The article communicates an investigation of how collaborative learning is constituted in a PhD-course, namely Collaborative learning in music educational settings. The course was organized and run in a way that aimed to investigate, develop and encourage collaborative learning among students and teachers in the third circle. Material produced and analysed included log-books, assignments, peer-response, after-thoughts, and a Facebook discussion-thread. The results are presented as descriptions of the constituent parts of collaborative learning occurring in the “rooms” of the course. The results show the importance of structure as well as awareness when it comes to roles and kinds of participation.

Den svenska folkmusiken har alltsedan den ”upptäcktes” av akademiker under början av 1800-talet varit behäftad med ett tankegods som genom historien nyttjats för sina syften av såväl höger- som vänsterorienterade politiska rörelser. Då detta av många forskare i flertalet studier redan redovisats, är denna musikpedagogiska avhandlings främsta syfte att undersöka huruvida ideologier med rötter i tysk nyromantik och svensk nygöticism rönt inflytande på hur lärande och tradering över tid gestaltats.Studien, som är en sammanläggningsavhandling bestående av fyra artiklar och en historisk studie, har berört synen på lärande i den tidiga spelmansrörelsen under 1920-talet, folkmusikutbildning i nutid på Framnäs folkhögskola, samt lärande och tradering i ett spelmanslag. Metoderna som använts i de olika artiklarna har beroende på respektive undersöknings syfte varit av både kvantitativ och kvalitativ art. De teorier som använts har i huvudsak varit Bourdieus fältteori och Ricœurs Mimesisteori; Liedmanns begreppspar Manifesta och Latenta ideologier, samt Lave & Wengers teorier om situerat lärande och praxisgemenskap.I resultaten har det framkommit att spelmännen under 1920-talet i flera avseenden anammade ett under 1800-talet framarbetat tankegods som uppmuntrade ett autodidakt och gehörsbaserat lärande, samt en förändrad syn på repertoar som premierade äldre låttyper som polska och vallåt, framför nyare låtar som schottis och polka. Det framkommer även i studien att en betydande del av synen på folkmusikens tradering lever än idag såväl inom det institutionaliserade som icke-institutionella folkmusikfältet.

Studien har som övergripande syfte att belysa hur deltagare i en folkmusikalisk praxisgemenskap – i detta arbete gestaltad av elever och lärare på en folkhögskoleutbildning i folkmusik – resonerar kring och relaterar sina studier till den doxa som formerats inom spelmans- och folkmusikrörelsen över tid. I studien deltog två lärare och två elever vid Framnäs folkhögskolas Folk- och Världsmusikprofil. För att erhålla en bakgrund att relatera deltagarnas utsagor till, tecknas först en kort historisk översikt över den svenska folkmusikrörelsen och dess paradigmer. Som teoretisk grund ligger Lave & Wengers teorier om situerat lärande och Liedmans begreppspar manifesta och latenta ideologier. Undersökningens metod var den halvstrukturerade intervjun och analysen har skett genom kategorisering av utsagor, relaterade till syfte och forskningsfrågor. I resultaten framkommer det att en betydande del av det tankegods som kan spåras till kretsen kring Götiska Förbundet i Uppsala fortfarande lever kvar i form av arkaisering, syn på äkthet, repertoar och uppförandepraxis. Andra fenomen som visar sig är hur den riktning från individuellt framförande till ensemblemusicerande som pågått under de senaste decennierna påverkar undervisningen som fokuserar främst på ensemblespel. En fråga ställs slutligen huruvida akademisering och professionalisering av den svenska folkmusiken leder till att den tappar sin karaktär av folkrörelse.

The overall aim of this study is to describe the social structure within Nordanstigs spelmanslag and further how the manifest and latent ideologies connected to the Swedish fiddler movement affects the learning and musical processes in Nordanstigs spelmanslag. The theoretical basis for the study was Bourdieu’s field theory, Berger & Luckmanns theory of institutionalisation, Lave & Wengers theories about Communities of practice and Liedman’s concept of Manifest and Latent ideologies.The method consisted of both semi-structured interviews of three members in the spelmanslag and also Participatory observation with an auto-ethnographical approach on four occasions. The analysis was done using transcriptions and a self-invented color coding process of categorization. In the results it appears that a significant part of the latent ideology from the Swedish fiddler movement is manifested in the activity of the spelmanslag. Other findings are that the spelmanslag as an institution maintains a strong doxa that derives from its foundation which seems to have a fairly strong influence on its members concerning views on authenticity, repertoire and interpretation. The doxa is mainly upheld and reproduced by individuals that inherits a strong symbolic capital.

The purpose of this article was to illuminate aspects of learning in the Swedish fiddler movement (Spelmansrörelsen) 1923-1927. This was a period characterized by the organization and to some extent institutionalization of Swedish folk music. The empirical data is taken from the journal Hembygden, which was a magazine for scholars, enthusiasts and practitioners of folk music. Theoretically, the study is based on a concept of ideology developed by Sven-Eric Liedman: in every time there are two basic forms of identifiable ideology, manifest and latent. From the empirical material as a whole (around 900 articles), a selection was made to find articles dealing with aspects of learning among the fiddlers (33 articles). The following themes were generated: Fiddlers’ repertoire, Fiddlers’ masters, Rooms for learning, Learning formation. The writers in Hembygden often emphasized autodidactic aspect of learning and especially the importance of learning by ear. This manifest ideology came into an interesting tension in relation to the fiddlers themselves, who in many cases were more positive to notes and formal training.

Folk music teaching on violin and guitar in relation to the early Swedish fiddler movement and other folk music traditionsHow folk musicians of today learn to play their instruments is an over-all question in this article. One violin lesson and one guitar lesson have been observed at Framnäs folk high school. Three research questions were formulated. What do the two lessons have in common? What are the differences? How could the folk music education of today be related to the Swedish fiddler movement in the 1920s and other folk music traditions? Theoretically, the interpretation of the results was based on the mimesis theory of Ricoeur. Two teachers and three students participated in the study. The results showed that the lessons were structured in a similar way and dominated by master apprenticeship teaching. The violin teacher showed a more respectful attitude towards the tradition compared to the guitar teacher. Great parts of the manifest ideology of the fiddler movement seems to have become concealed into a latent or frozen ideology in the formal folk music education of today. There seems to be no big differences between learning the music by way of visiting an older fiddler hundred years ago compared to the study of music today at a formal institution.

Tonsättning, arrangering och orkestrering av musik till hårdrocksbanden Entombed, Sorcery, Faustus och Apocalypse orchestra. Musiken framfördes av Gävle Symfoniorkester vid en konsert i Gävle konserthus 1 februari 2014.Konserten framfördes av:Gävle SymfoniorkesterEntombed (med de ursprungliga medlemmarna Alex Hellid, Uffe Cederlund samt tidigare medlemmen Orvar Säfström)SorceryApocalypse OrchestraFaustusForsbacka KammarkörDirigent: Josef Rhedin

CD komponerad, framförd och producerad av Thomas von Wachenfeldt och Eric Hellman

Cd utgiven på Senza Vib musikförlag 2010. Framförd, inspelad och producerad av Thomas von Wachenfeldt

En kantat, Mysteriekantaten, med libretto av Eric Hellman som behandlar Johannes Buréus apokalyptiska visioner i Dalarna 1613. Mysteriekantaten är beställd av Musik Gävleborg med stöd av Statens KulturrådKantaten är skriven för sopran, alt- och sopranblockflöjt, violin, viola och generalbas.Medverkande:Ann-Marie Backlund: sopranKristine West: alt- och sopranblockflöjtThomas von Wachenfeldt: barockviolinIsak Björklund: barockviolaJonas Bleckman: barockcelloJohan Jonsson: theorb/barockgitarrVerket uruppfördes vid kammarmusikfestivalen Musik mellan fjärdarna i Hudiksvall 7 februari 2013. Festivalen stöds av Statens kulturråd.

Tonsättning av Preludium och Interludium, samt arrangering och orkestrering av Entombeds andra album Clandestine. Konserten ägde rum på Tonhallen i Sundsvall och musiken framfördes tillsammans av Entombed och Nordiska Kammarorkestern. Josef Rhedin dirigerade.

Producent på skivan Five holy heroes utgiven på Pantherfarm records

Credits:"Svartnar" was recorded by RIMTHURS first half of 2008. Mixed by Ymer and Jonas Lindstrom, mastered by Fredrik Groth autumn 2008. All music by Ymer, all lyrics written by Ymer except "Krigssång" and parts of "Underjord" and "I jämmer och klagan", taken from the work of Dan Andersson.All bass played by Mordh, Violin and helsingepipe by Thomas von Wachenfeldt, solo on vansinne by Bosse Öhman."Naglfar" music/lyrics written by Fenriz, ISENGARD.Guitar solo on "Naglfar" played by bosse Öhman."Naglfar" mastered by Jonas Lindström March 2010.

Arrangering och musikertjänst vilket bestod av inspelning av fioler och viola. Låten gavs ut som singel och framfördes singback på Humorgalan i TV4 20130501.

CD-skiva med musik från musikalen Det hände i HårgaArrangemang och produktion Thomas von Wachenfeldt

CD-singelArrangemang och produktion Thomas von Wachenfeld