Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 304
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlgren, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjölander, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att identifiera samt främja meningsfulla aktiviteter hos personer som är 80 år och äldre.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att identifiera samt främja meningsfulla aktiviteter hos personer som är 80 år och äldre, samt har hemsjukvård. Metod: Författarna valde en kvalitativ ansats för att beskriva arbetsterapeuternas subjektiva upplevelser. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades sedan utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Data resulterade i tre kategorier varav en med två underkategorier dessa var: Identifiering av individuella behov för meningsfulla aktiviteter, Arbeta främjande mot meningsfulla aktiviteter, med underkategorierna: Problematik arbetsterapeuter möter hos de äldre samt Stöttande resurser för att bibehålla meningsfulla aktiviteter, samt kategorin Arbetsterapeuternas avsaknad av samt önskan om resurser för att arbeta mot meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Studien visar att arbetsterapeuter inom hemsjukvården lägger fokus på att utgå ifrån patientens individuella livshistoria och att de ser en fara med generalisering vid arbetet med patienter som är 80 år och äldre. Arbetsterapeuternas erfarenhet visade även att mindre insatser samt att det sociala nätverket av anhöriga och vänner är av betydelse för att patienterna ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Deltagarna i studien visade på ett stort engagemang i sitt arbete samtidigt som de uttrycker en önskan om att kunna göra mer för patienterna.

  • 2.
    Ahlmark, Daniel Innala
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, EISLAB.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Röding, Jenny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Nyberg, Lars
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Hyyppä, Kalevi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, EISLAB.
    An Initial Field Trial of a Haptic Navigation System for Persons with a Visual Impairment2015Ingår i: Journal of Assistive Technologies, ISSN 1754-9450, E-ISSN 2042-8723, Vol. 9, nr 4, s. 199-206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose– The purpose of this paper is to describe conceptions of feasibility of a haptic navigation system for persons with a visual impairment (VI). Design/methodology/approach– Six persons with a VI who were white cane users were tasked with traversing a predetermined route in a corridor environment using the haptic navigation system. To see whether white cane experience translated to using the system, the participants received no prior training. The procedures were video-recorded, and the participants were interviewed about their conceptions of using the system. The interviews were analyzed using content analysis, where inductively generated codes that emerged from the data were clustered together and formulated into categories. Findings– The participants quickly figured out how to use the system, and soon adopted their own usage technique. Despite this, locating objects was difficult. The interviews highlighted the desire to be able to feel at a distance, with several scenarios presented to illustrate current problems. The participants noted that their previous white cane experience helped, but that it nevertheless would take a lot of practice to master using this system. The potential for the device to increase security in unfamiliar environments was mentioned. Practical problems with the prototype were also discussed, notably the lack of auditory feedback. Originality/value– One novel aspect of this field trial is the way it was carried out. Prior training was intentionally not provided, which means that the findings reflect immediate user experiences. The findings confirm the value of being able to perceive things beyond the range of the white cane; at the same time, the participants expressed concerns about that ability. Another key feature is that the prototype should be seen as a navigation aid rather than an obstacle avoidance device, despite the interaction similarities with the white cane. As such, the intent is not to replace the white cane as a primary means of detecting obstacles.

  • 3.
    Ahlmark, Daniel Innala
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, EISLAB.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Röding, Jenny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Nyberg, Lars
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Hyyppä, Kalevi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, EISLAB.
    Virtuell vit käpp för den seende rullstolen2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Anderberg, Rosie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Bäckman, Viktoria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Smartphone inom rehabilitering för personer med förvärvad hjärnskada: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur en smartphone kan användas inom rehabilitering efter FHS, i vilken utsträckning smartphonen används. Vilka effekter smartphonen kan ge på i det dagliga livet samt betydelsen en smartphone kan utgöra.

    Metod:För att besvara syftet så utfördes en litteraturstudie som innefattar kvalitativ och kvantitativ forskning baserad på åtta studier. 

    Resultat:Smartphonen har många fördelar som ett kompensatoriskt hjälpmedel samt är betydelsefull för personerna i det dagliga livet på många sätt. Signifikanta effekter kunde uppmätas som ledde till att fler aktiviteter både påbörjas och avslutades i rätt tid, därmed så hanteras många av grundproblemen med förvärvad hjärnskada (FHS), såsom svårigheter med minne, planering, initiering och organisering. Smartphonen föredrogs också av användarna framför andra hjälpmedel. 

    Slutsats:Studien visar att de finns stora fördelar med att implementera smartphonen som en del av rehabiliteringen av förvärvad hjärnskada. Vidare visar studien att smartphonen är den del av människors liv oavsett med eller utan FHS.  Det finns behov av vidare forskning inom ämnet då det finns få studier som belyser smartphonens som kompensatoriskt hjälpmedel i dagsläget.

  • 5.
    Andersson, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Burström, Martin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevd aktivitetsbalans hos anhöriga till personer med depression2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att beskriva hur anhöriga till personer med depression upplever sin aktivitetsbalans och vilka strategier som främjar aktivitetsbalans. Studien antog en kvalitativ induktiv ansats för att fokusera på deltagarnas beskrivningar. Ändamålsenligt urval skedde utifrån kriterier. Sex deltagare ingick i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett övergripande tema “När oron och ovissheten är en del av livet” samt tre kategorier “Rutiner och strategier för att få vardagen i balans”, “Att ha möjlighet till återhämtning och egen tid för välbefinnande”, samt “Oron kring framtiden, strategier och dess påverkan på det dagliga livet”. Resultatet visar hur deltagarnas upplevelse av oro och ovisshet präglade deras vardag av att alltid behövas finnas till hands, vilket inverkade på deras aktivitetsbalans. Deltagarna skapade strikta rutiner och utvecklade strategier för att få vardagens aktiviteter att fungera. Riskfaktorer såsom komplexa aktivitetsmönster, minimalt med tid för återhämtning, egen tid samt oron inför framtiden, präglade deltagarna i deras vardag. Resultatet av denna studie kan bidra till ökade kunskaper om hur anhöriga upplever det dagliga livet och dess svårigheter för att kunna upprätthålla en god aktivitetsbalans. Vidare kan strategierna de använde för att främja balans i vardagen även vara till gagn för arbetsterapeuter i deras arbete med att stödja anhöriga till personer med depression.

  • 6. Andersson, Marit
    et al.
    Larsson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Bränholm, Inga-Britt
    Umeå universitet.
    Arbetsterapeutisk utredning och åtgärd vid kort- och långtidssjukskrivning: en försöksverksamhet1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Angbratt, Disa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Föräldrastrategier för att stödja en hållbar vardag för barn med ADHD2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The everyday life for children with ADHD is affected by problems regarding inattention, impulsivity and hyperactivity. Parenting a child with ADHD consists of increasing demands in everyday life, which gives greater risks for poor mental health amongst parents. When working with a child with ADHD the occupational therapist work with the whole family, often focusing on interventions in the home environment. The aim of this study was to investigate strategies described by parents of children with ADHD to create a sustainable everyday life. A qualitative approach was used and data from 6 blogs about parenting children with ADHD, was analysed through a qualitative content analysis. The result was compiled into three main categories, Taking care of one self as a parent, Children’s needs and adjustments in everyday life and A new family life as a team. In the result it was shown that parents used strategies in an active way to manage their own well- being, to create structure to support their children, to reduce the amount of conflicts and to strengthen their children's self-esteem. An overall theme emerged The journey towards a new parenthood, that showed the process the parents went through via personal growth, awareness in parenting style and new expectations on family life. The result shown in the study emphasizes a perceptive parenthood to support their children, factors confirmed in previous studies. The result also wishes to highlight the parents own personal health as an important aspect. A sustainable everyday life was both an individual project for the parent, as a joint project for the family as a whole.


  • 8.
    Anton, Lindgren
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Idrott- och hälsa lärares erfarenheter av att arbeta med funktionsnedsättningar i den ordinära grundskolan, belyst utifrån ett delaktighetsperspektiv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Delaktighet i skolans utbildning är något som alla elever har rätt att ta del av. Strävan ska vara att anpassa skillnader i elevernas förutsättning att tillgodogöra sig utbildningen. Elever med funktionsnedsättningar är påvisat mer inskränkta eller begränsade av delaktighet, vilket visar sig i skolans miljö. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva lärarnas erfarenheter av att arbeta med elever som har funktionsnedsättning, i ämnet idrott och hälsa Metod: studiens design var kvalitativ. Sex intervjuer genomfördes med lärare i grundskolan inom skolämnet idrott och hälsa som samtliga hade erfarenhet av arbeta med elever som har funktionsnedsättning. Det insamlade datamaterialet analyserades med stöd och inspiration av en induktiv innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ”En tillåtande undervisningsmiljö främjar delaktighet”,” Strategier för en främjad delaktighet”, ”Förstärkt kompetens kan främja elever med funktionsnedsättning till delaktighet”, ”Organisatoriska resurser i arbetet gentemot att främja delaktighet i skolan”. Resultat: Lärarna påvisar hängivelse till att inkludera elever med funktionsnedsättning. De rapporterar samtidigt begränsningar i deras kompetens, kännedom, skolans miljö och verktyg som kan resultera i att elever med funktionsnedsättning frånses behovet av anpassning, eller exkluderas. Konklusion: Lärare inom idrott och hälsa i grundskolan upplever att deras görande och skolan som organisation har ett starkt samband till hur elever med funktionsnedsättning får möjlighet till delaktighet. Studien kan användas i syfte att medvetandegöra att mer stöd i skolan behövs för att samtliga elever ska delta i skolämnet idrott och hälsa.

  • 9.
    Bagatell, Nancy
    et al.
    University of North Carolina at Chapel Hill, North Carolina.
    Womack, Jennifer L.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Human capacity for action as core content in occupational scienceeducation2016Ingår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 23, nr 4, s. 514-518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Incentives for teaching occupational science may vary from advancementof the discipline to providing philosophical grounding for the profession ofoccupational therapy. Regardless of the aim, the essential content of thesubject matter – occupational science – has been largely unexplored. Inseeking to refine concepts of occupation that emerged from scholarshipin occupational therapy and yet distance the conversation from anapplied perspective, occupational scientists have focused heavily on theform, function and meaning of occupation as well as socioculturalfactors effecting occupational engagement. This focus has largelydivorced the content from the exploration of the embodied experienceof and the human capacity for action. This paper seeks to challenge thatdivision by considering human capacity for action as integral tounderstanding occupation, and knowledge of body structure andfunction as key to understanding human capacity for action. We offer anexample of a course where human capacity for action is foregrounded,enabling students to more clearly understand the relationship betweenoccupation, embodied action, and body structures and functions.

  • 10.
    Barchéus, Ida-Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Möjligheter och utmaningar i vardagliga aktiviteter för personer med läkemedelsassisterande behandling vid opiatberoende2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva engagemang i vardagliga aktiviteter för personer med läkemedelsassisterande behandling vid opiatberoende. För att besvara syftet valdes en empirisk kvalitativ design som är lämpligt för att fånga en persons egna tankar, känslor, upplevelser, erfarenheter och åsikter och den värld den lever i med personens egna ord. Data insamlades genom intervjuer med personer som har läkemedelsassisterande behandling vid opiatberoende. Insamlad data bestod av sex intervjuer som analyserades utifrån en latent kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i ett övergripande tema; Att leva i livet inte överleva livet och fyra kategorier; En kamp att anpassa sig till något nytt och finna struktur i vardagen. Att våga tro på sin förmåga. Att få professionellt stöd på vägen. Den sociala miljöns betydelse för att kunna bryta med det gamla livet. Resultatet visade att engagemang i vardagliga aktiviteter är en stor utmaning och en kamp som både beror på vilket stöd personerna får av vård och socialtjänst i sin förändringsprocess, deras tilltro till sin egen förmåga och hur det lyckas skapa en ny identitet samt hur den sociala miljön runt dem ser ut.  Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat kan ge implikationer för att personer som har läkemedelsassisterande behandling vid opiatberoende vill ha hjälp med att bygga upp det nya livet utöver att de får mediciner. Det är en kamp att anpassa sig och skapa en ny identitet och i det arbetet kan arbetsterapi spela en viktig roll.  

  • 11.
    Batmanghelich, Catherine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    En litteraturstudie om aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: En litteraturstudie om aktiviteters betydelse för upplevd hälsa bland äldre immigranter.

    Metod: Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed, Psycinfo och Medline. Inklusionskriterierna och granskningen av artiklarna resulterade i att åtta artiklar med kvantitativ ansats slutligen inkluderades.   

    Resultat: Ur sammanställningen av litteraturstudien framkom fyra kategorier. Dessa fyra kategorier var: Ålderns betydelse för upplevd aktivitet och hälsa i samband med migration, det sociala stödets betydelse för utförandet av aktiviteter och upplevelsen av hälsa, ackulturationens betydelse för aktivitetsutförandet och upplevelse av god hälsa samt arbetet och utbildningsgradens betydelse för aktivitet och hälsa.

    Sammanfattning: Resultatet indikerar att äldre immigranters hälsa är ett område som arbetsterapeuter bör uppmärksamma. Det finns behov av forskning som belyser hur arbetsterapeuter i det professionella utövandet av yrket kan erbjuda intervention till denna grupp.

  • 12.
    Bergfeldt, Ingrid
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Svedin, Linn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Upplevd aktivitetsbalans hos yrkesarbetande föräldrar med barn i åldern 6-10år2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur yrkesarbetande föräldrar med barn i åldrarna 6-10 år upplever sin aktivitetsbalans.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 yrkesarbetande föräldrar. Intervjuerna genomfördes med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilken slutligen resulterade i fyra kategorier.  

    Resultat: Resultatet visade de fyra kategorierna: “Att få livspusslet att gå ihop” som beskriver de svårigheter deltagarna har att få rätt mängd och rätt variation mellan aktiviteterna. “Stressande arbetssituation” beskriver deltagarnas upplevelse av hur deras aktivitetsbalans påverkas av arbetet. “Egna aktiviteter som kraftkälla” beskriver deltagarnas upplevelse av att få tid till egna aktiviteter. Samt “Rekreation ger återhämtning” som beskriver vad deltagarna upplever som återhämtning och hur det påverkar övriga aktiviteter.

    Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna inte upplever aktivitetsbalans i vardagen. Detta beror på att lönearbetet tar en stor del av den vakna tiden och att barnen och deras välbefinnande prioriteras. Deltagarnas upplevelse är att de har balans när vardagen flyter på utan störande moment och aktiviteterna harmonierar samt att vara lugn och ostressad själv.

  • 13.
    Berglund, Erica
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Eriksson, Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nyblivna pensionärers upplevelse av hälsa och aktivitetsbalans i vardagslivet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Vid pensioneringen har personen lämnat sitt arbete som kan ha varit den största aktiviteten i vardagen. Det blir en omställning som kan leda till både förändrad hälsa och inverka på aktivitetsbalansen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur nyblivna pensionärer upplever sin hälsa och aktivitetsbalans i vardagen. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 nyblivna pensionärer. Intervjuerna genomfördes gemensamt av författarna med en deltagare åt gången. De transkriberade intervjuerna analyserades i två domäner med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i totalt fem kategorier. Resultat: Översiktligt visade resultatet att övergången till pensioneringen i huvudsak var positiv men det fanns även en saknad efter tidigare arbetskamrater och strukturen de hade när de arbetade. Resultatet visade två domäner med kategorier. Domänen Hälsa med kategorierna: Kroppens styrka och Positiv och negativ energi. Det centrala inom domänen Hälsa visar att fysisk kapacitet och att ha energi till att utföra meningsfulla aktiviteter ger en god hälsa. Socialt nätverk, sjukdomar och väder är aspekter som påverkar hälsan. Domänen Aktivitetsbalans beskrevs inom kategorierna: Självbestämmande utan tidspress, Variationer i aktivitet och Stressorer som påverkar.  Det övergripande inom domänen Aktivitetsbalans visar att deltagarna uppfattar sig ha aktivitetsbalans när de har en självbestämmande vardag utan tidspress. Slutsats: Slutsatsen är att deltagarna upplever hälsa och aktivitetsbalans i vardagen när de har energi och fysisk kapacitet för att kunna utföra självbestämmande och meningsfulla aktiviteter utan tidspress. Med kunskap från aktuell studie och mer forskning kan arbetsterapeuter med en ökad förståelse vägleda individer i övergången till pension och ge stöd till att implementera meningsfulla aktiviteter.

  • 14.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsställelse med livet i allmänhet2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Distriktsarbetsterapeuters etiska dilemma vid hemrehabilitering1997Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Health-Promoting Personal Projects of Old Persons in Northern Sweden2016Ingår i: 1st CONTEC-ENOTHE Congress: National University of Ireland, Galway 15-19 June 2016, 2016, s. 203-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 17.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Occupational Value Experienced in Personal Projects Relevant to Old Persons' Health and Well-Being2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 18.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Temporal patterns of daily occupations and personal projects relevant for older persons’ subjective health: a health promotive perspective2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Engagement in daily occupations has been shown to positively influence subjective health of older persons, but there is little knowledge of how such daily occupations should be temporally structured. This thesis is guided by two concepts to explore the temporal structure of daily occupations. Firstly, the concept temporal patterns of daily occupations are used to focus internal relationships and temporal order of daily occupations during 24-hour sequences. Secondly, the concept personal projects are used to focus sets of intentionally performed occupations structured to reach short- or long-term goals of a year. The overall aim of this thesis was to develop knowledge and understanding of temporal patterns of daily occupations and personal projects relevant for older persons’ health and well-being. This thesis includes four studies, according to a multi method sequential design. Participants in all four studies were recruited from retirement organizations in two municipalities in northern Sweden and all of them are living in their private urban or rural homes. For Study I and II, data of daily occupations and of health and well-being were collected from 151 older adults using open time-diaries completed for one week and two health questionnaires. A time-geographic method was used to analyze data from the time-diaries and descriptive and analytic statistics are applied for further analysis including the additional data from the two health questionnaires. The aim of Study I was to expand the knowledge regarding temporal patterns of daily occupations and to explore and describe older Swedish adults´ daily occupations from such a temporal pattern and time-use perspective. In Study I the temporal pattern of daily occupations of older persons was identified as real time-use and added time-use during 24-hour sequences. The pattern of real time-use showed i)a daily routine of six intervals ii) characteristic profiles illustrating number of participants in categorized occupations and iii) a pattern of merged categories of occupations. The pattern of added time-use for frequencies and durations of the 24-hour sequence showed a hierarchical structure with the highest frequencies and durations shown for care for oneself occupations followed by reflection and recreation, home-keeping, procure and prepare food, and transportation occupations (Study I). The aim of Study II was to identify characteristics of temporal patterns of daily occupations that could be related to high and low health among older adults in northern Sweden. The temporal pattern of daily occupations of older persons, identified as real time-use and added time-use during 24-hour sequences, showed similar patterns for groups of older persons reporting high and low health. Persons of high health reported higher frequencies and longer durations for home-keeping, procure and prepare food, and transportation occupations and lower frequencies and shorter durations for care for oneself and reflection and recreation occupations compared to the low health group (Study II). For Study III and IV, data of personal projects relevant for health and well-being were collected by interviews with 11 older persons selected from the high health subgroup in Study II. Data was analyzed by content analysis. The aim of Study III was to explore personal projects described by older persons in northern Sweden relevant to health and well-being during the forthcoming year. A coherent project system was developed. This system was structured as five core projects representing fourteen personal projects each including two to five sequential occupations, relevant to subjective health during the forthcoming year. The project system was anchored by the core projects: keeping the family together; enjoying one’s life at home; being close to nature; cultivating oneself; and promoting conditions for healthy ageing (Study III). In Study IV variations in occupational value were interpreted from older people´s personal projects relevant for health and well-being the forthcoming year. Variations in occupational value were identified from expressions in the 14 personal projects. Value dimensions of concrete and symbolic value were identified as the most frequently expressed and self-rewarding value as the least frequently expressed. Variations in occupational value within each personal project were shown as profiles of occupational value constructing the core projects. Profiles of occupational value of the core project cultivating one-self were dominated by concrete value while the remaining core projects were dominated by symbolic value (Study IV). Conclusions: This thesis contributes with knowledge of temporal patters of daily occupations described as real and added time-use during 24-hour sequences and the characteristics of such pattern showed for high health. Furthermore, it highlights a structure for a coherent project system relevant for occupational health during a year and the imbedded occupational value. This knowledge of the older persons’ structure and experiences of occupations may be used for promoting occupational health in different contexts. Keywords: elderly, temporal routines, structure of occupations, real time-use, added time-use, time-geographic method, core projects, personal projects, occupational value, health and well-being.

  • 19.
    Björklund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lilja, Margareta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Temporal Patterns of Daily Occupations Related to Older Adults' Health in Northern Sweden2015Ingår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 22, nr 2, s. 127-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify characteristics of temporal patterns of daily occupations that could be related to high and low subjective health among older adults in Northern Sweden. A cross-sectional design imprinted by time-geographic methodology was used and participants 70 years and older were purposively selected and divided into groups of high and low health using the SoC-29 and SF-36 questionnaires. Daily occupations data were registered and analysed using VISUAL Time-PAcTS and related to health conditions using SPSS. The results showed that the participants in the high- and low-health groups showed similar patterns of participation in occupations during the 24-hour sequences describing their daily routines. Some differences in patterns of frequency and duration of occupations were shown between health groups during the 24-hour sequences as well as within six intervals. The low-health group showed higher frequencies and longer durations for “care for oneself” and “reflection and recreation” occupations and lower for “house-keeping” and “procure and prepare food” occupations compared to the high-health groups. There were few significant differences between the high- and low-health groups' mean durations for occupations. The results of this study could contribute to the support and assistance of occupations of older adults in society.

  • 20.
    Björklund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lilja, Margareta
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Temporal Patterns of Daily Occupations among Older Adults in Northern Sweden2014Ingår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 21, nr 2, s. 143-160Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study sought to expand knowledge regarding patterns of daily occupations and, specifically, to explore and describe the daily occupations of Swedish people aged over 70 years by investigating sequences, contexts and time-use. A cross-sectional design with a time-geographic approach was used. Open time diaries from 151 participants were collected and analysed using the software VISUAL-TimePAcTS. The results were illustrated as a routine of six pooled intervals during 24-hour sequences. The intervals comprised different lengths of time and each interval was dominated by different occupations. Night was dominated by ‘care for oneself’; morning by ‘house-keeping’ and ‘reflection and recreation’; lunch-time by care for oneself; afternoon by ‘reflection and recreation’; dinner/tea-time by ‘care for oneself’, and evening by ‘reflection and recreation’. The results were also illustrated as characteristic profiles of occupations visualised by the number of participants in each occupation during 24-hour sequences. Occupations were mainly supported by the home environment. Summed time-use showed the highest proportions in ‘care for oneself’ and ‘reflection and recreation’ occupations. To what extent health and well-being experiences of patterns of daily occupations might be related to challenges and fulfilment of basic occupational needs requires further investigation

  • 21.
    Blauwet, Cheri A.
    et al.
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, MA.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Derman, Wayne
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; Institute for Sport and Exercise Medicine, Division of Orthopaedics, Stellenbosch University, South Africa; and International Olympic Committee (IOC) Research Centre, South Africa.
    Idrisova, Guzel
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Lesgaft National State University of Physical Education, Sport and Health, St. Petersburg, Russia; National Paralympic Committee of Russia, Moscow, Russia.
    Kissick, James
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Family Medicine, University of Ottawa, Ottawa, Canada; Carleton University Sport Medicine Clinic, Ottawa, Canada.
    Stomphorst, Jaap
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Sports Medicine Department, Isala Klinieken, Zwolle, The Netherlands.
    Wosornu, Yetsa Tuakli
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, MA.
    Vliet, Peter van der
    Medical Committee and Medical and Scientific Department, International Paralympic Committee, Bonn.
    Webborn, Nick
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and School of Sport and Service Management, University of Brighton, East Sussex, United Kingdom.
    The Road to Rio: Medical and Scientific Perspectives on the 2016 Paralympic Games2016Ingår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 8, nr 8, s. 798-801Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In August and September of this year, the world will turn its attention to Rio de Janeiro, Brazil, for the 2016 Summer Olympic and Paralympic Games. Of interest to physiatrists, the Paralympic Games will take place from September 7 to 18, with an estimated total of 4 billion viewers. In the United States, for the first time in history, the Summer Games will be broadcast over a total of 66 hours on NBCUniversal. The Paralympic Games represent the pinnacle of elite sport for athletes with disabilities while also changing perceptions around the importance of grassroots sport and physical activity opportunities for the disability community more broadly.It is no secret that the planning and preparation for the Rio Games has brought with it a number of challenges—the Zika virus, water quality, construction delays, and the oft-tenuous state of the Brazilian political system, to name a few. In some respects, these challenges are important as they stimulate discourse about the future of the Olympic and Paralympic Movement. In Paralympic sport, some of our current and most salient challenges are rooted in principles of sports medicine and science, as outlined herein. Because it is imperative to uphold the highest standards of athlete health and safety at the Games, this presents an unparalleled opportunity for the voice of physiatrists to come to the fore. As experts in disability and functional performance, neurologic and musculoskeletal rehabilitation, and sports medicine, we uniquely are suited to make an important and timely impact on Paralympic sport. Here, we provide a snapshot of what to watch out for in Rio.

  • 22.
    Bontje, Peter
    et al.
    Department of Occupational Therapy, Graduate School of Human Health Sciences, Tokyo Metropolitan University.
    Asaba, Eric
    Department of Occupational Therapy, Graduate School of Human Health Sciences, Tokyo Metropolitan University.
    Josephsson, Staffan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Karolinska institute, Neurobiology Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska institutet, Sektionen för arbetsterapi.
    Balancing struggles with desired results in everyday activities: strategies for elderly persons with physical disabilities2016Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 30, nr 1, s. 154-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The number of elderly persons with disabilities needing support with everyday activities increasing in Japan and around the world. Yet, engagement in everyday activities can support the quality of their daily life. Despite research focusing on reported meanings of people's actions, there is still limited knowledge on how engagement in everyday activity is enacted along with the meanings of persons’ actions. The aim of the present study was to identify meanings of persons’ actions within everyday activities of elderly Japanese with physical disabilities. Five elderly persons with physical disabilities living in the community participated in this study. Data were gathered by 10 participant observations of everyday activities supplemented with 13 unstructured interviews. Narrative analysis was used to identify meanings of persons’ actions. The analysis identified an overall plot termed ‘balancing struggles with desired results’. This plot illustrated that participants’ and other involved individuals balanced problematic situations with finding situations that accommodated their needs. Meanings of these actions were further identified as three complementary strategies. Two of three strategies aimed to mitigate given problems, one by ‘acting on a plan to achieve one's goals’, the other by ‘taking a step in a preferred direction by capitalising on emerging opportunities’. The third strategy focused on avoiding undesirable experiences by ‘modifying problematic situations’. In conclusion, these findings call for care and rehabilitation providers’ sensitivity to shifting foci of what matters in daily life's situations as well as aligning with persons’ skills, resources and perspectives. Accordingly, the judicious and flexible use of these complementary strategies can enhance elderly persons’ quality of daily living through everyday activities.

  • 23.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Lund University Hospital, Skåne University Hospital, Lund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, Department of Health Sciences, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Flansbjer, Ulla-Britt
    Lunds universitet, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Determinants of falls and fear of falling in ambulatory persons with late effects of polio2017Ingår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 9, nr 5, s. 455-463Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundFalls and fear of falling (FOF) are common in persons with late effects of polio but there is limited knowledge of associated factors.ObjectiveTo determine how knee muscle strength, dynamic balance and gait performance (adjusted for gender, age and BMI) are associated with falls and FOF in persons with late effects of polio.DesignA cross-sectional study.SettingA university hospital outpatient clinic.ParticipantsEighty-one ambulatory persons with verified late effects of polio (43 men; mean age 67 years).Main Outcome MeasurementsNumber of falls the past year, Falls Efficacy Scale –International (FES-I) to assess FOF, a Biodex dynamometer to measure knee muscle strength, the Timed Up and Go (TUG) test to assess dynamic balance and the Six Minute Walk test (6MWT) to assess gait performance. Univariate and multivariate logistic regression analyses were used for falls (categorical data) and linear regression analyses for FOF (continuous data) as dependent variables.ResultsFifty-nine % reported at least one fall during the past year and 79% experienced FOF. Reduced knee muscle strength in the more affected limb and gait performance were determinants of falls. An increase of 10 Nm in knee flexor and knee extensor strength reduced the OR between 0.70 and 0.83 (P=.01), and an increase of 100 meter in 6MWT reduced the OR to 0.41 (P=.001). All factors were determinants of FOF; reduced knee muscle strength in the more and less affected limbs explained 17% to 25% of the variance in FOF, dynamic balance 30% and gait performance 41%. Gender, age and BMI only marginally influenced the results.ConclusionsReduced gait performance, knee muscle strength and dynamic balance are to a varying degree determinants of falls and FOF in ambulatory persons with late effects of polio. Future studies need to evaluate if rehabilitation programs targeting these factors can reduce falls and FOF in this population. 

  • 24.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Lund University Hospital, Skåne University Hospital, Lund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, Department of Health Sciences, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Flansbjer, Ulla-Britt
    Lunds universitet, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital, Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Muscle Weakness and Perceived Disability of Upper Limbs in Persons With Late Effects of Polio2016Ingår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 8, nr 9, s. 825-832Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Muscle weakness in one or both upper limbs is common in persons with previous polio, but there is very limited knowledge how it influences daily life. Objective: To assess muscle weakness and self-perceived disability of the upper limbs in persons with late effects of polio and evaluate their association. Design: Cross-sectional study. Settings: University hospital outpatient clinic. Participants: Twenty-eight persons (mean age 67, SD 16 years) with late effects of polio in their upper limbs. Main Outcome Measures: A fixed dynamometer (Biodex System 3 PRO dynamometer (Biodex Medical Systems Inc., Shirley, NY) was used to measure isometric shoulder abduction and elbow flexion, as well as isokinetic concentric elbow flexion and extension. A hand-held dynamometer (Grippit, Hägersten, Sweden) was used to measure isometric grip strength. The Disabilities of Arm, Shoulder and Hand (DASH) questionnaire was used to assess self-perceived disability of the upper limbs. The relationships between the measures were analyzed with the Spearman rank correlation coefficients (rho). Results: The participants were 20%-31% weaker in their more-affected upper limb compared with their less-affected limb. The DASH score was on average 33.5 (SD 18.6), indicating a mild-to-moderate disability of their upper limbs. Changing a lightbulb overhead, carrying a heavy object, and performing recreational activities that required muscle force with the arms were perceived as most difficult. The correlations (rho) between the muscle strength measurements and DASH scores ranged from -0.46 (95% confidence interval [95% CI] -0.10 to -0.71) to -0.61 (95% CI -0.31 to -0.80) for the more affected upper limb, and from -0.54 (95% CI -0.21 to -0.76) to -0.68 (95% CI -0.41 to -0.84) for the less affected upper limb (P < .05-.01). Conclusions: Persons with previous polio and muscle weakness in their upper limbs perceive difficulties to use their arms in daily life, especially when performing activities above their head and strenuous household or leisure activities. The fair-to-moderate correlations of muscle strength with self-perceived disability imply that the weakness can only partially explain the perceived disabilities of arm, shoulder and hand. Other factors are therefore important to consider in the rehabilitation of persons with late effects of polio and upper limb disability. © 2016 American Academy of Physical Medicine and Rehabilitation.

  • 25.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    flansbjer, Ulla-Britt
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Self-reported walking ability in persons with chronic stroke and the relationship with gait performance tests2012Ingår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 4, nr 10, s. 734-738Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To assess self-reported walking ability in individuals with chronic stroke and to determine the relationship with gait performance tests. Design: Descriptive analysis of a convenience sample. Setting: A university hospital rehabilitation medicine clinic. Participants: Fifty ambulatory community-dwelling poststroke individuals (mean age, 64 years [range, 44-74 years] and mean time since stroke onset 42 months [range, 6-101 months]). Main Outcome Measures: The Walking Impact Scale (the Walk-12) to assess self-reported walking ability, and the Timed "Up & Go" test, 10-m Comfortable Gait Speed and Fast Gait Speed tests, and 6-Minute Walk Test to assess gait performance. Results: A majority of the participants (94%) reported limitations in their walking ability. The most common limitations were related to standing or walking, walking speed and distance, effort, and gait quality aspects. The ability to run was reported as most affected, whereas the need for support indoors or outdoors was least affected. Significant correlations (. P < .01) were found between the Walk-12 and the 4 gait performance tests (ρ = -0.60 to 0.60). Conclusions: Persons with chronic stroke perceive limitations in their walking ability. The relationship between the Walk-12 and the 4 gait performance tests indicates that self-reports and quantitative assessments are associated. Because the Walk-12 reflects broader dimensions than the gait performance tests, it can be a complementary tool when walking ability in persons with chronic stroke is evaluated.

  • 26.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Lexell, Jan
    Effects of cardiorespiratory fitness and muscle-resistance training after stroke2012Ingår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 4, nr 11, s. 901-907Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stroke is a leading cause of long-term disability. The physical and cognitive impairments after an ischemic or hemorrhagic stroke often lead to activity limitations and participation restrictions. Many persons after stroke have a sedentary lifestyle, are physically inactive, and have a low fitness level. Physical fitness training is known to be beneficial for persons with a number of comorbid conditions or risk factors for stroke. Although exercise and physical activity are considered valuable, the evidence of their benefits after stroke is still insufficient. In this review, we summarize published randomized controlled trials regarding the effects of cardiorespiratory fitness and muscle-resistance training after stroke on physical function, activity, participation, life satisfaction, and mood. We discuss various barriers that can impede the ability to perform exercise, and the importance of reducing these barriers to increase physical fitness levels after the completion of usual stroke rehabilitation, thereby enhancing leisure, well-being, and participation in society

  • 27.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Lundgren-Nilsson, Åsa
    Rehabilitation Medicine, Sahlgrenska Academy at Göteborg University.
    Construct Validity of a New Rating Scale for Self-Reported Impairments in Persons With Late Effects of Polio2013Ingår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To evaluate the construct validity of a new rating scale for self-reported impairments in persons with late effects of polio. Design: Psychometric analysis of data on self-perceived impairments in persons with prior polio. Participants: Two hundred and seventy-three persons with prior polio (119 men and 154 women; mean age, 63.5 years). Method: Rasch analysis of a 13-item rating scale with 5 response categories, in which the participants rated how much they have been bothered by various post-polio-related impairments during the past 2 weeks. Results: The initial analysis showed disordered categories, misfit with some of the items, multidimensionality, and local dependency. After adjustment of the categories, which resulted in a 4-category rating scale, fit to the model was achieved, but the scale still showed signs of multidimensionality. Analyses of local dependency revealed correlations among some of the items, which resulted in a 5 testlet solution, which gave fit to the model and unidimensionality. Conclusion: After adjustment of the categories and local dependency, this new rating scale, Self-Reported Impairments in Persons With Late Effects of Polio, can be considered as unidimensional. The good psychometric properties implies that the Self-Reported Impairments in Persons With Late Effects of Polio scale could be a useful rating scale that would increase our understanding of the impairments that persons with late effects of polio can experience. With further refinements, this scale may assist in the planning and evaluation of appropriate rehabilitation interventions.

  • 28.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Sjödahl Hammarlund, Catharina
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Experiences of falls and strategies to manage the consequences of falls in persons with late effects of polio: a qualitative study2017Ingår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 49, nr 8, s. 652-658Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    To explore how persons with late effects of polio experience falls and what strategies they use to manage the consequences of falls.

    DESIGN:

    A qualitative study with face-to-face interviews. Data were analysed by systematic text condensation.

    PARTICIPANTS:

    Fourteen ambulatory persons (7 women; mean age 70 years) with late effects of polio.

    RESULTS:

    Analysis resulted in one main theme, "Everyday life is a challenge to avoid the consequences of falls", and 3 categories with 7 subcategories. Participants perceived that falls were unpredictable and could occur anywhere. Even slightly uneven surfaces could cause a fall, and increased impairments following late effects of polio led to reduced movement control and an inability to adjust balance quickly. Physical injuries were described after the falls, as well as emotional and psychological reactions, such as embarrassment, frustration and fear of falling. Assistive devices, careful planning and strategic thinking were strategies to prevent falls, together with adaptation and social comparisons to mitigate the emotional reactions.

    CONCLUSION:

    Experiences of falls greatly affect persons with late effects of polio in daily life. To reduce falls and fall-related consequences both problem-focused and emotion-focused strategies are used. In order to increase daily functioning, these findings should be included in a multifaceted falls management programme.

  • 29.
    Bränholm, Inga-Britt
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för Rehabiliteringsmedicin.
    Andersson, Marit
    Piteå älvdals sjukhus.
    Larsson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Långtidssjukskrivning förändrar livet1995Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 92, nr 23, s. 2421-2124Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Bränholm, Inga-Britt
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för Rehabiliteringsmedicin.
    Andersson, Marita
    Hortlax vårdcentral.
    Larsson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Arbetsterapeutisk bedömning vid kort- och långtidssjukskrivning1994Ingår i: Rehab Arcticus, Vol. 1, nr 1, s. 6-10Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Bäckström, Lars
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    Berggård, Glenn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Gedda, Oskar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Persson, Anders J
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Prellwitz, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Weber, Hans
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Materialvetenskap.
    Wikberg-Nilsson, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Det uppkopplade samhället och högre utbildning2014Ingår i: NU 2014: Umeå 8-10 oktober : abstracts, Umeå: Umeå universitet. Pedagogiska institutionen , 2014, s. 123-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 32.
    Calner, Tommy
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Isaksson, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Michaelson, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Experiences of physiotherapy treatment of persons with persistent musculoskeletal painManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore and describe experiences of physiotherapy treatment of people with persistent musculoskeletal pain. Eleven participants with persistent musculoskeletal pain from the back, neck, or shoulders were included in the study. Data were collected by interviews using a semi-structured interview guide and were analysed with qualitative content analysis. The analysis resulted in one main category “Towards acceptance and management of pain” which was formulated and built up by the four categories “Establishing and maintaining alliance”, “Being active, taking initiative and facing challenge”, “Appreciating guidance, incentive and a sounding board” and “Acquired knowledge and developed awareness”. The main category and the categories describe how the participants used knowledge, awareness, movements and exercises learned from the physiotherapy treatment to develop strategies to manage pain and the process of acceptance. A trustful alliance with the physiotherapist and a continuous dialogue was important. The participants were actively involved in the process when exercises, activities and other treatment modalities were individualized. This was rewarding but also an effort and a challenge. The physiotherapist’s initiatives and actions were considered important as incentive and support.

  • 33.
    Calner, Tommy
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Isaksson, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Michaelson, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    “I know what I want but I’m not sure how to get it”: Expectations of physiotherapy treatment of persons with persistent pain2016Ingår i: Manual Therapy, ISSN 1356-689X, E-ISSN 1532-2769, Vol. 25, s. e142-e143Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34.
    Calner, Tommy
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Isaksson, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Michaelson, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    I know what I want but I’m not sure how to get it: expectations of physiotherapy treatment of persons with persistent pain2017Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040, Vol. 33, nr 3, s. 198-205Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Expectations of physiotherapy treatment of patients with persistent pain have been shown to influence treatment outcome and patient satisfaction, yet this is mostly explored and described in retrospective. The aim of the study was to explore and describe the expectations people with persistent pain have prior to physiotherapy treatment. Ten participants with persistent musculoskeletal pain from the back, neck, or shoulders were included in the study. Data were collected by interviews using a semi-structured interview guide and were analyzed with qualitative content analysis. The analysis resulted in one main category: “The multifaceted picture of expectations” and four categories: 1) Standing in the doorway: curious and uncertain; 2) Looking for respect, confirmation and knowledge; 3) Expecting treatment, regular training, and follow up; and 4) Having dreams, being realistic, or feeling resigned. The main category and the categories describe a multifaceted picture of the participants’ expectations, gradually developed and eventually encompassing several aspects: good dialog and communication, the need to be confirmed as individuals, and getting an explanation for the pain. The results also show that the participants expected tailored training with frequent follow-ups and their expectations of outcome ranged from hope of the best possible results to realistic or resigned regarding pain relief and activity levels.

  • 35.
    Calner, Tommy
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Isaksson, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Michaelson, Peter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Physiotherapy treatment experiences of persons with persistent musculoskeletal pain: A qualitative study2019Ingår i: Physiotherapy Theory and Practice, ISSN 0959-3985, E-ISSN 1532-5040Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore and describe the physiotherapy treatment experiences of persons with persistent musculoskeletal pain. Eleven participants with persistent musculoskeletal pain in the back, neck, or shoulders were included in the study. Data was collected via semi-structured interviews and were analysed with qualitative content analysis. The analysis resulted in the theme "Towards acceptance and management of pain", comprising four sub-themes: 1) Establishing and maintaining a therapeutic alliance; 2) Being active, taking initiative and facing challenges; 3) Appreciating guidance, incentive and having a sounding board; and 4) Acquired knowledge and new body awareness change behaviours. The theme and sub-themes describe how the participants used increased knowledge, awareness, movements and exercises learned from the physiotherapy treatment to develop strategies for managing pain and the process of acceptance. A trusting relationship and continual dialogue with the physiotherapist was considered to be important. The participants were actively involved in the process as exercises, activities and other treatment modalities were individualized. This was rewarding but also challenging and required effort on their part. The physiotherapist's initiatives and actions were an important incentive and means of support.

  • 36.
    Carabante, Jenni Riekkola
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Rutberg, Stina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lilja, Margareta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Isaksson, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Spousal caregivers' experiences of participation in everyday life when using respite care2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 37.
    Carlsson, Cassia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Tillgänglighet på särskolors lekplatser – erfarenheter från personal2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva särskolepersonalens erfarenheter av tillgänglighet på särskolors lekplatser. För att besvara syftet genomfördes intervjuer på särskolor i fyra kommuner i Stockholms läns landsting. Material analyserades och ur det framkom följande tre kategorier: ”Brister på flera nivåer”, ”Lekplatsen kan bidra till social interaktion” samt ”Ett tungt arbete att vara på lekplatsen”. I analysen framkom att tillgängligheten på särskolors lekplats är undermålig och att redskap på lekplatsen inte är anpassade. Det framkom också att personalen har svårt att kunna lämna barnen själva på lekplatsen eftersom de flesta barn behöver stöd och guidning för att de ska kunna leka på lekplatsen. Vidare framkom det att personalen behöver hjälpa barnen vid lekredskapen vilket var ett fysiskt tungt arbete och ledde till att personalen ibland valde bort aktiviteter. Interaktion mellan barnen är bra på grund av att personalen finns tillgänglig hela tiden och att ett bra samarbete mellan personalen finns.

  • 38.
    Carlén, Lina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bengtsson, Josefine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Aktivitetsbalans är en subjektiv upplevelse som innefattar rätt mängd och rätt variation mellan aktiviteter. Att ha ett barn med NPF kan ha effekter på hur familjens vardagsrutiner utformas samt påverka föräldrarnas val och planering av aktiviteter. Syfte: Undersöka aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, i åldrarna 6–12 år. Metod: En kvantitativ enkätstudie genomfördes. Webbenkäten utformades enligt Occupational Balance Questionnaire (OBQ) och varje fråga på ordinalskalenivå kompletterades med ett fritextsvar. Vid analys av data tillämpades en kvantitativ bearbetning och en kvalitativ innehållsanalys. I studien deltog 194 föräldrar. Resultat: Föräldrarna skattade sin aktivitetsbalans övervägande lågt. Resultatet visade även att det fanns en signifikant skillnad mellan föräldrarnas arbetssituation och antal barn med NPF. Däremot visade resultatet ingen signifikant skillnad om föräldrarna var sammanboende/gifta eller ensamstående. I studiens innehållsanalys identifierades tre kategorier: Omstrukturering av vardagen, Förälderns kontakt med samhällsinsatser och Den förändrade rollen som förälder. Slutsats: Föräldrarna har en genomgående låg aktivitetsbalans. För att bemöta föräldrarnas behov av stöd bör arbetsterapeuter utgå från ett helhetsperspektiv på familjen i arbetet med barn med NPF.

  • 39.
    Cséplö, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lindblom, Fanny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med närstående i rehabiliteringen av personer med stroke2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utforska och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med närstående i rehabiliteringen av personer med stroke. Studien antog en kvalitativ induktiv ansats för att fokusera på deltagarnas beskrivningar. Ändamålsenligt urval skedde utifrån kriterier. Tio deltagare ingick i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Möta den närstående i en förändrad livssituation; Finna rehabiliteringsåtgärder som främjar ett fortsatt engagemang i aktiviteter; Hantera utmaningar; Resurser för att återskapa en tillfredsställande vardag. Studiens resultat visade att arbetsterapeuternas samarbete med närstående i rehabiliteringen av personer med stroke fokuserade främst på aktiviteterna för personen med stroke. Närståendes aktiviteter beaktades i en viss mån i rehabiliteringsprocessen, däremot var arbetsterapeutiska åtgärder för deras aktiviteter begränsad och omfattade främst rådgivning. Vidare ur ett rehabiliteringsperspektiv visade resultatet att närståendes engagemang skapade förutsättningar för en kontinuerlig rehabilitering och att uppnå goda resultat, samtidigt som höga förväntningar, krisreaktioner och kulturella skillnader var utmanade. Resultatet av denna studie kan bidra till ökade kunskaper om hur arbetsterapeuter samarbetar med närstående i rehabiliteringen av personer med stroke och kan vara användbar vid utveckling av rehabiliteringsinsatser i ett familjecentrerat perspektiv inom arbetsterapi.

  • 40.
    Derman, Wayne
    et al.
    Institute of Sport and Exercise Medicine, Department of Surgical Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Stellenbosch University. International Olympic Committee (IOC) Research Centre.
    Runciman, Phoebe
    Institute of Sport and Exercise Medicine, Department of Surgical Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Stellenbosch University. International Olympic Committee (IOC) Research Centre.
    Schwellnus, Martin
    International Olympic Committee (IOC) Research Centre. Sport, Exercise Medicine and Lifestyle Institute (SEMLI) and Section Sports Medicine, Faculty of Health Sciences, University of Pretoria.
    Jordaan, Esme
    Biostatistics Unit, Medical Research Council, Parow.
    Blauwet, Cheri
    Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, USA.
    Webborn, Nick
    Centre for Sport and Exercise Science and Medicine (SESAME), University of Brighton, Eastbourne.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Department of Health Sciences, Lund University, Sweden. Department of Neurology and Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital, Sweden.
    Van de Vliet, Peter
    Medical and Scientific Department, International Paralympic Committee, Bonn.
    Tuakli-Wosornu, Yetsa
    Yale School of Public Health, Department of Chronic Disease and Epidemiology, Department of Orthopaedics and Rehabilitation, Yale University, Connecticut, USA.
    Kissick, James
    Carleton University Sport Medicine Clinic, Department of Family Medicine, Ottawa, Canada.
    Stomphorst, Jaap
    Department of Sport Medicine, Isala Klinieken, Zwolle.
    High precompetition injury rate dominates the injury profile at the Rio 2016 Summer Paralympic Games: a prospective cohort study of 51 198 athlete days2018Ingår i: British Journal of Sports Medicine, ISSN 0306-3674, E-ISSN 1473-0480, Vol. 52, nr 1, s. 24-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES:

    To describe the incidence of injury in the precompetition and competition periods of the Rio 2016 Summer Paralympic Games.

    METHODS:

    A total of 3657 athletes from 78 countries, representing 83.4% of all athletes at the Games, were monitored on the web-based injury and illness surveillance system over 51 198 athlete days during the Rio 2016 Summer Paralympic Games. Injury data were obtained daily from teams with their own medical support.

    RESULTS:

    A total of 510 injuries were reported during the 14-day Games period, with an injury incidence rate (IR) of 10.0 injuries per 1000 athlete days (12.1% of all athletes surveyed). The highest IRs were reported for football 5-a-side (22.5), judo (15.5) and football 7-a-side (15.3) compared with other sports (p<0.05). Precompetition injuries were significantly higher than in the competition period (risk ratio: 1.40, p<0.05), and acute traumatic injuries were the most common injuries at the Games (IR of 5.5). The shoulder was the most common anatomical area affected by injury (IR of 1.8).

    CONCLUSION:

    The data from this study indicate that (1) IRs were lower than those reported for the London 2012 Summer Paralympic Games, (2) the sports of football 5-a-side, judo and football 7-a-side were independent risk factors for injury, (3) precompetition injuries had a higher IR than competition period injuries, (4) injuries to the shoulder were the most common. These results would allow for comparative data to be collected at future editions of the Games and can be used to inform injury prevention programmes.

  • 41.
    Derman, Wayne
    et al.
    Department of Surgical Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Institute of Sport and Exercise Medicine, Stellenbosch University. International Olympic Committee (IOC) Research Centre.
    Schwellnus, Martin P.
    International Olympic Committee (IOC) Research Centre. Sport, Exercise Medicine and Lifestyle Institute (SEMLI) and Section Sports Medicine, Faculty of Health Sciences, University of Pretoria.
    Jordaan, Esme
    Biostatistics Unit, Medical Research Council of South Africa, Cape Town. Statistics and Population Studies Department, University of the Western Cape.
    Runciman, Phoebe
    Department of Surgical Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Institute of Sport and Exercise Medicine, Stellenbosch University. International Olympic Committee (IOC) Research Centre.
    Blauwet, Cheri
    Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston.
    Webborn, Nick
    Centre for Sport and Exercise Science and Medicine (SESAME), University of Brighton, Eastbourne.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Department of Health Sciences, Lund University. Department of Neurology and Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital, Sweden.
    Van de Vliet, Peter
    Medical and Scientific Department, International Paralympic Committee, Bonn.
    Tuakli-Wosornu, Yetsa
    Yale School of Public Health, Department of Chronic Disease and Epidemiology, Department of Orthopaedics and Rehabilitation, Yale University, Connecticut.
    Kissick, James
    Carleton University Sport Medicine Clinic, Department of Family Medicine, Ottawa, Canada.
    Stomphorst, Jaap
    Department of Sport Medicine, Isala Klinieken, Zwolle.
    Sport, sex and age increase risk of illness at the Rio 2016 Summer Paralympic Games: a prospective cohort study of 51 198 athlete days2018Ingår i: British Journal of Sports Medicine, ISSN 0306-3674, E-ISSN 1473-0480, Vol. 52, nr 1, s. 17-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    To describe the epidemiology of illness at the Rio 2016 Summer Paralympic Games.

    METHODS:

    A total of 3657 athletes from 78 countries, representing 83.5% of all athletes at the Games, were monitored on the web-based injury and illness surveillance system (WEB-IISS) over 51 198 athlete days during the Rio 2016 Summer Paralympic Games. Illness data were obtained daily from teams with their own medical support through the WEB-IISS electronic data capturing systems.

    RESULTS:

    The total number of illnesses was 511, with an illness incidence rate (IR) of 10.0 per 1000 athlete days (12.4%). The highest IRs were reported for wheelchair fencing (14.9), para swimming (12.6) and wheelchair basketball (12.5) (p<0.05). Female athletes and older athletes (35-75 years) were also at higher risk of illness (both p<0.01). Illnesses in the respiratory, skin and subcutaneous and digestive systems were the most common (IRs of 3.3, 1.8 and 1.3, respectively).

    CONCLUSION:

    (1) The rate of illness was lower than that reported for the London 2012 Summer Paralympic Games; (2) the sports with the highest risk were wheelchair fencing, para swimming and wheelchair basketball; (3) female and older athletes (35-75 years) were at increased risk of illness; and (4) the respiratory system, skin and subcutaneous system and digestive system were most affected by illness. These results allow for comparison at future Games.

  • 42.
    Edlund, Louise
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Widlund, Alexandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Person- och miljöfaktorers inverkan på utövandet av parasport: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att beskriva hur person - och miljöfaktorer stödjer eller hindrar utövandet av parasport. Metod: Litteraturöversikt valdes som design. Datainsamlingen skedde genom en litteratursökning med relevanta sökord i databaserna PubMed, CINAHL och SportDiscus. Litteratursökningen kompletterades med en manuell sökning i inkluderade studiers referenslistor. Litteratursökningen resulterade i fjorton studier där samtliga studier kvalitetsgranskades med tillräcklig god kvalitet. I analysen användes den arbetsterapeutiska PEO-modellen som ett raster för att finna likheter och skillnader i resultaten. Resultat: Två kategorier: Person och Miljö med underkategorierna: Stödjande faktorer och Hindrande faktorer i respektive kategori. Stödjande personfaktorer var förenat med ett flertal positiva upplevelser som en känsla av glädje, identitet och förbättrad hälsa. Stödjande miljöfaktorer var kopplat till stöd från familj och vänner, en känsla av lagtillhörighet och ett socialt stöd. Hindrande personfaktorer var upplevelsen av ett försämrat hälsotillstånd och att drabbas av sekundära medicinska komplikationer. De hindrande miljöfaktorerna förekom främst i den fysiska miljön och som ett bristande socialt stöd. Konklusion: Litteraturöversikten har givit en översyn om hur stödjande och hindrande faktorer påverkar utövandet av parasport samt bidragit med kunskap om hur parasport skulle kunna vara en del i arbetsterapeutens hälsofrämjande arbete.

  • 43.
    Edström, Annika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Betydelsen av spiritualitet: - en litteraturöversikt inom arbetsterapeutisk forskning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ge en överblick av begreppet spiritualitet genom att sammanfatta och beskriva det vetenskapliga kunskapsläget inom arbetsterapeutisk forskning. Som metod valdes en litteraturöversikt. I studien ingick 12 vetenskapliga artiklar som var både kvalitativa och teoretiska. Artiklarna söktes i Luleå universitetsbibliotek databaser. Utöver det genomfördes en manuell sökning. Resultatet visar på fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var; Spiritualitet ger mening och mål, Spiritualitet ger support och stöd, Spiritualitet som drivkraft till aktiviteter och Spiritualitet som grund till känslor. Resultatet visar att spiritualitet samspelar med den inre känslan hos en människa och det yttre görandet i en aktivitet. Spiritualitet har betydelse oavsett om trossystem finns eller inte. Slutsatsen av studien visar att spiritualitet är viktigt för människan. Det är av vikt att involvera spiritualitet i klientmötet för arbetsterapeuten eftersom spiritualitet är en viktig del för holism och humanism och som var för sig är grundläggande värdegrund för arbetsterapi. 

  • 44.
    Ek, Anna
    et al.
    Psychiatric Clinic, Norrbotten County Council, Luleå.
    Isaksson, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    How adults with ADHD get engaged in and perform everyday activities2013Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 20, nr 4, s. 282-291Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: An increasing number of adults with ADHD face problems with everyday activities, and occupational therapists play an important role regarding interventions for this particular group. However, there is a knowledge gap within occupational therapy regarding how adults with ADHD experience engagement in everyday activities. The aim of this study was to understand the experiences of engagement in, and describe how adults with ADHD performed everyday activities. Methods: Twelve people with ADHD between the ages of 21 and 38 were interviewed using a semi-structured interview guide. Data were analysed based on a qualitative content analysis. Results: The results showed how engagement in and performance of everyday activities depended on inspiration, facilitating support, and feelings of togetherness with other people. Conclusions: These results show how adults with ADHD can find strategies to become more independent in their performance of everyday activities. Furthermore, this study suggests how occupational therapists can increase opportunities for adults with ADHD to engage in different activities, make choices, and find meaning in everyday activities.

  • 45.
    Ekfeldt, Sanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Elmqvist, Linn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Arbetsterapeuters kliniska resonemang vid användandet av terapihund2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters kliniska resonemang vid användandet av terapihund. Författarna genomförde en kvalitativ studie. Deltagarna var åtta stycken arbetsterapeuter som arbetade inom olika verksamhetsområden. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Arbetsterapeutens resonemang om vilka klienter som hade ett behov att träffa terapihund, Arbetsterapeutens resonemang kring planering av klientens behandling med terapihund och Arbetsterapeutens resonemang kring terapihundens inverkan på klienter. Resultatet visade att arbetsterapeuterna ofta resonerade lika kring vilka som hade ett behov att träffa terapihund. En gemensam nämnare var att alla var tvungna att prioritera bland klienterna. Vidare beskrev arbetsterapeuterna hur de resonerade kring planering av klientens behandling, exempelvis hur ofta klienterna skulle får träffa terapihund. Resurser var en vanlig faktor som avgjorde detta men även klienterna och institutionen. Flera arbetsterapeuter beskrev att terapihunden underlättade arbetet för dem eftersom den sågs som en motivator till klienterna. Resultatet av denna studien kan användas av arbetsterapeuter som vill arbeta eller arbetar med terapihundar samt få förståelse kring det kliniska resonemanget vid användandet av terapihund.

  • 46.
    Eklund, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Eliasson, Petra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där tio yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Analys av den insamlade datautfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen uppstår våra fyra kategorier som beskriver arbetsterapeuters erfarenhet av att använda bedömningsinstrument. KategoriernaTid och kunskap, Klienters olika behov, Struktur och klinisk erfarenhet samt Bedömningsinstrument oförenliga med journalsystemenvisar ett resultat som indikerar på en hög arbetsbelastning inom yrket. Av studien framkommer ett nytt fynd som beskriver hur arbetsterapeuter också väljer bort bedömningsinstrument då de inte ser dem som kompatibla med journalsystemen, något som bidrar till att arbetsterapeuter upplever stora svårigheter att dokumentera sina bedömningar på ett strukturerat och tidseffektivt sätt. Slutsats:Av det resultat som presenteras i studien dras slutsatsen att arbetsterapeuter idag behöver få mer tid avsatt i sitt arbete för att få möjlighet till att använda sig mer av bedömningsinstrument. Detta för att kunna öka sin kunskap om bedömningsinstrument men också för att kunna administrera dem på avsett vis, då främst vad gäller dokumentation och journalföring.

  • 47.
    Ekstrand, Elisabeth
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Brogårdh, Christina
    Lund University Hospital, Skåne University Hospital, Lund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, Department of Health Sciences, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Grip strength is a representative measure of muscle weakness in the upper extremity after stroke2016Ingår i: Topics in Stroke Rehabilitation, ISSN 1074-9357, E-ISSN 1945-5119, Vol. 23, nr 6, s. 400-405Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Muscle weakness is the most common impairment in the upper extremity after stroke, leading to a reduced ability to use the arm and the hand in daily activities. Grip strength is easier to measure than precise, but more time-consuming, isokinetic and isometric arm muscle strength measurements. It would therefore be advantageous in a clinical setting if grip strength could be used as a proxy for muscle strength in the entire upper extremity. OBJECTIVE: To investigate the association between grip strength and isometric and isokinetic arm muscle strength in persons with chronic stroke. METHODS: Forty-five persons with mild-to-moderate paresis in the upper extremity, at least 6 months post-stroke participated. Isometric grip strength was measured with a computerized grip dynamometer and arm strength (isometric shoulder abduction and elbow flexion as well as isokinetic elbow extension and flexion) with an isokinetic dynamometer. Pearson's correlation coefficient was used to determine the association between the muscle strength measurements. RESULTS: There were significant correlations (p < .0001) between grip strength and all arm strength measurements in both the more affected (r = 0.77-0.82) and the less affected upper extremity (r = 0.65-0.82). CONCLUSION: This cross-sectional study showed that grip strength is strongly associated with muscle strength in the arm in persons in the chronic phase after stroke. As grip strength is easy to measure and less time-consuming than arm muscle strength measurements, this implies that grip strength can be a representative measure of muscle weakness of the entire upper extremity in the chronic phase after stroke.

  • 48.
    Ekstrand, Elisabeth
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Brogårdh, Christina
    Lund University Hospital, Skåne University Hospital, Lund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, Department of Health Sciences, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Test-Retest Reliability and Convergent Validity of Three Manual Dexterity Measures in Persons With Chronic Stroke2016Ingår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 8, nr 10, s. 935-943Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Decreased manual dexterity is common in persons after stroke. Different measures are used to assess manual dexterity, but a lack of knowledge exists about their reliability and how they are related. Objective: To evaluate the test-retest reliability and convergent validity of 3 manual dexterity measures after stroke. Design: A test-retest design. Setting: University Hospital. Participants: Forty-five persons (mean age 65 years) with mild-to-moderate impairments in the upper extremity at least 6 months after stroke. Main Outcome Measures: Manual dexterity was assessed on 2 occasions, 1 week apart using the Box and Block Test (BBT), the Nine-Hole Peg Test (NHPT), and the modified Sollerman Hand Function Test (mSHFT). The reliability of the BBT and NHPT was evaluated with the intraclass correlation coefficient together with systematic and random measurement errors. Reliability of the mSHFT was evaluated with the Kappa coefficient and the Svensson rank-invariant method (percent agreement and systematic and random disagreements). Convergent validity of the total scores was evaluated with the Spearman rank correlation coefficients (rho). Results: The intraclass correlation coefficient for the BBT and the NHPT ranged from 0.83 to 0.99. Significant systematic measurement errors were found for both tests and hands. The Kappa coefficient for the total sum score of the mSHFT was 0.95 for the more affected hand and 0.59 for the less affected hand. One of the 3 items showed systematic disagreements for both hands. The convergent validity (rho) for the more affected hand ranged from 0.41 (BBT versus mSHFT) to -0.68 (NHPT versus mSHFT). Conclusion: The test-retest reliability of the BBT, NHPT and mSHFT was high but all measures showed learning effects. The relationships between the 3 measures indicate that they partly complement one another. The BBT may be preferred for persons with moderate impairments of the upper extremity and the NHPT and the mSHFT for persons with milder impairments. As the mSHFT has the advantage of reflecting activities in daily life it may be a suitable alternative to the NHPT.

  • 49.
    Ekstrand, Elisabeth
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Department of Health Sciences, Lund University.
    Brogårdh, Christina
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Test-retest reliability of the life satisfaction questionnaire lisat-11 and association between items in individuals with chronic stroke2018Ingår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 50, nr 8, s. 713-718Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To evaluate the test-retest reliability of the Life Satisfaction Questionnaire (LiSat-11) and the association between items in individuals with chronic stroke. Design: Test-retest design. Subjects: Forty-five individuals (mean age 65 years) with mild to moderate disability at least 6 months post-stroke. Methods: LiSat-11, which includes 1 global item "Life as a whole" and 10 domain-specific items, was rated on 2 occasions, one week apart. Test-retest reliability was evaluated by kappa statistics, the percent agreement (PA) and the Svensson rank-invariant method. The association between items was evaluated with the Spearman's rank correlation coefficient (rho). Results: The kappa coefficients showed good to excellent agreement (0.59-0.97) and the PA <= 1 point was high (> 89%) for all items. According to the Svensson method, a small systematic disagreement was found for "Partner relationship". The other items showed no systematic or random disagreements. All domain-specific items, except one ("Sexual life") were significantly correlated with "Life as a whole" (rhos 0.29-0.80). Conclusion: LiSat-11 is considered reliable and can be recommended for assessing life satisfaction after stroke. The association between items indicates that LiSat-11 measures various aspects that can impact on an individual's life satisfaction.

  • 50.
    Ekstrand, Elisabeth
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Rylander, L.
    Division of Occupational and Environmental Medicine, Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Brogårdh, Christina
    Lund University Hospital, Skåne University Hospital, Lund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, Department of Health Sciences, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Perceived ability to perform daily hand activities after stroke and associated factors: a cross-sectional study2016Ingår i: BMC Neurology, ISSN 1471-2377, E-ISSN 1471-2377, Vol. 16, nr 1, artikel-id 208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    Despite that disability of the upper extremity is common after stroke, there is limited knowledge how it influences self-perceived ability to perform daily hand activities. The aim of this study was to describe which daily hand activities that persons with mild to moderate impairments of the upper extremity after stroke perceive difficult to perform and to evaluate how several potential factors are associated with the self-perceived performance.

    METHODS:

    Seventy-five persons (72 % male) with mild to moderate impairments of the upper extremity after stroke (4 to 116 months) participated. Self-perceived ability to perform daily hand activities was rated with the ABILHAND Questionnaire. The perceived ability to perform daily hand activities and the potentially associated factors (age, gender, social and vocational situation, affected hand, upper extremity pain, spasticity, grip strength, somatosensation of the hand, manual dexterity, perceived participation and life satisfaction) were evaluated by linear regression models.

    RESULTS:

    The activities that were perceived difficult or impossible for a majority of the participants were bimanual tasks that required fine manual dexterity of the more affected hand. The factor that had the strongest association with perceived ability to perform daily hand activities was dexterity (p < 0.001), which together with perceived participation (p = 0.002) explained 48 % of the variance in the final multivariate model.

    CONCLUSION:

    Persons with mild to moderate impairments of the upper extremity after stroke perceive that bimanual activities requiring fine manual dexterity are the most difficult to perform. Dexterity and perceived participation are factors specifically important to consider in the rehabilitation of the upper extremity after stroke in order to improve the ability to use the hands in daily life.

1234567 1 - 50 av 304
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf