Change search
Refine search result
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Alexandersson, Mikael
    et al.
    Hurtig, Maria
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Att forska med datorn: om elevers lärande via den nya informationstekniken : delrapport inom projektet ELISA (Elevers Lärande I Sandvikens kommun)2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande rapport är en delrapport i ett utvärderingsprojekt ELISA (Elevers Lärande I Sandvikens kommun) som uppmärksammar elevers lärande via den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT). Utvärderingsprojektet syftar till att utveckla kunskap om vad en omfattande IKT-satsning medför för skolans verksamhet som helhet mot bakgrund av de mål som formulerats centrala och lokala styrdokument för förskolan och skolan i Sandvikens kommun. Tre nivåer i skolan studeras, den strukturella nivån, villkorsnivån - det stöd skolledare och lärare får för att utveckla sin kompetens i att använda IKT för lärande - och elevnivån. Basen i utvärderingen utgörs av elevernas lärande, intresset riktas primärt mot effekterna av kommunens IKT-satsning i förskola och skola. Fyra kunskapsområden med grund i läroplanerna studeras: Språk och kommunikativ förmåga, Miljö och omvärldskunskap, Estetik och skapande samt Historisk medvetenhet. Det som berörs i rapporten är elevernas så kallade forskning och deras kunskapsskapande, deras samspel och kommunikation vid datorn, deras text- och bildproduktion men också pedagogens hållning gentemot elevernas arbete vid datorn. Avslutningsvis diskuteras elevernas informationskompetens. I de fältstudier som utgör grund för rapporten har kvalitativa metoder använts. Datainsamlingen vid skolbesöken har inspirerats av etnografisk metod. Såväl interjvuer som deltagande observationer har skett. Data har dokumenterats genom fältanteckningar och data har även insamlats i en individuell digital portfölj, delad av utvärderare och elev, där eleverna kunnat lägga sina arbeten. En textanalys av styrdokument har också genomförts. Fem elever från vardera av åtta klasser från olika skolenheter har studerats närmare. Urvalet omfattar förskolan, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan med tyngdpunkt i den obligatoriska skolan. De fem eleverna i varje klass som studerats närmare motsvarar ett genomsnitt i klassen/gruppen; både flickor och pojkar ingår. Där etniska minoriteter finns i klassen har också detta återspeglas i urvalet. Att använda datorn vid s.k. forskning var mycket vanligt. Det beskrevs av eleverna som att man sökte fakta i böcker och på Internet som man skrev av eller skrev ut för att därefter sammanställa för hand och sedan skriva ut på datorn. Metoden var integrerad i de flesta skolämnen men är inte oproblematisk. Den kräver kompetens hos eleven i att formulera fruktbara forskningsfrågor, att eleven har en god informationskompetens men också tillräckliga kunskaper för att förstå och bedöma informationen. Dessutom krävs en processkunskap om vad forskning innebär. När eleverna forskat har IKT främst använts som ett medel för att söka faktainformation och för att utforma små rapporter över det som undersökts. Tekniken underlättar ett mekaniskt sätt att arbeta. Elevernas sökningar på Internet verkar inte leda till att kvalificerade källor konsekvent använts. Det är inte ovanligt att eleverna uppfattar sin "forskning" som en skoluppgift som de skall lösa, och deras primära ambition synes vara att hämta information för att sedan sammanställa denna. Vi har också funnit att datorn erbjuder rika utrymmen för samspel mellan eleverna oavsett ålder och skolform. ELISA-elever arbetade ofta tillsammans med kamrater. På ELISA- skolorna var i princip samtliga elever vana vid att arbeta tillsammans och medvetna om betydelsen av samarbete. Den socialitet eleverna utvecklar på detta sätt har en positiv inverkan på elevernas lärande. Just samtalet mellan eleverna är viktigt under informationssökningsprocessen. Det tycks hjälpa eleverna att bli medvetna om sitt problem och att formulera sina tankar. Resultaten stöder att IKT kan innebära en förändrad och utvecklad skrivprocess och vara ett hjälpmedel för elevers skriftspråksutveckling. Datorn ökar yngre elevers möjlighet att träna på språket och innehållet i texter istället för att lägga ned mycket energi på formandet av bokstäver. Det tycks även finnas en potential i de digitala portfolios som vissa klasser arbetar med genom att bidra till att skapa situationer där elever i samverkan med sina pedagoger samtalar, skriver och reflekterar om det som eleverna varit med om. När det gäller stavningshjälpen i ordbehandlingsprogram har vi funnit att en överdriven tillit till denna bland annat bidrar till att till exempel särskrivningar inte upptäcks och att det finns en risk för att pedagogen avskärmas från elevernas texter. I samband med elevernas egen forskning kopierar eleverna ofta texter från Internet med en stark faktainriktning. De skapar då inte egna texter utan sammanfattar, redigerar om och i vissa fall kopierar textavsnitt direkt när de bygger upp sina egna texter. Detta bidrar till ett oreflekterat förhållningssätt till dessa faktaspäckade texter. Här spelar pedagogens inblick i elevernas arbetsprocess en stor roll för att utveckla ett bättre lärande hos eleverna med datorn som informationskälla. Observationer av ELISA-elever tyder på att de inte alltid själva har förmåga att sammankoppla innehållet med den estetiska utformningen. Möjligheten som IKT ger att upptäcka och lära sig hur bild och text tillsammans ger produkten ett meningsinnehåll som går utöver bilden eller texten var för sig tas inte alltid till vara. Att använda ritprogram för att eleven själv skapar bilder tycks avta med stigande ålder. Resultaten visar på att läraren lärarens kunskaps- och inlärningssyn påverkar det hur IKT tillvaratas och används för att främja elevernas kunskapsutveckling. De förefaller viktigt att pedagogen är aktiv när eleverna forskar via en dator så att elevens förståelse av kunskapsinnehållet i det de beforskar förändras. Det handlar bland annat om att stödja eleverna att kunna söka och finna information, bedöma relevansen i olika källor och kritiskt granska information på olika sätt. I synnerhet gäller detta för elever i svårigheter. Vi har sett tendenser i Sandviken att datorn skall kunna fungera som en katalysator för skolans förändringsarbete och därmed påskynda skolutvecklingen men den generella bilden är att IKT i sig inte nödvändigtvis förändrar skolans praxis. IKT som ett arbetsredskap, som lärandets verktyg, kan till och med vara ointressant om det inte handlar om vad redskapet medverkar till ifråga om elevernas lärande. Ett resultat i projekt ELISA som bör observeras är att elever riskerar missa själva kunskapsinnehållet om de söker efter isolerade fakta via egen forskning. De behöver därför utveckla sin informationskompetens och deras pedagoger behöver stödja dem i deras informations- och kunskapsprocess. Först då kan deras egen forskning medföra en djupare förståelse kring det de söker information om.

  • 2. Alexandersson, Mikael
    et al.
    Hurtig, Maria
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Att skapa förutsättningar för utveckling av Sandvikens skolor genom KiU 2.0. ELISA-projektet.: arbetsrapport2006Report (Other academic)
  • 3. Alexandersson, Mikael
    et al.
    Hurtig, Maria
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Mot vidgade vyer: om elevers lärande i Sandviken via den nya informationstekniken2006Report (Other academic)
  • 4. Andersson, Mikael
    et al.
    Jonsson, Mikael
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    The Greenhouse learning concept: a new pedagogical approach2002In: The Renaissance engineer of tomorrow: proceedings of the 30th SEFI annual conference, 2002Conference paper (Refereed)
  • 5.
    Schefström, Dick
    et al.
    LTU.
    Widen, Johnny
    Luleå University of Technology, Department of Computer Science, Electrical and Space Engineering, Computer Science.
    Parnes, Peter
    Synnes, Kåre
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Education direct: entering the world beyond the web1998Conference paper (Refereed)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Datorn som arbetsverktyg i skolan: slutrapport över DAVISK-projektet1993Report (Other academic)
  • 7.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Det långa mötet - IT och skolan: om spridning och anammande av IT i den svenska skolan2000Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen syftar till att beskriva och förstå hur IT spridits och anammats i den svenska skolan. Den vetenskapliga frågeställningen är om det är möjligt att att förstå IT-utvecklingen på skolområdet i termer av teknikspridning. Avhandlingen vilar på det ontologiska antagandet att teknikspridning är en komplicerad process där beslut på olika nivåer i samhället om att använda teknik finns med i bilden när IT betraktas som en social konstruktion. Avhandlingen bygger på Giddens samhällsteoretiska arbeten, särksilt viktigt är begreppet strukturering som avser en social process av ömsesidig interaktion mellan mänskliga aktörer och organisationsstruktur. Inspirerad av Giddens har Orlikowski utvecklat en modell för samspelet mellan människa, teknik och organisation som används i avhandlingen. Avhandlingen begränsar teknikbegreppet och spridningen av teknik till att gälla innovationer som innebär eller syftar till förändring. Innovationer med tekniskt innehåll har två aspekter, den "hårda" som rör de materiella artefakterna som representrar tekniken, och de mjuka som rör t.ex. olika antaganden om hur tekniken ska användas och av vilka, som kopplats till tekniken. Objeketet för studierna är uppfattningar om IT som fenomen och dess introduktion i det svenska skolsystemet. Objektet rör alltså en implementation av en innovation. Innovationen är till synes en materiell artefakt men som dessutom är ett viktigt stöd för lärandet genom att den skapar möjlighet att fästa tankarna i text, ljud och bild, bevara dessa och kommunicera dessa. Avhandlingen har en undersökningsmatris som används som ett raster genom vilket utvecklingen betraktas på makro- och mesonivå. Studierna avgränsas i tiden till efter 1970. Tyngdpunkten ligger på 1980- och 1990-talen då flera omfattande skolreformer ägde rum och då ansträngningarna att sprida IT och dess användning i skolan ägde rum. På makronivån studeras offentliga texter. På mesonivån görs en omfattand eempirisk undersökning i Sandvikens kommun. Valet av kommun motiveras att Sandviken som första kommun i landet bestämde sig för att på bred front introducera IT som pedagogiskt verktyg i skolan. Ansatsen är inspirerad av etnografisk metod och använder sig av textanalyser, observationer vid fältbesök, intervjuer, fältanteckningar och enkäter. Resultaten visar att IT-frågorna redan från början på makronivån kopplades samman med näringslivets konkurrenskraft. Därmed följer man en tradition från folkskolans tillkomst 1842 som skulle förändra bildningsnivån hos medborgarna så att de kunde kvalificeras för industrisamhället. Resultaten presenteras i grafer och figurer som visar hur IT snabbt spridits i samhället under den studerade tiden. IT:s möte med skolan had dock varit en mer långsam och utdragen process med en viss slagsida mot de tekniska aspekterna av IT på bekostnad av de pedagogiska. Studien på mesonivå där Sandviken satt lärandet i fokus kontrasteras mot detta. En omfattande utbildningsverksamhet med studiecirklar, ledda av pedagoger som utbildats till piloter resulterade i att udner den studerade perioden från 1994-1998 1141 pedagoger genomgick studiecirklar och att mer än 450 IT-pedaogiska projekt genomfördes. Avhandlingen visar att mesonivåns starka betoning av lärandet fick stor betydelse för implementeringen coh anammandet av IT-användningen. Resultaten diskuteras mot de teoretiska utgånspunkterna. En diskussion förs om makronivåns satsningar i förhållande till skolans legitimitetskris under 1980-talet. Det konstateras också att en del av del allra senaste satsningarna från makronivån går stick i stäv mot de resultat som avhandlingen lägger fram från mesonivån. Avhandlingen pekar också på att det på makronivån under de aktuella decennierna finns vissa personalunioner mellan olika initiativ som kan ha bidragit till implementeringens utformning.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Distance education for the future: impacts of technology and deregulation2001In: Learning without limits: developing the next generation of education : proceedings of the EDEN 10th Anniversary Conference / [ed] András Szucs, 2001Conference paper (Refereed)
  • 9.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Distansutbildning - nya möjligheter med ny teknik1994In: GIS Erfarenheter och framtid: Nordisk konferens, 1994Conference paper (Other academic)
  • 10.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Kunskapsstöd i undervisningen: lägesrapport för Sandvikenprojektet : 1-3, 1996-1998. Slutrapport, 19991999Report (Other academic)
  • 11.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Multimedia in education1994In: The changing circumpolar north: opportunities for academic development / [ed] Lassi Heininen, Lapland University of Applied Sciences, 1994Conference paper (Refereed)
  • 12.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    On the diffusion of information technology in the Swedish school system1999In: Circumpolar change: building a future on experiences from the past : proceeding / [ed] Håkan Myrlund; Lars Carlsson, Luleå tekniska universitet, 1999Conference paper (Refereed)
  • 13.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    On the diffusion of modern information technology (MICT) in Swedish schools1998In: NFPF'98, 1998Conference paper (Refereed)
  • 14.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Perspektiv på lärande oberoende av tid och plats2000In: Lära om lärande, Lund: Studentlitteratur AB, 2000, p. 126-144Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Söderlund, Anders
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    The challenge of teacher training and research: which role for universities? : a Swedish experience1991In: New information technologies in schools: teacher training, research and the role of higher education : report of an International Conference, Lisbon: Organisation for Economic Cooporation and Development, OECD , 1991Conference paper (Refereed)
1 - 15 of 15
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf