Den psykiska ohälsan upplevs allt mer som ett problem för arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen. Definitionen av psykisk ohälsa är inte reglerad i lagtexten och måste därför i varje fall utredas individuellt. Syftet med arbetet var att utreda om en arbetstagare, som lider av psykisk ohälsa, kan sägas upp enligt gällande lagstiftning, om denne är oförmögen att uppfylla sitt anställningsavtal. En uppsägning av en arbetstagare kan ha två olika utgångspunkter, arbetsbrist och personliga skäl. Arbetet har främst fokuserat på de omständigheter som utgör personliga skäl. Arbetsgivarens ansvarsområden tydliggörs i doktrinen och omfattar omplaceringsskyldighet och rehabiliteringsskyldighet. Dessa två ansvarsområden har utretts i syfte att klargöra vad en arbetsgivare måste ta hänsyn till, innan en uppsägning grundad på personliga skäl kan ske. Enligt praxis kan en uppsägning vara sakligt grundad ifall en arbetstagare, på grund av sjukdom, inte längre kan utföra ett arbete som har väsentlig betydelse för arbetsgivaren. Vad man i dessa fall kan åberopa är den väsentligt nedsatta prestationsförmågan, som inte längre kan tyckas motsvara de krav som ställs. Mot bakgrund av ett omdiskuterat fall, där en arbetstagare drabbades av arbetsgivarens brister i dennes systematiska arbetsmiljöarbete, utreds det generella ansvaret en arbetsgivare har enligt gällande rätt. Arbetsmiljöverket har tagit fram nya föreskrifter inom området arbetsmiljö. Föreskrifterna lyfter fram stor arbetsbelastning, olika typer av osämja samt kränkande särbehandling, som primära orsaker till psykosocial ohälsa. Arbetsgivaren har fått ett utökat ansvar gällande den psykosociala miljön, med syfte att motverka problematiken kring arbetsmiljön, som en grundläggande orsak till den ökade psykiska ohälsan bland arbetstagare. Behovet av ett utökat ansvar bygger på ett konstaterande av att regleringen tidigare varit otillräcklig på området. Eftersom praxis rörande arbetstagare som lider av psykosocial ohälsa är begränsad, är skyldigheterna för en arbetsgivare i sammanhanget en något oklar. Framtagandet av de nya föreskrifterna är ett försök att förebygga framväxten av psykisk ohälsa hos arbetstagare på arbetsplatsen.

Via en rättsdogmatisk metod har gällande rätt varit i fokus för att fastställa vilka faktorer som varit avgörande vid bedömningen om marknadsföring i tv strider mot förbudet om vilseledande marknadsföring enligt 10 § MFL. Marknadsföring i tv och radio har begränsat med tid och utrymme vilket har betydelse vid bedömningen om näringsidkarens möjlighet att neutralisera det vilseledande intrycket som reklamen kan ha gett i vissa fall. 

Faktorer som tagits i beaktande vid bedömning om marknadsföring varit vilseledande är dels om näringsidkaren har kunnat styrka påståendet som framförts vid marknadsföringen och dels om informationen har utelämnats eller presenterats på ett oklart sätt. Beaktande tas om näringsidkaren kunnat neutralisera det vilseledande intrycket som förekommit i reklamfilmen.

Two systems working in parallel have contributed to implementation difficulties in Swedish water governance. While the old system is designed to be predictable and stable over time, the new system is intended to be transparent and holistic, guided by the principles of Integrated Water Resource Management. The paper disentangles the challenges in Swedish water governance and proposes a blueprint for future research. The proposed research project is unique in the sense that it explores the imbalances between the new and the old water governance systems from a multi-disciplinary perspective, elaborating upon the clashes between the traditional, nationally based regulatory system and the new holistic water governance system from legal, political and economic perspectives.

För att den fria marknaden ska fungera finns det en mängd lagar som bestämmer vad som är okej eller inte. När en näringsidkare ska annonsera varor, tjänster eller annat för att locka kunder och andra företag finns det en mängd regler som denne ska förhålla sig till. Grunden för lagarna är att näringsidkaren ska iaktta en god affärssed. Om näringsidkaren inte följer reglerna, kan antingen konsumentombudsmannen eller domstolen förbjuda denne att fortsätta med marknadsföringen. Förbudet kan antingen meddelas med eller utan vite. Vid mycket allvarliga överträdelser av reglerna kan domstolen efter att konsumentombudsmannen väckt talan besluta att en marknadsstörningsavgift ska utdömas istället. Detta är den allvarligaste påföljden som kan meddelas en näringsidkare enligt marknadsföringslagen.

Marknadsstörningsavgiften har funnits sedan 1995 som en sanktion i marknadsföringslagen. Även om sanktionen har funnits i drygt 20 år har det kommit relativt få avgöranden på området. I år trädde nya bestämmelser i kraft om marknadsstörningsavgiften. Det är ett förtydligande som har till syfte att göra sanktionen enklare att tillämpa mot de marknadsaktörer som stör marknadens funktion. 

Uppsatsen har behandlat ifall rättssäkerhet kan upprätthållas i förhållande till äldre personer som ansöker om bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen. Med en klassisk juridisk metod klargörs vad som utgör skälig levnadsnivå, ett begrepp som har stor betydelse när den enskilde gör en biståndsansökan. I vårt samhälle har det alltid funnits, och kommer alltid att finnas personer som behöver stöd och hjälp för att klara av sin dagliga livsföring. Socialtjänsten fungerar som ett yttersta skyddsnät och vid varje ansökan ska en individuell bedömning företas. Vid bedömningen ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vi lever i ett land där kommuner till viss del själva får avgöra hur deras verksamhet ska utformas. Det har visat sig att enskilda i många fall begränsas att ansöka om insatser som går ”utöver” kommunernas egna riktlinjer. När den enskilde anpassar sig till det utbud som finns och när önskningar inte dokumenteras sätts rättssäkerheten ur spel. Utan avslag eller delavslag undanröjs möjligheten till domstolsprövning och chansen att skapa ny praxis. Utan domstolsprövning förlorar vi ett tillfälle att utvidga vad som kan komma att inrymmas i begreppet skälig levnadsnivå.

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka kommunalt lag- och domstolstrots utifrån KomL och att försöka finna ett svar på varför det trots flera utredningar inte har blivit sanktionerat. Vidare har vårt syfte varit att utreda vilka möjliga sanktioner som varit på förslag. Vart ansvaret för kommunalt lag- och domstolstrots ska riktas har också varit en central del i vårt arbete. Vår metod har varit rättsdogmatisk och har kompletterats av en undersökning riktad till de förtroendevalda i kommunfullmäktige i Luleå kommun. Resultatet för arbetet har utmynnat i en förståelse för varför det inte finns några sanktioner mot kommunalt lag- och domstolstrots. Det har för regeringen funnits en gränsdragningsproblematik mellan legalitetsprincipen och det kommunala självstyret. Vårt resultat har lett fram till förslag på möjliga sanktioner som kan motverka kommunalt lag- och domstolstrots utan för stort ingrepp i det kommunala självstyret.

Den svenska arbetsmarknaden är trots försök att få en jämn fördelning av könen inom de olika yrkena starkt segmenterad. Media rapporterar om dåliga arbetsmiljöer på arbetsmarknaden och syftet med denna uppsats är att se om det föreligger en skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer. För att kunna göra en jämförelse mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer så har en definition gjorts på vad som är att anse som typisk manligt och kvinnligt utifrån statistik, på anställda och procentuell andel män och kvinnor. För att kunna se om det föreligger skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga arbetsmiljöer så har en undersökning av lagstiftning och föreskrifter på områdena gjorts. Vidare har en genusrättsvetenskaplig metod tillämpats för att se om det föreligger någon skillnad mellan typisk manliga och kvinnliga arbetsmiljöer och i dess reglering. 

Resultatet har visat att beroende på om yrket finns inom det privata eller den offentliga sektorn föreligger det skillnader, vidare har det visats att en viss skillnad mellan typiskt manliga och kvinnliga yrken föreligger. 

Syftet med denna uppsats har varit att redogöra för vilka rättigheter barn i Sverige har som leveri familjer med missbruk. Uppsatsens syfte har besvarats med hjälp av studier av lagstiftning,förarbeten, rättsfall och relevant doktrin. Resultatet av undersökningen visar att målet med socialpolitikenär att upptäcka och hjälpa dessa barn i ett så tidigt skede som möjligt. Av undersökningenframgår även att socialnämnden, så långt som möjligt, strävar efter att undvika attansöka om tvångsvård av barn då detta är ett långtgående ingrepp i en individs rättigheter. Nären eller flera familjemedlemmar missbrukar drabbas hela familjen. Det är därför viktigt att haett familjeperspektiv i dessa sammanhang så att hela familjen kan få den vård och det stöd somär behövligt.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka skolans ansvar och skyldigheter vid fall av kränkande behandling och mobbning. Detta har gjorts genom att studera och analysera doktrin och lagstiftning, enligt den rättsdogmatiska metoden. Slutsatser har därefter kunnat dras utifrån uppsatsens innehåll. Det kan konstaterats att bestämmelserna i 6:e kapitlet har sitt ursprung i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn eller elever och att dagens lagstiftning har påverkats av dessa bestämmelser. Skolans ansvar för barn och elever sträcker sig långt utanför skolans gränser. Vid kränkande beteende på skolan eller via sociala medier har skolan allt ansvar och alla skyldigheter att förebygga och förhindra att det fortsätter. Det är kommunen, skolans huvudman, som blir skadeståndsskyldig om fel eller försummelse i myndighetsutövning funnits. Kommunen blir även skadeståndsskyldig om omständigheter efter en utredning av en anmälan gett anledning till rättegång i mål om skadestånd.

Biological diversity is an essential prerequisite for life on earth and for the function of its ecosystems. Without biological diversity the ecosystems will eventually collapse, and it is thus necessary to maintain a healthy level of variation at ecological-, species- and genetic- level. Invasive alien species (IAS) are now recognized as the second highest threat to biological diversity. As a result, new legislation aiming to counteract the increasing issues with IAS are introduced e.g. in the EU. The purpose of this essay is to evaluate the function and importance of the precautionary principle regarding the control of IAS, using legal analysis. The legal analysis is complemented by an analysis of other scientific sources e.g. in order to describe biological diversity in general as well as the real and potential the ecosystem-consequences of the introduction of species. EU environmental law is based on the precautionary principle and so is thus the newly established IAS Regulation. The IAS Regulation requires an extensive riskassessment before a species will be encompassed by the regulation. The risk-assessment process does however not entirely correspond with the (strong version of the) precautionary principle, as actions in accordance with this principle requires an assumed risk, which must not necessarily be scientifically established. This results in a discrepancy between the legal definition and the actual definition of an IAS; species which have undergone the risk-assessment process can obtain the status of IAS (legally) whilst others, which has not yet been assessed or do not fulfil all criteria, do not have this status and are thus not covered by the legislation. There are 12 000 alien species within the EU, of which 1800 are considered invasive. However, only 49 different species are currently covered by the IAS-regulation. This cannot be considered to be in keeping with the (strong version of the) precautionary principle.

Antalet människor som ankom till Sverige har aldrig varit så högt som under den flyktingkris som pågick under år 2015. Drygt 163 000 människor ansökte om asyl under hela året. I takt med den kraftiga ökningen har också antalet avvisnings och utvisningsbeslut ökat och allt för många människor befaras finnas i Sverige utan tillstånd på grund av att verkställigheten av dessa beslut inte gått att genomföra. Syftet med denna uppsats har varit att redogöra för aktuell lagstiftning samt ge en inblick i möjligheterna till verkställigheten för avvisnings- och utvisningsbeslut. Resultatet har visat att lagstiftningen i vissa situationen är svårtolkad och ibland till och med bristfällig. Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden har därför gett verket tydliga riktlinjer för handläggning och regeringen har aktivt arbetat med att reglera lagstiftningen och vidtar aktivt nya åtgärder för att förbättra migrationsrätten.

Vid avverkning av skog är det tillräckligt att en anmälan görs till Skogsstyrelsen enligt 14 § skogsvårdslagen (1974:429). När skogsbrukaren inte begär tillstånd utan endast lämnar in en anmälan meddelar Skogsstyrelsen vanligen inte ett överklagbart beslut. I uppsatsen utreds frågan om besvärsystemet enligt skogsvårdslagen lever upp till materiell och processuell EU-rätt, med det huvudsakliga syftet att analysera om den svenska skogsvårdslagstiftningen kan genomföra de krav som ställs enligt Århuskonventionen och EU:s naturvårdsdirektiv. Uppsatsen har fokuserat på hur den berörda allmänhetens tillgång till rättslig prövning enligt Århuskonventionen påverkar möjligheten att få en avverkning rättsligt prövad enligt svensk rätt. Slutligen har en komparation med den finska rätten genomförts eftersom det i Finland, liksom i Sverige, saknas möjlighet att få beslut efter avverkningsanmälan enligt skogslagstiftningen rättsligt prövat.

I uppsatsen har beneficieskyddet som finns vid utmätning av gäldenärens bostadsrätt utretts. Den skälighetsbedömning som ska göras har undersökts, där faktorerna socialt skydd och värdet på bostadsrätten varit i fokus. En kraftig ökning av bostadsrättspriserna under åren från beneficieregelns uppkomst har gjort bedömningen komplicerad. Värdet för bostadsrätter är idag jämförbart med värdet för fastigheter. Rättsläget är orättvist när en särbehandling av bostadsrättsägare sker och en borgenärs rätt till betalning kan bli beroende av vilken typ av bostad gäldenären besitter. Vidare har ett avskaffande av beneficieskyddet för bostadsrätter föreslagits när situationen ses ohållbar inför framtiden. En granskning av Kronofogdens verkställighet vid utmätning av gäldenärens fastighet har gjorts. Motsvarande skydd finns inte för fastigheter men efter målet Rousk mot Sverige i Europadomstolen har rättsläget förändrats. Kronofogden ska nu beakta de mänskliga rättigheterna och göra en proportionalitetsbedömning.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett allvarligt problem som drabbar både flickor och pojkar som anses kränka familjens heder. Hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck i en mängd olika handlingar, som tar ifrån den som drabbas möjligheten till ett självständigt liv. Det handlar t.ex. om kontroll, hot, fysiskt och psykiskt våld, könsstympning, barn- och tvångsäktenskap. Uppsatsens syfte har varit att undersöka möjligheten att ingripa och tvångsomhänderta barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i hemmet. Detta har gjorts genom att studera rättspraxis, förarbeten, litteratur och rapporter. När föräldrar inte tillgodoser sitt barns rätt till en god uppväxt har socialnämnden genom SoL och LVU skyldighet att hjälpa, vårda och skydda dem. Undersökningen visar att hedersrelaterat våld och förtryck kan falla under flera av de rekvisit som finns i 2 § LVU och räknas som ett missförhållande i hemmet, det finns således möjligheter att omhänderta både flickor och pojkar som utsätts för detta. 

Sammanfattning

I huvudkapitel 2-5 redogörs för skadeståndslagstiftningens olika delar. Här beskrivs även den kritik som har funnits mot den reform gällande föräldraansvaret i 3 kap. 5 § skadeståndslagen som kom år 2010. Olika fall tas upp från verkligheten där skadestånd tilldömts. Här finns en beskrivning hur skadeståndsrättens huvudsakliga reparativa syfte införde föräldraansvaret med ett preventivt syfte. Det vill säga att vårdnadshavare aktivt ska försöka förhindra och framförallt förebygga att barnet begår skadevållande handlingar. Brister vårdnadshavaren i detta kan denne åläggas skadeståndsskyldighet. En bristfällig tillsynsplikt kan exempelvis vara att underlåta att ge barnet nödvändiga instruktioner vid användandet av farliga föremål. I detta avseende är förekomsten av föräldranärvaron och de sociala banden av stor betydelse för lagregleringen avseseende föräldrars principalansvar. Men ett enkelt svar på huvudfrågan finns inte. Motiven som berör vårdnadshavaren att förebygga skadegörande handlingar är en kombination mellan de rättsliga reglerna och det kriminalpolitiska ur en kriminologisk aspekt. Möjligen besvaras frågan olika beroende på om fokus ska ligga på tanken om reparation eller prevention. I uppsatsens analys diskuteras bestämmelsen utifrån en kritisk utgångspunkt. Fokus ligger på de faktiska effekterna av bestämmelsen för ekonomiskt svaga familjer samt argumenten för varför ungdomsbrottsligheten inte verkar minska trots förhoppning om en preventiv effekt med skadeståndsrätten.

Sökord: Skadestånd; Vårdnadshavare; Förälder; Principalansvar; Brottsprevention; Jämkning

Syftet med arbetet har varit att undersöka den nya lagen (2014:447) om rätten att ta fordon i anspråk, det nya rättsinstitutet ianspråktagande och de ändringar som skett i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall, för att undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte. Syftet har även varit att undersöka om fordonsmålvakter har någon möjlighet att någonsin bli skuldfria gentemot det allmänna. För att få svar på frågorna har en rättsdogmatisk metod använts för att beskriva gällande rätt på området och med hjälp av statistik undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte och hur den fungerat praktiskt. Studien har visat att lagen inte ännu påvisat att dess syfte uppnåtts. Den visar även på en problematik för fordonsmålvakter att kunna bli skuldfria och att ianspråktagande kan vara en möjlighet till detta. I slutet av arbetet diskuteras vilka effekter lagstiftningen kan ha och det ställs frågor kring hur det skulle kunna se ut om lagen ändrades.

Information Security nowadays is becoming a very popular subject of discussion among both academics and organizations. Proper Data Governance is the first step to an effective Information Security policy. As a consequence, more and more organizations are now switching their approach to data, considering them as assets, in order to get as much value as possible out of it. Living in an IT-driven world makes a lot of researchers to approach Data Governance by borrowing IT Governance frameworks.The aim of this thesis is to contribute to this research by doing an Action Research in a big Financial Institution in the Netherlands that is currently releasing a Data Lake where all the data will be gathered and stored in a secure way. During this research a framework on implementing a proper Data Governance into the Data Lake is introduced.The results were promising and indicate that under specific circumstances, this framework could be very beneficial not only for this specific institution, but for every organisation that would like to avoid confusions and apply Data Governance into their tasks.

Främmande arter förflyttar sig mellan staters territorium eftersom de inte känner några statsgränser. Det finns dock arter som avsiktligt flyttas över statsgränser av olika skäl, t.ex. för att främja jakt. De arter som avsiktligt introducerats kan bli klassade som invasiva främmande arter om de medför stora negativa konsekvenser på exempelvis den biologiska mångfalden. Detta har resulterat i försök att kontrollera införsel och spridning av sådana arter, exempelvis genom konventionen om biologisk mångfald. Konventionens regler innebär att stater ska kontrollera, utrota och förhindra införandet av invasiva främmande arter. Regler för kontroll av invasiva främmande arter finns även inom EU-rätten Bland annat för att uppfylla konventionen har EU antagit en förordning om främmande arter. Förordningen syftar till att förebygga, tidigt upptäcka och förvalta redan etablerade invasiva främmande arter. Inom ramen för förordningen har även en förteckning av invasiva främmande arter av unionsintresse antagits. En särskild problematik för området är den internationella handeln och frihandelssystemen. En ökad global handel har lett till en ökad spridning av invasiva främmande arter. En enkel lösning hade varit att begränsa den globala handeln, men detta skulle innebära en konflikt med andra målsättningar och åtaganden. Såväl frihandel som kontroll av invasiva främmande arter är prioriterade målsättningar och problemet måste därför hanteras med försiktighet. Frihandelssystemen, både inom EU och globalt (världshandelsorganisationen), tillåter införandet av handelshinder om det är nödvändigt för att begränsa påverkan av invasiva främmande arter. Kraven är dock relativt högt ställda: det krävs vetenskapliga bevis för artens negativa påverkan. Försiktighetsprincipen har betydelse inom samtliga regleringar. Det är dock svårt att säga om världshandelsorganisationens SPS-avtal verkligen har kapacitet att skydda miljön och människors hälsa från invasiva främmande arter. Resultatet av undersökningen indikerar att handeln åtnjuter ett större skydd än miljön när det gäller kontrollen av invasiva främmande arter. En sätt att uppnå bättre balans i detta avseende skulle kunna vara en harmonierad försiktighetsprincip på området, dvs. att försiktighetsprincipen fick samma långgående skydd inom frihandelssystemen som inom ramen för exempelvis den svenska miljöbalken.

Purpose

The overall purpose of the study is to develop the understanding of how digitally maturing companies design and operates the digital unit. The study has examined the organization within the companies that directly or indirectly develop digital offerings (the digital unit) towards external customers , and has utilized the holistic concept of an operating model in order to do so. The purpose is addressed by the following research question: What common factors exist between the digital units of digitally maturing companies?

Method

The study is exploratory in its nature with an inductive approach, in which a qualitative multiple case study was conducted. In order to study digitally matured companies, the selection process involved the help of digital experts as well as previous studies on digital maturity. In total, 21 semi-structured interviews with informants from 8 digitally matured companies were conducted, together with 4 interviews with experts in digitalization and business development. The informants had a good understanding of respective organization, and the data was complemented with publicly available information such as reports, presentations and websites.

Results

The results show that there are many common factors between the studied organizations that can help explain as to why they are prevalent in digital innovation and maturity. In total, 22 common themes were identified between the organizations’ digital units by studying their operating models.

The identified themes were aggregated into a proposal of 4 generic design principles for how the digital units could be designed in order to prosper digital innovation. In addition, a framework for operations modelling is presented with a focus on digital units.

Theoretical implications

The theoretical implications from the study is primarely fourfolded: (1) the study develops the knowledge of digitally matured companies and concretizes the result from previous studies. (2) The study develops the concept of an operating model by identifying and bridging 6 academic fields. (3) The study presents a suggested framework for modelling the operations in general, and particularly for the design of the digital unit. (4) The study support a multidisciplinary approach to studying best praxis from a holistic perspective.

Practical implications

The results from the study can serve as inspiration when designing organizations for today’s the managers in general, and for the managers within digital innovation in particular. The suggested framework and design principles can facilitate the process of understanding and designing a synergetic operation that support the business model and strategy.

Water is essential for sustaining life and providing ecosystem services for different human needs. In 2000, the European Union Water Framework Directive (WFD) was adopted against the background of increasing pressure on the waters of Europe. With the WFD, a new approach to governing freshwater resources within the Union was introduced, aimed at facilitating a shift from fragmented and sectoral water policies to a more holistic, integrated and adaptive governance system at the hydrological scale of river basins. This thesis has examined the Swedish implementation of the directive, with a primary aim to determine whether the Swedish formal institutional framework and water administration are sufficient to fully implement the freshwater governance model provided by the WFD and achieve the environmental results prescribed. The thesis consists of two main parts, where the first provides the contextual framework for the thesis, and the second part consists of four appended papers, which all in different ways contribute to achieving the overall purpose of the thesis. The thesis is founded on legal analysis and qualitative text interpretation of various sources of law, with emphasis on the analysis of national law in light of the WFD as well as EU legal principles and case law developed by the CJEU.

The results show that the Swedish freshwater governance system and formal institutional framework encompasses opportunities as well as barriers for implementing the WFD. The governance arrangements reflect the hydrological requirement of the directive, and the Swedish system holds good opportunities for participation in decision-making procedures as well as adaptive potential, as the general legal framework for environmental and water law contains a relatively high degree of flexibility or adaptable rules.However, when analysing the Swedish freshwater governance system in light of four key functions (objectives and direction; administrative structure; adaptive capacity; and control and enforcement) identified in this study as crucial for the formal institutional framework to deliver in such integrated, adaptive and multi-level governance systems the WFD represents, the results reveal that central aspects of all four key functions are missing in the Swedish system. Due to these shortcomings, the overall conclusion is that no full regime shift towards the hydrological, adaptive and integrated system of the WFD has occurred in Sweden; the system for water planning and governance is not clearly reflected in the formal institutional framework nor sufficiently underpinned by the administrative structure at national level. Ten different proposals are presented to remedy the shortcomings.

Spatial planning activities plays a crucial role in the implementation of the EU Water Framework Directive (2000/60/EC) (‘WFD’) and the achievement of its environmental objectives. In Sweden, spatial planning is regulated foremost through the Planning and Building Act (2010:900) (‘PBA’). In this article, the lack of external integration of the integrated planning and adaptive water management system of the WFD into Swedish spatial planning law is addressed, and necessary legislative changes are discussed. The obligations for the municipalities in this regard are analysed in the light of our general legal obligations under EU law, particularly as interpreted by the Court of Justice of the European Union (‘CJEU’). In Weser, the WFD’s environmental objectives, including the obligation to prevent deterioration, were declared as legally binding in each stage of implementation. This entails that in each decision-making situation, including spatial planning decisions or local building permits that might have adverse impact on the aquatic environment, the WFD environmental objectives must be complied with. However, the result reveals a clear lack of legal integration between the freshwater governance system and the legal framework for spatial planning in Sweden. As a consequence, water quality aspects are at great risk of being ignored in planning activities at the local or regional level, making the WFD’s environmental objectives significantly more difficult to achieve under the current legal framework.