Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 56
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Andersson, Sara
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Hjelm, Josefin
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Två förskolors arbete med förskolans mångkulturella uppdrag2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka två förskolors arbete i relation till förskolans mångkulturella uppdrag samt vilka arbetsformer som används. För att undersöka detta har kvalitativa gruppintervjuer utförts på två olika förskolor. Den ena förskolan har många flerspråkiga barn medan den andra förskolan har ett fåtal flerspråkiga barn. Resultaten av studien visar på att det finns en skillnad i hur förskolorna arbetar med det mångkulturella uppdraget. I förskolan där många av barnen är flerspråkiga arbetar de dagligen med mångkultur medan det i förskolan där det finns ett fåtal barn som är flerspråkiga endast arbetar med svenska traditioner vid högtider. Vilka arbetsformer som används i arbetet ser också olika ut beroende på hur förskolorna ser på det mångkulturella uppdraget. Studien har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv där förskolornas mångkulturella arbete analyserats utifrån såväl ett sociokulturellt som ett interkulturellt perspektiv. 

  • 2.
    Berbäck, Emma
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Varför har vi läsläxa?2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra vad ett urval av lärare i årskurserna 1–3 anser vara avsikten med att ge eleverna läsläxa, samt att ta reda på om dessa lärares elever är medvetna om lärarnas avsikter. Denna kunskap kan bidra till att öka medvetenheten om syftet med läsläxa både hos lärare och elever och på så sätt göra läsläxan mer meningsfull för dem.

    För att ta reda på detta intervjuades tre lärare och sex elever i årskurserna 1–3, från samma kommun. Efter att intervjuerna var genomförda framkom det att de tre lärarna har överensstämmande avsikt med att ge sina elever läsläxa samt att de intervjuade eleverna var medvetna om lärarnas avsikt med läsläxan. Resultatet av denna studie visar att såväl lärarna som eleverna anser att läsläxan finns till för att eleverna ska träna på sin läsning. I denna undersökning framkom ytterligare ett intressant resultat, nämligen att eleverna inte förstod varför de jobbar med läsförståelsefrågor i tillhörande arbetsbok. Syftet med att svara på läsförståelsefrågor i tillhörande arbetsböcker var för eleverna oklart.

    Nyckelord: läsläxa, lärare, elever

  • 3.
    Berglund, Cecilia
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Högläsning: som metod för språk och kommunikation2019Independent thesis Basic level (professional degree), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka vilka olika metoder förskollärare använder sig av vid högläsning och vilken betydelse dessa har för barns språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkt är det poststrukturalistiska perspektivet. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som dokumenterades med ljudinspelning, samt sju observationer som dokumenterades med anteckningar. Intervjuerna transkriberades i en kontinuerlig arbetsprocess efter varje intervjutillfälle, ljudinspelningarna lyssnades igenom och förskollärarnas svar skrevs ner ord för ord i separata dokument. Både intervjuerna och observationerna analyserades därefter med hjälp av en egenkonstruerad tabell där centrala och återkommande begrepp plockades ut under varje fråga. Resultatet visade att förskollärarna använder sig av olika metoder vid högläsning, men att dessa varierar beroende på vilket syfte lästillfället ska ha och vilket typ av möte som ska ske. Den mest dominerande metoden var dialogiskt läsande, utifrån resultatet av observationerna visades det att denna metod till stor del kombinerades med de andra metoderna. Gemensamt för alla förskollärare i studien var att högläsningen uttrycktes ha en betydande roll i barnens språkutveckling och stimulerar olika aspekter av språket beroende på vilken metod som används. Förskollärarna lyfte att de är vitalt att ha inlevelse och arbeta på ett interaktivt arbetssätt med högläsningen. För att förskollärarna ska skapa en god läsmiljö och vara läsande förebilder ska deras roll i läsundervisningen vara stöttande, aktiv och inspirerande. Slutsatsen utifrån resultatet visar att förskollärarna genomför högläsningen på ett aktivt och utmanande sätt. Läsundervisning bidrar till att barnen får utforska, utvärdera, reflektera, erfara och analysera som omvärld samt olika typer av dilemman tillsammans med sin omgivning och själva. Resultatet pekar även på att det finns ett mönster i vilken metod som är mest förekommande och dominant i nuläget.

  • 4.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Ekberg, Niclas
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Leonardson, Joakim
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Westerberg, Mats
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Innovation and Design.
    Westman, Susanne
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Developing teachers for the 21st century by focusing on professional competences2017Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Bergslycka, Marie
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    ”Ska vi släcka eldarna eller ska vi se till att de inte börjar brinna?”: Framgångsfaktorer vid närvarofrämjande, frånvaroförebyggande och frånvaroåtgärdande arbete vid problematisk skolfrånvaro på grundskolan2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Problematic school absenteeism is a global problem that concerns teachers, parents, children as well as government and legislators. In Sweden schools attending is both a right as well as a duty. This study is focused on success factors that effective schools student health teams express concerning problematic school absenteeism. Student health team has a key role to both promote school presence as well as prevent and fix absenteeism (SOU, 2016:94). Previous studies have been focused on reasons for problematic school absenteeism in the family or on the individual (Bodén, 2016). There is a lack of studies that suggest what school can do to address the problem problematic school absenteeism. The study was conducted in two school´s with focus group interview as a method with one health team, one local “presence team” and an individual interview with a special education teacher. The result of the study shows that these successful examples varies in what they consider to be a success factor. The argued success factors concerning promoting school presence are the feeling of safety and wellbeing and working with available learning environment. The identified factors suggest that the success factors to address preventing problematic school absenteeism is a “presence team” at the school, earlier effort, calling home, follow up statistically, active mentoring, the principal leadership and last tuition. Success factors to fix problematic school absenteeism suggest having presence team at the school, relationship and trust, cooperation, monitoring, flexibility, student suited technology, discover undiagnosed neurodevelopment disorder, preparing going back to school, special teaching group and last take mandate. The conclusion of the study is that the two studied successful schools work in all the dimensions to prevent, fix problematic school absenteeism and promote school presence. Notable is that the result in the two different school varies.

  • 6.
    Björkman, Sanna
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Konfliktförebyggande arbete med toddlare: En kvalitativ studie om förskollärares beskrivningar om arbetet med att förebygga och hantera konflikter2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med att förebygga och hantera konflikter i en barngrupp bestående av toddlare. Studien är en kvalitativ studie där tre enskilda förskollärare har intervjuats för att få deras beskrivningar om hur de arbetar tillsammans med toddlarna. Den teoretiska utgångspunkten för studien är ett sociokulturellt perspektiv, som kunde spåras i samtliga intervjuer. Förskollärarna beskrev att de arbetade med att stödja sociala samspel och betonade vikten av språk och kommunikation, men även kunskapen om barns proximala utvecklingszoner användes i arbetet med att förebygga och hantera konflikter. Detta visar på ett sociokulturellt perspektivs tankar om barns utveckling, socialt samspel och språkets betydelse. Resultatet av studien visar att förskollärare beskriver att de arbetar på olika sätt med att förebygga konflikter. En viktig aspekt av det konfliktförebyggande arbetet är att ständigt vara närvarande och delaktiga som förskollärare. Förskollärarna beskrev även att det systematiska kvalitetsarbetet och likabehandlingsplanen används i arbetet med att förebygga konflikter. Arbetet med konflikthantering består till stor del av att vara närvarande som förskollärare, men även att visa på alternativ. Denna studie tyder på att det finns flera metoder som kan vara framgångsrika i arbetet med att förebygga och hantera konflikter.

  • 7.
    Blind, Stina
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Förskollärares beskrivningar av hur de konstruerar undervisning utifrån ett samiskt perspektiv2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare konstruerar undervisning ur ett samiskt perspektiv i samiska förskolor. I studien har kvalitativa intervjuer med tre förskollärare genomförts. Förskollärarna har valts ut utifrån erfarenheter av att arbeta i samiska förskolor, kännedom om samiska traditioner samt behärskande av det samiska språket. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket är betydelsefullt för att få veta hur förskollärare konstruerar undervisning i förhållande till ett samiskt perspektiv. Studien kopplar samman undervisningsbegreppet med det samiska perspektivet för att undersöka om det har betydelse för hur barn undervisas. Resultatet visar att undervisning ur ett samiskt perspektiv innebär att applicera och transformera traditionell samisk kunskap i förskoleverksamheten. Det är vanligt att barn undervisas om traditionella metoder och redskap samt det samiska tankesättet med hjälp av temaarbete, miljö och berättelser. Det samiska perspektivet väger tungt i konstruktionen av undervisning. Men trots vikten av att arbeta med det samiska perspektivet finns inget stöd i varken läroplan eller styrdokument. Resultatet visar att det är upp till varje förskollärare att själv utforma det samiska perspektivet i undervisning för att stärka barns rätt att utveckla sin kultur och sitt språk.

  • 8.
    Boudrie, Anna
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Lågstadielärares dagliga arbete med skönlittertur: Läsning i språkutvecklande syfte i svenska och svenska som andraspråk2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie var att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F – 3 arbetar med skönlitterär läsning för att främja elevers språkutveckling. Studien grundas i tre frågeställningar där den första syftar till att beskriva hur lärare arbetar med skönlitterär läsning. Den andra frågeställningen synliggör hur lärarna anser att skönlitterär läsning är språkutvecklande och den sista frågeställningen belyser de skillnader som lärarna beskriver finns i arbetet med elever som har svenska som första- respektive andraspråk. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet samt i en fenomenografisk forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma klasslärare i två olika kommuner.  Studiens resultat visar att samtliga lärare är positiva till skönlitterär läsning som ett språkutvecklande arbetssätt och att de dagligen arbetar med skönlitteratur. Lärarna anser att en av de största vinsterna med att arbeta med skönlitterär läsning är att den ger eleverna ett bredare och mer omfångsrikt ordförråd och att den möjliggör gemensamma samtal och diskussioner i klassrummet. Resultatet visar vidare att skillnaderna i arbetet mellan elever som har svenska som förstaspråk gentemot de elever som har svenska som andraspråk är små. 

  • 9.
    Bäcklund, Evelina
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Enström, Johanna
    Förskolans utemiljö: -Pedagogens roll och materialets betydelse för barns grovmotoriska utveckling2017Student paper other, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att visa på barnens utveckling beträffande grovmotoriken i utemiljön. Vi ville se mötet och samarbetet mellan fyra- femåringarna och pedagogerna. Hur de arbetar för ett lärande i den grovmotoriska utvecklingen hos barnen. När vi skriver om utemiljön syftar vi på förskolegårdens utformning och även den närmiljö som finns nära förskolan. Fortsatt ser vi på vad barnen erbjuds för material för att de skall utmanas i deras grovmotoriska utveckling. Fyra- och femåringar behöver mer utmaningar som tillexempel att hitta kretsmönstret i klättringen, hoppa på ett ben, stå på ett ben eller springa med riktningsförändringar. Barnen behöver fler utmaningar för att utveckla den grovmotorik de redan kan. 

  • 10.
    Christensen, Ida
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Lärares attityder till programmering: En fenomenografisk studie om grundskollärares attityder till implementeringen av programmering i matematikämnet2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Eftersom matematikundervisningen inom det svenska skolväsendet saknar en fastslagen progression som visar hur arbetet med programmering bör bedrivas vill jag bidra med ökade kunskaper kring grundskolelärare i årskurserna 4–6 attityder till programmering i matematikämnet. För att besvara studiens syfte har lärares uppfattningar och beskrivningar av programmering analyserats, vilket har bidragit till att jag har fördjupat mina ämnesdidaktiska kunskaper gällande programmering. I denna kontext definieras attityder som en stabil inställning till ett objekt som utgörs av en kognitiv aktivitet. För att besvara studiens syfte har en fenomenografisk forskningsansats tillämpats, vilket kan ge upphov till en variation av lärares erfarenheter och uppfattningar. Datainsamlingen skedde genom semi-strukturerade intervjuer som genomfördes med fem kvalitativt skilda matematiklärare i årskurserna 4–6. Resultatet visar att en övervägande del av lärarna intog positiva attityder till införandet av programmering i matematikämnet men beskrev programmeringens syfte och utmaningar olika. Respondenterna beskrev sig även ha varierade erfarenheter och föreställningar av programmering i matematikämnet, vilket påverkar deras nivå av self-efficacy. Av det sammanställda resultatet framgår att respondenternas upplevelser av sin egen förmåga att undervisa programmering påverkar hur attityden till ämnet upplevs. Om lärare intar en hög grad av tilltro till sin egna förmåga genererar det troligtvis i att hon använder programmering på ett meningsfullt sätt i sitt pedagogiska arbete, vilket även gynnar elevernas lärande och lärares attityder. Vidare visar resultatet ett tydligt samband mellan lärares ämnesdidaktiska kunskaper och benägenhet att integrera programmering på ett meningsfullt sätt. De lärare som beskrev en hög nivå av selfefficacy hade också goda ämneskunskaper inom programmering och upplevdes därmed vara mer benägna till att integrera programmering i sin undervisning. Sammantaget beskriver samtliga respondenter sitt behov av kompetensutveckling för att kunna svara mot utbildningens mål.

  • 11.
    Edlund, Sandra
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    "Varför måste jag göra det här?": En sociokulturell studie av sångelevers känsla av sammanhang (KASAM) och dess effekt på välmående, motivation och självreglering2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie var syftet att synliggöra effekten av känsla av sammanhang (KASAM) på sångelevers välmående, motivation och självreglering. För att ta reda på detta har frågor ställts berörande kriterier som behöver uppfyllas för att känsla av sammanhang ska infinna sig. Även frågor om vilka verktyg och strategier studiens deltagare har för att hantera inre och yttre stimuli har berörts. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där kulturen och erbjudna verktyg är av yttersta vikt för en individs utveckling, har fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i 16-17-års åldern som läser instrumentet sång på gymnasiets estetiska program.

    Resultatet visar att informanterna beskriver sig själva utifrån hur de lever upp till skolans förväntningar på dem. Deltagarna i studien upplever större KASAM i musikämnena, framförallt i sångundervisningen, än i övriga ämnen där flera av deltagarna uttrycker att de inte vet varför många av skoluppgifterna ska göras. Flera av deltagarna ignorerar negativ stress och gör vad skolan förväntar sig av dem för att inte riskera ett lägre betyg eller ännu värre konsekvenser. Trots detta vågar de sällan uttrycka sin stress för, eller ifrågasätta, sina lärare, utan tänker att de behöver arbeta hårdare för att leva upp till skolans förväntningar. Flera av informanterna identifierar sig till stor del med prestationer, med en bra sångröst och med höga betyg. Det framkommer även att deltagarna i låg utsträckning har medvetna och konstruktiva strategier för att hantera inre och yttre stimuli eller stressorer. I Diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till teoretisk bakgrund och tidigare forskning. Även metodval, reliabilitet och validitet samt förslag till fortsatt forskning berörs. 

  • 12.
    Eliasson, Marie
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Lidström, Karolina
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Dokumentation och pedagogisk dokumentation: Grunden till det systematiska kvalitetsarbetet?2017Independent thesis Basic level (professional degree), 210 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att skapa fördjupad förståelse för relationen mellandokumentation, pedagogisk dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet i förskolanspraktik. Studien, som är av kvalitativ karaktär, har genomförts i tre olika förskolor somarbetar med dokumentation, pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.Metoden utgjordes av två fokusgrupper och en enskild intervju där ljudinspelning användes.Det empiriska materialet analyserades utifrån ett socialkonstruktionistiskt ochpostmodernistiskt perspektiv, samt med inspiration av innehållsanalys. Resultatet visar i storadrag att vad som dokumenteras var alla förskollärare samstämmiga om, det handlade i förstahand om att dokumentera projekt och andra aktiviteter. Alla deltagande förskolor menade attsyftet med dokumentationerna var att de ska gynna barnen i deras lärande. Förskolor uppgavatt reflektion och återkoppling var viktiga delar vid arbetet med pedagogiskadokumentationer. Studien visar att det krävs en tillbakablick på vad som tidigare gjorts för attuppnå hög kvalitet i förskolan och att kvalitet kan mätas genom pedagogisk dokumentation.Enligt studien är det viktigaste med systematiskt kvalitetsarbete att det blir någontingproduktivt av det som mäts eller utvärderas och att det sker en förändring i verksamheten.Förståelsen för sambandet mellan dokumentation, pedagogisk dokumentation ochsystematiskt kvalitetsarbete skiljer sig mellan de deltagande förskolorna. Bland annatresonerar de kring sina dokumentationer och hur de får in läroplansmålen i dessa, dereflekterar kring hur de jobbar och vad de behöver förbättra. Resultatet visar att ettsystematiskt kvalitetsarbete inte går att utföra utan dokumentationer och pedagogiskadokumentationer, dessa är grunden till att man får syn på saker.

  • 13.
    Engvall, Sofia
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Harlin, Sandra
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    "...Man ska ju inte vara Einstein redan vid 3 års ålder...": En studie av vårdnadshavares konstruktioner av undervisning i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Begreppet undervisning har lyfts in allt mer i förskolans verksamhet och förtydligats i förskolans kommande läroplan som blir verksam 2019. Studien syftar till att undersöka hur vårdnadshavare konstruerar förskolans undervisningsuppdrag för att utveckla förståelse för vårdnadshavares perspektiv och deras förväntningar på verksamheten. Detta då tidigare forskning visar på att det finns en kluvenhet till undervisningsbegreppet hos flera parter i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har sex vårdnadshavare i två fokusgrupper diskuterat detta område utifrån intervjufrågor som vi kategoriserat: erfarenheter, förväntningar, utbildning och undervisning. I vårt resultat går det att utläsa att begreppet undervisning är starkt förknippat med skolans katederundervisning. Vårdnadshavarna prioriterar inte undervisning i förskolan lika högt som de värdesätter omsorg, sociala färdigheter och lärande genom lek. Däremot är alla överens om att all utveckling och lärande är positiv så länge det är på barnens nivå, vilket grupperna reflekterar om på olika sätt. Undervisningsbegreppet i förskolans kontext är inte bekant för studiens deltagare vilket gör det svårt för vårdnadshavarna att sätta ord på hur det genomförs av förskollärarna. Studiens slutsatser visar att vårdnadshavarnas förväntningar bygger på deras konstruktion av verksamheten som i sin tur grundar sig i deras erfarenheter. Vad som förmedlas genom förskollärarna är därför avgörande för hur vårdnadshavare uppfattar förskolans uppdrag då studien visar på att förskolläraren är den främsta länken till förskolans läroplan och på så vis undervisningsuppdraget.  

  • 14.
    Ericsson, Cim
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Triumf, Sofia
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    "Åh, titta! Titta hur det ser ut!": Små barns interaktion med digital teknik i naturvetenskapligt utforskande2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra hur små barn interagerar med ett mikroskop-ägg i utforskandet av naturvetenskapliga fenomen. I förskolans uppdrag ingår att arbeta med natur-vetenskap och teknik i barnens vardag. Förskollärarens kompetens och deras förhållningssätt gentemot barnen är betydelsefull för att möjliggöra för små barns digitala utforskande. Tidigare forskning visar att utforskande handlar om att få pröva, undersöka och på ett lekfullt sätt ta reda på mer om något. 

     

    Det teoretiska ramverk som legat till grund för studien är social construction of technology, SCOT, vilket gett möjlighet att beskriva hur mening skapas i barns interaktion med olika tekniska artefakter. 

     

    Studien genomfördes på en medelstor förskola i Luleå kommun med tre grupper barn i två-års ålder. Data samlades in med hjälp av filminspelning och ljudupptagning vid planerade aktiviteter. Bearbetningen har sketti en abduktiv analysprocess där en växelverkan mellan att härleda materialet till teoretiska utgångspunkter och en öppenhet för nya förklaringar och upp-täckter har varit vägledande. 

     

    I resultatet framträder olika interaktionsramar som visar på vilket sätt barnen interagerar med den digitala teknologin utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar även hur mikroskop-ägget på olika sätt kan möjliggöra för små barns naturvetenskapliga utforskande. 

  • 15.
    Gedda, Oskar
    et al.
    Luleå University of Technology, Professional Support. Högskolepedagogiskt centrum.
    Wikberg Nilsson, Åsa
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Innovation and Design.
    Design av artefakter för lärande: Strategiskt högskolepedagogiskt utvecklingsarbete2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks möjligheten av att stärka en kompetensfokuserad utbildningskultur genom att använda artefakter som stöd för självreglerat lärande och förändring av undervisningspraktik. En utgångspunkt är att både ledare, lärare och studenter behöver omsätta utbildningsmål till vardaglig praktik för att påverka kvaliteten i undervisningspraktiken och lärandet. Sbret omfattar ett strategiskt pedagogiskt utvecklingsprojekt som stöd före en förändrad undervisningspraktik, där artefakter använts för att rikta studenters självreglerande lärande mot avsedda utbildningsmål. På mikronivå handlar detta om vad den enskilde studenten och läraren kan göra i sin dagliga verksamhet. På en mesonivå handlar det om vad institutionen kan göra för att påverka och stödja studenternas lärande. På makronivå kan det även omfatta nationella och internationella perspektiv på strategisk pedagogisk utveckling som kan eller bör påverka en utbildningskultur. Självreglerande lärande omfattar att en individ tar ansvar för sin egen skicklighet och kunskapsinhämtning. Artefakter är medvetet designade objekt som kan bidra till självreglerat lärande i och med att de öppnar upp undervisningspraktiken för studentens handling mot avsedda kunskapsobjekt. Tre olika case har använts för att utforska användandet och den upplevda nyttan av tre olika artefakter: målbild, dialogduk och kompetensprofil. Artefakterna utvecklades i samarbete med lärare och studenter för att stödja implementeringen. i samtliga fall beskrivs artefakterna bidra till ökad självinsikt och förståelse av utbildningsmålen. I våra studier har vi sett att artefakter stödjer metareflektion och självvärdering, vilket i sin tur stödjer en konstruktiv undervisningspraktik. I förlängningen är intentionen att artefakterna ska bidra till att stärka meningsförhandling genom att stödja dialoger och reflektioner om sammanhang, syfte och mål i en kompetensfokuserad utbildningskultur. 

  • 16.
    Grandin, Ida
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Blir eleverna problemlösare?: En läromedelsanalys om hur läroböckerna möjliggör utveckling av problemlösningsförmågan i matematik2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Previous studies have shown that mathematics in Swedish school for most part consists of calculating in the textbook when it at the same time has been proven that the textbooks in a too low extent contains tasks that allow the pupils to work with problem solving. Research mean that the problem-solving ability is about having a broad repertoire of strategies and an understanding for how these are associated and how they can be used. The ability is described as being able to think creatively and to evaluate one’s knowledges to tackle a problem as good as possible. To develop this, the pupils need to get the opportunity to discuss, create own problems and solve problems in many ways. They also must get to solve many problems during a long period of time. This study has compared two textbooks for grade five which are used in Swedish schools and has looked at their content and structure to see how they enable the development of the problem-solving ability. The study showed that both textbooks contain a low proportion of mathematical problems and the pupils are encouraged to discuss very little. The pupils are never asked to solve a problem in more than one way and only in one of the teaching materials the pupils get to practice making own problems. The conclusion was that both teaching materials need to be complemented by other education if the pupils are to develop the problem-solving ability in mathematics.

  • 17.
    Halbakken, Emma
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Berggren, Alicia
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    ”Alltså det beror ju på hur mycket vi som vuxna jobbar, det beror på hur inkluderande vi är”: Förskollärares tankar om huruvida förskolan är en plats för alla barn2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur några förskollärare arbetar för att möta alla barn, även de i behov av särskilt stöd. Syftet är vidare att undersöka om kompetensen och verktygen finns för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, och hur dessa verktyg i så fall används i dessa verksamheter. I vår studie använder vi oss av kvalitativ metod, i form av kvalitativa intervjuer för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna anser att alla barn inkluderas i deras verksamheter, även de i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna betonar att det som är avgörande i denna strävan är förskollärares kompetens och förhållningssätt, specialpedagogens stöd samt resursfördelningen i verksamheterna. Komplexiteten med att skapa en förskola för alla barn framkommer genom att förskollärarna som deltagit i studien uttrycker att det är en fin linje mellan inkludering och exkludering. De anser att många faktorer spelar in för att nå målsättningen om en förskola för alla barn.

  • 18.
    Hellström, Emmelie
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Jansson, Marika
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Digitala möjligheter och barns kompetensutveckling: ur vårdnadshavares perspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I takt med att digitaliseringen i samhället ökar får den digitala tekniken en större roll i förskolan. Detta har bland annat resulterat i att läroplanen för förskolan ska revideras där det kommer bli mer fokus på digital kompetens. Syftet med studien är att synliggöra variationer av vårdnads­havares uppfattningar när det gäller barns användning av digital teknik såväl som utveckling av digitala kompetenser. Studien utgår från den fenomenografiska ansatsen och där intervjuer med sex vårdnadshavare genomförts. Resultatet visade sju olika teman utifrån vårdnadshavarnas uppfattningar. Det mest framträdande utifrån dessa sju teman var de stora variationerna i hur vårdnadshavarna uppfattade digital teknik som fenomen. I tre av de sju teman som framkom i undersökningen; begränsningar, kompetens och värdet syntes en påtaglig varians i vårdnadsha­varna åsikter och uppfattningar. Däremot var de mer överens i de resterande fyra; lämplighet, förväntningar, förtydliganden och tekniken som ofrånkomlig.

  • 19.
    Henriksson, Lovisa
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Lindberg, Ida-Mari
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    "Mathematics is everywhere, and you can do so much with it!": Förskollärares perspektiv på matematik i förskolan, en jämförande studie i Sverige och Spanien 2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to compare how Swedish and Spanish preschool teachers describe their mathematical teaching approaches in organized as well as spontaneous situations. The theoretical frame of the study consists of a sociocultural perspective and variation theory. Qualitative interviews of six preschool teachers in Sweden and Spain was carried out and documented by using audio recording. The interviews was transcribed and analyzed with the purpose to find similarities and differences. The result shows that there are different motives to teach mathematics in preschool between the countries. The swedish preschools mathematical teaching is dominated by spontaneous moments that with support from preschool teachers becomes teaching opportunities. The spanish preschool has a more traditional lessonbased approach, however they also create spontaneous teaching opportunities in mathematics. All preschool teachers in the study have a common view on their role as preschool teacher, to be a supportive, inspiring and positive role model for the children. From the results we draw the conclusion that mathematical teaching in preschool, if carried out in a playful, varied and explorative way, contributes to a meaningful learning for the children.

  • 20.
    Higberg, Ellinor
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    En likvärdig förskola - vision eller verklighet?: En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om likvärdighet, inkludering och specialpedagogik i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa om och i så fall hur förskollärare implementerar specialpedagogik i arbetet med barn i förskolan samt vilka erfarenheter de har av att arbeta med inkludering och barns olikheter. Teoretiska utgångspunkter för studien var det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet. Genom en kvalitativ studie har enskilda intervjuer med fyra verksamma förskollärare genomförts. Samtliga av de för studien valda perspektiven kunde skönjas i förskollärarnas uppfattningar, men det relationella perspektivet var mest framstående. Resultatet av denna studie visar att specialpedagogik implementeras i förskolan genom gott samarbete med specialpedagog som hjälper pedagogerna att utveckla sina arbetssätt och utforma miljön för att kunna möta en naturlig mångfald i verksamheterna. Specialpedagogiken kan även förstås som ett förhållningssätt att använda i mötet med varje enskild individ. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar inkluderande och beskriver barns olikheter som en tillgång. Informanterna upplever att barns olikheter inte blir till en begränsning så länge det finns tillräckliga resurser och kompetens att möta dem. Denna studie tyder på att en likvärdig förskola är möjlig att skapa under rätt förutsättningar, samtidigt som det fortfarande finns en del förbättringsområden kring aspekter som tid, organisation och resursfördelning.

  • 21.
    Hjertberg, Anna
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Gustafsson, Linnéa
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    ”Språk innefattar ju allt. Det är både det vi ser och gör och hör”: En studie om arbetet med barns språkutveckling på förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att vinna kunskap om hur förskollärare arbetar med språk i förskolan, samt hur mycket utrymme den språkliga stimulansen ges i förskolans verksamhet. De teorier som studien har sin grund i är den sociokulturella teorin och Bakhtins tankar kring dialog. Den utgår från kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade ljudinspelade intervjuer samt videoinspelade observationer. Fem intervjuer och tre observationer har genomförts på två olika förskolor i en kommun i norra Sverige för att ta reda på hur förskollärare ser på begreppet språk, hur de arbetar med språk i styrda aktiviteter samt hur ofta det förekommer i den egna verksamheten. Det insamlade materialet transkriberades, analyserades, sorterades och kategoriserades och resultatet visade på många likheter i hur det vardagliga arbetet med språk genomförs, med exempelvis mötessamlingar och högläsning. Resultatet visade även att förskollärarna uppfattade begreppet språk som ett stort område med många delar att arbeta med och att språket ingår i alla momenten i vardagen på förskolan.

  • 22.
    Holmqvist, Ida
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Med dans som uttrycksform: Hur barn genom dans gestaltar och kommunicerar sina upplevelser av fenomenet årstider2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur dans kan användas som uttrycksform av barn i förskolan. Det fokus som studien har är barns upplevelser av årstider, hur barnen gestaltar och kommunicerar dessa via dansen. För att genomföra studien och möjliggöra att få svar på forskningsfrågorna utformades ett mindre dansprojekt tillsammans med en barngrupp där jag gick in i rollen som förskollärare. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och de data som har samlats in baseras på deltagande observation, videoobservation och ljudinspelning. Resultatet visar att barnen gestaltar och kommunicerar sina upplevelser av årstider utifrån personliga erfarenheter. De använder kroppens rörelser till att gestalta olika naturfenomen för respektive årstid och dansar årstidstypiska lekar, detta då leken kan ses som en stor del av barns livsvärld.

  • 23.
    Holmström, Camilla
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Undervisning i förskolan: En fenomenografisk studie om förskollärares uppfattningar av undervisning i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet undervisning uppfattas av förskollärare. Studien baseras på följande frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare deras förtydligade ansvar? Hur uppfattar förskollärare undervisning i relation till förskolan utbildning? Hur beskriver förskollärare sina strategier för undervisning? Studien utgår ifrån den fenomenografiska forskningsansatsen och resultatet analyseras med fenomenografins tillhörande analysmodell. En kvalitativ intervjumetod i form av fokusgruppsdiskussioner har använts som datainsamlingsmetod. Tre diskussioner har genomförts med sammanlagt 12 förskollärare. Studiens resultat visar att det finns en variation av uppfattningar i hur förskollärare uppfattar deras förtydligade ansvar, hur de uppfattar undervisning i relation till förskolan och vilka strategier de använder för undervisningen. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att undervisning är målstyrda processer och att den ska bedrivas av förskollärare men det framkommer även att inte alla förskollärare är medvetna om sitt pedagogiska ansvar. Vidare blir det tydligt i resultatet att förskollärare anser att undervisning kan bedrivas både planerat och spontant men att vilka strategier förskollärare använder för att bedriva undervisningen skiljer sig åt samt att gränsen mellan spontan och planerad undervisning i vissa fall är svår att dra för förskollärare. Slutsatsen blir att fortbildning och kompetensutveckling hos förskollärare är viktig för att kunna implementera begreppet undervisning i förskolan och detta ställer höga krav på förskolechefens insatser.

  • 24.
    Högström, Per
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Faarinen, Ewa-Charlotte
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    På spaning efter teknikmedvetenhet hos lärare2018In: Tekniken i skolan, Luleå, 25:e september, 2018, 2018Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Presenteration av forskningsresultat med relation till teknikundervisning i förskola och skola.  Diskussion om hur forskning och undervisningspraktik kan mötas och vilka kontaktytor som därigenom kan skapas. Diskussion om innovativa lösningar för praxisnära forskning och strategier för samverkan. 

  • 25.
    Johansson, Emelie
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Strömbäck, Therese
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Förskollärarens roll för barns lärande i utomhusmiljön2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 26.
    Jonsson, Jennie
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    ”För att finnas nära barnen, ständigt”: En kvalitativ studie om hur förskollärare beskriver att de stödjer barn i språkliga svårigheter2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de stödjer barn som är i språkliga svårigheter i förskolan. Förväntningarna med arbetet var att få en inblick i förskolans verksamhet och synliggöra vilka arbetssätt som används för att stödja barn i språkliga svårigheter. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I studiens resultat framkom att samtliga intervjuade förskollärare beskrev att Tidig registrering av språkutveckling (TRAS) användes för att upptäcka och stödja barn i språkliga svårigheter. Förskollärarna beskrev också andra arbetssätt och kartläggningsverktyg som användes för att upptäcka, stödja och följa upp dessa barn. Före Bornholmsmodellen, AKK, tecken som stöd, observationer, dokumentation, sång, rim och ramsor är några arbetssätt och kartläggningsverktyg som beskrivs av intervjuade förskollärare. I resultatet synliggjordes även det sociokulturella perspektivet i förskollärarnas arbete. Slutsatser som kommit fram under arbetets gång är hur viktigt det är att fånga upp barn tidigt för att skapa bästa förutsättningar för språkutveckling och lärande. Det är viktigt att vara medveten om vilket arbetssätt och hur olika verktyg används för att skapa en verksamhet som är förenligt med läroplanen.

  • 27.
    Jonsson, Natalie
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Förskolechefers erfarenheter kring mottagandet av nyanlända familjer i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka några konstruktioner utav förskolechefers beskrivningar av erfarenheter och strategier i mottagandet av nyanlända familjer i förskolan. Till detta syfte formulerades fyra frågeställningar: Vad för konstruktioner framträder i förskolechefernas beskrivningar kring mottagandet av nyanlända familjer? Vad för möjligheter/svårigheter visar sig i dessa konstruktioner? Vilka förutsättningar ger förskolecheferna förskollärarna i arbetet med mottagandet av nyanlända familjer? Hur garanterar förskolecheferna att förskollärarna har den kompetens som behövs för att kunna genomföra mottagandet på ett professionellt sätt? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes tre kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer med hjälp av en blandning av semistrukturerade och ostrukturerade frågor. Den teori som legat till grund för denna studie är det socialkonstruktionistiska perspektivet för att få en bild på förskolechefernas egna beskrivningar av erfarenheterna. Intervjuerna spelades in, transkriberades och sorterades så att fyra teman blev synliga.

    Resultatet visade på att förskolecheferna upplevde att mottagandet av nyanlända familjer bjöd in till en större mångfald i förskolorna där pedagoger och barn utmanas i deras egna tankar och värderingar. Däremot visade resultatet även att organiseringen av mottagandet är bristfällig och att pedagogerna ute i verksamheterna saknar kompetens. Trots många år av invandring till Sverige finns det fortfarande en hel del utvecklingsområden.

  • 28.
    Kaati, Ellinor
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Päiviö Brackett, Laila
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    förskollärares konstruktioner av undervisning2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares beskrivningar av undervisningsbegreppet och innebörd gällande det pedagogiska uppdraget i förskolan. Genomförandet av studien har skett i samarbete med en kommun som satsat på kompetensutveckling med förskolans personal gällande undervisning. Enskilda kvalitativa intervjuer har utförts med en blandning av semi- och ostrukturerade frågor för att fånga förskollärares beskrivningar av perspektiv på undervisning och undervisningens olika konstruktioner. Den insamlade datan har analyserats genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket styrt studiens fokus på förskollärares beskrivningar av hur undervisning tolkas och implementeras i förskolan. Studiens resultat visar det pedagogiska uppdragets otydlighet i relation till undervisningsbegreppet, där undervisning och lärande ofta tolkas som samma sak. Resultatet av studien utmynnade i fyra teman; Undervisning sker spontant hela tiden, planerad undervisning, skolifiering och undervisning som en konstruktion av lärande och svårigheter och möjligheter. Dessa teman visar på förskollärares beskrivningar och konstruktioner av undervisning i förskolan, i relation till förskollärarens pedagogiska uppdrag. Denna studies resultat visar att det existerar otydlighet gällande vad undervisningsbegreppet innebär för förskollärarens uppdrag och att det leder till att undervisning inte sker likvärdigt i olika förskolor.

  • 29.
    Kumpula, Julia
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Siira, Susanna
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Grovmotorik i förskolan: En kvalitativ studie om grovmotorisk rörelseaktivitet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie av barns grovmotoriska rörelseaktiviteter som vilar på den sociokulturella teorin. Vi har valt att fördjupa oss i en förskola med barn i åldrarna 3–5 år, där studiens syfte är att synliggöra barns möjligheter till grovmotoriska rörelseaktiviteter samt i vilken utsträckning det sker. Fältstudierna har pågått under fyra dagar och utgår från intervjuer med verksamma pedagoger samt observationer av verksamheten. Efter varje avslutad dag transkriberades insamlad data som senare analyserades och resultatet formades. Resultatet visar att barnen har många möjligheter till rörelse och att alla barn faktiskt rör på sig men att de under den observerade tiden inte når upp till de rekommenderade dagliga 60 minuterna. Pedagogerna deltar sällan och det sker heller ingen planerad eller medveten grovmotorisk träning.

  • 30.
    Källström, Rebecka
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    "Gustav Vasa överdrev också i sina texter ibland": En intervjustudie om källkritik i de samhällsorienterade ämnena för åk 4-6 ur ett lärar- och elevperspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I dagens skola har de digitala verktygen en växande roll. Likaså söker, möter och förhåller sig dagens elever till information på internet, både i och utanför skolan. I och med att Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 år 2018 revideras med nya skrivelser om digitala verktyg och källkritik väcktes intresse att undersöka hur lärare och elever förhåller sig till källkritik i de samhällsorienterade ämnena i dag. Syftet och frågeställningarna har handlat om att kartlägga olika beskrivningar av källkritik i undervisningen för de samhällsorienterade ämnena, samt elevers beskrivningar av källkritiskt tänkande, och därmed belysa framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med källkritik. Studien har en sociokulturell ansats och har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Materialet har därefter bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet stärker tidigare forskning inom området, som visar att förförståelse är viktigt för att eleverna ska kunna tillämpa källkritik i praktiken. Kontinuitet i arbetet, som föregåtts av ett riktat arbetsområde mot källkritik, framkommer i studien som goda förutsättningar för att eleverna ska tillämpa källkritik när de söker information på internet i de samhällsorienterade ämnena. Elevers läsförståelse i digitala medier nämns som en utmaning som hindrar deras förmåga att resonera källkritiskt. Dessutom visar studien att ett sociokulturellt arbetssätt, med läraren som stöd och möjligheter till samarbete med klasskamrater, tycks stärka elevernas förståelse för och förmåga att resonera kring olika källor. 

  • 31.
    Landström, Therése
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching. 1987.
    Kognitiva respektive kroppsliga strategier vid handskrivning hos elever i årskurs 1 och 22019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to, through qualitative methods, contribute to existing research about different strategies that pupils in grades 1 and 2 make use of in handwriting. In the study, I carry out individual interviews with both teachers and pupils, along with observations of pupils when they are writing with pencils. The method used in data processing is phenomenography. Through a qualitative method and “embodied cognition” as a theoretical starting point, the pupils describe which strategies that they use, but also which body movements and strategies they show. The result also shows how the teachers describe their writing instruction and that they do not have time to take note of the pupils’ bodily expressions. The result illustrates that the pupils display many bodily movements during handwriting. Drawing on earlier research, this study shows that these movements are both cognitive and bodily strategies, which help pupils in their writing process. Sometimes the movements signal a need of help, even though the pupils are not aware of it themselves.

  • 32.
    Larsson, Amanda
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Motivation till att skriva på Engelska: Ett lärarperspektiv på hur elever kan motiveras att skriva på engelska2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie strävar efter att synliggöra hur lärare i årskurserna 4–6 arbetar med engelskämnet och hur de motiverar elever att skriva på engelska. Bakgrunden går igenom hur främmandespråksinlärning kan se ut samt begrepp så som motivation och feedback. Datainsamling skedde genom sju kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar eller har undervisat i engelska i årskurserna 4–6. Data transkriberades och analyserades med hjälp av den tematiska metoden. Resultatet visar hur lärare motiverarar elever till att skriva på engelska där mottagare, feedback och intresse är några faktorer som kan öka motivationen.

  • 33.
    Larsson, Marita
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Estetik och variation med naturvetenskapliga arbetssätt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att analysera och diskutera hur naturvetenskapliga aktiviteter som utgår från variationsteoretisk teori, tillsammans med estetiska lärprocesser som verktyg, kan, utveckla naturvetenskapliga kunskaper hos barn i förskolan. Studiens forskningsfrågor löd: Hur visar sig barns lärande när de arbetar med naturvetenskapliga aktiviteter integrerat med estetiska lärprocesser? Vad lär barnen sig genom de iscensatta aktiviteterna?

    I studien beskrivs barns lärande i naturvetenskap som något som sker genom sinnesintryck och framförallt via kommunikation, både med andra barn men även med vuxna. Naturvetenskapliga arbetssätt och metoder skapar de förutsättningar som barnen behöver för att lära naturvetenskap, men även barnens egna frågor spelar stor roll för att skapa de rätta premisserna för naturvetenskapligt lärande.

    Studien är kvalitativ och bygger på ett variationsteoretiskt ramverk. Teorin presenterar ett ramverk som kan visa på vad undervisningen måste lyfta fram för att ge barnen de nödvändiga förutsättningarna för lärande. Teorin tar sin utgångspunkt i lärandets objekt, den förmåga barnen ska utveckla, i detta fall att förstå begreppet frö på ett specifikt sätt. För att förstå lärandeobjektet krävs att barnen får möjlighet att urskilja ett antal kritiska aspekter av vad ett frö är. För att hjälpa barnen att urskilja de kritiska aspekterna har estetiska lärprocesser använts. 

    Resultatet visar att det för barnens lärande i naturvetenskap var framgångsrikt att använda variationsteorin som utgångspunkt och att med hjälp av estetiska lärprocesser som verktyg, skapa den variation som gör det möjligt för barnen att utveckla förståelse för vad ett frö är.   

  • 34.
    Leijonhufvud, Susanna
    Stockholms Musikpedagogiska Institution.
    Sammusicerande på distans med Avancerad medieteknik2019In: Vad är livemusik idag och vart är den på väg?  : Perspektiv från forskning och musikbransch. , 2019Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hösten 2019 har ett projekt startat upp där Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI) har anslutit sig till arbetet med avancerad medieteknik, genom sammanslutningen NCDP, som verktyg vid sammusicerande över långa distanser. Susanna kommer att presentera deltagande aktörer i detta projekt; upphovsmännen Mats Erixon och Mårten Frojdo och NCDPs etablering i norden. Därefter presenteras även initiativtagaren Ian Plaude, rektor på SMI, som har knutit tekniken till SMI som första musikpedagogiska institution. Tanken med projektet är att lärare och elever vid SMI skall vara med och utveckla teknikens musikpedagogiska utmaningar för ett sammusicerande där tekniken smälter in och försvinner i det musikaliska sammanhanget. Tanken är här att Sveriges kommuner skulle kunna investera i tekniken för att på så sätt kunna erbjuda elever en musikutbildning även på geografiska orter där lärarkompetens saknas. De frågeställningar som fokuseras ur ett musikpedagogiskt perspektiv är:

    -      Vilka är de tekniska utmaningarna för att tekniken ska smälta in i ett musikaliskt sammusicerande?

    -      Vilka ekonomiska och praktiska möjligheter och begränsningar finns för att tekniken ska kunna verka för ett ökat musicerande även för individer utanför de större städerna?

  • 35.
    Lindahl, Amanda
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Hur stimulerar personalen nyanlända barns flerspråkighet i förskolan? När svenska språket inte finns där... ännu.: En kvalitativ studie om nyanlända barns språkutveckling i förskolan, där tyngdpunkten ligger på förskollärares och barnskötares erfarenheter.2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 36.
    Lundborg, Cecilia
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Norén, Linnea
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    "En vilja att förstå den andre": Fyra förskollärares erfarenheter kring arbetet med att integrera asylsökande barn i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att beskriva förskollärares erfarenheter av att i förberedelseverksamhet arbeta med att integrera asylsökande barn och analysera vilken bärighet dessa skulle kunna ha i förskolans kontext. Studien har genomförts i två kommuner där enskilda intervjuer av förskollärare som tidigare arbetat i förberedelseverksamheter för asylsökande barn utförts. Halvstrukturerade livsvärldsintervjuer genomfördes med respondenterna där de fick svara på ett antal i förväg formulerade frågor. Då denna studie utgår från en fenomenologisk ansats så har syftet varit att finna essensen och den generella strukturen i det som förskollärarna berättade under intervjuerna. Studien har försökt lyfta fram goda exempel på hur förskollärare arbetat för att få en lyckad integration av asylsökande barn i verksamheterna. I resultatet framträdde fem olika teman som kan sägas utgöra essensen och den generella strukturen i det insamlade materialet. De olika temana utgörs av sådant som förskollärare anser vara viktigt i arbetet med att integrera asylsökande barn. Resultatet visar att kunskap om integrering saknas i ordinarie förskoleverksamheter.

  • 37.
    Lundström, Nina
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Frohm, Emelie
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Barnlitteraturen och den gemensamma lässtundens betydelse för läsutvecklingen: En kvalitativ studie med fokus på pedagogers erfarenheter2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av barnlitteraturen och den gemensamma lässtundens betydelse för läsutvecklingen. Studien tog sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen. Genom en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer och tre observationer, besvarades studiens syfte. Datan analyserades utifrån tidigare forskning för att synliggöra det oväntade och väntade i relation till studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att alla förskolor i studien arbetade med barnlitteratur på olika sätt där barns läsutveckling ofta inte var i fokus. Barnens intresse visade vara en betydelsefull faktor för att engagera barnen, samtidigt som pedagogernas åsikter många gånger styrde valet av litteratur till lässtunden. Alla förskolor i studien uttryckte att det primära syftet med lässtunden var att få en lugn stund. Pedagogerna i studien identifierade olika fördelar och nackdelar med att bearbeta böckerna på olika sätt. Resultatet visar att pedagogerna i studien har olika sätt att se på samspel och dialog under lässtunden i förskolan. Hur noga pedagogerna arbetar med uppföljning av barnens kunskapsutveckling, gällande läsutvecklingen, visade sig också skilja sig åt – vissa arbetar kontinuerligt med uppföljning, medan andra gör det mer sporadiskt.

  • 38.
    Löfmark, Jenny
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Berg, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Teknik? Nja, det beror på hur väl vi städat..: Inter-aktioner ger intra-aktioner mening2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka synliggörande av teknik och vilka möjligheter barnen ges till att utveckla sin förståelse för teknik i förskoleverksamheten. Studien är även avsedd att synliggöra vilken betydelse pedagogers kunskaper och medvetenhet kring teknik har samt hur detta påverkar val av teknikrelaterat material. Resultaten grundar sig på kvalitativa studier med barn och pedagoger. Barnen på en förskola observerades med hjälp av videoupptagning under sin fria lek för att dokumentera de intra-aktioner som sker. Därefter följde en fokusgruppsdiskussion med arbetslaget på samma förskola för att synliggöra pedagogernas kunskap och medvetenhet kring teknik. Studien utgår från två teorier, posthumanism och socialkonstruktionism. Det centrala inom posthumanismen är att människa och icke-människa står i en ömsesidig relation till varandra där olika aktörer hela tiden påverkar varandra genom vad som beskrivs som intra-aktioner. Det centrala i socialkonstruktionism är att människan skapar sociala relationer samt utvecklar sin identitet och sitt lärande i inter-aktioner med andra människor. Resultatet visar att pedagogernas medvetenhet och kunskap kring teknik är förhållandevis liten. Fokusgruppsdiskussionen bidrar dock till reflektioner som synliggör att viss kunskap finns. I slutet av diskussionen har pedagogerna utvecklat sitt sätt att tala om teknik som begrepp, innehåll samt undervisning. Resultatet visar att pedagogerna saknar en gemensam definition vad gäller teknikämnet och överhuvudtaget ett gemensamt sätt att tala om teknik, vilket skapar en osäkerhet och försvårar ett pedagogiskt arbete med ämnet bland barnen i förskolan. Resultatet visar att det finns gott om material i verksamheten som kan kopplas till teknik, vilket pedagogerna också är medvetna om. Däremot beskriver pedagogerna att osäkerheten kring hur de kan arbeta med material och miljö för att knyta an till teknik är stor, vilket gör att teknikundervisningen blir lidande.

  • 39.
    Markström, Jeanette
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Holmqvist, Matilda
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Ett samtal om normkreativitet: En kvalitativ studie om förskollärares syn på normer, normkritik och normkreativitet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.

  • 40.
    Mickelsson Penttäjä, Sara
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Söderholm, Johanna
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    "Katter äter ju inte blåbär!": Barns lärande om näringskedjor i en learning study2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att generera kunskap omhur en naturvetenskaplig undervisningsaktivitet med estetiska lärprocesser kan utvecklas genom en learning study i förskolan. Genom att använda en learning study granskades sambandet mellan undervisning och barns naturvetenskapliga lärande. Studiens aktiviteter genomfördes av författarna med två olika barngrupper och dokumenterades med videoobservation för att få svar på forskningsfrågorna.Därefter transkriberades och analyserades insamlad data och formulerades till ett resultat. Resultatet visade på tre kritiska aspekter som var viktiga att synliggöra för att öka barnens möjlighet till förståelse för begreppet näringskedja, samt hur drama som verktyg användes av oss som förskollärare för att synliggöra de kritiska aspekterna.

  • 41.
    Mimmi, Johansson
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Vårdnadshavares syn på digitala verktyg som hjälpmedel i ämnet matematik2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag är vi medvetna om vikten av rätt stöd från vårdnadshavare för elevers utveckling. Samtidigt har användandet av digitala verktyg i matematik ökat senaste åren och 2017 blev programmering obligatoriskt i grundskolan och ett mål i läroplanen. Syftet med denna studie är att belysa vårdnadshavares syn på digitala verktyg som hjälpmedel i ämnet matematik. För att besvara studiens syfte har vårdnadshavare till barn i årskurs två besvarat en enkät. Resultatet visar att det finns en variation av olika förhållningssätt samt syn på digitala verktyg i ämnet matematik. De allra flesta vårdnadshavare har en positiv syn på digital teknik men ser gärna att tekniken fungerar som ett komplement till den traditionella undervisningen. De förespråkar variation i matematikundervisningen. 

  • 42.
    Nazem, Nina
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Markström, Elin
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Du måste ta för dig!: En studie om förskollärares tankar gällande inåtvända beteenden hos barn i förskolan2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa förskollärares tankar, erfarenheter och uppfattningar gällande inåtvända beteenden hos barn i förskolan. Kategoriskt och relationellt perspektiv samt dilemmaperspektiv tillämpades som teoretiska utgångspunkter i studien. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med fyra verksamma förskollärare vars arbetslivserfarenheter varierade. I analysen av det insamlade materialet urskildes följande temaområden: erfarenheter och uppfattningar, kännetecken, konsekvenser, bakomliggande orsaker, bemötande och förhållningssätt samt kompetensutveckling. Studiens resultat visade att förskollärarna har varierande uppfattningar gällande hur vanligt inåtvända beteenden hos barn är. Förskollärarna var överens om att det finns ett behov av kompetensutveckling inom området samt att beteendet kan få stora konsekvenser om åtgärder i förskolan uteblir. Informanterna ansåg vidare att barnet behöver stärkas som individ för att få en ökad känsla av trygghet. Resultatet analyserades även i relation till studiens teoretiska utgångspunkter där samtliga perspektiv kunde urskiljas i informanternas svar. Det mest framträdande var däremot det relationella perspektivet då barngruppen som helhet och den pedagogiska miljön ansågs vara avgörande för trygghetskänslan hos varje enskilt barn.

  • 43.
    Persson, Johanna
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Pettersson, Lovisa
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    ”Det var bara där uppe som den var mycket sne”: En learning study om vardagsteknik i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att genom förskollärarens förhållningssätt ta reda på hur förskolebarns förståelse kan utvecklas för ett teknikrelaterat lärandeobjekt. För att ta reda på det har en learning study genomförts. Lärandeobjektet är tyngdpunkt och stödyta. För att ta reda på detta har en kvalitativ studie genomförts där förkunskapstest, aktiviteter och efterkunskapstest har skapat en helhet. Processen har varit cyklisk och analyser av aktiviteterna har genomförts för att kunna skapa ett nytt lärandetillfälle där barnen fått möjlighet att få syn på de kritiska aspekterna för lärandeobjektet. I resultatet redogör vi för det vi kommit fram till utifrån våra frågeställningar, till exempel att barnen behövde få tillgång till ett flertal lärandetillfällen för att förstå alla kritiska aspekter. Vi behövde även visa på skillnaderna mellan olika strategier för en teknisk konstruktion för att barnen skulle förstå lärandeobjektet. Metoden och resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning. Där tar vi upp exempelvis vad som har varit bra respektive mindre bra med aktiviteterna, hur vi skulle ha gjort om en tredje aktivitet skulle ha genomförts och hur vårt agerande har haft betydelse för barnens kunskapsutveckling.

  • 44.
    Persson, Therese
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Elevers argumentativa diskussioner om klimatförändringar: En kvalitativ studie om hur fotografier kan användas för att utveckla elevers argumentation2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur samtal med utgångspunkt i fotografier, kan hjälpa elever i de lägre årskurserna att utveckla sin förmåga att argumentera  i frågor rörande klimatförändringar. De frågeställningar som låg till grund för studien var följande: Vilka möjligheter till lärande erbjöds i samtalsinteraktionen mellan bild, lärare och elev? Hur utvecklades elevernas sätt att argumentera under samtalsserien? Samt hur kan läraren stödja eleverna för att utveckla deras förmåga att argumentera? Hela studien grundade sig på de argumentativa diskussioner som iscensattes med utgångspunkt i fyra skilda samlingar av fotografier. Resultatet visade att fotografierna erbjöd möjligheter till lärande genom att synliggöra likheter och skillnader, ge berördhet samt möjlighet till att ifrågasätta tidigare förgivettagna uppfattningar rörande klimatfrågor. Vidare visade resultatet en tydlig utveckling av elevernas argumentation från att i första skedet endast framföra påståenden av värderande eller konstaterande karaktär till att utvecklas till ett fulländat argument genom att framföra belägg för sitt påstående. Resultatet visade även att läraren hade en avgörande roll för att stödja eleverna i sin argumentation genom att vidga bildens budskap, ställa frågor av utvecklande eller kontrasterande karaktär samt att tillföra ny kunskap vid behov.

  • 45.
    Rentz, Ralf
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Från insamling av data till användbar karta: Formativ undervisning för GIS-projektarbeten inom geografiundervisning på gymnasieskolan2020Independent thesis Basic level (university diploma), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta utvecklingsarbete betraktar formativ undervisning för GIS-projektarbeten från insamlingav data till användbar karta inom geografiundervisning på gymnasieskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt lärandeperspektiv där kommunikation mellan lärare och elever har en nyckelroll. Problem och frågor blir därmed utgångspunkt för lärandet och kan initiera formativ agerande av läraren. Under lektionsseriens gång har läraren försökt att hela tiden reflektera över vad den ser och vad som kan göras annorlunda i undervisningssyfte. Utifrån det har läraren bestämt sig för metoder och vägar för att sprida geografins kunskap till elever och samtidigt granska sitt agerande. En kategorisering av lärarens agerande visar att diskussioner med eleverna har en central roll inom formativ undervisning. Att diskutera med eleverna är det främsta undervisningssätt som används tillsammans med att ge instruktioner, motivera elever eller erbjuda eleverna material att arbeta vidare med. Motiv till att läraren väljer agera formativt kan uppstå i en samtalssituation med elever, i läsning av elevers skrivna material eller genom att iaktta elevernas ageranden respektive lyssnandet till deras egna diskussioner. Det visar sig att inom en lektionsserie om och med GIS ges stor möjlighet att elevers utvecklingsprocess gynnas när de gemensam utför praktiska uppgifter där de är tvungna att kommunicera och på olika sätt delar erfarenheter med varandra. Samtidigt ger det läraren chansen till att observera och reflektera med möjlighet att agera formativt. Att mäta själva effekten genom formativt agerande har förblivit svårbedömt men utifrån de gjorda erfarenheterna uppmuntras till att använda sig och pröva formativ undervisning särskilt i ramar av projektarbeten.

  • 46.
    Rosenius, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Självkänsla: En studie om barns självkänsla i förskolan2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa hur förskollärare definierar självkänsla och hur de beskriver självkänslans betydelse för individen. Min avsikt var också att skapa en förståelse för hur arbetet i verksamheten kan påverka barns självkänsla. Studien utgick från Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori och RIGs samt affektintoning. Även det sociokulturella perspektivet och Hundeides kontrakt och metakontrakt var en utgångspunkt i studien. Dessa båda beskriver hur varje interaktion eller samspel bidrar till individens självförståelse. För att besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Informanterna var alla förskollärare som genom sin utbildning har ett ansvar över att arbetet på förskolan sker i enlighet med läroplanen. Intervjusvaren analyserades genom att meningen i informanternas svar tolkades, och reducerades till några kategorier som sorterades under respektive forskningsfråga. Studiens resultat visade att förskollärarna i stor utsträckning definierar självkänsla som något inre, som är kopplat till grundtrygghet och positiv värdering av sig själv. Förskollärarnas beskrivningar av självkänslans betydelse för individen kan förstås ha både kortsiktiga och långsiktiga effekter för individen. Resultatet ger möjlighet att förstå att arbetet i verksamheten ofta fungerar stärkande för barns självkänsla på olika sätt.

  • 47.
    Rutberg Pettersson, Elin
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    "Det är att veta hur naturen fungerar": En studie om lärares bedömningar av elevers naturvetenskapliga kunskaper i årskurs 1-32018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilka olika sätt lärare i grundskolans tidigare år bedömer elevers kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 1–3. På vilka kvalitativt olika sätt lärare bedömer elevers naturvetenskapliga kunskaper i relation till kunskapskraven samt vad lärare betonar som särskild central kunskap i NO var de frågeställningar som låg till grund för studien. Hela studien grundade sig i den fenomenografiska ansatsen där datainsamlingen utfördes i två steg. I studiens första steg intervjuades sju elever om ett naturvetenskapligt fenomen och i studiens andra steg fick fem lärare, med utgångspunkt i de transkriberade intervjuerna, bedöma dessa elevers kunskaper. Resultatet visade att lärarna gör olika former av bedömningar. Bedömningarna fokuserade på det naturvetenskapliga innehållet, elevens förmåga att uttrycka sina kunskaper men också vad undervisningen gett för möjligheter för eleverna att utveckla sina kunskaper. Resultatet visade vidare att lärarna i studien upplever att elevernas helhetsförståelse är det grundläggande och att naturvetenskaplig kunskap gynnar eleverna på olika sätt.

  • 48.
    Sigelind, Lina
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Edlund, Frida
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    "Det är en bra informationsväg": Sociala medier som verktyg för samverkan i förskolan2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av sociala medier som verktyg i samverkan med vårdnadshavare. Då det var pedagogernas upplevelser och erfarenheter som eftersöktes i studien utgick studien ifrån hermeneutisk fenomenologi där vår egen förförståelse om fenomenet ingått. Studien grundade sig i en kvalitativ metod, där samtal fördes med elva pedagoger i norra Sverige, för att få ta del av deras upplevelser. Resultatet visade på att sociala medier som samverkansform främst användes som informationsväg av pedagogerna. Vårdnadshavarna lämnade inte digital respons på det publicerade innehållet och det skapade en aningslös trygghet för pedagogerna eftersom de inte kunde veta vilka som tagit del av innehållet. Pedagogerna uttryckte dock erfarenheter av att använda kompletterande samverkansformer där vårdnadshavarna återkopplade till vad de har kunnat se på de sociala medierna. Det möjliggjorde en vidgad delaktighet. Pedagogernas kompetens och verktygens egenskaper påverkade förskolans användning av den digitala samverkansformen, när det gäller i vilken utsträckning det publicerades såväl som kvalitén på det publicerade innehållet. Därför blev det en spiral där olika aspekter påverkade varandra. Det fanns en oklarhet ifråga om tillgång och samtycke vid exponering. I resultatet framkom det även att det är av betydelse för hur pedagoger väljer att informera vårdnadshavare om plattformen, för att möjliggöra sociala mediers användning som samverkansform. 

  • 49.
    Snell, Daniel
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Tar historiens kvinnliga musiker plats idagens musikundervisning?2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta arbete tas betydelsen av kvinnors och mäns musicerande på lika villkor upp, samt hur skolans musikundervisning påverkar detta. Inledningsvis beskrivs hur författarens intresse för området växt fram. I bakgrunden får man ta del av tidigare forskning inom ämnet, begreppet genus, vad skolans styrdokument för fram samt resonemang om varför ämnet är av betydelse. Arbetets syfte samt frågeställningar framkommer och vidare den teoretiska utgångspunkt som arbetets forskning utgår från. Det kvalitativa forskningsperspektivet samt den kvalitativa intervjumetoden berörs. I metoddelen beskrivs valet av intervju som metod samt hur genomförandet gått till. Den praktiska delen som kort kan sammanfattas till två delar: en del som är intervju av musiklärare samt en del som är ett praktiskt moment med elever i musikklass. Avslutningsvis sammanställs resultatet av forskningen samt förs diskussion om arbetets olika delar, varför resultatets utfall blev som det blev, implikationer för yrkesuppdraget samt förslag till vidare forskning inom området.

  • 50.
    Stattin, Sophie
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Wallin, Terese
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences.
    TAKK - ett stöd för alla?: En jämförande studie om TAKK som hjälpmedel för barns språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att ur förskollärares perspektiv synliggöra konkreta skillnader i språkutvecklingen hos ettåringar med hjälp av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Det är en jämförande, kvalitativ enkätstudie som utfördes på två skilda förskoleavdelningar i samma kommun. Det var tre förskollärare på varje avdelning och de använde TAKK av varierad grad i utbildningen. De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv och fenomenografi. Det sociokulturella perspektivet fokuseras eftersom kommunikation, samspel och interaktion är studiens centrala aspekter. Den fenomenografiska ansatsen beror på att studien baseras på förskollärares uttalanden om barns språkutveckling och kommunikationsvägar. Trots den kvalitativa studien valdes en kvantitativ metod för datainsamling: enkäter, med varierade öppna och slutna frågor, för att tydligt kunna ställa svaren mot varandra. Resultatet av studien visade inte på några större skillnader i ettåringars språkutveckling. Förskollärarna uttryckte sig liknande om barnens sätt att kommunicera samt om deras metoder för kommunikation med och mellan barnen. TAKK belystes endast som ett fördelaktigt hjälpmedel och ett kommunikationssätt för alla. Detta följs av en diskussion där vi bland annat diskuterar möjligheterna med TAKK för barn som inte är i behov av särskilt stöd. En slutsats utifrån vårt resultat är att vi ser TAKK som en möjlighet för barn att få uttrycka sig och på så sätt få inflytande över utbildningen. TAKK blir en inkluderande kommunikationsform som bidrar till allas möjlighet till kommunikation, oavsett verbal förmåga.

12 1 - 50 of 56
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf