Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Axelsson, Karin
    et al.
    Harrefors, Christina
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Projekt: Forskning - Omvårdnad - Äldre2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Äldre personers föreställning om vård och användning av assisterande teknologi och service i händelse av vård   Projektets övergripande syfte  Syftet med studien var att beskriva äldre personers föreställningar om god vård och om användning av assisterande teknologi och service (ATS) i händelse av vård.    Kort beskrivning av projektet  Individuella intervjuer har genomförts med 12 par, där båda är > 70 år och utan någon form av regelbunden vård eller tillsyn i hemmet. Intervjuerna utgick från en tänkt situation (scenario) som komplicerades alltmer, där deltagarna ombads berätta om sin syn på god vård och användning av ATS både för egen del och även hur de trodde att partnerns inställning var. Intervjuerna var fokuserade till scenariot och utveckling av resonemang om god vård och användning av ATS vid vård och omsorg i hemmet. Intervjuerna spelades in på band, skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Inför införandet av teknik vid vård i hemmet är det viktigt att beskriva hur äldre personer ser på användning av teknik och hur de ser på vad som är god vård.

  • 2. Axelsson, Karin
    et al.
    Harrefors, Christina
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Projekt: Friska äldre personers resonemang om användning av Informations- och Kommunikations Teknologi, IKT, vid vård och omsorg i hemmet2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektets övergripande syfte Syftet med studien är att beskriva friska äldre personers resonemang om användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) vid vård och omsorg i hemmet. Kort beskrivning av projektet Individuella intervjuer har genomförts av 12 par, där båda är > 70 år och de hade inte någon form av regelbunden vård eller tillsyn i hemmet. Intervjuerna utgick från en tänkt situation som komplicerades alltmer, där försökspersonerna ombads berätta om sin syn på användning av IKT både för egen del men även hur de trodde att partnerns inställning är. Intervjuerna var fokuserade till scenariot och utveckling av resonemang om användning av IKT vid vård och omsorg i hemmet. Intervjuerna är inspelade in på band och ordagrant utskrivna. Inför införandet av teknik vid vård i hemmet är det viktigt att beskriva hur äldre personer ser på användning av teknik.

  • 3.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Harrefors, Christina
    Sävenstedt, Stefan
    Wälivaara, Britt-Marie
    E-Health in care of older persons in the future2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr Suppl. 1, s. 54-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: To achieve quality care in the person's home implies that the way we perform the care has to be developed. In this development new technology services, including mobile distance-spanning technology and information- and communication technology, has to be used. The aim of this presentation is to explore some issues important to consider before implementation of e-health services in care of older persons at home. Method: The presentation is based on studies where healthy older persons (n=23), older persons who had experience of being cared for with mobile distance-spanning technology (n=9) and general practitioners (n=17) were interviewed about their perceptions, views and experiences concerning the use of technology in care at home and quality care. The interviews were analysed by qualitative content analysis. Results: In the results from the different studies there were some common results. One was the importance of human meetings; another was that the person in need of care and the health professional need to know each other if virtual meetings should be possible. Other issues brought up in the different studies were trust, quality care, the need of combining home care services with visits at health care centres and hospitals, different technical equipment are only useful in specific circumstances, and mobile distance-spanning technology should not be looked at separately but as one part of a complex chain of health care services where all parts of the chain are needed. Conclusion: E-health including mobile distance-spanning technology and information- and communication technology is on its way to be accepted and used in home care for older persons. It is important that nurses as professionals actively take part in the development, designing and testing of the technical devices.

  • 4. Harrefors, Christina
    Activity: TTeC 20072007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Harrefors, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Den allra bästa vården, som den beskrivs av äldre friska personer2010Ingår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, nr 3/4, s. 19-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Harrefors, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Elderly people's perceptions about care and the use of assistive technology services (ATS)2009Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns ett flertal uttryck som beskriver användandet av informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel men det som genomgående använts i denna licentiatuppsats är ATS. Ett uttryck som vi anser väl beskriver olika teknologiska hjälpmedel. Därför kommer ATS även att användas i den svenska sammanfattningen. Värderingar inom god vård av äldre har förändrats och utvecklats under det senaste århundradet i takt med sociopolitiska förändringar. God vård handlar om värdig vård där grundläggande begrepp som värdighet utgör basen för hur vården skall utformas. Värdighet innebär att människan har en absolut värdighet och oberoende på vilket sätt eller var vården ges bör detta vara ett signum för vården. Vård av äldre på institution har alltmer ersatts av vård i hemmet. Detta underlättas till stor del av att ATS alltmer används för att stödja och underlätta boende i hemmet. Forskning som beskriver värderingar om god vård finns men eftersom värderingarna förändras över tid är det av stort värde att kontinuerligt kartlägga dessa värderingar. Det övergripande syftet med denna licentiatuppsats var att beskriva äldre personers föreställningar om god vård och användande av ATS i händelse av vård. Licentiatuppsatsen består av två delstudier, delstudie I vars syfte var att beskriva äldre personers förställning av god vård och delstudie II, vars syfte var att beskriva äldre personers föreställning om användande av ATS i vård. I studierna ingår tolv par. Kriterier för att kunna delta i studierna var att alla deltagarna var > 70 år, etablerad pensionär, sammanboende i minst 5 år och inte någon form av teknisk support som exempelvis alarm eller annat beviljat bistånd. Den yngsta var 70 år och den äldste deltagaren var 83 år. Kvalitativa individuella forskningsintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. För att få fram deltagarnas föreställningar om god vård och användande av ATS användes en vinjett med olika scenarier som alltmer komplicerades. Frågorna ställdes utifrån två olika perspektiv, eget perspektiv och partnerns perspektiv. Deltagarna ombads reflektera över dessa scenarier och besvara de frågor som följde. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ut ordagrant. Utifrån syftet användes en kvalitativ tematisk innehållsanalys för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att värderingarna förändras beroende vilken livssituation man befinner sig i. Så länge som informanterna själv kunde bestämma över sitt liv, hade kontroll över tillvaron beskrevs hemmet som en självklarhet att bo kvar i även om man var i behov av viss assistans för att klara den personliga hygienen. En mycket viktig förutsättning var också att det fanns en frisk partner i hemmet. Tillsammans med partner uttryckte informanterna att det fanns möjlighet att klara av oväntade, nya situationer. Tilliten till den långvariga relationen utgjorde den självklara bas där yttre omständigheter som sjukdomar och åldrande kunde hanteras och uthärdas. När deltagarna reflekterade över att vara totalt beroende av vård ändrades deras föreställning om att få vård i hemmet. Av hänsyn till partners hälsa och rätt till ett eget liv menade de allra flesta att det var fel att belasta partnern. Partnern skall inte vårda den som är sjuk, det poängterades att det var viktigt att bibehålla den äktenskapliga relationen. I dessa scenarier valde deltagarna att få vård på institution där det fanns välutbildad personal. Föreställningar om användande av ATS visade på stor variation beroende på egen förmåga och behovet av vård. Vid ett ringa behov av vård värderades användande av ATS som en tillgång. Samtliga deltagare beskrev många positiva effekter med den nya teknologin, exempelvis kunde det innebära att man kunde bo kvar hemma betydligt längre och även känna trygghet eftersom användande av ATS innebär att man kände sig trygg. Med ett alltmer ökat beroende av vård uttrycktes osäkerhet om vilka konsekvenser användande av ATS kunde medföra. Även här nämndes partners närvaro som en viktig förutsättning för att man skulle kunna båda lära sig men även kunna känna tillit till ATS. Totalt beroende av vård och ingen partner i hemmet uppfattades användande av ATS som ett hot. Att i en sådan situation använda ATS för vård i hemmet väckte både rädsla och förtvivlan. Det fanns en genomgående överensstämmelse om att användande av ATS aldrig kan ersätta det mänskliga mötet. Ensamhet, isolering and osäkerhet var uttryck som ofta återkom när föreställningarna om god vård och ATS diskuterades. Speciellt när behovet av vård var totalt och ingen partner längre fanns i hemmet. I de situationerna var deltagarnas behov av att bli sedd och berörd det som var det allra viktigaste. Att bli behandlad med värdighet poängterades ofta, en önskan om att vårdpersonalen förutom tekniskt kunnande även har kunskap som medkänsla och respekt.

  • 7.
    Harrefors, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    God vård och användning av digitala hjälpmedel: Föreställningar hos äldre och vårdpersonal2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa föreställningar om god vård och användning av digitala hjälpmedel hos äldre personer och vårdpersonal. Föreställningar förändras kontinuerligt beroende på teknikutveckling och socio-politiska förändringar i samhället. Den forskning som presenteras i denna avhandling omfattar data som belyser detta perspektiv samt efterföljande analys och tolkning.I delstudie I och II, genomfördes individuella intervjuer med tolv äldre, friska par i deras hem. Samtliga deltagare var över 70 år och hade vid intervjutillfället inget beviljat bistånd, inga digitala hjälpmedel och ingen vård i hemmet. En vinjett, bestående av tre scenarier användes för att presenterades olika situationer av att vara i behov av vård. Utifrån varje scenario ställdes därefter frågor om vad de ansåg vara den bästa vården samt användning av digitala hjälpmedel i den specifika situationen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texten.I delstudie III och IV, konstruerades en enkät för att undersöka föreställningar hos vårdpersonal om användning av en digital bilddagbok för personer med mild demens. Deltagare var vårdpersonal som i sitt arbete inom hälso- och sjukvård kommer i kontakt med personer med demens. Det insamlade datamaterialet analyserades med beskrivande statistik, multivariat statistik samt kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från delstudie I tolkades som en uttrycklig önskan om bevarad självkänsla och att bli vårdad med värdighet. Den bästa vården beskrevs vara vård i hemmet så länge det fanns en frisk partner i hemmet och i lindrigt behov av vård. När omständigheterna förändrades, ingen partner i hemmet och stort behov av vård, beskrevs den bästa vården vara på institution. I delstudie II, beskrev deltagarna användning av digitala hjälpmedel som en tillgång som gjorde det möjligt att fortsätta leva ett bra liv även om de var i behov av vård. Utan en frisk partner hemma och vid försämrad hälsa uttrycktes alltmer tveksamheter till att använda digitala hjälpmedel. I de båda delstudierna I och II framkom att det fanns en rädsla för att inte bli sedd som en unik person, allra helst när det inte fanns någon partner som kunde företräda dem.I delstudie III, undersöktes föreställningar om konsekvenser och förutsättningar av användning av en digital bilddagbok. Den faktoranalys som gjordes visade på fyra faktorer, Tillit, Sårbarhet, Beroende/oberoende samt Kontroll. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen tolkades vara Individuella bedömningar och bevarande av värdighet, när den digitala bilddagboken användes. En viktig förutsättning som framkom var att den digitala bilddagboken skall introduceras tidigt efter diagnos.I delstudie IV, där vårdpersonal föreställer sig hur en person med demens upplever användning av en digital bilddagbok, användes faktoranalys för att analysera datamaterialet. Tre faktorer framkom; Känsla av självständighet, Känsla av självaktning och Känsla av tillit. Resultaten från samtliga studier visar att föreställningarna om god vård och användning av digitala hjälpmedel, förändras beroende på sammanhanget. Den röda tråden i studierna, om god vård och användning av digital teknik som stöd i vård av äldre, kan beskrivas som Individualiserad vård och bevarad värdighet.

  • 8. Harrefors, Christina
    Sjuksköterskors och undersköterskors inställning till förändringsarbete om ätande och nutrition1999Ingår i: Förbättra ätande och näringsintag för patienter på sjukhus och gruppboende: samarbetsprojekt mellan Umeå, Kristianstad och Linköping, Stockholm: FoUU-enheten, Stockholms sjukhem , 1999Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Slutrapport för ett projekt som Socialstyrelsen tilldelat stimulansbidrag för habilitering och rehabilitering. Syftet var att utifrån noggrann bedömning av ätande och nutrition vid en patients ankomst till sjukhus planera och genomföra åtgärder för att förbättra ätande och nutrition. Ett annat syfte var att träna sjuksköterskor och undersköterskor i att tillämpa ny kunskap om detta. Vid ankomst bedömdes patienter med avseende på bl a ätande och nutrition. Vårdpersonalen fick en enkät om deras uppfattning om projektet. Av 190 bedömda patienter var 75 % välnärda, 11 % i riskzonen för undernäring och 14 % var undernärda. - Som bilaga ingår bl a: Sjuksköterskors och undersköterskors inställning till förändringsarbete om ätande och nutrition / Christina Harrefors.

  • 9.
    Harrefors, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lundquist, Anders
    Department of Statistics, Umeå University.
    Lundquist, Bengt
    Department of Statistics, Umeå University.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Professional caregivers’ perceptions on the prerequisites for and consequences of people with mild dementia using a digital photo diary2013Ingår i: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 3, nr 1, s. 42-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research is currently ongoing to investigate the use of assistive technology by people with mild dementia to support independent living at home. The aim of this study was to describe professional caregivers’ perceptions on the prerequisites for and consequences of people with mild dementia using a digital photo diary to facilitate their talks about daily events with their family members. A questionnaire was sent out to 582 participants (response rate 70.1%) to elucidate the professional caregivers’ perceptions on the use of the digital photo diary. The questionnaire contained both quantitative and qualitative data and was analyzed with descriptive statistics, factor analysis, multivariate analysis of covariance and qualitative content analysis. This study reports the results related to prerequisites and consequences of using the photo diary. The results from the factor analysis revealed four factors: Trust, Vulnerability, Dependency/Independency and Control. The qualitative content analysis resulted in five categories: Immediate implementation after receiving a diagnose is required, Relatives’ participation is a necessity, Strengthened self-esteem and meaningful everyday life, Increased alienation and a feeling of isolation and Assistive digital devices provide opportunities. The theme was interpreted as: Personalization and the preservation of dignity. The conclusion that can be drawn from this study is that the participants had an overall positive view of the usage of this specific digital photo diary for people suffering from dementia, but rigorous considerations needs before implementation of the device and regularly follow ups if dignity is to be maintained for people with dementia.

  • 10.
    Harrefors, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Sävenstedt, Stefan
    Using assistive technology services at differing levels of care: healthy older couples' perceptions2010Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 66, nr 7, s. 1523-1532Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim.: The aim of the study was to describe healthy older couples' perceptions of using assistive technology services when needing assistance with care. Background.: The use of information technology-based assistive technology services in elder care has increased as a result of an increase of care performed in private homes. The use of assistive technology services in care of older people at home has been evaluated as something positive by patients, relatives and nursing staff, while as resistance to their increased use has also been noted. Method.: Twelve healthy couples, aged over 70 years, from northern Sweden were interviewed in 2005 about their perceptions of using assistive technology services in the case of being in need of assistance with personal care. Open, individual semi-structured interviews supported by written vignettes describing three levels of caring needs were used and the data analysed with content analysis. Findings.: The findings were interpreted as one main theme with three categories: Asset or threat depends on caring needs and abilities. Three categories were identified within the theme: Assistive technology services provide an opportunity; The consequences of using assistive technology services are hard to anticipate; and Fear of assistive technology services when completely dependent on care. Conclusion.: Trust and security in the care of older people who are severely ill, dependent on care and living at home should be a hallmark in using assistive technology services. Human presence is an important dimension and must be considered when developing concepts for use of assistive technology services.

  • 11. Harrefors, Christina
    et al.
    Sävenstedt, Stefan
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Elderly people's perceptions of how they want to be cared for: an interview study with healthy elderly couples in Northern Sweden2009Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 23, nr 2, s. 353-360Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many countries encounter a demographic change where the number of elderly people will increase. As a result, the number of very old people needing care, services and medical assistance will increase. Care in the private home is often described as providing the best alternative for many elderly people. The aim of this study was to describe elderly people's perceptions of how they wanted to be cared for, from a perspective of becoming in need of assistance with personal care, in the future. Twelve couples of healthy elderly people living in a couple hood participated in an interview study. They were all 70 years and older and received no kind of professional care or social support. Open individual semi-structured interviews were conducted with the support of written vignettes. The vignettes were formed as scenarios that described three levels of caring needs where the elderly people would become ill. A qualitative content analysis was used to analyse the interviews. The findings were interpreted in one main theme: maintaining the self and being cared for with dignity to the end. The theme was built from three categories: at home as long as possible, professional care at nursing home when advanced care is needed and fear of being abandoned. The categories reflect the perception that when minimum help was needed, care and support by the partner and nursing staff were preferred. As the scenarios changed to being totally dependent on care, they preferred care in a nursing home. There was a pervading concern of the risk of not being seen as an individual person and becoming a nobody with no meaningful relations. Thus, there must be a singular goal to support old people, in all stages of their lives, through the recognition and affirmation of self, and providing care with dignity to the end.

  • 12.
    Harrefors, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Axelsson, Karin
    Healthy older persons perceptions about care and the use of Assistive Technology Services (ATS)2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr Suppl. 1, s. 54-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: Dignity is a basic concept for quality care regardless of how and where care is given. Researchers have described the use of Assistive Technology Services (ATS) in order to promote quality care and support of older persons. However, in perceptions of the use of ATS there are values imbedded that only to limited extent are studied. The aim of this study was therefore to describe healthy older persons' perception about care and the use of ATS.Methods and Materials: Qualitative research interviews were conducted with twelve healthy older couples living in their own homes. All participants were 70 years of age or older and received no professional care or social support. Open, individual, semi-structured interviews were conducted with the support of written vignettes where three levels of care needs were described. A qualitative content analysis was used to analyze the interviews. Results: Regardless of whether participants were discussing quality care in general or ATS supported care, they were convinced that the best place to receive care was the home. Values associated with the use of ATS in care were closely connected to the ability of being in control of the care situation. ATS as a tool to facilitate care was perceived as an asset as long as the couples were in control of their care situation. Hesitation in their abilities to use ATS increased if they lacked a partner and their cognitive impairment increased. Regardless of other factors, dignity is highly valued, and has greater importance when other values like autonomy and independence are reduced. Conclusion: These findings highlight older persons' values about quality care and the use of ATS in care and should be taken into consideration when planning care of older persons, and implementing new technology related to their care. It is necessary that politicians and care planners explore various options to deliver the best care, as perceived by older persons.

  • 13.
    Harrefors, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lundquist, Anders
    Department of Statistics, Umeå University.
    Lundquist, Bengt
    Department of Statistics, Umeå University.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Professional caregivers' perceptions on how persons with mild dementia might experience the usage of a digital photo diary2012Ingår i: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, Vol. 6, nr 1, s. 20-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cognitive impairments influence the possibility of persons with dementia to remember daily events and maintain a sense of self. In order to address these problems a digital photo diary was developed to capture information about events in daily life. The device consisted of a wearable digital camera, smart phone with Global Positioning System (GPS) and a home memory station with computer for uploading the photographs and touch screen. The aim of this study was to describe professional caregiver's perceptions on how persons with mild dementia might experience the usage of this digital photo diary from both a situation when wearing the camera and a situation when viewing the uploaded photos, through a questionnaire with 408 respondents. In order to catch the professional caregivers' perceptions a questionnaire with the semantic differential technique was used and the main question was "How do you think Hilda (the fictive person in the questionnaire) feels when she is using the digital photo diary?". The factor analysis revealed three factors; Sense of autonomy, Sense of self-esteem and Sense of trust. An interesting conclusion that can be drawn is that professional caregivers had an overall positive view of the usage of digital photo diary as supporting autonomy for persons with mild dementia. The meaningfulness of each situation when wearing the camera and viewing the uploaded pictures to be used in two different situations and a part of an integrated assistive device has to be considered separately. Individual needs and desires of the person who is living with dementia and the context of each individual has to be reflected on and taken into account before implementing assistive digital devices as a tool in care.

1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf