Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 486
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjölander, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att identifiera samt främja meningsfulla aktiviteter hos personer som är 80 år och äldre.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att identifiera samt främja meningsfulla aktiviteter hos personer som är 80 år och äldre, samt har hemsjukvård. Metod: Författarna valde en kvalitativ ansats för att beskriva arbetsterapeuternas subjektiva upplevelser. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades sedan utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Data resulterade i tre kategorier varav en med två underkategorier dessa var: Identifiering av individuella behov för meningsfulla aktiviteter, Arbeta främjande mot meningsfulla aktiviteter, med underkategorierna: Problematik arbetsterapeuter möter hos de äldre samt Stöttande resurser för att bibehålla meningsfulla aktiviteter, samt kategorin Arbetsterapeuternas avsaknad av samt önskan om resurser för att arbeta mot meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Studien visar att arbetsterapeuter inom hemsjukvården lägger fokus på att utgå ifrån patientens individuella livshistoria och att de ser en fara med generalisering vid arbetet med patienter som är 80 år och äldre. Arbetsterapeuternas erfarenhet visade även att mindre insatser samt att det sociala nätverket av anhöriga och vänner är av betydelse för att patienterna ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Deltagarna i studien visade på ett stort engagemang i sitt arbete samtidigt som de uttrycker en önskan om att kunna göra mer för patienterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Alfons, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Huotila, Katarina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Erfarenheter av att arbeta med tillgänglighet vid uppförandet av publika lokaler2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av tillgänglighetsarbete hos personer somvarit delaktiga i byggprocessen för två nyuppförda byggnader med publika lokaler. En kvalitativ forskningsansats valdes som metod för att få en helhetsförståelse för de tankar som ligger till grund för tillgänglighetsarbetet vid uppförandet av byggnader med publika lokaler. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier utkristalliserade sig i resultatet: Vem förväntas ha kunskap om tillgänglighet och när, Prioriteringar i byggprocessen samt Tillgänglighetsåtgärder är komplexa trots lagar och riktlinjer. Resultatet tydde på att kunskapen om tillgänglighet och om målgrupper med olika typer av funktionsnedsättningar varierade samt att det fanns en otillräcklig kunskap om användbarhet, vilket skulle kunna leda till sämre delaktighet för målgrupperna. Synen på vilka tillgänglighet är till för var ofta begränsad till personer med rörelsehinder och synnedsättning. Den slutsats som kunde dras var att ett aktivitetsperspektiv på tillgänglighet, det vill säga användbarhet, skulle kunna bidra till ökad delaktighet för fler grupper i samhället. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Allanson, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Olsson, Jonna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stressrelaterad ohälsa: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa vilka arbetsterapeutiska interventioner kvinnor med stressrelaterad ohälsa erhåller samt resultatet avdessa. Datainsamling har gjorts i databaserna PubMed CINAHL, PsycINFO, OT-seeker och Scopus via Luleå tekniska universitet. Artiklarna kvalitetsgranskades, därefter bedömdesbevisvärdet och evidensstyrkan. Den systematiska sökningen resulterade i 12 artiklar varavsju kvantitativa, tre kvalitativa och två med mixad metod bestående av både kvalitativa ochkvantitativa data. Resultatet redovisas i tre kategorier, vilka är Redesigning Daily Occupations[ReDO], naturbaserad rehabilitering och kreativ inriktning. Effekter och erfarenheter av deolika interventionerna har visat positiva resultat, dock behövs det mer forskning inom områdetför att stärka det vetenskapliga underlaget och säkerställa att arbetsterapin och den vård somutförs är evidensbaserad. Litteraturstudien bidrar till ökad kunskap och förståelse förarbetsterapeutiska interventioner i vardagen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Almqvist, Pontus
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Jansson, Karl
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Upplevd aktivitetsbalans hos manliga undersköterskor och vårdbiträden inom vård och omsorg2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka och beskriva manliga undersköterskor och vårdbiträdens upplevelse av aktivitetsbalans. En kvalitativ design användes för att fokusera på individers levda erfarenheter och tankar. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Totalt ingick tio deltagare i studien varav åtta undersköterskor och två vårdbiträden. Analysen resulterade i tre kategorier: Pandemins påverkan på aktivitet, Skiftarbetet sätter ramarna och Krav och egna val av aktiviteter. Resultatet visade att deltagarna över lag upplever en god aktivitetsbalans som kopplas till tillfredsställelsen av de aktiviteter som ingår i deras aktivitetsrepertoar samtidigt som de upplever sig ha tid till att genomföra dessa aktiviteter. Det som har påverkat deltagarnas aktivitetsbalans negativt har varit brist på tid för återhämtning mellan arbetspass i och med varierande arbetsschema samt den pandemin som pågick under studiens gång som lett till en förändring i aktivitetsmönstret. Författarna anser att mer forskning av mäns aktivitetsbalans utanför arbetet, med fokus på familjeliv och kravfyllda aktiviteter utanför arbetet behövs för att få en bättre bild av männens aktivitetsbalans. Författarna anser att kunskapen från denna studie kan vara till gagn för arbetsterapeuter som möter denna målgrupp för att förebygga ohälsa. Resultatet kan även vara till nytta för arbetstagare och arbetsgivare inom vården, politiker eller andra beslutsfattare för att få en bild av olika faktorers inverkan på aktivitetsbalans och hälsa. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Anderberg, Rosie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Bäckman, Viktoria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Smartphone inom rehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte:Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur en smartphone kan användas inom rehabilitering efter FHS, i vilken utsträckning smartphonen används. Vilka effekter smartphonen kan ge på i det dagliga livet samt betydelsen en smartphone kan utgöra.

    Metod:För att besvara syftet så utfördes en litteraturstudie som innefattar kvalitativ och kvantitativ forskning baserad på åtta studier. 

    Resultat:Smartphonen har många fördelar som ett kompensatoriskt hjälpmedel samt är betydelsefull för personerna i det dagliga livet på många sätt. Signifikanta effekter kunde uppmätas som ledde till att fler aktiviteter både påbörjas och avslutades i rätt tid, därmed så hanteras många av grundproblemen med förvärvad hjärnskada (FHS), såsom svårigheter med minne, planering, initiering och organisering. Smartphonen föredrogs också av användarna framför andra hjälpmedel. 

    Slutsats:Studien visar att de finns stora fördelar med att implementera smartphonen som en del av rehabiliteringen av förvärvad hjärnskada. Vidare visar studien att smartphonen är den del av människors liv oavsett med eller utan FHS.  Det finns behov av vidare forskning inom ämnet då det finns få studier som belyser smartphonens som kompensatoriskt hjälpmedel i dagsläget.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Andersson, Amanda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kalliomäki, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda sig av CI-terapi för barn med hemiplegisk cerebral pares2020Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda sig av CI-terapi som intervention för barn med hemiplegisk cerebral pares. Metod: En kvalitativ ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuternas subjektiva upplevelser. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter som arbetade på barn- och ungdomshabiliteringar i landet och analyserades därefter utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den insamlade datan resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens stöd; Nätverkets betydelse; Anpassning av interventionen samt Organisatoriska strukturer. Resultatet visade att interventionen bör utgå från barnets motivation och lek i samverkan med barnets nätverk samt att interventionen mestadels bidrog till att barnet fick en utökad aktivitetsrepertoar. Vidare beskrevs att interventionen utfördes endast av några arbetsterapeuter runt om i landet då den är tidskrävande, kräver resurser och en tydlig struktur. Det framkom även att kollegialt stöd bland arbetsterapeuterna främjar genomförandet av CI-terapi. Slutsats: I studien framkommer att barnets aktivitetsrepertoar mestadels förbättrades med CI-terapi men kunde inte påvisas med nuvarande bedömningsinstrument.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hellmark, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Arbetsterapeutens roll för personer med diagnosen myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: ME/CFS är en allvarlig, kronisk och komplex multisystemsjukdom som ofta och dramatiskt begränsar de drabbade personernas aktivitet. De vetenskapliga beläggen gällande effekten av interventioner riktade mot funktion och funktionsnedsättning är begränsade. Nuvarande kunskapsläge indikerar att arbetsterapeuten kan bidra i vården av personer med ME/CFS, men behov av vidare forskning finns. Syfte: Att med denna litteraturöversikt kartlägga och beskriva aktuell forskning gällande arbetsterapeutens roll för personer med diagnosen ME/CFS. Metod: Datainsamling för litteraturöversikten genomfördes baserat på utarbetade urvalskriterier i tre relevanta databaser; PubMed, CINAHL och PsycINFO och resulterade i tio artiklar, sju kvantitativa och tre kvalitativa studier. Studiernas kvalitet granskades och sedan utfördes en latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ge klientcentrerat stöd för strategier i aktivitet, Att justera terapeutiskt förhållningssätt vid aktivitetsanpassning, Att beakta gruppbehandlingens terapeutiska värde samt Att bidra till professionernas teamsamverkan. Slutsats: Arbetsterapeutens kompetens är ett viktigt bidrag i rehabiliteringen på grund av den komplexa aktivitetssituation som diagnosen innebär.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersson, Elin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nordström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen2020Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med fritidsaktiviteter för barn och ungdomar som lever med funktionsnedsättningar inom barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes via telefon och Skype med yrkesverksamma arbetsterapeuter med erfarenheter av att arbeta med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar inom barn- och ungdomshabiliteringen (HAB) samt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Vid analys av intervjuerna användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framgick i resultatet att fritidsaktiviteter inte är prioriterat enligt vårdriktlinjer och att det även fanns andra hindrande faktorer som begränsar arbetsterapeuterna att arbeta med fritidsaktiviteter. Det framgick även att det fanns stöttande faktorer som gör det möjligt för arbetsterapeuterna att hitta lösningar på hur de kan arbeta med fritidsaktiviteter och att de upplever att det har positiv påverkan på klienterna som väger över de annars negativa konsekvenser som kan uppstå vid brist av en meningsfull fritid. Resultatet visar att arbetsterapeuterna inkluderar fritidsaktiviteter vid kartläggningen, ger tips och råd kring fritidsaktiviteter samt har möjlighet att sätta in interventioner som kan gynna både vardagliga aktiviteter och fritidsaktiviteter. Arbetsterapeuterna upplever att klientens efterfrågan av hjälp varierar beroende på vilken diagnos klienten har. Slutsats: Arbetsterapeuterna som arbetade med fritidsaktiviteter upplevde att det hade en positiv effekt för barn- och ungdomar med funktionsnedsättning. Fritidsaktiviteter är ett område som bör inkluderas mer i arbetsterapin eftersom det främjar självständighet och delaktighet i vården men även i klienternas liv. Arbetsterapeuter besitter den kunskap som behövs för att arbeta och anpassa fritidsaktiviteter i olika miljöer och behov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Att arbeta med klienters sömn inom primärvården ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av sömn i klientarbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer med arbetsterapeuter inom primärvården genomfördes och materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier: Klientgrupper och sömnstörning, Påverkan på dagliga aktiviteter och livskvalité, Från utredning till åtgärder och Teamsamverkan. Utifrån arbetsterapeuternas kliniska erfarenhet visade det sig att majoriteten av klienterna med sömnproblematik är i arbetsför ålder och det är vanligare bland kvinnor. Resultatet visar på att sömnproblematik många gånger ses i samband med andra sjukdomar eller tillstånd, där stress många gånger är en bidragande orsak. Det framkommer även att det är viktigt i klientarbetet att ta hänsyn till sömnen då den kan ha en stor inverkan på livskvalitén. Vidare framkommer det att sömnen påverkar de dagliga aktiviteterna och där många klienter väljer att plocka bort aktiviteter som ger energi. Resultatet visar på hur arbetsterapeuterna arbetar kliniskt när det finns en sömnproblematik. Vid utredning är det många olika faktorer att ta hänsyn till och samtliga arbetsterapeuter använder sig av semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer för att utreda klienten. Även Insomnia severity index, sömndagbok och ADL-taxonomin nämns vid utredning av sömnen. De mål som sätts kring sömnen är många gånger kopplat till vanor och rutiner kring sänggående, livsstilsförändring och dagliga aktiviteter. Vidare framkommer det i resultatet att vanliga åtgärder är sömnhygien, information och råd. Arbetsterapeuterna arbetar med vanor, rutiner och miljö för att främja klientens sömn. Andra åtgärder som nämns av arbetsterapeuterna är tyngdtäcke och sömnrestriktioner. Arbetet kring sömn kan var komplext och en teamsamverkan är viktigt för att främja klientens sömn. Slutsats: Slutsatsen är att arbetsterapeuter kan ha en viktig funktion i arbetet med klienter och deras sömn. Dagliga aktiviteter och sömn går hand i hand, med arbetsterapeutens helhetsperspektiv är det möjligt att identifiera och arbeta med det som främjar en god sömn. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till sömnen i klientarbetet då klientens livskvalité kan påverkas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Burström, Martin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevd aktivitetsbalans hos anhöriga till personer med depression2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att beskriva hur anhöriga till personer med depression upplever sin aktivitetsbalans och vilka strategier som främjar aktivitetsbalans. Studien antog en kvalitativ induktiv ansats för att fokusera på deltagarnas beskrivningar. Ändamålsenligt urval skedde utifrån kriterier. Sex deltagare ingick i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema “När oron och ovissheten är en del av livet” samt tre kategorier “Rutiner och strategier för att få vardagen i balans”, “Att ha möjlighet till återhämtning och egen tid för välbefinnande”, samt “Oron kring framtiden, strategier och dess påverkan på det dagliga livet”. Resultatet visar hur deltagarnas upplevelse av oro och ovisshet präglade deras vardag av att alltid behövas finnas till hands, vilket inverkade på deras aktivitetsbalans. Deltagarna skapade strikta rutiner och utvecklade strategier för att få vardagens aktiviteter att fungera. Riskfaktorer såsom komplexa aktivitetsmönster, minimalt med tid för återhämtning, egen tid samt oron inför framtiden, präglade deltagarna i deras vardag. Resultatet av denna studie kan bidra till ökade kunskaper om hur anhöriga upplever det dagliga livet och dess svårigheter för att kunna upprätthålla en god aktivitetsbalans. Vidare kan strategierna de använde för att främja balans i vardagen även vara till gagn för arbetsterapeuter i deras arbete med att stödja anhöriga till personer med depression.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Hanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Kilvén, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Mjölkböndernas upplevelse av aktivitetsbalans och livskvalitet.2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Aktivitetsbalans är en självupplevd känsla av att ha balans mellan fritid, arbete och vila. Att ha aktivitetsbalans är viktig för att en person ska kunna ha en god hälsa och livskvalitet vilket kan vara svårt för mjölkbönderna som både bor och arbetar på sina gårdar. Syfte: Studiens syfte var att studera svenska mjölkbönders upplevelse av aktivitetsbalans och livskvalitet och om ett samband fanns mellan dessa. Metod: En elektronisk enkätstudie genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ del. Enkäten var utformad med demografiska frågor; frågor utifrån de två bedömningsinstrumenten, Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och Brunnsviken Brief Quality of Life (BBQ) samt ytterligare tre  frågor baserade på att arbeta som mjölkbonde. Analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys och en kvantitativ bearbetning. Deltagandet bestod av 331 mjölkbönder. Resultat: Mjölkbönderna upplevde en låg aktivitetsbalans och livskvalitet. Resultatet visade att det överlag fanns ett samband mellan den skattade aktivitetsbalansen och livskvaliteten. Mjölkbönderna uppgav att det var nöjda med sitt arbete men att de långa arbetsdagarna påverkade fritiden negativt vilket även påverkade deras livskvalitet. Även den ekonomiska situationen gav konsekvenser för mjölkböndernas livskvalitet. Slutsats: Mjölkbönderna har en låg aktivitetsbalans som påverkade deras livskvalitet. Det är viktigt att vården får mer kunskap om mjölkböndernas situation för att erbjuda dem rätt vård och rehabilitering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Jessica
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Forss, Anton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeuters förekomst av teknikstress utifrån olika åldrar2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva verksamma arbetsterapeuters förekomst av teknikstress i arbetet och om det förekommer skillnader utifrån ålder. Metod: En kvantitativ metod och en webbaserad enkät användes vid datainsamlingen. Enkäten baserades på den svenska översättningen av enkäten Teknostress bestående av fem kategorier; Teknisk belastning, Teknisk invasion, Teknisk komplexitet, Teknisk otrygghet och Teknisk osäkerhet. Enkäten delades genom den svenska Facebook gruppen “Arbetsterapeuter på facebook”. Vid analysering av påståendena sammanställdes deltagarnas median på samtliga påståenden för att beskriva respektive kategori. Chi2-test användes vid jämförelse mellan åldersgrupperna inom påståenden och kategorier. Resultat: I studien deltog totalt 131 arbetsterapeuter som arbetat mer än 1 år på sin nuvarande arbetsplats. Resultatet visade att det fanns en förekomst av teknikstress inom kategorierna Teknisk belastning, Teknisk komplexitet och Teknisk osäkerhet. Större delen av deltagarna skattade ingen förekomst av teknikstress relaterat till kategorierna Teknisk invasion och Teknisk otrygghet. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 22-40 år och 41+ år på kategorin Teknisk komplexitet och på samtliga tillhörande påståenden. En signifikant skillnad förekom även på påstående 2 och 5 inom kategorin Teknisk belastning. Slutsats: Studien visade att en stor del av arbetsterapeuterna påvisade teknikstress i relation till arbetsbelastning och regelbunden förändring av teknik på arbetsplatsen. Hos majoriteten av arbetsterapeuterna har tekniken ingen påverkan på deras fritid eller anställning. Den största skillnaden mellan arbetsterapeuternas åldrar förekom inom kategorin Teknisk komplexitet. Möjlighet för träning och utbildning i användning av IKT kan stödja arbetsterapeuter i sitt arbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13. Andersson, Marit
    et al.
    Larsson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Bränholm, Inga-Britt
    Umeå universitet.
    Arbetsterapeutisk utredning och åtgärd vid kort- och långtidssjukskrivning: en försöksverksamhet1993Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Angbratt, Disa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Föräldrastrategier för att stödja en hållbar vardag för barn med ADHD2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The everyday life for children with ADHD is affected by problems regarding inattention, impulsivity and hyperactivity. Parenting a child with ADHD consists of increasing demands in everyday life, which gives greater risks for poor mental health amongst parents. When working with a child with ADHD the occupational therapist work with the whole family, often focusing on interventions in the home environment. The aim of this study was to investigate strategies described by parents of children with ADHD to create a sustainable everyday life. A qualitative approach was used and data from 6 blogs about parenting children with ADHD, was analysed through a qualitative content analysis. The result was compiled into three main categories, Taking care of one self as a parent, Children’s needs and adjustments in everyday life and A new family life as a team. In the result it was shown that parents used strategies in an active way to manage their own well- being, to create structure to support their children, to reduce the amount of conflicts and to strengthen their children's self-esteem. An overall theme emerged The journey towards a new parenthood, that showed the process the parents went through via personal growth, awareness in parenting style and new expectations on family life. The result shown in the study emphasizes a perceptive parenthood to support their children, factors confirmed in previous studies. The result also wishes to highlight the parents own personal health as an important aspect. A sustainable everyday life was both an individual project for the parent, as a joint project for the family as a whole.


    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Anton, Lindgren
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Idrott- och hälsa lärares erfarenheter av att arbeta med funktionsnedsättningar i den ordinära grundskolan, belyst utifrån ett delaktighetsperspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Delaktighet i skolans utbildning är något som alla elever har rätt att ta del av. Strävan ska vara att anpassa skillnader i elevernas förutsättning att tillgodogöra sig utbildningen. Elever med funktionsnedsättningar är påvisat mer inskränkta eller begränsade av delaktighet, vilket visar sig i skolans miljö. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva lärarnas erfarenheter av att arbeta med elever som har funktionsnedsättning, i ämnet idrott och hälsa Metod: studiens design var kvalitativ. Sex intervjuer genomfördes med lärare i grundskolan inom skolämnet idrott och hälsa som samtliga hade erfarenhet av arbeta med elever som har funktionsnedsättning. Det insamlade datamaterialet analyserades med stöd och inspiration av en induktiv innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ”En tillåtande undervisningsmiljö främjar delaktighet”,” Strategier för en främjad delaktighet”, ”Förstärkt kompetens kan främja elever med funktionsnedsättning till delaktighet”, ”Organisatoriska resurser i arbetet gentemot att främja delaktighet i skolan”. Resultat: Lärarna påvisar hängivelse till att inkludera elever med funktionsnedsättning. De rapporterar samtidigt begränsningar i deras kompetens, kännedom, skolans miljö och verktyg som kan resultera i att elever med funktionsnedsättning frånses behovet av anpassning, eller exkluderas. Konklusion: Lärare inom idrott och hälsa i grundskolan upplever att deras görande och skolan som organisation har ett starkt samband till hur elever med funktionsnedsättning får möjlighet till delaktighet. Studien kan användas i syfte att medvetandegöra att mer stöd i skolan behövs för att samtliga elever ska delta i skolämnet idrott och hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Appelberg, Annicka
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Aktivitetsbalans i vardagen hos personer med Multipel Skleros2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva aktivitetsbalans hos personer med MS och om det fanns några samband mellan personernas sociodemografiska faktorer, deras MS-påverkan och aktivitetsbalans. Metoden var deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ studiedesign, där data inkluderade 41 vuxna personer med MS, i åldern 25-72 år (median 43år). Två självskattningsinstrument användes, Occupational Balance Questionnaire (OBQ11) och Multiple Sclerosis Impact Scale (MSIS-29). Data analyserades med icke-parametrisk deskriptiv statistik och samband analyserades med korrelationer. Fisher´s Exact Test genomfördes för sambandet i korstabellen. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna rapporterade sig ha en god aktivitetsbalans samt angav en låg grad av MS-påverkan. Majoriteten av deltagarna angav en högre nivå av psykologisk påverkan på aktivitet och välbefinnande i vardagslivet relaterat till deras MS. Korrelationerna visade att ju större MS-påverkan var desto lägre skattades aktivitetsbalansen. Däremot fanns inga signifikanta samband mellan sociodemografiska variabler och aktivitetsbalans, förutom vid typ av bostad som visade på att majoriteten personer med MS som bodde i lägenhet och skattade hög aktivitetsbalans, var större än majoriteten som skattade hög aktivitetsbalans som bodde i villa, radhus. Slutsatsen blev att flertalet deltagare i studien upplevde låg MS-påverkan och hög aktivitetsbalans, en ökad MS-påverkan gav minskad aktivitetsbalans. Deltagarnas MS gav främst psykologisk MS-påverkan på aktivitet och välbefinnande i vardagslivet. Samt att majoriteten av deltagare med hög aktivitetsbalans bodde i lägenhet. Denna studie har bidragit till ökad förståelse om MS sjukdomens påverkan på aktivitetsbalans hos personer med MS. En viktig kunskap inför arbetsterapeutiska interventioner, vilket utökar personcentrerat helhetsperspektiv som bidrar till livstillfredsställelse och hälsa hos personer med MS. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Asplund, Moa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Blixt, Daniela
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Att arbeta på en övergripande nivå inom skolan: Arbetsterapeuters erfarenheter av möjligheter och hinder2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att utifrån en svensk kontext beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta på en övergripande nivå inom skolan. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där tio arbetsterapeuter intervjuades. Arbetsterapeuterna arbetade eller hade erfarenhet av att ha arbetat inom skolan. Vid analysen av intervjuerna använde författarna en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i ett tema och tre kategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: Utifrån arbetsterapeuternas erfarenheter visar resultatet att möjligheterna för att arbeta förebyggande och på en övergripande nivå inom skolan är större när arbetsterapeuterna är placerade i skolan, jämfört med när arbetsterapeuterna kommer till skolan från habiliteringen. Arbetsterapeuternas erfarenheter är att en etablerad närvaro av en arbetsterapeut i skolan möjliggör för elever att kunna vara delaktiga i skolans aktiviteter. Vidare visar resultatet att majoriteten av de arbetsterapeutiska interventionerna som genomförs i skolan sker på individnivå, medan arbetsterapeuterna som arbetar på gruppnivå tillhör en minoritet. Resultatet visar därtill att arbetsterapeuternas förutsättningar att arbeta övergripande och förebyggande, samt möjligheten till samverkan med lärare, är beroende av om det finns en kännedom om arbetsterapeutens kompetens inom skolan. Slutsats: Slutsatser från studien är att arbetsterapeuter kan skapa tillgängliga miljöer för skolans alla elever och därmed främja hälsa, när arbetsterapeuten får finnas i skolan i ett partnerskap med läraren. Vidare diskuteras att det finns brister i förståelsen för vad en arbetsterapeut kan bidra med inom skolan, samt att det finns behov av ökad kännedom om hur arbetsterapeuter i skolan kan arbeta på en övergripande nivå samt arbeta förebyggande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Axelsson, Therese
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Henriksson, Johanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet för äldre på särskilt boende2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När personen inte längre klarar av att bo i det egna hemmet har kommunerna ansvar att verka för att äldre ska få leva och bo självständigt och under trygga förhållanden, där äldre har ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra. Arbetsterapeuten utgår från vad som är av betydelse för varje enskild person för att stödja och möjliggöra att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. När den äldre får möjlighet att vara aktiv i sin vardag och att leva ett meningsfullt liv kan det främja till att behålla självständighet längre vilket kan bidra till en bättre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet för äldre som bor på särskilt boende. Metod: Semistrukturerade intervjuer valdes för att samla in data som sedan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällman Graneheim (2017). Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som innehåller två underkategorier var. Huvudkategorin; Den äldres värld är centralt för aktivitet har underkategorierna; Erhålla kunskap om personen och Den äldre i centrum. Huvudkategorin; Miljön hindrar och möjliggör har underkategorierna Fysisk miljö och Social miljö samt huvudkategorin Utmaningar att möjliggöra aktivitet har underkategorierna; Förmedla vikten av delaktighet i aktivitet till andra och Faktorer i verksamheten som arbetsterapeuten har svårt att påverka. Slutsats: Arbetsterapeuten har en viktig roll för att främja äldres delaktighet på särskilt boende, men arbetsterapeutens kompetens behöver synliggöras för andra så att arbetsterapeuterna blir en naturlig del av verksamheten.

     

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Axén, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Simu, Madelen
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeutiska interventioner vid tidig rehabilitering för personer med stroke2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att drabbas av en stroke kan orsaka stora konsekvenser för en person som kan leda till fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar som förändrar personens aktiviteter i dagliga livet. Arbetsterapeutens fokus på personens aktivitet och delaktighet i meningsfulla aktiviteter har en betydande roll i strokerehabilitering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsterapeutiska interventioner som utförs vid tidig rehabilitering av personer med stroke vid strokeenhet. Metod: Författarna använde en kvantitativ ansats och datainsamlingen utfördes med strukturerade frågeställningar i en webbaserad enkät. Enkätfrågorna utformades utifrån de rekommenderade arbetsterapeutiska interventionerna som finns med i Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid stroke. Resultat: Deltagarantalet i studien var 59 och samtliga deltagare var verksamma arbetsterapeuter vid strokeenhet från 16 olika regioner i Sverige. Resultatet visade att interventioner med högre prioritet i Socialstyrelsens riktlinjer inte utförs i större utsträckning än interventioner med lägre prioritet. Tjugofyra procent av deltagarna upplevde att de ej har möjlighet att arbeta utifrån riktlinjerna för vård vid stroke. Slutsats: Deltagarna utförde de interventioner som rekommenderas i riktlinjerna i varierande utsträckning samt utförde även andra interventioner som ej finns med i riktlinjerna. Kravet att utföra evidensbaserad vård i stället för att basera valet av interventioner på beprövad erfarenhet kan liknas vid ett paradigmskifte. För att underlätta den övergången bör möjligheterna att följa de svenska riktlinjerna undersökas vidare samt ett förtydligande kring prioriteringsordningen i riktlinjerna publiceras. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Babic, Ivana
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Karatzidou, Styliani
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Självskattad aktivitetsbalans hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård: En kvantitativ studie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Aktivitetsbalans är ett kärnbegrepp inom arbetsterapi och kan definieras som en subjektiv upplevelse av rätt mängd och rätt variation mellan olika aktiviteter. Forskning har visat att aktivitetsbalans är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Däremot finns ingen tidigare forskning gällande aktivitetsbalans hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård som författarna till studien kunde hitta. Syfte: Att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård. Metod: En kvantitativ studie med insamlat datamaterial från en webbenkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ) samt kompletterande bakgrundsfrågor. I studien deltog sammanlagt 100 läkare och sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i Sverige. Resultat: Det mest utmärkande resultatet var att ungefär två tredjedelar av hela urvalsgruppen inte var nöjda med sin mängd och variation av aktiviteter i vardagen. Utifrån enskild yrkesgrupp visade resultatet även att läkare var mindre nöjda med sina aktiviteter i vardagen än sjuksköterskor. Slutsats: Läkare och sjuksköterskor upplevde svårigheter att uppnå aktivitetsbalans i vardagen och därför behövs hälsofrämjande insatser av bland annat arbetsterapeuter. Vidare forskning med större population behövs göras med målgruppen läkare och sjuksköterskor inom slutenvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Bagatell, Nancy
    et al.
    University of North Carolina at Chapel Hill, North Carolina.
    Womack, Jennifer L.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Human capacity for action as core content in occupational scienceeducation2016Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 23, nr 4, s. 514-518Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Incentives for teaching occupational science may vary from advancementof the discipline to providing philosophical grounding for the profession ofoccupational therapy. Regardless of the aim, the essential content of thesubject matter – occupational science – has been largely unexplored. Inseeking to refine concepts of occupation that emerged from scholarshipin occupational therapy and yet distance the conversation from anapplied perspective, occupational scientists have focused heavily on theform, function and meaning of occupation as well as socioculturalfactors effecting occupational engagement. This focus has largelydivorced the content from the exploration of the embodied experienceof and the human capacity for action. This paper seeks to challenge thatdivision by considering human capacity for action as integral tounderstanding occupation, and knowledge of body structure andfunction as key to understanding human capacity for action. We offer anexample of a course where human capacity for action is foregrounded,enabling students to more clearly understand the relationship betweenoccupation, embodied action, and body structures and functions.

  • 22.
    Barchéus, Ida-Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Möjligheter och utmaningar i vardagliga aktiviteter för personer med läkemedelsassisterande behandling vid opiatberoende2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe involvement in everyday activities for people with opioid replacement therapy. To answer the purpose, an empirical qualitative design was chosen that is appropriate for capturing a person's own thoughts, feelings, experiences, experiences and opinions and the world in which he lives with the person's own words. Data were collected through interviews with people who have opioid replacement therapy. The collected data consisted of six interviews analyzed based on a latent qualitative content analysis. Analysis of data resulted in an overall theme; Living in life does not survive life and four categories; A struggle to adapt to something new and find structure in everyday life. To dare to believe in his ability. To get professional support along the way. The importance of the social environment for breaking old life. The result showed that involvement in everyday activities is a major challenge and a struggle that depends both on the support people receive from care and social services in their change process, their confidence in their own ability and how to succeed in creating a new identity and how the social environment around them look. Conclusions that can be deduced from the results of the study can give implications for people who have opioid replacement therapy to help build new life in addition to receiving medication. It is a struggle to adapt and create a new identity and in that work, occupational therapy can perform an important role.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Barchéus, Ida-Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Ranner, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Månsson Lexell, Eva
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden; Department of Neurology, Rehabilitation Medicine, Memory disorders, and Geriatrics, Skåne University Hospital, Lund-Malmö, Sweden.
    Larsson-Lund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Occupational therapists’ experiences of using a new internet-based intervention - a focus group study2023Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 31, nr 1, artikkel-id 2247029Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Research is limited about how the introduction of new ways of delivering and conducting occupational therapy, in accordance with expected changes in health care, is experienced by occupational therapists (OTs).

    Aim

    To explore how OTs experienced use of a new internet-based intervention, ‘Strategies for Empowering activities in Everyday life’ (SEE), focusing on supporting client resources to manage an active everyday life after stroke.

    Material and methods

    A focus group study with periodical repeated discussion was designed. Four sessions during a period of 22 months were conducted with a total of four OTs.

    Result

    Overall, the results reflected that the OTs experienced that the use of SEE for persons with stroke was a valuable complement to existing rehabilitation. The process of introducing SEE included a multifaceted transition involving context, intervention process and delivery that renewed occupational therapy.

    Conclusion

    These results indicate how the use of new internet-based interventions such as SEE can influence and support renewal of occupational therapy that extends beyond the particular intervention. Continued research is needed to explore more aspects of SEE feasibility.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Barchéus, Ida-Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Ranner, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Nyman, Anneli
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Månsson Lexell, Eva
    Department of Health Sciences, Lund University, Lund, Sweden; Department of Neurology, Rehabilitation Medicine, Memory Clinic and Geriatrics, Skåne University Hospital, Lund-Malmö, Sweden.
    Larsson-Lund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Developing and testing the feasibility of a new internet-based intervention-A case study of people with stroke and occupational therapists2023Inngår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 18, nr 12, artikkel-id e0296364Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Internet-based interventions are called for within rehabilitation to meet the limited access to support for self-management after stroke. Therefore, a new intervention program, “Strategies for Empowering activities in Everyday life” (SEE) was developed. The aim of this study was to explore and describe how clients with stroke and their occupational therapists experienced the SEE intervention process and whether SEE has the potential to promote an active everyday life.

    Methods: A qualitative descriptive case study was designed. Four people with stroke (two of each sex, mean age 66,5 years) and their two occupational therapists (one of each sex) were included. A mix of data collection methods as interviews, assessments, registration forms and fieldnotes was used to uncover the participants’ experiences and potential changes. Data were analysed with pattern matching.

    Findings: The analysed data formed three categories: “Not being able to take on the internet-based intervention”, “Being facilitated in the change process of everyday life through the internet-based intervention”, and “Providing a new internet-based intervention is a transition from ordinary practice”. These categories included two to four subcategories that reflected aspects of SEE feasibility and acceptability with a focus on content and delivery.

    Conclusion: The first test of the intervention indicates that the content and delivery of SEE can be feasible and acceptable both for clients and occupational therapists. The findings suggest that SEE has the potential to support clients’ self-reflections and their adoption of strategies that influence engagement in daily activities and satisfaction with life in various ways. Further research with large-scale studies is needed.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Batmanghelich, Catherine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    En litteraturstudie om aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: En litteraturstudie om aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter.

    Metod: Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo och Medline. Inklusionskriterierna och granskningen av artiklarna resulterade i att åtta artiklar med kvantitativ ansats slutligen inkluderades.   

    Resultat: Ur sammanställningen av litteraturstudien framkom fyra kategorier. Dessa fyra kategorier var: Ålderns betydelse för upplevd aktivitet och hälsa i samband med migration, det sociala stödets betydelse för utförandet av aktiviteter och upplevelsen av hälsa, ackulturationens betydelse för aktivitetsutförandet och upplevelse av god hälsa samt arbetet och utbildningsgradens betydelse för aktivitet och hälsa.

    Sammanfattning: Resultatet indikerar att äldre immigranters hälsa är ett område som arbetsterapeuter bör uppmärksamma. Det finns behov av forskning som belyser hur arbetsterapeuter i det professionella utövandet av yrket kan erbjuda intervention till denna grupp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Wolter, Julia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda arbetsterapeutiska interventioner för personer med multipel skleros2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte. Syftet med studien var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda arbetsterapeutiska interventioner för personer med multipel skleros (MS). Metod. Ett bekvämlighetsurval användes. Förfrågan skickades ut i gruppen “Arbetsterapeuter på facebook” samt att arbetsterapeuter som arbetade med personer med MS söktes upp via hemsidor på internet och kontaktades för att rekryteras som deltagare i studien. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats och för att samla in data till studien genomfördes semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Analysen resulterade i fyra kategorier: “Fatigue management kurs” som beskrev hur arbetsterapeuten arbetar med aktivitetsbalans, vardagsstruktur, energibesparande strategier samt vikten av vila. “Att bedriva arbetsterapeutiska interventioner i grupp” belyste hur gruppdynamikens positiva effekter bidrog i arbetet med personer med MS när kognitionsträning, handträning och skapande aktivitet bedrivs i grupp. “Individuella arbetsterapeutiska interventioner” beskrev interventioner som är individanpassade utifrån personer med MS unika behov som exempelvis bostadsanpassning, kompensatoriska hjälpmedel och aktivitetsträning. “Arbetsterapeutens yrkesspecifika kompetenser” beskrev arbetsterapeuters förankring och kompetens i ett klientcentrerat och evidensbaserat arbetssätt, förmåga till teamarbete, förbättrings- och utvecklingsarbete samt färdighet att coacha personer med MS. Slutsats. Fatigue management kurs är en viktig arbetsterapeutisk gruppintervention för personer med MS som ska erbjudas redan i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet. Individanpassade hjälpmedel behövs för personer med MS för att underlätta i vardagen. Arbetsterapeuterna måste ställa krav på arbetsgivaren för att kunna avsätta tid till förbättring och kompetensutveckling. Digitala verktyg behöver användas för att gynna personer med MS rehabilitering även under en pandemi. Större studier behövs för att lyfta fram ett större nationellt perspektiv, samt även för att undersöka vilka villkor som behövs för att implementera nationella riktlinjer på ett mer effektivt sätt och mer jämnt inom Sverige.

                                                                                                               

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Bengtsson, Nellie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Winnersjö, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Lärares erfarenheter av utmaningar i arbetet med elever med diagnosen ADHD: En kvalitativ intervjustudie2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden: Skolan är en viktig del för eleverna i deras liv och det är viktigt att den möjliggör för eleven att kunna uppnå kraven som ställs på dem. I skolan har lärarna en viktig roll för elevernas lärande. Lärarna beskrivs däremot ha utmaningar att hantera elever med ADHD på grund av bristande kunskap om diagnosen. Lärarna beskrivs även ha svårigheter i att finna strategier och anpassningar för att stödja eleverna att uppnå kraven. Arbetsterapeuter beskrivs enligt tidigare forskning ha kunskap i anpassningar för att möjliggöra för eleverna att kunna utföra aktiviteter i skolan. Genom ett samarbete mellan professionerna kan lärarna få stöd i sina utmaningar att hantera eleverna i skolan. Syftet: Syftet med studien var att beskriva lärares erfarenheter av utmaningar i arbetet med elever med diagnosen ADHD. Metoden: Studien antog en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden skedde genom intervjuer där det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet BAS användes som grund till frågeguiden. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Analysen av data resulterade i fyra kategorier: Fysisk miljö; Anpassningar i skolmiljön; Social miljö; Lärares kunskap och behov av samarbete. Intervjuerna visade att det finns olika varianter av utmaningar inom den fysiska och sociala miljön, där lärarna gör olika anpassningar och tillämpar olika strategier för att möta utmaningarna. Lärarnas erfarenheter visade även att det finns utmaningar kring att hantera eleven och dess svårigheter, vilket påverkar undervisningen negativt. Slutsats: Slutsatsen av studien visar att lärarna upplever utmaningar i sitt arbete med elever med ADHD där de uttrycker ett behov av mer stöd och kunskap för att kunna hantera eleverna. De områden som lärarna främst upplever utmanande är anpassningar i skolmiljön och den fysiska miljön som finns inom arbetsterapeutens område.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Berg, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Molarin, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeutiska interventioner och arbetsterapeutens erfarenheter av interventioner inom palliativ vård: en litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att sammanställa arbetsterapeutiska interventioner vid palliativ vård samt beskriva arbetsterapeutens erfarenheter av dem. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Efter sammanställning av interventionerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys för att identifiera arbetsterapeuternas erfarenheter. Resultat: Utifrån analysen från studierna identifierades följande fem grupper av interventioner: Kompensatoriska åtgärder, Möjliggöra ADL, Förebyggande åtgärder genom handledning och utbildning, Aktivitet som symtomhantering och Aktivitetsbaserade åtgärder. Tre kategorier med underkategorier identifierades utifrån den kvalitativa innehållsanalysen: Utgå från klientens behov (ha förståelse för klientens situation, ta hänsyn till klientens värderingar), Se betydelsen av att utföra aktiviteter (möjliggöra fortsatt delaktighet och samhörighet med andra, använda aktivitet som symtomhantering) och Hantera begränsningar och möjligheter (vara flexibel, ha ett välfungerande team). Konklusion: Arbetsterapeuten har en betydande roll inom det palliativa teamet. Behov av ökad kunskap om arbetsterapeutens roll behövs för att underlätta teamarbetet som är en viktig del inom den palliativa vården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Bergfeldt, Ingrid
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Svedin, Linn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Upplevd aktivitetsbalans hos yrkesarbetande föräldrar med barn i åldern 6-10år2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur yrkesarbetande föräldrar med barn i åldrarna 6-10 år upplever sin aktivitetsbalans.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 yrkesarbetande föräldrar. Intervjuerna genomfördes med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilken slutligen resulterade i fyra kategorier.  

    Resultat: Resultatet visade de fyra kategorierna: “Att få livspusslet att gå ihop” som beskriver de svårigheter deltagarna har att få rätt mängd och rätt variation mellan aktiviteterna. “Stressande arbetssituation” beskriver deltagarnas upplevelse av hur deras aktivitetsbalans påverkas av arbetet. “Egna aktiviteter som kraftkälla” beskriver deltagarnas upplevelse av att få tid till egna aktiviteter. Samt “Rekreation ger återhämtning” som beskriver vad deltagarna upplever som återhämtning och hur det påverkar övriga aktiviteter.

    Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna inte upplever aktivitetsbalans i vardagen. Detta beror på att lönearbetet tar en stor del av den vakna tiden och att barnen och deras välbefinnande prioriteras. Deltagarnas upplevelse är att de har balans när vardagen flyter på utan störande moment och aktiviteterna harmonierar samt att vara lugn och ostressad själv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Bergfors, Hanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Carlsson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av digitalisering i arbetet med klienter med kognitiva funktionsnedsättningar2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av digitalisering i arbetet med klienter med kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter från olika verksamhetsområden inom offentlig sektor. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av den insamlade data resulterade i fyra kategorier: Att motivera till delaktighet i en alltmer komplex digital vardag, Att mötas digitalt medför för- och nackdelar, Pedagogiska interventioner utifrån digitala förutsättningar samt Behov av att följa med i utvecklingen. Resultatet beskriver nya arbetssätt som arbetsterapeuterna inkorporerat för att stödja klienternas delaktighet i samhället och hantering av digitala verktyg och tjänster. Resultatet beskriver även faktorer som inverkat på arbetsterapeuternas förvärvande av digital kompetens i syfte att bistå med digitala lösningar till sina klienter, då den digitala omställningen påskyndats av Covid-19 pandemin. Slutsats: Studien visade att arbetsterapeuterna tog stort ansvar att förvärva egen digital kompetens för att kunna stödja klienterna till delaktighet, samt att interventioner och mötesformer har behövts anpassas ur ett klientcentrerat perspektiv utifrån digitala förutsättningar. Vidare forskning behövs gällande digitala videomöten som alternativ till fysiska möten och hur de inverkar på arbetsterapeutisk bedömning samt intervention.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Bergin, Michelle
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Playing along (with)in the hard yard? Play, practices, and occupational justice in Irish schoolyards2024Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis aims to generate knowledges on practice possibilities concerned with children’s play and occupational justice in Irish schoolyards. Navigating the intersections between theory and practice required an ongoing examination of the tensions and points of resonance between ideas, ideals, and practices. Drawing on critical occupational perspectives, four distinct yet interrelated studies contribute to the thesis aim, exploring play, particularly the play of children with minoritized identities, as an issue of occupational justice from diverse perspectives. Minoritized draws attention to the active social processes that create inequitable opportunities for children because of their identities relative to gender, race, ethnicity, socioeconomic status, religion, sexuality, and disability.

    In Study I, a scoping review using the Joanna Briggs institute methodology, showed a paucity of existing research on the play of Irish Traveller children, an ethnic minoritized community. Using an existing conceptual model to categorise reported influencing factors emphasized the distinct restricting factor of racism on Irish Traveller children’s play. To address the problematization of at-risk representations of Irish Traveller children, as reflective of culturist assumptions, greater attention to children’s own diverse constructions of play as a capability is proposed.

    Study II completed virtual and walking interviews with ten primary school teachers to explore their practices and experiences of particularly children with minoritized identities play in Irish schoolyards. The reflexive thematic analysis highlighted how prevailing norms interrelated with the locus of risks of exclusion to children’s individual choices and how teachers’ while valuing play, prioritised safety and an absence of conflict. Knowledges constructed on teachers and children negotiating individual and collective interests within diverse occupations in relationships (with)in the schoolyard, resonated with conceptualisations of collective occupations as constitutive with the production of the social space.

    Study III used individual and group walking interview methods to explore with 23 children their play in two Irish primary schools, identified as disadvantaged. Using the lens of the theory of practice architectures, the analysis highlighted children’s contrasting representations of play as habitual and emerging situated relational processes. Children’s acceptance of social hierarchies, individualistic and exclusionary social practices within schoolyards generated insights into the consequences of significant constraints and normative ideas on children’s play. Play was thus interrelated with the reproduction of what was termed the “hard yard”. However, the transformative potential of play was also suggested in how shared play created possibilities for fun, solidarity, and friendship.

    Study IV drawing on earlier studies, engaged six occupational therapists from diverse sites of practice in a critical action research inquiry to interrogate existing practices and generate practice possibilities focused on play and occupational justice in Irish schoolyards. Putting the theory of practice architectures to use again, the analysis drew attention to how habitual practices interrelated with constraints including circumscribed professional identities, service expectations and cultural norms to (re)produce practice possibilities, in tension with occupational justice ideals. Furthermore, the research process using dialogical focus group and occupational mapping methods provided a mechanism for raising consciousness that (re)mattered occupations and occupational justice.

    In conclusion, this thesis contributes nuanced understandings of play as socially situated practices interrelated with significant constraints and diverse social practices (with)in the particularities of Irish schoolyards. The ways in which inequities were (re)produced in habitual, individualistic, and exclusionary practices within schoolyards, and relationships of solidarity and fun were created within shared play supports understandings of the centrality of occupations to (in)justice. The insights generated problematized inclusive practices drawing attention to normative discourses, the individualising of choices, the neglect of substantive issues, such as racism and the significance of vulnerabilities and friendships. This thesis suggests practice possibilities that extend beyond play as an individual concern to consider ethical responsibilities to raise consciousness on the relational nature of collective practices with(in) shared spaces. Furthermore, in connecting (with) theorizing on occupation as collective, the theory of practice architectures and mechanisms of raising consciousness this thesis contributes to understandings of praxis.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Bergin, Michelle
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering. Department of Occupational Science and Occupational Therapy, University College Cork, Cork, Ireland.
    Boyle, Bryan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering. Department of Occupational Science and Occupational Therapy, University College Cork, Cork, Ireland.
    Lilja, Margareta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Exploring with children, play in Irish primary schoolyards2024Inngår i: International Journal of Play, ISSN 2159-4937Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children’s play in Irish schoolyards remains neglected in educational policies and practices despite government commitments to inclusive schools and children’s rights. There is a dearth of research on children’s perspectives of play, criticisms of ‘at risk’ discourses underpinning concerns for certain children’s play rights, and studies identifying exclusion within Irish schoolyards, particularly for children with minoritized identities. This inquiry informed by the theory of practice architectures used walking interviews to explore with twenty-three children their play practices in two Irish primary schools identified as disadvantaged. Analysis of the interviews generated three themes: (1) the state of play – cracks with(in) the routines of the schoolyard, (2) playing along and with(in) this shared space and (3) the hard yard. This inquiry contributes to understandings of children’s play with(in) Irish schoolyards, as socially situated practices with contrasting representations of play as habitual and emerging. Play was central to children’s social lives, identities, and friendships and interrelated with diverse constraints, exclusionary practices, and the (re)production of the ‘hard yard’. While mattering most children’s experiences of significant constraints and inequities, this inquiry also highlighted the transformative possibilities generated within play to create shared possibilities for individual and collective flourishing. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Bergin, Michelle
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering. Department of occupational Science and occupational therapy, university college cork, cork, ireland.
    Boyle, Bryan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering. Department of occupational Science and occupational therapy, university college cork, cork, ireland.
    Lilja, Margareta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    ‘Finding the play’- exploring with occupational therapists practice possibilities in the context of Irish schoolyards2024Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 31, nr 1, artikkel-id 2361649Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Research has identified diverse constraints to the adoption of school-based occupational therapy approaches and a lack of attention to addressing the barriers to children’s play opportunities. Critical contextualised research is advocated to inform practice possibilities.

    Aims/Objectives

    This inquiry aimed to explore with occupational therapists their existing practices in Irish schoolyards to generate practice possibilities concerned with play, as an issue of occupational justice.

    Materials and Methods

    Using the theory of practice architectures, six occupational therapists from diverse sites of practice participated in the first phase of a critical action research process using dialogical focus group and occupational mapping methods.

    Results

    Three themes were generated (1) Existing practices as situated (2) (Re)mattering play and practices as occupations and (3) Practice possibilities – ‘Finding the play’ between responsiveness and responsibilities. A further interrelated dimension was how the research methods provided mechanisms of raising consciousness.

    Conclusions, and Significance

    Alongside constructing knowledges on existing practices in an Irish context, this inquiry contributes to understandings of practices as socially embedded generative processes of ‘finding the play’, highlighting ethical responsibilities to make visible inequities reproduced in habitual practices and engage in relationships of solidarity to (re)construct alternative shared practices.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Berglund, Erica
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Eriksson, Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nyblivna pensionärers upplevelse av hälsa och aktivitetsbalans i vardagslivet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vid pensioneringen har personen lämnat sitt arbete som kan ha varit den största aktiviteten i vardagen. Det blir en omställning som kan leda till både förändrad hälsa och inverka på aktivitetsbalansen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur nyblivna pensionärer upplever sin hälsa och aktivitetsbalans i vardagen. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 nyblivna pensionärer. Intervjuerna genomfördes gemensamt av författarna med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades i två domäner med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i totalt fem kategorier. Resultat: Översiktligt visade resultatet att övergången till pensioneringen i huvudsak var positiv men det fanns även en saknad efter tidigare arbetskamrater och strukturen de hade när de arbetade. Resultatet visade två domäner med kategorier. Domänen Hälsa med kategorierna: Kroppens styrka och Positiv och negativ energi. Det centrala inom domänen Hälsa visar att fysisk kapacitet och att ha energi till att utföra meningsfulla aktiviteter ger en god hälsa. Socialt nätverk, sjukdomar och väder är aspekter som påverkar hälsan. Domänen Aktivitetsbalans beskrevs inom kategorierna: Självbestämmande utan tidspress, Variationer i aktivitet och Stressorer som påverkar.  Det övergripande inom domänen Aktivitetsbalans visar att deltagarna uppfattar sig ha aktivitetsbalans när de har en självbestämmande vardag utan tidspress. Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna upplever hälsa och aktivitetsbalans i vardagen när de har energi och fysisk kapacitet för att kunna utföra självbestämmande och meningsfulla aktiviteter utan tidspress. Med kunskap från aktuell studie och mer forskning kan arbetsterapeuter med en ökad förståelse vägleda individer i övergången till pension och ge stöd till att implementera meningsfulla aktiviteter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Bertilsson, Ann-Sofie
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Ranner, Maria
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    von Koch, Lena
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Neurology, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Eriksson, Gunilla
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Speech Pathology, Physiotherapy and Occupational Therapy, University Hospital, Uppsala, Sweden.
    Johansson, Ulla
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Development and Research, County Council of Gävleborg/Uppsala University, Gävle, Sweden.
    Ytterberg, Charlotte
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Guidetti, Susanne
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Occupational Therapy, Karolinska University Hospital, Huddinge, Sweden.
    Tham, Kerstin
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Occupational Therapy, Karolinska University Hospital, Huddinge, Sweden.
    A client-centred ADL intervention: three-month follow-up of a randomized controlled trial2014Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 21, s. 377-391Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The aim was to study a client-centred activities of daily living (ADL) intervention (CADL) compared with the usualADL intervention (UADL) in people with stroke regarding: independence in ADL, perceived participation, life satisfaction,use of home-help service, and satisfaction with training and, in their significant others, regarding: caregiver burden, lifesatisfaction, and informal care. Methods: In this multicentre study, 16 rehabilitation units were randomly assigned to deliverCADL or UADL. The occupational therapists who provided the CADL were specifically trained. Eligible for inclusion werepeople with stroke treated in a stroke unit £3 months after stroke, dependent in ‡two ADL, not diagnosed with dementia, andable to understand instructions. Data were collected at inclusion and three months thereafter. To detect a significant differencebetween the groups in the Stroke Impact Scale (SIS) domain “participation”, 280 participants were required. Intention-totreatanalysis was applied. Results: At three months, there was no difference in the outcomes between the CADL group(n = 129) and the UADL group (n = 151), or their significant others (n = 87/n = 93) except in the SIS domain “emotion” infavour of CADL (p = 0.04). Conclusion: The CADL does not appear to bring about short-term differences in outcomes andlonger follow-ups are required.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsställelse med livet i allmänhet2007Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Distriktsarbetsterapeuters etiska dilemma vid hemrehabilitering1997Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Health-Promoting Personal Projects of Old Persons in Northern Sweden2016Inngår i: 1st CONTEC-ENOTHE Congress: National University of Ireland, Galway 15-19 June 2016, 2016, s. 203-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Occupational Value Experienced in Personal Projects Relevant to Old Persons' Health and Well-Being2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Temporal patterns of daily occupations and personal projects relevant for older persons’ subjective health: a health promotive perspective2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Engagement in daily occupations has been shown to positively influence subjective health of older persons, but there is little knowledge of how such daily occupations should be temporally structured. This thesis is guided by two concepts to explore the temporal structure of daily occupations. Firstly, the concept temporal patterns of daily occupations are used to focus internal relationships and temporal order of daily occupations during 24-hour sequences. Secondly, the concept personal projects are used to focus sets of intentionally performed occupations structured to reach short- or long-term goals of a year. The overall aim of this thesis was to develop knowledge and understanding of temporal patterns of daily occupations and personal projects relevant for older persons’ health and well-being. This thesis includes four studies, according to a multi method sequential design. Participants in all four studies were recruited from retirement organizations in two municipalities in northern Sweden and all of them are living in their private urban or rural homes. For Study I and II, data of daily occupations and of health and well-being were collected from 151 older adults using open time-diaries completed for one week and two health questionnaires. A time-geographic method was used to analyze data from the time-diaries and descriptive and analytic statistics are applied for further analysis including the additional data from the two health questionnaires. The aim of Study I was to expand the knowledge regarding temporal patterns of daily occupations and to explore and describe older Swedish adults´ daily occupations from such a temporal pattern and time-use perspective. In Study I the temporal pattern of daily occupations of older persons was identified as real time-use and added time-use during 24-hour sequences. The pattern of real time-use showed i)a daily routine of six intervals ii) characteristic profiles illustrating number of participants in categorized occupations and iii) a pattern of merged categories of occupations. The pattern of added time-use for frequencies and durations of the 24-hour sequence showed a hierarchical structure with the highest frequencies and durations shown for care for oneself occupations followed by reflection and recreation, home-keeping, procure and prepare food, and transportation occupations (Study I). The aim of Study II was to identify characteristics of temporal patterns of daily occupations that could be related to high and low health among older adults in northern Sweden. The temporal pattern of daily occupations of older persons, identified as real time-use and added time-use during 24-hour sequences, showed similar patterns for groups of older persons reporting high and low health. Persons of high health reported higher frequencies and longer durations for home-keeping, procure and prepare food, and transportation occupations and lower frequencies and shorter durations for care for oneself and reflection and recreation occupations compared to the low health group (Study II). For Study III and IV, data of personal projects relevant for health and well-being were collected by interviews with 11 older persons selected from the high health subgroup in Study II. Data was analyzed by content analysis. The aim of Study III was to explore personal projects described by older persons in northern Sweden relevant to health and well-being during the forthcoming year. A coherent project system was developed. This system was structured as five core projects representing fourteen personal projects each including two to five sequential occupations, relevant to subjective health during the forthcoming year. The project system was anchored by the core projects: keeping the family together; enjoying one’s life at home; being close to nature; cultivating oneself; and promoting conditions for healthy ageing (Study III). In Study IV variations in occupational value were interpreted from older people´s personal projects relevant for health and well-being the forthcoming year. Variations in occupational value were identified from expressions in the 14 personal projects. Value dimensions of concrete and symbolic value were identified as the most frequently expressed and self-rewarding value as the least frequently expressed. Variations in occupational value within each personal project were shown as profiles of occupational value constructing the core projects. Profiles of occupational value of the core project cultivating one-self were dominated by concrete value while the remaining core projects were dominated by symbolic value (Study IV). Conclusions: This thesis contributes with knowledge of temporal patters of daily occupations described as real and added time-use during 24-hour sequences and the characteristics of such pattern showed for high health. Furthermore, it highlights a structure for a coherent project system relevant for occupational health during a year and the imbedded occupational value. This knowledge of the older persons’ structure and experiences of occupations may be used for promoting occupational health in different contexts. Keywords: elderly, temporal routines, structure of occupations, real time-use, added time-use, time-geographic method, core projects, personal projects, occupational value, health and well-being.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Björklund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lilja, Margareta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Temporal Patterns of Daily Occupations Related to Older Adults' Health in Northern Sweden2015Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 22, nr 2, s. 127-145Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify characteristics of temporal patterns of daily occupations that could be related to high and low subjective health among older adults in Northern Sweden. A cross-sectional design imprinted by time-geographic methodology was used and participants 70 years and older were purposively selected and divided into groups of high and low health using the SoC-29 and SF-36 questionnaires. Daily occupations data were registered and analysed using VISUAL Time-PAcTS and related to health conditions using SPSS. The results showed that the participants in the high- and low-health groups showed similar patterns of participation in occupations during the 24-hour sequences describing their daily routines. Some differences in patterns of frequency and duration of occupations were shown between health groups during the 24-hour sequences as well as within six intervals. The low-health group showed higher frequencies and longer durations for “care for oneself” and “reflection and recreation” occupations and lower for “house-keeping” and “procure and prepare food” occupations compared to the high-health groups. There were few significant differences between the high- and low-health groups' mean durations for occupations. The results of this study could contribute to the support and assistance of occupations of older adults in society.

  • 42.
    Björklund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lilja, Margareta
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Temporal Patterns of Daily Occupations among Older Adults in Northern Sweden2014Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 21, nr 2, s. 143-160Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study sought to expand knowledge regarding patterns of daily occupations and, specifically, to explore and describe the daily occupations of Swedish people aged over 70 years by investigating sequences, contexts and time-use. A cross-sectional design with a time-geographic approach was used. Open time diaries from 151 participants were collected and analysed using the software VISUAL-TimePAcTS. The results were illustrated as a routine of six pooled intervals during 24-hour sequences. The intervals comprised different lengths of time and each interval was dominated by different occupations. Night was dominated by ‘care for oneself’; morning by ‘house-keeping’ and ‘reflection and recreation’; lunch-time by care for oneself; afternoon by ‘reflection and recreation’; dinner/tea-time by ‘care for oneself’, and evening by ‘reflection and recreation’. The results were also illustrated as characteristic profiles of occupations visualised by the number of participants in each occupation during 24-hour sequences. Occupations were mainly supported by the home environment. Summed time-use showed the highest proportions in ‘care for oneself’ and ‘reflection and recreation’ occupations. To what extent health and well-being experiences of patterns of daily occupations might be related to challenges and fulfilment of basic occupational needs requires further investigation

  • 43.
    Björklund, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Nyby, Fanny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapi vid palliativ vård av barn: En litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse för arbetsterapeutisk rehabilitering av barn inom palliativ vård. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, AMED och Scopus. Efter litteraturöversikten sammanställdes faktorerna av betydelse för att identifiera övergripande områden. Resultat: Utifrån litteraturöversikten identifierades följande tre teman av betydelse för arbetsterapeutisk rehabilitering: Omgivningsperspektiv med underkategorierna Fysisk miljö och Social miljö, Fritid och ADL och Multiprofessionella team. Omgivningsperspektivet beskrevs som en faktor som kan verka hindrande eller skapa möjligheter för barnet. Barn av olika åldrar värdesatte en fortsatt känsla till “normalitet” trots sjukdom och vill fortsätta delta i så många aktiviteter som möjligt såsom lek, skola och fritid. Multiprofessionella team sågs som nödvändigt för att kunna förse barnets alla behov, men även familjens behov. Konklusion: Arbetsterapi är av betydelse inom palliativ vård av barn då arbetsterapeuten kan bidra med aktivitet och delaktighet trots livshotande och livsbegränsande sjukdom. Barns behov inom den palliativa vården är omfattande och arbetsterapeuten kan med sitt holistiska synsätt bidra till delaktighet under den livshotande sjukdomsperioden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Björnfot, Therese
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Lundström, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Att möjliggöra meningsfulla aktiviteter för äldre personer på särskilt boende2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Var att sammanställa och beskriva hur meningsfulla aktiviteter kan möjliggöras för äldre på särskilt boende. Metod: En litteratursammanställning gjordes av kvalitativa studier eftersökning i databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Datan analyserades och sammanfattades i fyra kategorier: När aktiviteter utgår från den unika personen blir de meningsfulla, Utbilda och samarbeta med omvårdnadspersonal, Meningsfulla aktiviteter som främjar gemenskap och samhörighet och Uppmuntra engagemang i aktivitet genom tillgängliga och varierande miljöer. Resultat: Studiens resultat visar att det finns flera viktiga aspekter att beakta för att möjliggöra meningsfulla aktiviteter för äldre personer på särskilt boende. För att skapa aktiviteter som är meningsfulla behöver de boendes intressen, livshistoria och behov beaktas. Arbetsterapeuten kan arbeta med att utbilda och samarbeta med omvårdnadspersonal för att skapa meningsfulla aktiviteter. Att göra aktiviteter i grupp ökar motivation och livstillfredsställelse. Det är även viktigt att beakta miljön då den på olika sätt kan skapa förutsättningar för aktivitet. Slutsats: Meningsfulla aktiviteter är en viktig del i vardagen för äldre personer på särskilt boende. Genom att beakta person, miljö och aktivitet samt stödja omvårdnadspersonalen kan arbetsterapeuten möjliggöra meningsfulla aktiviteter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Blauwet, Cheri A.
    et al.
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, MA.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Derman, Wayne
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; Institute for Sport and Exercise Medicine, Division of Orthopaedics, Stellenbosch University, South Africa; and International Olympic Committee (IOC) Research Centre, South Africa.
    Idrisova, Guzel
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Lesgaft National State University of Physical Education, Sport and Health, St. Petersburg, Russia; National Paralympic Committee of Russia, Moscow, Russia.
    Kissick, James
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Family Medicine, University of Ottawa, Ottawa, Canada; Carleton University Sport Medicine Clinic, Ottawa, Canada.
    Stomphorst, Jaap
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Sports Medicine Department, Isala Klinieken, Zwolle, The Netherlands.
    Wosornu, Yetsa Tuakli
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, MA.
    van der Vliet, Peter
    Medical Committee and Medical and Scientific Department, International Paralympic Committee, Bonn.
    Webborn, Nick
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and School of Sport and Service Management, University of Brighton, East Sussex, United Kingdom.
    The Road to Rio: Medical and Scientific Perspectives on the 2016 Paralympic Games2016Inngår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 8, nr 8, s. 798-801Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In August and September of this year, the world will turn its attention to Rio de Janeiro, Brazil, for the 2016 Summer Olympic and Paralympic Games. Of interest to physiatrists, the Paralympic Games will take place from September 7 to 18, with an estimated total of 4 billion viewers. In the United States, for the first time in history, the Summer Games will be broadcast over a total of 66 hours on NBCUniversal. The Paralympic Games represent the pinnacle of elite sport for athletes with disabilities while also changing perceptions around the importance of grassroots sport and physical activity opportunities for the disability community more broadly.It is no secret that the planning and preparation for the Rio Games has brought with it a number of challenges—the Zika virus, water quality, construction delays, and the oft-tenuous state of the Brazilian political system, to name a few. In some respects, these challenges are important as they stimulate discourse about the future of the Olympic and Paralympic Movement. In Paralympic sport, some of our current and most salient challenges are rooted in principles of sports medicine and science, as outlined herein. Because it is imperative to uphold the highest standards of athlete health and safety at the Games, this presents an unparalleled opportunity for the voice of physiatrists to come to the fore. As experts in disability and functional performance, neurologic and musculoskeletal rehabilitation, and sports medicine, we uniquely are suited to make an important and timely impact on Paralympic sport. Here, we provide a snapshot of what to watch out for in Rio.

  • 46.
    Bontje, Peter
    et al.
    Department of Occupational Therapy, Graduate School of Human Health Sciences, Tokyo Metropolitan University.
    Asaba, Eric
    Department of Occupational Therapy, Graduate School of Human Health Sciences, Tokyo Metropolitan University.
    Josephsson, Staffan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Karolinska institute, Neurobiology Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska institutet, Sektionen för arbetsterapi.
    Balancing struggles with desired results in everyday activities: strategies for elderly persons with physical disabilities2016Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 30, nr 1, s. 154-163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The number of elderly persons with disabilities needing support with everyday activities increasing in Japan and around the world. Yet, engagement in everyday activities can support the quality of their daily life. Despite research focusing on reported meanings of people's actions, there is still limited knowledge on how engagement in everyday activity is enacted along with the meanings of persons’ actions. The aim of the present study was to identify meanings of persons’ actions within everyday activities of elderly Japanese with physical disabilities. Five elderly persons with physical disabilities living in the community participated in this study. Data were gathered by 10 participant observations of everyday activities supplemented with 13 unstructured interviews. Narrative analysis was used to identify meanings of persons’ actions. The analysis identified an overall plot termed ‘balancing struggles with desired results’. This plot illustrated that participants’ and other involved individuals balanced problematic situations with finding situations that accommodated their needs. Meanings of these actions were further identified as three complementary strategies. Two of three strategies aimed to mitigate given problems, one by ‘acting on a plan to achieve one's goals’, the other by ‘taking a step in a preferred direction by capitalising on emerging opportunities’. The third strategy focused on avoiding undesirable experiences by ‘modifying problematic situations’. In conclusion, these findings call for care and rehabilitation providers’ sensitivity to shifting foci of what matters in daily life's situations as well as aligning with persons’ skills, resources and perspectives. Accordingly, the judicious and flexible use of these complementary strategies can enhance elderly persons’ quality of daily living through everyday activities.

  • 47.
    Boström, Louice
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Risberg, Johanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Arbetsterapeuters uppfattning om arbetsterapeutiska insatser under helgen2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe occupational therapist’s perceptions of occupational therapy services during weekends in regional and municipal services. The Method of this study was a qualitative interview study. Ten participants from different services were interviewed. The collected data was transcribed and analyzed with a qualitative content analysis. The results were compiled into three main categories: Continuity in rehabilitation, The challenges of the weekend and The environment within the services during weekends. The main categories included none to three subcategories each, describing the participants perceptions of occupational therapy services during the weekend. Conclusion: Occupational therapy services during weekends may be beneficial for patients and the organizations, however there were several challenges and it was not clear if occupational therapy services during weekends were needed. Further research in a Swedish context is required.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Boyle, Bryan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Hälsa, medicin och rehabilitering. School of Clinical Therapies, University College Cork, Cork, Ireland.
    Arnedillo-Sanchez, Inmaculada
    nnovation & Research, Pure Health Group, Dubai, United Arab Emirates.
    Zahid, Aejaz
    School of Clinical Therapies, University College Cork, Cork, Ireland.
    Pennisi, Yvonne
    School of Computer Science and Statistics, Trinity College Dublin, Dublin, Ireland.
    The Arabic psychosocial impact of assistive devices scale: Development, translation, and evaluation2024Inngår i: Assistive technology, ISSN 1040-0435, E-ISSN 1949-3614Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper describes the development, translation, and early evaluation of the Arabic Psychosocial Impact of Assistive Devices Scale (AR-PIADS), an outcome measure instrument for the subjective impact of Assistive Technology on a person with a disabilities' quality of life. Developing the AR = PIADS instrument involved forward and backward translation by two independent teams of bilingual, Arabic-English speakers (n = 5) and a quality and usability review by a panel of people with disabilities (n = 18). The emergent version was evaluated with a group of experienced Arabic-speaking Assistive Technology users (n = 67) for its psychometric properties. Initial results demonstrate a favorable comparison for 16 of the 26 questionnaire items with scores recorded for the original, English language version. Internal consistency, measured using Cronbach's alpha, yielded a range of 0.97-0.99 for AR-PIADS while the new instrument's reliability was assessed using an intraclass correlation coefficient resulting in scores within the range of 0.86-0.97 for the overall instrument. Despite these positive results however, the translation process did highlight a number of challenges with language and cultural interpretation of the translated instrument. This suggests that further work is warranted to explore its utility in service provision.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Lund University Hospital, Skåne University Hospital, Lund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, Department of Health Sciences, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Flansbjer, Ulla-Britt
    Lunds universitet, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Determinants of falls and fear of falling in ambulatory persons with late effects of polio2017Inngår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 9, nr 5, s. 455-463Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BackgroundFalls and fear of falling (FOF) are common in persons with late effects of polio but there is limited knowledge of associated factors.ObjectiveTo determine how knee muscle strength, dynamic balance and gait performance (adjusted for gender, age and BMI) are associated with falls and FOF in persons with late effects of polio.DesignA cross-sectional study.SettingA university hospital outpatient clinic.ParticipantsEighty-one ambulatory persons with verified late effects of polio (43 men; mean age 67 years).Main Outcome MeasurementsNumber of falls the past year, Falls Efficacy Scale –International (FES-I) to assess FOF, a Biodex dynamometer to measure knee muscle strength, the Timed Up and Go (TUG) test to assess dynamic balance and the Six Minute Walk test (6MWT) to assess gait performance. Univariate and multivariate logistic regression analyses were used for falls (categorical data) and linear regression analyses for FOF (continuous data) as dependent variables.ResultsFifty-nine % reported at least one fall during the past year and 79% experienced FOF. Reduced knee muscle strength in the more affected limb and gait performance were determinants of falls. An increase of 10 Nm in knee flexor and knee extensor strength reduced the OR between 0.70 and 0.83 (P=.01), and an increase of 100 meter in 6MWT reduced the OR to 0.41 (P=.001). All factors were determinants of FOF; reduced knee muscle strength in the more and less affected limbs explained 17% to 25% of the variance in FOF, dynamic balance 30% and gait performance 41%. Gender, age and BMI only marginally influenced the results.ConclusionsReduced gait performance, knee muscle strength and dynamic balance are to a varying degree determinants of falls and FOF in ambulatory persons with late effects of polio. Future studies need to evaluate if rehabilitation programs targeting these factors can reduce falls and FOF in this population. 

  • 50.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Lund University Hospital, Skåne University Hospital, Lund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, Department of Health Sciences, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Flansbjer, Ulla-Britt
    Lunds universitet, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital, Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Muscle Weakness and Perceived Disability of Upper Limbs in Persons With Late Effects of Polio2016Inngår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 8, nr 9, s. 825-832Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Muscle weakness in one or both upper limbs is common in persons with previous polio, but there is very limited knowledge how it influences daily life. Objective: To assess muscle weakness and self-perceived disability of the upper limbs in persons with late effects of polio and evaluate their association. Design: Cross-sectional study. Settings: University hospital outpatient clinic. Participants: Twenty-eight persons (mean age 67, SD 16 years) with late effects of polio in their upper limbs. Main Outcome Measures: A fixed dynamometer (Biodex System 3 PRO dynamometer (Biodex Medical Systems Inc., Shirley, NY) was used to measure isometric shoulder abduction and elbow flexion, as well as isokinetic concentric elbow flexion and extension. A hand-held dynamometer (Grippit, Hägersten, Sweden) was used to measure isometric grip strength. The Disabilities of Arm, Shoulder and Hand (DASH) questionnaire was used to assess self-perceived disability of the upper limbs. The relationships between the measures were analyzed with the Spearman rank correlation coefficients (rho). Results: The participants were 20%-31% weaker in their more-affected upper limb compared with their less-affected limb. The DASH score was on average 33.5 (SD 18.6), indicating a mild-to-moderate disability of their upper limbs. Changing a lightbulb overhead, carrying a heavy object, and performing recreational activities that required muscle force with the arms were perceived as most difficult. The correlations (rho) between the muscle strength measurements and DASH scores ranged from -0.46 (95% confidence interval [95% CI] -0.10 to -0.71) to -0.61 (95% CI -0.31 to -0.80) for the more affected upper limb, and from -0.54 (95% CI -0.21 to -0.76) to -0.68 (95% CI -0.41 to -0.84) for the less affected upper limb (P < .05-.01). Conclusions: Persons with previous polio and muscle weakness in their upper limbs perceive difficulties to use their arms in daily life, especially when performing activities above their head and strenuous household or leisure activities. The fair-to-moderate correlations of muscle strength with self-perceived disability imply that the weakness can only partially explain the perceived disabilities of arm, shoulder and hand. Other factors are therefore important to consider in the rehabilitation of persons with late effects of polio and upper limb disability. © 2016 American Academy of Physical Medicine and Rehabilitation.

1234567 1 - 50 of 486
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf