep the quality of life by integrating a person-centered care at the end of life. Palliative care and hospice care do not focus only on symptoms and medication. Self-esteem, dignity and support were major components for the patient at the end of life. Aim: The aim of this study was to describe how palliative care is given at a hospice in a developing country. Method: The used method was a qualitative participant observation study. The participants were health care staff at a hospice, they were chosen before the study began. The observation took place three times per week for six weeks. The researcher intertwined volunteering and observing at the same time. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The study resulted in six categories: environment, nursing records, nursing care, infection control and meals. Conclusion: The conclusion was that nature and safety had a big impact on the environment. The health care staff worked as a team to fulfill their goals.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ahlblom, Annika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Sjuksköterskors rebelledarskap inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård: en kvalitativ studie2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar och den vuxenpsykiatriska heldygnsvården har stor press på sig, både utifrån personalbrist, ökat behov och efterfrågan av personcentrerad vård samt med ett ansvar att behandla och möta ett brett spektrum av komplicerade psykiatriska diagnoser och tillstånd. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård besitter ofta stor kunskap och erfarenhet och kan bidra till att stärka vården men får inte alltid utrymme att kliva fram och ta det ansvar som professionen representerar. Rebellsjuksköterskor kan genom sitt driv, patientfokuserade och ledande egenskaper bana väg för andra sjuksköterskor att våga kliva fram och ta sitt professionella ansvar, samt bidra till en positiv utveckling av en säker, personcentrerad vård. Denna studie vill öka kunskapen kring erfarenheter av rebelledarskap för att skapa större förståelse för hur detta kan främjas och användas för att bidra till utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien har genomförts med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård i Sverige och har analyserats med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier: att rebelledarskap kan vara en ensam resa på en väg kantad av utmaningar, att rebelledarskap kan driva verksamheten framåt och stärka en personcentrerad vård, samt att rebelledarskap är en inre drivkraft som utgår från profession och kompetens. Slutsats: Genom sitt driv att förbättra vården och hitta mer individanpassade lösningar utifrån patientens unika omvårdnadsbehov kan rebellsjuksköterskan utgöra en viktig resurs för utvecklandet av en mer personcentrerad psykiatrisk heldygnsvård. Mer forskning behövs för att klargöra hur rebellsjuksköterskans insatser påverkar patienternas återhämtning, samt för att potentiellt kunna bidra till en tydligare arbetsbeskrivning för sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Ahlerup, Robert
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Höjman, Martin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kunskap och erfarenhet av att hantera patientens ofria luftväg prehospitalt2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom den prehospitala akutsjukvården kan specialistsjuksköterskan möta en stor variation av luftvägsproblematik. Att ställas inför situationer med patienter med ofri luftväg prehospitalt ställer höga krav på specialistsjuksköterskans kunskap och erfarenhet. En ofri luftväg är ett livshotande tillstånd där snabb och korrekt handläggning krävs för att minimera risken för hypoxi, med risk för efterföljande men som fatal utgång. Att identifiera ett luftvägsproblem och sätta in adekvata metoder för att skapa fria luftvägar är något som specialistsjuksköterskan behöver känna sig säker att utföra, vilket innebär att ha en god förmåga att hantera de tekniker och hjälpmedel som finns att tillgå. Syfte: Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskors och ambulanssjuksköterskors kunskapsnivå och erfarenhet av att hantera patientens ofria luftväg prehospitalt. Metod: Studien har en kvantitativ ansats. Specialistsjuksköterskor (n=145) verksamma inom den prehospitala akutsjukvården i en region i södra Sverige deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes i form av enkäter och datan analyserades i programmet SPSS. Resultat: Studiens fyra huvudsakliga fynd var att ungefär 20 % av respondenterna hade minst en gång under det senaste året varit med om att inte lyckas skapa fria luftvägar. Anestesisjuksköterskor hade en högre självskattad säkerhet inför ofria luftvägar än ambulanssjuksköterskor. Två tredjedelar av respondenterna ville genomföra en repetitionsutbildning i hantering av ofria luftvägar, och hela 83 % av ambulanssjuksköterskorna ansåg att de var i behov av en repetitionsutbildning i att hantera ofri luftväg. Slutsats: Det finns en signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna där anestesisjuksköterskor skattar sig säkrare med att hantera utrustningen vid ofria luftvägar jämfört med ambulanssjuksköterskor. Specialistsjuksköterskorna upplever ett behov av ytterligare utbildning samt kompetenskontroll av luftvägshantering. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ahlgren, Johanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Det korta mötet med barn i vården: En litteraturstudie om upplevelser hos sjuksköterskor2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Den största anledningen till att barn kommer i kontakt med sjukvården är på grund av misstänkt fraktur, vilket innebär att röntgensjuksköterskor ofta möter barn i det dagliga arbetet på röntgenavdelningen. Trots det är dessa sällan utbildade i bemötande av barn, eller inom pediatrisk bildtagning. Vuxna som inte är vana vid att hantera barn kan känna viss tveksamhet eller rädsla inför att vårda ett barn. För att kunna förbättra mötet med barn är det viktigt att veta vilka känslor sjukvårdpersonal känner i mötet, och varför. Syfte: att beskriva vilka upplevelser sjukvårdpersonal känner i mötet med barn. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt med 10 artiklar som granskades med en induktiv kvalitativ innehållsanalys. De 10 artiklarna var av kvalitativ ansats och intervjuade sjukvårdspersonal som bestod av ambulanspersonal, akutsjuksköterskor, allmänsjuksköterskor och radioterapeuter. Resultat: Fyra kategorier; bemötande, hanterbarhet, tiden har betydelse och föräldrar. Dessa beskriver i vilka situationer sjukvårdspersonal upplever både negativa och positiva känslor i mötet med barn. Slutsats: att identifiera vilka känslor som uppstår är grunden för fortsatta studier för att förbättra arbetsmiljön för såväl röntgensjuksköterskor som övrig sjukvårdspersonal. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Ahlin, Jenny
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ajnevall, Martina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Faktorer som påverkar livskvalité hos personer som överlevt en sepsis: en integrerad kunskapsöversikt2020Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sepsis är ett globalt hälsoproblem och en stor del av personerna som överlever får restsymtom som påverkar deras livskvalité. Syftet med denna studie var att sammanställa faktorer som påverkar livskvalitén för personer som överlevt en sepsis. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes där 19 artiklar ur den systematiska litteratursökningen valdes ut för analys. Resultatet visar att faktorer såsom psykiska, fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar påverkar personernas livskvalité, då det medför en känsla av att inte vara en fri individ. Andra faktorer som påverkade livskvalitén var förändringar i det sociala livet vilket innebar att personer upplevde en känsla av att inte vara en del av gemenskapen. Detta på grund av att relationer påverkades samt svårigheter att återgå till arbetet. Känslomässiga faktorer som framkom och påverkade personer som överlevt en sepsis var rädsla och oro för att drabbas igen samt existentiella funderingar kring varför just dem drabbats. För att sjuksköterskor ska kunna vara ett sådant stöd till återhämtning som behövs utifrån personernas individuella behov, är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap kring vilka faktorer som påverkar livskvalité för personer som överlevt sepsis. Det är också av stor vikt att möjliggöra tidig upptäckt och adekvat omvårdnad för personer med sepsis. Föreslagna interventioner var arbetsträning, stödjande samtal samt personcentrerad omvårdnad för att stärka empowerment och återhämtning även efter vårdtidens slut. Kvalitativ forskning utifrån personers perspektiv behövs för att öka kunskapen om och möjliggöra en tidig upptäckt och adekvat vård och omvårdnad för personer med sepsis.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ahlqvist, Anette
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindkvist, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att vara förälder till barn med kronisk sjukdom - en litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att som förälder få uppleva att barnet drabbas av en kronisk sjukdom är en omvälvande händelse för många föräldrar. När ett barn blir sjuk är det oftast en hel familj som drabbas och i vården finns det en utmaning i att möta hela familjen som är i behov av stöd och vård. Syfte var att beskriva upplevelser av att vara förälder till barn med kronisk sjukdom. I denna litteraturstudie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat visar att diagnosen och sjukdomen upplevdes svår att hantera. Känslor som sorg, förtvivlan och skuld beskrevs komma i samband med sjukdomen. Känslan av att behöva stöd från hälso- och sjukvården upplevdes viktig av föräldrarna. Familjen upplevde svårigheter att hantera det vardagliga livet och få det att fungera. Mycket oro över det sjuka barnets framtid upplevdes. Fortsatt forskning som handlar om hur hälso- och sjukvården ska kunna ta hand om föräldrar till kroniskt sjukt barn bör utföras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få tillgång till verktyg som hjälper dem att bemöta föräldrar till kroniskt sjuka barn.

    Nyckelord: Föräldrar, kroniskt sjuka barn, familjer, lidande, omvårdnad, upplevelser

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ahlström, Elin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Andersson, Elina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med demenssjukdom2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Demenssjukdom är en av de mest vanligt förekommande sjukdomarna och det är främst äldre människor som drabbas. Detta kommer att leda till att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka och deras komplexa sjukdomsproblematik kommer att leda till ökat behov av sjukhusvistelse och särskilt boende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda människor med demenssjukdom. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes inom området, vilket resulterade i tio studier som svarade på syftet. Studiernas innehåll analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats, som resulterade i fyra kategorier: Att vårdandet kan vara en utmaning, Att både ha kunskaps- och tidsbrist, Att vårdmiljön inte är utformad för personer med demenssjukdom och Att ha en god relation och kommunikation har stor betydelse. Studiens resultat diskuteras främst utifrån personcentrerad vård och hur ett personcentrerat förhållningsätt skulle kunna etableras inom vården av personer med demenssjukdom, i syfte att stärka personen med demenssjukdom utifrån dennes unika förutsättningar. Slutsatsen belyser vikten av att arbeta personcentrerat inom demensvården och att kunskap om demenssjukdomar kan underlätta svåra situationer. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ahlström, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Lindkvist, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Att vårda personer som får palliativ vård – erfarenheter hos distriktssköterskor inom hemsjukvården2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Befolkningen blir äldre och kräver alltmer komplicerad hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmen. Som en följd av detta förväntas även den palliativa vården i hemmen öka. Den palliativa vården bör tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda personer som får palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts i studien. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i tre olika kommuner i norra Sverige. Insamlade data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier. Att vara en del av ett team med ett gemensamt mål, att föra existentiella samtal är viktigt, att klara utmaningen med ett känslofyllt och ensamt arbete, att vilja ge en värdig och tryggvård och att försöka se till hela familjens behov. Slutsats: Arbetet med palliativ vård inom hemsjukvården är komplext och distriktssköterskan är en del av ett större team. Trots detta kan arbetet upplevas som ensamt, känslosamt och krävande, men även viktigt och givande. Ett fungerande teamarbete, regelbunden utbildning och debriefing är faktorer som leder till att distriktssköterskan utvecklas och kan ge god omvårdnad. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ahmed, Ruqiya Mohamud
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Ndagire Musoke, Mariam
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Personers upplevelser av smärtlindrande behandling under palliativ vård vid cancer: En litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund; Att leva med en dödlig sjukdom som cancer är svårt och påfrestande upplevelse, och forskning har visat att personer med cancer lider av både fysiskt och psykisk smärta. Syfte; Denna litteraturstudies syfte var att beskriva personers upplevelser av smärtlindrande behandling under palliativ vård vid cancer. Metod; Litteraturstudien genomfördes med 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Analysens resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av den smärtlindrande behandlingen som ges under palliativ vård vid cancer: Att känna oro och rädsla över farmakologisk smärtlindring, Att uppleva farmakologisk smärtlindring som enda tillgängliga alternativ, Att smärtlindring främjar hälsa och livskvalitet, Att uppleva bristande smärtkontroll och biverkningar av smärtlindring och Att hitta egna strategier att lindra smärta. Slutsats; Smärtlindrande behandling hade stor betydelse för personer med cancersmärta. Personer upplevde att smärtlindringen möjliggjorde att uppleva välbefinnande och ökad självständigheten. Genom att tillhandahålla effektiv smärtlindring kunde personer leva och dö med värdighet. Mer forskning inom detta område är viktigt för att få djupare förståelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Ahnlund, Andreas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Tännström, Pontus
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Skjutning konstaterad! Ambulanssjuksköterskans förberedelser vid utlarmning till en plats där en patient blivit skottskadad2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Introduction: Social development in Sweden points to an environment where shootings with firearms become an increasingly common phenomenon among criminal groups. With the Terrorist attack of April 7, 2017, the Civil Protection and Preparedness Authority (MSB) has been commissioned by the government to investigate what needs to be resolved in order for society to be better prepared for events with ongoing fatalities. It is important that the experiences created by the staff exposed to these challenges are taken care of and that you can integrate and identify the best strategies that you can use to prepare yourself best for the mission. Aim: The aim was to identify the strategies used by ambulance nurses for preparation during the drive out in a situation where a patient has received a gunshot wound. Method: The study has been conducted with a descriptive qualitative approach. Semi-structured interviews were used to collect retrospective data from 10 ambulance nurses. The collected data was analyzed by critical incident technique and resulted in five final categories. Result: The results show that ambulance nurses use both mental and practical strategies to prepare for the care of a patient with a gunshot wound. The five final categories identified during the analysis were as follows: To talk to the colleague and to get a common strategy for structuring and distributing work, reviewing and repeating relevant algorithms, searching for a policy and thinking about safety, mental stability through calm and structured thoughts with an open mind, going through which equipment is the priority for a life-threatening bleeding and where it is located. Clinical implications: The result of this research project helps staff in the field of ambulance care receive different strategies that can be used to prepare for the care of patients who have been shot. The preparations are linked to their own mental strategies, collaboration with colleagues, collaboration with other actors and preparation for patient care. Key words: Preparation strategies, prehospital care, ambulance nurses, shot injury, critical incident technique.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Ahokas, Pia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lestander, Sofie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Personers livskvalitet efter bariatrisk kirurgi: en integrerad litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Aidanpää, Viktoria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Sköld, Isabelle
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kirurgi i vaket tillstånd2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att vårda patienter i vaket tillstånd kräver större förberedelser och hänsyn på operationssalen. Operationssjuksköterskor behöver tillgodose patienten och ge god omvårdnad och samtidigt säkerställa en säker och steril högteknologisk miljö. Studier har visat att patienters upplevelse under operation påverkas av operationssjuksköterskans bemötande. Genom att öka medvetenhet och kunskap om operationssjuksköterskans möte med vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operation förbättras. 

    Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kirurgi i vaket tillstånd. 

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med elva stycken operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

    Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Att patienten är i fokus och direkt få ett kvitto på arbetet, Att sträva efter ett gott samarbete och professionalitet inom teamet, Att vilja minska oro och skydda patienten, Att vara lyhörd och ge patienten möjlighet till delaktighet

    Slutsats: Denna studie visade att operationssjuksköterskorna lade fokus på patienten då de genomgick kirurgi i vaket tillstånd och de ville vara lyhörda för patientens behov för att ge dem en bra upplevelse. De ville skydda patienten från obehag och även verka som patientens företrädare. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Aitken, Leanne M.
    et al.
    School of Nursing & Midwifery & NHMRC Centre of Research Excellence in Nursing (NCREN), Centre for Health Practice Innovation, Menzies Health Institute Queensland, Griffith University.
    Castillo, Maria I.
    School of Nursing & Midwifery & NHMRC Centre of Research Excellence in Nursing (NCREN), Centre for Health Practice Innovation, Menzies Health Institute Queensland, Griffith University.
    Ullman, Amanda
    School of Nursing & Midwifery & NHMRC Centre of Research Excellence in Nursing (NCREN), Centre for Health Practice Innovation, Menzies Health Institute Queensland, Griffith University.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Cunningham, Kathryn
    Population Health Sciences, Medical Research Institute, University of Dundee.
    Rattray, Janice
    Population Health Sciences, Medical Research Institute, University of Dundee.
    What is the relationship between elements of ICU treatment and memories after discharge in adult ICU survivors?2016Inngår i: Australian Critical Care, ISSN 1036-7314, E-ISSN 1878-1721, Vol. 29, nr 1, s. 5-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    ObjectivesPatients admitted to an intensive care unit (ICU) often experience distressing memories during recovery that have been associated with poor psychological and cognitive outcomes. The aim of this literature review was to synthesise the literature reporting on relationships between elements of ICU treatment and memories after discharge in adult ICU survivors.Review method usedIntegrative review methods were used to systematically search, select, extract, appraise and summarise current knowledge from the available research and identify gaps in the literature.Data sourcesThe following electronic databases were systematically searched: PubMed, Ovid EMBASE, EBSCOhost CINAHL, PsycINFO and Cochrane Central Register of Controlled Trials. Additional studies were identified through searches of bibliographies. Original quantitative research articles written in English that were published in peer-review journals were included.Review methodsData extracted from studies included authors, study aims, population, sample size and characteristics, methods, ICU treatments, ICU memory definitions, data collection strategies and findings. Study quality assessment was based on elements of the Critical Appraisal Skills Programme using the checklists developed for randomised controlled trials and cohort studies.ResultsFourteen articles containing data from 13 studies met the inclusion criteria and were included in the final analysis. The relatively limited evidence about the association between elements of ICU treatment and memories after ICU discharge suggest that deep sedation, corticoids and administration of glucose 50% due to hypoglycaemia contribute to the development of delusional memories and amnesia of ICU stay.ConclusionsThe body of literature on the relationship between elements of ICU treatment and memories after ICU discharge is small and at its early stages. Larger studies using rigorous study design are needed in order to evaluate the effects of different elements of ICU treatment on the development of memories of the ICU during recovery.

  • 20.
    Akkurt, Amanuel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Helmersson, Linda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av att smärtlindra vuxna patienter med svår smärta prehospitalt2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Anestesisjuksköterskans roll prehospitalt är att vårda den kritiskt skadade patienten. De kan bidra till prehospital vård med goda kunskaper i avancerad luftvägshantering, vana att använda potent analgetika, anestesimedel och innehar erfarenhet av avancerad smärtbehandling. Ambulanser i Sverige idag är främst bemannade med specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård, men även grundutbildade sjuksköterskor förekommer. De har uttryckt efterfrågan efter mer utbildning och resurser vad det gäller smärtlindring prehospitalt. Flera studier har påvisat att smärtlindring prehospitalt som bristfällig. Bristfällig smärtlindring kan leda till svåra komplikationer för patienten. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att jobba utifrån patientens unika behov, förbereda och hantera de utmaningar som kan manifesteras. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av att smärtlindra vuxna patienter med svår smärta prehospitalt. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats med beskrivande design genom semistrukturerade intervjuer användes i denna studie. Intervjuerna analyserades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre kategorier – bedömning och anpassning av smärta, kompetens och erfarenhet påverkar den smärtlindring som patienten erhåller, smärtlindringens emotionella och psykologiska aspekt– med nio subkategorier. Slutsats: Anestesisjuksköterskor som deltog i denna studie beskriver att de besitter kompetens och har erfarenhet att möta de utmaningar som finns med prehospital smärtlindring. De tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt och utgår från patientens behov och aktuella situation vid smärtlindring. Anestesisjuksköterskor kan med sin kompetens och kunskap bidra med utbildning och utveckling i prehospitala verksamheter för att på sätt förbättra omhändertagandet av patienten. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Alanentalo, Frida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Hassan, Hibak Abdi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Personers upplevelse av vårdmötet vid medicinskt oförklarliga symtom: En litteraturstudie2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Upp till två tredjedelar av alla personer som söker vård får ingen biomedicinsk förklaring till sina besvär. Personer med medicinsk oförklarliga symtom går igenom ett stort lidande av att leva i ovisshet. Jakten på att få svar var långdragen och ledde till både psykisk utmattning och fysisk funktionsnedsättning för personer, samtidigt som de behövde kämpa för att bli betrodda. Vårdpersonalens bemötande visade sig ha en stark koppling till hur personer hanterade situationen och sjuksköterskan beskrevs ha en viktig roll i vårdmötet. Det beskrevs ett samband mellan sjuksköterskans negativa attityd mot personer med medicinskt oförklarliga symtom och låg kunskap och erfarenhet av denna patientgrupp, vilket förklarar betydelsen av denna studie. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av vårdmötet vid medicinskt oförklarliga symtom. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: att möta en brist på förståelse och okunskap skapar lidande, att inte bli sedd och misstrodd skapar en känsla av att bli förminskad, att känna sig sviken och övergiven av sjukvården skapar maktlöshet, att utredningsprocessen bidrar med motstridiga känslor samt att en god vårdrelation ger acceptans och förmåga att kunna hantera situationen. Slutsats: En god vårdrelation är avgörande för välbefinnandet hos personer med medicinsk oförklarliga symtom. Med ett holistiskt synsätt och en personcentrerad vård kan en god vårdrelation bidra till acceptans och förmåga att hantera situationen. Denna studie har visat ett antal brister i vården av dessa personer. Dessa brister kan åtgärdas genom att inte låta stigmatisering diktera i vårdmiljöer, genom att vårdpersonal tar ansvar för att hålla en hög nivå av evidensbaserad kunskap, samt genom att skapa ett gott vårdmöte och en god vårdrelation med personer de möter i yrket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Albertsson, Ellenor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Holmbom, Lina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärtinfarkt är i dag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och död runt om i världen. Egenvård är en stor del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och innebär att personen på egen hand eller med hjälp av andra utför vissa delar av sin behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt. Studien gjordes med fokus på ett inifrånperspektiv och är baserad på elva artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att stöd från andra ger trygghet till att genomföra förändringar, att rädsla hämmar och bidrar till förändring, att vilja ta hand om sig själv och att hindras från att kunna ta hand om sig själv. Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt behöver motivation för att kunna förändra sina levnadsvanor. Personerna har ett stort behov av information och kunskap för att kunna förstå sambandet mellan sjukdom och behovet av egenvård. Genom att personen har stöd ifrån ett socialt nätverk och från sjukvården upplever personen en trygghet i att genomföra och motiveras till att behålla de nya levnadsvanorna. Sjukvården bör fokusera på att ge en personcentrerad omvårdnad och kontinuerligt utvärdera hur personens motivation, behov och kunskap förändras över tid.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Albrecht, Lukas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Persson, Jakob
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i det ordinära boendet vid kronisk sjukdom2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under de senaste åren har behovet av vård och omsorg förändrats. Detta på grund av den demografiska utvecklingen och övergång från främst sjukhusvård till insatser i primärvården. Det finns många studier som beskriver upplevelser av vårdpersonal inom vård och omsorg i hemmet, men färre studier som belyser vårdtagarens upplevelser. Syfte: Den här studien beskriver äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i ordinärt boende vid kronisk sjukdom. Metod: 20 artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Känslan av att inte få vara delaktig, Känslan av ouppfyllda behov, och Känslan av ökad trygghet i vardagen. Resultatet visar att personer som tar emot vård och omsorg i sina hem kan uppleva otillräcklig delaktighet i sin egen vård och omsorg, men att denna upplevelse minskar ju mer vårdpersonalen jobbar utifrån ett personcentrerad arbetssätt. Slutsats: Detta förtydligar vikten av personcentrerad vård även när det gäller vård och omsorg i ordinärt boende, och att fortsätta utvecklingen av rutiner och organisationsformer som stödjer detta arbetssätt. För att säkerställa adekvat och personcentrerad vård och omsorg i denna miljö kommer det krävas nya mått för kvalitet som även tar hänsyn till patientupplevelser och -delaktighet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Aldenlöv, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundbäck, Rebecca
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Operationssjuksköterskors uppfattningar av operation med vaken patient: En kvantitativ enkätstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att gå från att vara en person till att bli en patient innebär att livet kan förändras. Sårbarhet, utsatthet, förlust av kontroll, rädsla för det okända och stress är vanligt förekommande känslor i samband med operation. Patienter har beskrivit att de upplever operation som att balansera mellan att vara delaktig och osynlig, inte vilja störa men samtidigt bli sedd, samt att känna sig ensam, övergiven och exponerad. Som blivande operationssjuksköterskor är det viktigt att ha kunskap om patientens upplevelse, samt reflektera över det egna arbetet. Flertalet studier har fokuserat på patientens upplevelse och visar att personalens bemötande och kommunikation är avgörande för patientens upplevelse. Studies syfte var att kartlägga operationssjuksköterskors uppfattningar av operation med vaken patient. Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, och tillämpade enkätformulär som datainsamlingsmetod med bekvämlighetsurval. Analysen genomfördes med deskriptiv analys, samt hypotesprövning för att stärka resultatet. Resultatet presenterades med tabeller, grafer och text. Den öppna kvalitativa frågan sammanställdes i kategorier och presenterades med citat. Resultatet visade att operationssjuksköterskor uppfattade att vid en operation med vaken patient skedde förändringar av kommunikationen och bemötandet, samt att operationssalen uppfattades lugnare och mer harmonisk när musik spelades. Författarna rekommenderar fortsatta studier för djupare förståelse av operationssjuksköterskors uppfattningar av förändringar av kommunikationen och bemötandet vid operation med vaken patient, samt musikens påverkan. Resultatet från denna studie kan användas som reflektionsstöd dels hos arbetsgivaren och dels hos den enskilda operationspersonalen, samt som stöd vid handledning av studenter och nyutbildade operationssjuksköterskor. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Forsman, Arne
    Hertting, Krister
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lasten hyvinvointi ell – näkökulmia aiheeseen2008Inngår i: Psykososiaalisen hyvinvoinnin edistäminen opetustyössä, Rovaniemi: Lapin yliopistokustannus , 2008, s. 39-46Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Forsman, Arne
    Hertting, Krister
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Några perspektiv på psykosocial hälsa bland barn2008Inngår i: Barns trivsel i Nord: aktiviteter for psykososial trivsel fra skoler i Barentsregionen, Oslo: Gyldendal Norsk Folag AS , 2008, s. 39-45Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Forsman, Arne
    Hertting, Krister
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Well-being among children: some perspectives from a Swedish viewpoint2008Inngår i: Crystals of schoolchildren's well-being: cross-border training material for promoting psychosocial well-being through school education, Rovaniemi: Lapland University of Applied Sciences, 2008, s. 39-46Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 28.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    ‘The pine tree, my good friend’: The other as more-than-human2021Inngår i: Nursing Philosophy, ISSN 1466-7681, E-ISSN 1466-769X, Vol. 22, nr 4, artikkel-id e12366Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Forsman, Arne
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Some research perspectives on the Arctichildren project from a Sweidsh horizon2006Inngår i: Abstract book: ArctiChildren conference : psychosocial well-being of schoolchildren in the Barents region 28-29th of September 2006, ArctiChildren Conference , 2006, s. 14-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    What can we do to improve our knowledge and understanding of school children health and well being? This question was raised when the ArctiChildren project started. The aim of this presentation is to share some methodological perspectives on research within schools. It is crucial to develop a number of different options of collaboration between researchers, teachers and students, as well as different possible methods. We will highlight the importance of developing collaboration between the researchers and the schools. We will also discuss projective methods, for example drawings, as one way to gain knowledge and understanding of schoolchildren's school experiences. Another method we will discuss is working on consulting basis with the staff in order to decrease bullying and harassment in school.

  • 30.
    Alerby, Julia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Forsgren, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Dimensioner av ett gott bemötande av patienter inom slutenvården: En integrativ kunskapsöversikt2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det sker en mängd olika möten inom slutenvården och hur mötet utformar sig mellan sjuksköterskor och patienter är en viktig del av patienters upplevelser av vård och omvårdnad. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor vet hur de ska bemöta patienter på ett gott sätt, både för att minimera risker i patientsäkerheten och för att optimera patienters chanser till återhämtning och välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Litteraturstudien utformades som en integrativ kunskapsöversikt med inspiration från Whittemore och Knafl. Analysen baserades på 29 vetenskapliga artiklar som identifierades via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och data tematiserades med stöd av Excel. Analysen resulterade i fem teman: Sjuksköterskors karaktärsdrag, Respekt och integritet, Tid och närvaro, Kommunikation och Ömsesidigt samspel. Litteraturstudien bidrar med förbättrade kunskaper om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Ett gott bemötande är en kombination av flera dimensioner och när sjuksköterskor använder kunskapen och kombinerar olika dimensioner skapas förutsättningar för en god omvårdnad i mötet med patienter. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Alexandersson, Helena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Larsson, Amanda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Vikten av patientinformation inför en MR-undersökning: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Bristfällig information till patienterna inför en MR-undersökning kan leda till att patienterna blir nervösa, stressade och känner obehag och därmed uteblir från bokade tider eller väljer att avbryta sina undersökningar i förtid. Med en tydlig information till patienten innan MR-Kaundersökningen startar ökar det patientens förståelse inför besöket. Det kan göra att patienterna kommer på sina bokade tider och därmed har möjlighet att få svar på oklara funderingar utifrån den skriftliga informationen med hjälp av en röntgensjuksköterska innan undersökningens start. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa den information som ges till patienter inför en MR-undersökning samt betydelsen av informationen. Metod: Studien som genomförts är en allmän litteraturöversikt, där artiklarna hämtats från databaserna Pubmed och Cinahl. I studien ingår både kvantitativa och kvalitativa artiklar, som i sin tur har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån syftet. Resultat: 10 stycken artiklar har delats in i tre kategorier som följer: skriftlig information, verbal information och digital information. Resultatet av studien visar på att oro och ångest hos patienterna kan ge rörelseartefakter med dålig bildkvalitet som följd, behov av upprepade undersökningar, att patienten väljer att avbryta eller vägrar att lägga sig i kameran. Detta kanresultera i försenad diagnos och behandling för patienten. Genom en kombination av skriftlig, verbal och digital information så ökar det förståelsen och tryggheten på ett bättre sätt än endast skriftlig information. Slutsats: Området är viktigt att belysa då information inför MRundersökning inte bara lindrar stress och ångest utan även ger trygghet till patienten och större möjlighet att få en så bra kvalitet på undersökning och bildframställning som möjligt. Studien tyder på att det finns ett behov av vidare forskning för att kunna utreda vilken information som patienten saknar inför sin MR-undersökning för att ge ökad trygghet. Men det finns stora möjligheter att kunna använda sig av förberedande information inför MR-undersökningar i form av appar och VR i framtiden. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Alexis, Mariana
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ohlsén, Elvira
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hälsofrämjande interventioner för patienter med kronisk hjärtsvikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: hjärtsvikt är ett stort folkhälsoproblem som har ett progressivt tillstånd och hög mortalitet. För närvarande finns det inte något botemedel mot hjärtsvikt, och dålig prognos har förknippats med dålig hälsorelaterad livskvalitet hos hjärtsviktpatienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att systematiskt sammanställa befintlig kunskap om hälsofrämjande interventioner som ökar livskvaliteten för personer med kronisk hjärtsvikt. Metod: Studien är en litteraturstudie, där systematisk sökning genomförts i databaser; PubMed, Cinahl, samt artikelsökning i Ltu:s databas. Sökord som användes var Chronic Heart Failure, Nurse Intervention, Nonpharmacological Intervention, Quality of Life och Health. Inklusionskriterierna var interventioner för patienter med Kronisk hjärtsvikt, artiklar från fem år tillbaka (2013–2018), ytterligare avgränsning som gjordes var peer reviewed artiklar som publicerats på engelska. Resultat: litteraturstudien grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser, med olika hälsofrämjande interventioner. Samtliga interventioner visade ha en god effekt, som lindrade symtom och därigenom ökade livskvalité. Slutsats: Många personer som lever med hjärtsvikt kan på grund av sina symtom inte utföra dagliga vårdaktiviteter vilket påverkar personens fysiska och känslomässiga funktion negativt och leder slutligen till signifikant försämring av individens livskvalité. Det är dock möjligt att leva ett tillfredställande liv med god livskvalité genom att ta till olika hälsofrämjande icke farmakologiska interventioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Ali, Imman
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bagge, Jessica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nyutexaminerade sjuksköterskorsupplevelser av sitt första arbetsår: en litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att gå från student till nyutexaminerad sjuksköterska kan upplevas som en chock ochför många kan det vara svårt att göra kliniska bedömningar och påvisa kliniskkompetens inom yrket. Det kan vara svårt att ta det nya ansvaret och arbetapatientsäkert då steget från student till sjuksköterska kan vara utmanande. Syfte : Attbeskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sitt första arbetsår. Metod : Idenna litteraturstudie med induktiv ansats har data analyserats med kvalitativinnehållsanalys med manifest ansats. Resultat: De nyutexaminerade sjuksköterskornaupplevde första tiden på sin arbetsplats som utmanande. Att anpassa sig till en nyarbetsmiljö och utvecklas i sin profession innebar en omställning som tog mycketenergi men var nödvändigt för att utvecklas i sitt yrke. Att ta på sig ett ansvar ocharbeta patientsäkert var en överväldigande känsla som de nyutexamineradesjuksköterskorna inte alltid var förberedda på, men som underlättades med rätt stöd frånhandledare samt mer erfarna sjuksköterskor. Att bli en i teamet innebar en känsla avbekräftelse på att ha lyckats som sjuksköterska. Studien ökar kunskapen om hur det kanupplevas att vara nyutexaminerad sjuksköterska på en arbetsplats, vilket kan utgöra ettstöd även för arbetsgivare vid anställning av en nyutexaminerad sjuksköterska och vilkaförväntningar de kan ställa som arbetsgivare. Vidare studier behövs för att se hurupplägget på de olika introduktionsprogrammen skulle kunna påverkaövergångsperioden för den nyutexaminerade sjuksköterskan, vilket inte framkommer iden här studien.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Aljanabi, Ruqaya
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Björk, Daniel
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Patienter som återkallas efter mammografi: en kvantitativ studie2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Mammografiscreening är i dagsläget förstahandsmetoden för att undersöka kvinnor i förebyggande syfte för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede och därefter kunna starta behandling i ett så tidigt skede som möjligt. Utvecklingen inom radiografi går snabbt framåt och det kommer hela tiden nya metoder som gör det lättare att ställa säkrare diagnoser och att spara både resurser och tid. Automatiserat bröstultraljud (ABUS) är ett exempel på hur tekniken inom radiografi har gått framåt och underlättar och förbättrar bröstcancerdiagnostik som ett komplement till bildtagning, och inte minst hjälper till att minska antalet falsktpositiva besked, väntetider och antalet återkallade patienter. En återkallelse kan uppfattas av kvinnorna som en indikation på bröstcancer och leder till oro och ångest, vilket skulle kunna undvikas med integration av ABUS-teknik i samband med bildtagning. Syfte: Att beskriva antal och väntetid för kompletterande undersökningar med ultraljud efter mammografiundersökning på en mammografienhet i Sverige. Metod: En retrospektivkvantitativ studie utfördes med data inom ett givet tidsintervall som hämtades från en digital patientlista där samtliga patienter återkallats för kompletterande undersökning efter bildtagning. Studien genomfördes på ett mellanstort sjukhus i mellersta Sverige. Resultat:Studiens resultat visade att en övervägande del av patienterna efter bildtagning blivit återkallade för kompletterande undersökningar för att få en säkrare diagnos. En stor del av de återkallade patienterna friskförklarades utan andra åtgärder än ultraljud och tillhörande klinisk undersökning, vilket kan tyda på att ett automatiserat ultraljud (ABUS) i direkt samband med undersökningen skulle kunna undvika många återkallelser. Slutsats: Med en ultraljudsundersökning i direkt anslutning till bildtagningen ges möjlighet att undvika onödiga återkallelser. Patienten slipper också väntetiden mellan bildtagning och uppföljande ultraljud och oron som detta innebär. En undersökning med ABUS behöver ej utföras av radiolog utan kan utföras av sjuksköterska/röntgensjuksköterska. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Allas, Elin-Maret
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Öström, Magnus
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Strategier för säker vård vid buklägesbehandling av intuberade patienter2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att lägga en intuberad patient i bukläge är en metod som används för att öka syresättningen i kroppen och underlätta lungornas arbete. Att vårda en respiratoriskt sviktande patient i bukläge har i forskningen evidens för minskad mortalitet och kortare vårdtider till följd. Metoden har visat sig särskilt effektiv vid vård av patienter som lider av AcuteRespiratory Distress Syndrome (ARDS) men har under de senaste åren även börjat användas på andra patientgrupper med nedsatt lungfunktion. För patienten är det inte en riskfri procedur att vårdas i bukläge och patienten löper risk att drabbas av vårdskador och andra komplikationer. Dessa vårdskador leder till ett ökat patientlidande och kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna studie var att studera strategier för säker vård vid buklägesbehandling av intuberade patienter. Deltagare och datainsamling: Åtta specialistsjuksköterskor inom intensivvård intervjuades med semistukturerad intervjuteknik. Metod: Kritiskt incident teknik (CIT) med kvalitativ ansats. Resultat: Av resultatet framkom strategier för säker vård vid själva vändningsögonblicket till och från bukläge och även vid omvårdnaden av en intuberad patient som vårdas i bukläge. Strategier vid akuta situationer framkom också under intervjuerna med de intensivvårdssjuksköterskor som medverkade.Slutsats: Studien visar på ett antal kritiska moment som uppstår i samband med att intuberade patienteter vårdas i bukläge men också de strategier intensivvårdssjuksköterskorna använt sig utav som bidrar till att dessa kritiska moment kan undvikas för att minska risken för vårdskada.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Allinson, James
    et al.
    Royal Brompton Hospital & National Heart and Lung Institute, Imperial College London, London, United Kingdom.
    Afzal, Shoaib
    Department of Clinical Biochemistry and the Copenhagen General Population Study, Herlev and Gentofte Hospital, Copenhagen University Hospital, Copenhagen, Denmark.
    Colak, Yunus
    Department of Clinical Biochemistry and the Copenhagen General Population Study, Herlev and Gentofte Hospital, Copenhagen University Hospital, Copenhagen, Denmark.
    Backman, Helena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Public Health and Clinical Medicine, Section of sustainable health/the OLIN unit, Umeå University.
    Van Den Berghe, Maarten
    Dept of Epidemiology, University of Groningen, University Medical Center Groningen, Groningen, Netherlands.
    Boezen, Marike
    Dept of Epidemiology, University of Groningen, University Medical Center Groningen, Groningen, Netherlands.
    Breyer, Marie
    Ludwig Boltzmann Institute for COPD and Respiratory Epidemiology, Vienna, Austria.
    Breyer-Kohansal, Robab
    Ludwig Boltzmann Institute for COPD and Respiratory Epidemiology, Vienna, Austria.
    Burghuber, Otto C.
    Ludwig Boltzmann Institute for COPD and Respiratory Epidemiology, Vienna, Austria.
    Faner, Rosa
    Centro de Investigación Biomedica en Red Enfermedades Respiratorias, IDIBAPS-Hospital Clinic de Barcelona, Barcelona, Spain.
    Hartl, Sylvia
    Ludwig Boltzmann Institute for COPD and Respiratory Epidemiology, Vienna, Austria.
    Jarvis, Deborah
    Imperial College London, London, United Kingdom.
    Lahouse, Lies
    Department of Epidemiology, Erasmus Medical Center, Rotterdam, Netherlands.
    Langhammer, Arnulf
    HUNT Research Centre, Department of Public Health and Nursing, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU, Levanger, Norway.
    Lundback, Bo
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Nwaru, Bright
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, Gothenburg, Sweden.
    Ronmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Section of sustainable health/the OLIN unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Vikjord, Sigrid
    HUNT Research Centre, Department of Public Health and Nursing, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU, Levanger, Norway.
    Vonk, Judith
    Dept of Epidemiology, University of Groningen, University Medical Center Groningen, Groningen, Netherlands.
    Vijnant, Sara
    Department of Respiratory Medicine, Ghent University Hospital, Ghent, Belgium.
    Szabo, Viktoria
    Department of Respiratory Medicine, Ghent University Hospital, Ghent, Belgium.
    Agusti, Alvar
    Respiratory Institute, Hospital Clinic, IDIBAPS, CIBERES, Univ, Barcelona, Spain.
    Donaldson, Gavin
    National Heart and Lung Institute, Imperial College London, London, United Kingdom.
    Wedzicha, Jadwiga
    National Heart and Lung Institute, Imperial College London, London, United Kingdom.
    Vestbo, Jorgen
    Manchester University NHS Foundation Trust, Manchester, Manchester Academic Health Science Centre, and Division of Infection, Immunity and Respiratory Medicine, University of Manchester, Manchester, United Kingdom.
    Vanfleteren, Lowie
    COPD center, Institute of Medicine, Sahlgrenska University Hospital, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Collating data from major European population studies – The CADSET (Chronic airway disease early stratification) clinical research collaboration2020Inngår i: European Respiratory Journal, ISSN 0903-1936, E-ISSN 1399-3003, Vol. 56, nr Suppl 64, artikkel-id 3757Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: European population cohorts continue to expand our understanding of chronic airways disease and inter-study collaboration may help address the inevitable limitations of study size, duration, era and geography. Towards this aim, CADSET has collated data from ten major general population European cohorts: Asklepios; Copenhagen City Heart Study; Copenhagen General Population Study; ECRHS; HUNT; LEAD; Lifelines, OLIN, Rotterdam Study and WSAS. We included males and females aged 20 to 95 years with baseline demographic and spirometry data.

    Results: Data from 262,829 individuals (44% male) from multiple European countries provided good coverage across all adult ages (Fig.1A). Recruitment occurred in every year from 1976 through 2020. 23% were current-smokers and 42% were never-smokers, a pattern varying with advancing age (Fig.1B). The prevalence of airflow limitation varied according to whether lower limit of normal (LLN) or <0.70 thresholds were applied, increasing with age if the latter was used (Fig.1C).

    Interpretation: These results fit with previous reports, however the size, geographical reach and span of recruitment provided by this collaboration provides a unique opportunity to explore chronic airways disease development. Together, we are now pursuing research questions previously beyond the scope of individual cohort studies.

  • 37.
    Alm, Sara
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Weins, Helena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att stärka patienters egenmakt i psykiatrisk öppenvård2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Egenmakt definieras som individens valfrihet, inflytande och kontroll över den egna livssituationen. Det finns ett stort behov av ökad egenmakt hos individer med psykisk ohälsa och arbetet med att stärka patienters egenmakt är en viktig arbetsuppgift för sjuksköterskan i den psykiatriska vården. Delaktighet är en betydande faktor för egenmakt, dock finns en mängd faktorer som försvårar patientens delaktighet i vården, främst i form av tillgänglighet, tid och verksamhetens resurser. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att stärka patienters egenmakt i psykiatrisk öppenvård. Metod: Totalt 8 sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk öppenvård har intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I analysen framkom tre slutkategorier som beskrev sjuksköterskornas erfarenheter av att stärka patienters egenmakt; “Att anpassa vården efter patientens förutsättningar”, “Att våga släppa taget” samt “Att behöva förhålla sig till teamet och organisationen”. Slutsats: Resultatet visade att arbetet med att stärka patientens egenmakt är en viktig del av omvårdnadsarbetet i den psykiatriska öppenvården, samtidigt som detta även kan upplevas både svårt och utmanande för sjuksköterskan. Det framkom att sjuksköterskan anser att det kan finnas risker med patientens egenmakt beroende på patientens förutsättningar och förmågor. Även vikten av att sjuksköterskan är medveten om maktobalansen i vården belystes. Resultatet visade att sjuksköterskans arbete med att stärka patientens egenmakt dock ofta försvåras av resursbrist, men även på grund av vårdkulturen. För att möjliggöra sjuksköterskans arbete med att stärka patientens egenmakt behöver sjuksköterskan ges förutsättningar för detta genom tillräckliga resurser samt stöd från kollegor och ledning. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Almevall, Albin Dahlin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Development, Region Norrbotten, Luleå, Sweden.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Development, Region Norrbotten, Luleå, Sweden.
    Nordmark, Sofi
    Department of Development, Region Norrbotten, Luleå, Sweden.
    Forslund, Ann-Sofie
    Luleå tekniska universitet, Verksamhetsstöd.
    Niklasson, Johan
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric Medicine, Sunderby Research Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Accepting the inevitable: A mixed method approach with assessment and perceptions of well-being in very old persons within the northern Sweden Silver-MONICA study2021Inngår i: Archives of gerontology and geriatrics (Print), ISSN 0167-4943, E-ISSN 1872-6976, Vol. 92, artikkel-id 104275Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    As the group of very old persons will form an increasing part of society, the study of how well-being is described and affected by specific factors will be of importance to meet the future needs of these persons. The aim of the study was to increase knowledge of well-being in very old persons by combining assessments and perceptions using the Philadelphia Geriatric Morale Scale (PGCMS).

    Method

    In a mixed method, convergent parallel design, 52 persons 80 years or older were assessed and interviewed using the PGCMS to combine assessment of morale and descriptions of perceptions of well-being using a mixed method approach.

    Results

    Quantitative and qualitative results converged in four areas: not feeling lonely and being included, rating and perceiving health as good, high physical function/ability and being physically active, living in own house and feeling at home. Areas perceived as important to well-being captured only in qualitative analysis were having freedom and engagement. An example of insights not achievable from the quantitative or qualitative analysis alone was that individuals with high morale expressed anxiety about losing their health due to potential ageing-related threats and that individuals with low morale struggled with acceptance. Acceptance was the key strategy for handling adverse consequences of ageing in all described areas.

    Conclusion

    When using standardized assessment scales in clinical practice, it could be useful to combine quantitative and qualitative data. Acceptance was key for well-being; however, acceptance could be resigned or reorienting in nature.

  • 39.
    Almevall, Albin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Development, Region Norrbotten, Luleå, Sweden.
    Nordmark, Sofi
    Department of Development, Region Norrbotten, Luleå, Sweden.
    Niklasson, Johan
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric Medicine, Sunderby Research Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Experiences of home as an aspect of well-being in people over 80 years: A mixed method study2022Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 78, nr 1, s. 252-263Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims To (1) describe experiences of home from a well-being perspective, (2) describe participant characteristics and well-being measures in relation to housing type (3) and how the aforementioned aspects may affect well-being in very old persons. Design Cross-sectional, convergent parallel-results mixed method design with semi-structured interviews analysed by qualitative content analysis, in relation to descriptive statistics and specific well-being outcome measures related to home. Methods A total of 50 persons 80 years or older living in ordinary housing were interviewed (July 2017 to November 2018) about home in relation to well-being, along with collection of participant characteristics and well-being measures related to home. Results Participants described how home had become increasingly important as it provided autonomy and acted as a social and occupational hub. However, autonomy was not unconditional, and home could also be perceived as a place of inactive solitude. Results were interpreted as relating to being in the margins of home and had a major impact on well-being. Housing type seemed of importance with higher measures of well-being for participants in single-living housing compared with those living in apartment. Conclusion Home is increasingly central to well-being in old age; however, very old persons also have to relate to being physically and mentally in the margins of being able to remain in the home. These aspects of home potentially have a major impact on well-being. Impact As very old persons living in ordinary housing will constitute a larger segment of society in coming years, aspects of home can potentially have a considerable impact on well-being for this age-group. This study describes aspects of home that contribute to, or has adverse impact on well-being. These aspects need thorough consideration in policy-making and planning of health care that can affect experiences of home.

  • 40.
    Almevall, Ariel
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Health in later life: A nursing perspective2024Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The ongoing demographic shift towards an older population calls for a corresponding shift to a proactive approach, aiming for health and well-being in old age. This dissertation addresses the need for increased knowledge about health in the context of aging at home. It explores the roles of relationships, home, health, and well-being while examining the various factors influencing health. The disseration also explores how key stakeholders in home care organizations percive a good life for older persons. From a nursing perspective, the disseration explores pathways of change and experiences related to health, guided by the caritative caring theory, which underscores health as wholeness and holiness. By thoroughly examining self-rated health, relationships, and the experiences of older persons receiving home support, along with key stakeholders' perceptions, the dissertation aims to provide valuable insights for nursing practices and the promotion of health in later life.

    This dissertation aims to explore health in later life, specifically concentrating on widowed women living alone with extensive home care needs. This exploration encompasses both the perspective of older widows and that of key stakeholders. For a comprehensive understanding health, the disseration also study self-rated health among older persons over a 20-year period, exploring its associations to health and well-being factors, including survival. Additionally, the dissertation explores the shared relationship between older women and nurses.

    This dissertation comprises one quantitative and three qualitative studies, all centred around older persons aged 80 years and older. Paper I is a quantitative, longitudinal study investigating changes in Self-Rated Health (SRH) across the aging spectrum. The study included 1595 participants initially (aged 59-79) and 541 participants at follow-up (age 80-96). Most participants rated their health as "Quite good" (54.5%) at baseline. Over the study period, 42.6% had stable SRH, 40.6% had declined, and 16.8% had improved. Changes in SRH were at follow-up significantly associated with age, pain, nutrition, cognition, walking aid use, self-paced gait speed, lower extremity strength, independence in activities of daily living, weekly physical exercise, outdoor activity, participation in organized activities, visiting others, morale, and depressive symptoms. SRH at baseline was significantly associated with survival (p<0.05). Paper II is a qualitative study about the concept of a good life for single-living older women with extensive care needs. This involved individual interviews with 11 participants aged 82-95, analysed through reflexive thematic analysis. Paper III is a qualitative description of key stakeholders' perceptions regarding a good life for the oldest old persons living at home with extensive care needs. The study utilized qualitative focus groups with 28 participants aged 31-69 (1 man, 27 women), analysed through qualitative content analysis. Paper IV is a qualitative study that aim to explore the meaning of relationship between older women and registered nurses in home care. The research employed qualitative methods, including focus groups and individual interviews, with 11 older women (aged 82-95) and 5 registered nurses (aged 35-47), analysed using qualitative content analysis. 

    In conclusion, health in later life is not merely about avoiding a decline in health; rather, it involves integrating existing aspects into an ever-changing situation. However, challenges such as living alone, experiencing depressive symptoms, and coping with illness and/or functional disability can pose threats, risking overall health and survival. In contrast, for those living with disabilities and illnesses with extensive care needs, the significance of daily life becomes paramount. Simultaneously, the relationship between older women and registered nurse emerges as a recurring connection with the potential not only to enhance daily life but also to serve as a consistent and supportive presence in the home.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Almevall, Ariel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Juuso, Päivi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Melander, Catharina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Exploring the meaning of a good life for older widows with extensive need of care: a qualitative in-home interview study2024Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 19, nr 1, artikkel-id 2322757Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Studies of older women’s life transitions is rare but gains relevance as the aging population, with older women as the majority, expands.

    Purpose: To explore the meaning of a good life for older widows with extensive home care needs.

    Materials and methods: Semi-structured interviews were carried out with eleven women, aged 80 and over (82–95 years, mean 90) residing at home with extensive care needs (≥4 daily sessions, averaging 2.5–6 hours, mean 3). Data were analysed by reflexive thematic analysis.

    Results: The theme “This Day in My Home, the frame of my life” reflects the women’s experience of a good life. A good day imbued them with hope, trust and security, carrying them forward with the assurance that night would usher in a new day. However, there were moments when life was merely about navigating daily challenges. During such days, the women felt trapped in time, unsafe and lonely.

    Conclusion: A day at home may seem static, yet it mirrors life’s dynamism, evolving with shifting circumstances. Older widows navigate challenges while maintaining their sense of self, independence, and connection to home. These findings have implications for aged care, recognizing the multifaceted aspects of life and the centrality of home.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Almevall, Ariel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Juuso, Päivi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Nilsson, Carina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Perceptions of a good life for the oldest old living at home2022Inngår i: International Journal of Ageing and Later Life, E-ISSN 1652-8670, Vol. 16, nr 1, s. 25-48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An increasing number of people are growing older and living longer in their homes. This study aims to describe key stakeholders’ (politicians, managers, and professionals) perceptions of a good life for single-living oldest old persons living at home with extensive needs for support. Inter­views with stakeholders were analysed with content analysis. The analy­sis resulted in the theme: An incongruence between intentions and actions in promoting a good life for the oldest old. Our findings show a gap between intentions and actions, which caused feelings of powerlessness in the key stakeholders. To promote a good life for the oldest old persons, a congruence is needed between individual awareness and the prerequisite of promoting a good life. Developing methods that identify and bridge gaps between intentions and actions could support the abilities of organ­isations to promote a good life for the oldest old persons with extensive needs for support.

  • 43.
    Almqvist, Daniel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Norberg, David
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av betydelsefulla strategier för en patientsäker interhospitaltransport med intuberad patient eller där intubationsberedskap krävs.2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Antalet interhospitala transporter med intuberad patient eller där intubationsberedskap krävs ökar i Sverige och internationellt. Detta betyder att specialistsjuksköterskan i större grad kommer att få ansvara för dessa transporter. Studier visar att specialistsjuksköterskan kan uppleva sig utelämnad, tappa kontrollen, jobba i en ovan miljö och även känna en känsla av oro. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av betydelsefulla strategier för en patientsäker interhospital transport med intuberad patient eller där intubationsberedskap krävs. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats där tolv semistrukturerade intervjuer med retrospektiv ansats genomfördes. Intervjuerna transkriberades ordagrant och data analyserades enligt Critical Incident Technique. Resultat: Fem slutkategorier med övergripande strategier för en säker interhospital transport identifierades: att kontrollera och behärska utrustningen samt de läkemedel som används, att förbereda sig genom att bilda sig en uppfattning och identifiera risker och problem i förväg, att stabilisera patienten och optimera förutsättningarna innan avfärd för en säker transport, att ha en plan för oförutsedda händelser och att vara vaksam på förändringar under transporten samt att inse sina begränsningar och begära förstärkning. Slutsats: Det finns flera viktiga strategier som bidrar till en ökad patientsäkerhet under interhospitala transporter, bland annat noggrann förberedelse och planering. Dessa strategier bidrar med kunskap och lärdomar till verksamma specialistsjuksköterskor och ger mindre erfarna specialistsjuksköterskor en viktig grund att stå på. Studiens mycket konkreta och praktiska strategier kan användas som en grund när rutiner och checklistor till interhospitala transporter tas fram.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Almqvist, Daniel
    et al.
    Department of Surgery, Piteå Hospital, Lasarettsvägen 14, 94150 Piteå, Sweden.
    Norberg, David
    Department of Surgery, Skellefteå lasarett, Lasarettsvägen 29, 93141 Skellefteå, Sweden.
    Larsson, Fanny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Gustafsson, Silje Rysst
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Strategies for a safe interhospital transfer with an intubated patient or where readiness for intubation is needed: A critical incidents study2023Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 74, artikkel-id 103330Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: The number of interhospital transports with intubated patients or where intubation readiness is required is increasing in Sweden and globally. Specialist nurses are often responsible for these transports, which involve numerous risks for critically ill patients.

    Aim: The aim of this study was to describe nurse anaesthetists’ and intensive care nurses’ strategies for safe interhospital transports with intubated patients or where intubation readiness is required.

    Method: A qualitative study was conducted using the critical incident technique. During March and April 2020, 12 semi-structured interviews were conducted with nurse anaesthetists and intensive care nurses. Data were analysed according to the critical incident technique, and a total of 197 critical incidents were identified. The analysis revealed five final strategies for safe interhospital transport.

    Results: Participants described the importance of ensuring clear and adequate information transfers between caregivers to obtain vital patient information that enables the nurse in charge to identify risks and problems in advance and create an action plan. Stabilising and optimising the patient's condition before departure and preparing drugs and equipment were other strategies described by the participants, as well as requesting assistance or support if questions or complications arose during transport.

    Conclusion: Transports with intubated patients or where intubation readiness is required are complex and require systematic patient-safety work to ensure that strategies for increasing patient safety and decreasing risks are visible to the nurses in charge, that they are applied, and that they are, indeed, effective.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Almqvist, Linnéa
    et al.
    Public health and clinical medicine, Sustainable helath, the OLIN unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Backman, Helena
    Public health and clinical medicine, Sustainable helath, the OLIN unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Stridsman, Caroline
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research centre, Department of Internal Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden.
    Rönmark, Eva
    Public health and clinical medicine, Sustainable helath, the OLIN unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Hedman, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik. Public health and clinical medicine, Sustainable helath, the OLIN unit, Umeå University.
    Clinical outcome of adult onset asthma in a 15 year follow-up2020Inngår i: European Respiratory Journal, ISSN 0903-1936, E-ISSN 1399-3003, Vol. 56, nr Suppl 64, artikkel-id 1396Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Adult onset asthma is poorly studied and there are few long-term clinical follow-up studies.

    Aim: To study clinical characteristics of adult onset asthma in a 15-year follow-up.

    Method: Within the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) studies, a cohort of n=309 subjects with adult onset asthma (aged 20-60 years) was recruited during 1995-99. The cohort was followed up in 2012-14 (n=205). Structured interviews and clinical examinations including spirometry were performed at both recruitment and follow-up. Skin prick tests were performed at recruitment and blood samples for cell counts and IgE at the follow-up. Asthma control was classified according to GINA 2006.

    Results: At follow-up n=182 (89%) still had asthma, while n=23 (11%) were in remission. Among individuals with persistent asthma, mean pre-bronchodilator FEV1 percent of predicted was 89.0 at follow-up, similar as recruitment 88.3. At recruitment 16.5% were smokers, and of these, 86.7% had quit smoking at follow-up. At follow-up, 39% had blood neutrophils ≥4.0x109/L, 23% had blood eosinophils ≥0.3x109/L, and 28% had specific IgE>0.35 IU/ml to any airborne allergen. Any respiratory symptoms were reported by 90% and 31% used medium or high dose inhaled corticosteroids (ICS), 20% low dose ICS whereas 20% had no treatment. 55% had controlled asthma, 32% partly controlled and 13% uncontrolled asthma.

    Conclusion: In this 15-year follow-up of adult onset asthma, the majority had persistent asthma. Smoking and high proportion using ICS may contribute to the stable lung function. Still, it should be noted that merely around every other had well controlled asthma.

  • 46.
    Almqvist, Linnéa
    et al.
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Section of Sustainable Health, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Rönmark, Eva
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Section of Sustainable Health, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Stridsman, Caroline
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Backman, Helena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik. Dept of Public Health and Clinical Medicine, Section of Sustainable Health, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lindberg, Anne
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenborg, Sweden.
    Hedman, Linnéa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik. Dept of Public Health and Clinical Medicine, Section of Sustainable Health, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Remission of adult-onset asthma is rare: a 15-year follow-up study2020Inngår i: ERJ Open Research, E-ISSN 2312-0541, Vol. 6, nr 4, artikkel-id 00620-2020Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background There are few long-term clinical follow-up studies of adult-onset asthma. The aim of this article was to study clinical characteristics of adult-onset asthma in relation to remission and persistence of the disease in a 15-year follow-up.

    Methods A cohort of 309 adults aged 20–60 years with asthma onset during the last 12 months verified by bronchial variability, was recruited between 1995 and 1999 from the general population in northern Sweden. The cohort was followed-up in 2003 (n=250) and between 2012 and 2014 (n=205). Structured interviews and spirometry were performed at recruitment and the follow-ups. Bronchial hyperreactivity (BHR) and skin-prick tests were performed at recruitment and blood samples were collected at the last follow-up. Remission of asthma was defined as no asthma symptoms and no use of asthma medication during the last 12 months.

    Results Of eight individuals in remission in 2003, five had relapsed between 2012 and 2014 and in total, 23 (11%) were in remission, while 182 had persistent asthma. Those in remission had higher mean forced expiratory volume in 1 s % predicted at recruitment than those with persistent asthma (94.6 versus 88.3, p=0.034), fewer had severe BHR (27.3% versus 50.9%, p=0.037) and they had less body mass index increase (+1.6 versus +3.0, p=0.054). Of those with persistent asthma, 13% had uncontrolled asthma and they had higher levels of blood neutrophils than those with partly controlled or controlled asthma.

    Conclusion Higher forced expiratory volume in 1 s % predicted and less-severe BHR was associated with remission of adult-onset asthma, but still, the proportion in remission in this 15-year follow-up was low.

  • 47.
    Alnersson, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Fahlgren, Hanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 22018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att leva med den kroniska sjukdomen diabetes mellitus typ 2 kan innebära att personen själv behöver utföra förändringar i sin livsstil för att behandla sin sjukdom vilket för vissa kan innebära en helt ny livsstil. Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. En kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv valdes som metod. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med en manifest ansats. Totalt analyserades 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem kategorier; Behöva ta ansvar och kontroll, Känna motivation och hälsa, Önska förståelse och bekräftelse, Kämpa med tvivel och utmaningar och Vilja ha socialt stöd. Deltagare beskrev upplevelser kring att de fullt ut eller delvis hade huvudansvaret över sin egen vård. Motivation och kunskap var betydelsefull för livsstilsförändringar och hälsa. Det fanns en önskan hos deltagare om att få utökad information och kunskap samt socialt stöd. Livsstilsförändringar kunde upplevas utmanande då de påverkade livet och det fanns barriärer för att lyckas utföra dessa. Med hjälp av motivation, kunskap och stöd kan livsstilsförändringar upplevas hälsofrämjande. Ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas av sjuksköterskan för att stärka personer i deras utförande av livsstilsförändringar. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livsstilsförändringar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Alomerovic, Mirna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Ylivainio, Sofi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Att leva med diabetesfot: Patienters upplevelser2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetesfot är ett stort samhällsproblem med långa sjukhusvistelser i världen över. Diabetesfot är en komplikation för den som lever med diabetes, såren på fötterna är ofta svårläkta på grund av nedsatt cirkulation till de nedre extremiteterna. Diabetiker som lever med diabetesfot och saknar kunskap om hur de ska ta hand om sina fötter kan drabbas av komplikationer som leder till amputation av nedre extremiteter. Att leva med diabetesfot kan vara en börda och ett lidande, det är viktigt att sjuksköterskan redan tidigt i sjukdomen informerar diabetespatienter om egenvård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att leva med diabetesfot. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där elva artiklar analyserades genom nduktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades genom analysen: ”Att inte veta något om sjukdomen”, “Utbildning om egenvård stärker den egna förmågan att kontrollera sin diabetes”, “Behov av kunskap och förståelse om sin diabetesfot”, “Att inte ha kontroll över sin diabetesfot”. Slutsats: Utbildning om egenvård till patienter med diabetesfot har visat sig leda till ökad livskvalitet, känsla av förståelse och kunskap om hur de ska kunna hantera sin diabetesfot. Egenvårdsutbildning bidrar även till förebyggande insatser, lägre samhällskostnader, personcentrerad vård och att patienten känner att de kan hantera sjukdomen bättre.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    AL-Qes, Abdullah
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ölund, Amina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser av depression hos personer som är över 60 år: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Depression hos äldre personer är ett allvarligt sjukdomstillstånd som kan leda till minskad livskvalitet samt ökad mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av depression hos personer över 60 år. En kvalitativ litteraturstudie med en manifest innehållsanalys som baserats på åtta vetenskapliga artiklar genomfördes med hjälp av databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att befinna sig i en främmande värld; Att känna sig ensam, övergiven och i behov av stöd; Att inte känna igen den egna kroppen; Att försöka anpassa sig till det sociala livet samt klara av vardagen. Resultatet visade att det finns ett stort behov av stöd till äldre personer med depression för att livskvaliteten ska kunna förbättras. Personer hade även individuella sätt att hantera sin situation och sjukdom. De upplevde känslor som hjälplöshet, hopplöshet, förtvivlan och ensamhet. Slutsatsen av denna litteraturstudie var att det krävs kunskap om vad depression betyder för personen som har drabbats för att kunna ge ett bemötande och god vård som bygger på förståelse.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Alqvist, Veronica
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Länta, Inga-Kajsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Kvinnors upplevelse av att leva med Alzheimers sjukdom med tidig debut: en analys av narrativer2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en obotlig progressiv sjukdom som drabbar hjärnan. Sjukdomen karaktäriseras av kognitiva nedsättningar som minnessvikt och kommunikationshinder. Alzheimers sjukdom med tidig debut är vanligare hos kvinnor och demenssjukdomar ökar i samhället. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med Alzheimers sjukdom med tidig debut. Metod: Tre biografier valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Resultat: Att få diagnos tidigt i livet var svårt att acceptera, att förlora förmågor som tidigare tagits för givna, att känna hopp så länge det går, att känna skam och oro att bli en börda och att döden och sorgen blev närvarande. Slutsats: Kvinnor som drabbas av Alzheimer med tidig debut upplever förnekelse, förlust av förmågor, hopp, skam över diagnosen och sorg. Ett personcentrerat förhållningssätt är av största vikt för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande för personer med Alzheimers sjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 1669
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf