Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Sandberg, Liv-Jenny
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Social Sciences, Technology and Arts, Humans and Technology.
    Wikberg-Nilsson, Åsa
    Luleå University of Technology, Department of Social Sciences, Technology and Arts, Humans and Technology.
    Bildligt artikulerat möjlighetsutrymme2021In: Articulations 2021: Symposium on Artistic Research, 2021, p. 46-46Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    En definition av artikulation är tydligt uttalat, en tydlighet som syftar till att det förmedlade budskapet ska kunna urskiljas och uppfattas av andra. Det talade språket är ett medium för artikulation, den visuella bilden en annan. Den senare har ett eget språk som de flesta människor upplever dagligen utan att alla gånger varsebli dess explicita och implicita budskap. Vad som förmedlas i bilden har ibland ett eget språk, maktens designspråk. Vi människor har exempelvis i många fall vant oss vid att se bilder av kvinnor och män som synonyma med hur kvinnor och män är, som den ”sanna” bilden av desamma. Det vi mer sällan uppmärksammar är att bilderna gestaltas av någon och att dess design får konsekvenser på vårt möjlighetsutrymme, hur vi kan leva våra liv. Bildspråk av kvinnan och mannen framställs ofta som en dikotomi, ett motsatsförhållande, mellan den under- och överordnade, den passiva och den aktiva, den leende och den starka. Bildspråket innehåller både explicita och implicita markörer som berättar, föreskriver, reglerar och formar våra möjlighetsutrymmen. De explicita artikulationerna kan vara lätta att upptäcka, identifiera och designera, såsom en prinsessklänning eller en Batman-dräkt som skaver och exkluderar på olika sätt. Det som är lättare att hitta är oftare tacksammare att ifrågasatta i vår allt mera medvetna bildvärld, medan det mer implicita - de visuella viskningarna - lättare passerar men också ger lika betydelsefulla konsekvenser för våra liv. Explicit bildspråk ger en känsla av objektivitetens evidensbaserade resultat och blir till ett bildinnehållsanalytiskt enkelt räknande av kroppar. Det tar dock inte hänsyn till bildens implicit artikulerade maktspråk, de markörer av möjlighetsutrymme som kropparna ges och får som en konsekvens av bildberättandets påverkan på vårt samhällsformande i stort. Med utgångspunkt i Arendts (1978) ontologiska anspråk på frågan om varat - om det som är - utforskas bildspråket i pluralis, såsom ”saker” är. Att vara kvinna eller man är inte endimensionella och motsatta begrepp, såsom det ibland gestaltas i media, reklam och datorspel för att nämna några områden. Det innebär snarare en mångfald av individer med olika framträdanden. Artikulationer i bilder har därmed en normativ implikation. Den har konsekvenser på samhällets utformande, där etik, politik, estetik och socialt liv flätas samman och behöver tänkas på nya sätt och med andra (bild)medium. Illustrationen används som medel för den konstnärliga utforskningen av varat, kropparnas möjlighetsutrymmen i vår bildvärld. Illustrationen adderar ytterligare en dimension till möjlighetsutrymmet, i och med att den sublimt ifrågasätter den fotografiska bildens ”sanning” och har möjlighet att artikulera både det explicita och implicita så att det kan urskiljas och förstås på andra sätt. Illustrationen används därmed som ett normkreativt verktyg som har möjlighet att uppmärksamma, provocera och demonstrera hur bildens makt/designspråk bidrar till olika möjlighetsutrymme för kvinnor och för män. I denna presentation utforskas illustrationens bildspråk som ett medel för att artikulera möjlighetsutrymmet för människor med olika kön, samt hur visuell design i en kreativ vändning kan förändra ”varat” till ett presumtivt ”in spe”. 

  • 2.
    Sandberg, Liv-Jenny
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Social Sciences, Technology and Arts, Humans and Technology.
    Wikberg-Nilsson, Åsa
    Luleå University of Technology, Department of Social Sciences, Technology and Arts, Humans and Technology.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Social Sciences, Technology and Arts, Humans and Technology.
    Femininitetens och maskulinitetens visuella yta och innehåll: Visuell Design för förändring2022In: Book of Abstracts, Karlstad: Karlstads universitet, 2022Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Visuell kommunikation, bilder och bildspråk omger oss överallt i samhället och påverkar vår vardag på många olika sätt. Det innehåll som förmedlas i bilder har ibland ett eget språk, ett visuellt maktspråk (Wikberg Nilsson & Eriksson, 2022). Vi människor tycks ha blivit vana att oreflekterat absorbera bildinnehåll med ett bildspråk av kvinnor och män framställda som varandras motsatser. I detta bildspråk representeras kvinnor exempelvis ofta som söta, känslomässiga, mjuka, passiva och underordnade, medan män framställs som hårda, aktiva, kapabla experter med kontroll (Eriksson & Götlund, 2004). Bildspråket kan därmed beskrivas som en aktiv del i upprätthållandet av en dikotomi mellan kvinnor och män (Hirdman, 2001). Fokus i denna text är det oreflekterade och ofta implicita språket i visuell design, det som vi i denna text beskriver som visuella viskningar. Med utgångspunkt i genusteorier om män och maskulinitet (Connell, 1987), genusperformativitet (Butler, 2011) och könad visuell design (Eriksson & Götlund, 2004; Wikberg Nilsson & Eriksson, 2022) är det övergripande målet att utforska konsekvenserna av normer och makt i visuellt bildspråk och vilken påverkan den kan ha för jämlikhet i samhället i stort. Genom att studera olika yrken, branscher och områden ur ett socialsemiotiskt perspektiv (van Leeuwen & Jewitt, 2001) kan de könade visuella viskningarna synliggöras i form av hur de gestaltas och bidrar till att forma olika slags normer och makt i vårt samhälle. Exempel på detta är designvärlden och de som designar de visuella bildspråket runt omkring oss är en starkt mansdominerad bransch (Reimer, 2016), Det innebär att merparten av de som behöver ändra arbetssätt är män, om vi i närtid ska uppleva en förändring i den visuella designen och dess visuella kraftspråk då inte bara ojämn representation påverkar branschen utan även innehållet i den visuella designens gestaltning. Genom att tillämpa en konstnärligt utforskande designforskningsprocess, är syftet med detta bidrag att öka kunskapen om genus i design. 

1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf