Endre søk
Begrens søket
1 - 17 of 17
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Elias
    et al.
    SLU.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Lidestav, Gun
    SLU.
    Lindberg, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Constituting gender and gender equality through policy: the political of gender mainstreaming in the Swedish forest industry2018Inngår i: Equality, Diversity and Inclusion, ISSN 2040-7149, E-ISSN 2040-7157, Vol. 37, nr 8, s. 763-779Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    In Sweden, gender mainstreaming policies have a long political history. As part of the national gender equality strategy of the Swedish forest industry, the ten largest forestry companies committed themselves to gender mainstream their policies. Limiting the impact of policies and the agency of change, the purpose of this paper is to focus on the varied and conflicting meanings and constitution of the concepts, the problem and, in extent, the organisational realities of gender mainstreaming.

    Design/methodology/approach

    In both, implementation and practice, gender mainstreaming posse challenges on various levels and by analysing these documents as practical texts from the WPR-approach. This paper explores constructions of gender and gender equality and their implications on the practice and the political of gender mainstreaming in a male-dominated primary industry.

    Findings

    The results show that the organisations themselves were not constituted as the subject of the policy but instead some of the individuals (women). The subject position of women represented in company policy was one of lacking skills and competences and in the need of help. Not only men and the masculine norms but organisational processes and structures were also generally invisible in the material. Power and conflict were mainly absent from the understanding of gender equality. Instead, consenting ideas of gender equality were the focus. Such conceptualisations of gender equality are beneficial for all risk concealing power structures and thereby limit the political space for change.

    Originality/value

    By highlighting the scale of policy and the significance of organisational contexts, the results indicate how gender and gender equality are constitutive through the governing technologies of neoliberal and market-oriented ideologies in policy – emphasising the further limiting of space for structural change and politicalization within the male-dominated organisations of Swedish forest industry.

  • 2.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Betydelser av kön, klass och plats i svensk gruv- och skogsnäring2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 3. Andersson, Lisa
    et al.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Genusmönster och jämställdhet i den svenska gruv- och skognäringen2015Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Industri i förändring?: Komplexa ojämlikheter i svensk gruv- och skogsnäring2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Jämställdhet som självklarhet: Berättelser från den svenska gruv- och skogsnäringen2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Konstruktioner av (o)jämställdhet i mansdominerade industrier: Berättelser från den svenska gruv- och skogsnäringen2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med avstamp i den svenska gruv- och skogsnäringen undersöker vi i detta paper hur jämställdhet och jämställdhetsarbete konstrueras, artikuleras och förstås i två mansdominerade industrier. Gruv- och skogsnäringen är två centrala aktörer i svensk basindustri, och har stor betydelse för såväl den nationella som regionala utvecklingen. Antalet kvinnor har på senare år ökat i de båda näringarna och det finns en uttalad ambition för ökad jämställdhet, men förändringen sker långsamt och mansdominansen är inte enbart numerisk. Tidigare forskning indikerar att en orsak till denna tröghet är att organisationer såväl som arbetspraktiker, arbetsplatskulturer och yrkesideal traditionellt är maskulint kodade. Vårt teoretiska ramverk tar sin utgångspunkt i ett poststrukturalistiskt feministiskt angreppsätt och empirin består av åtta semi-strukturerade intervjuer med personer som bedömts betydelsefulla för organisationernas arbete med jämställdhet. Vår analys har guidats av diskursanalytiska premisser där språket inte neutralt beskriver en verklighet utan aktivt skapar såväl problem som lösningar som får reella social, samhälleliga och politiska konsekvenser. De preliminära fynden indikerar att jämställdhet i svensk gruv- och skogsnäring konstrueras som något som i första hand handlar om kvinnor, både som problem och lösning i relation till (o)jämställdhet i svensk gruv- och skogsnäring.

  • 7.
    Johansson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Elias
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umea.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lidestav, Gun
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umea.
    The Discursive Resistance of Men to Gender-equality Interventions: Negotiating “Unjustness”and “Unnecessity”in Swedish Forestry2017Inngår i: Men and Masculinities, ISSN 1097-184X, E-ISSN 1552-6828Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article adds to the understanding of men’s discursive resistance in relation to gender-equality interventions at work. Using Swedish men forestry professionals as the empirical base, the result shows how discursive resistance were performative acts, part of the construction of the same gender-equality interventions and organizational contexts that they were perceived to describe. In this case, direct opposition to gender equality provided a limited discursive position and sets of logics available in practice. Instead, the possibilities to renegotiate gender-equality interventions as unjust and unnecessary required, we conclude that the industry’s ambition to hire and promote more women was perceived to have led to the use of affirmative action and the disruption of meritocratic principles and that the problems of gender equality were placed in the traditional forestry and among “prejudiced old men,” as oppose to the more “modern” and “women friendly” forestry of today.

  • 8.
    Johansson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    "Kvotering är det mest ojämlika som finns": en studie av hur ett antal män inom skogsbruket begripliggör kön och (o)jämställdhet2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Att göra jämställdhet – motiv, motstånd och möjligheter i det svenska skogsbruket2015Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna licentiatuppsats undersöker hur kön, arbete och jämställdhet görs i svenska skogligt relaterade arbetsorganisationer. Svensk skogsbrukssektor tillskrivs ofta stor betydelse för regional, såväl som nationell, utveckling och i övergången till en mer biobaserad ekonomi. Samtidigt är sektorn numerärt mansdominerad, drygt 90 procent av de i skogsbruket sysselsatta är män, och symboliskt maskulint kodad. Detta framförs ofta av representanter för sektorn själv, inom såväl akademi, näringsliv och myndigheter, som ett hinder för utveckling och skogsbrukssektor uttrycker en önskan om ökad jämställdhet. Ökad jämställdhet, främst i termer av minskad numerär könsobalans i skogsbrukssektorn är dock en fråga som varit aktuell under en längre tid. När skogsbrukssektorn tidigare har adresserat frågan om jämställdhet har fokus framförallt legat på kvinnors situation i sektorn varför det är motiverat att undersöka vad som händer, inte primärt för kvinnor i sektorn (eller de som är utanför men potentiellt skulle kunna vara i sektorn), utan i styrning och policyarbete, bland de män som finns i sektorn och som där utgör norm och i arbetet med att driva dessa frågor i arbetsorganisationerna. Det övergripande syftet med licentiatuppsatsen är därför undersöka hur jämställdhet konstrueras i skogsbrukets arbetsorganisationer. Med utgångspunkt i feministisk teori, och ett perspektiv där kön, såväl som jämställdhet, är något som görs i tal och i vardagliga praktiker, undersöks hur dessa konstruktioner sker på både en övergripande policynivå, på organisationsnivå och på individnivå bland den majoritet av män som arbetar i sektorn.Licentiatuppsatsen utgörs av tre artiklar som var och en undersöker hur jämställdhet görs på olika nivåer i skogsbrukssektorn. I den första artikeln analyseras hur jämställdhet görs på strategisk nivå i skogsbrukets arbetsorganisationer genom att studera jämställdhetspolicys från tio olika skogliga organisationer. Den andra artikeln, som genom intervjuer med dem som i företagen implementerar ovan nämnda policys, såsom personalansvariga eller ledningsrepresentanter, utforskar med hjälp av en diskursanalytisk ansats hur konstruerandet av jämställdhet som ett ”business case” får konsekvenser för det handlingsutrymme som skapas i organisationerna. Den tredje artikeln undersöker hur jämställdhetsarbetet (dvs de skrivna policyerna i artikel ett och sätten de implementeras på i artikel två) mottas av män i sektorn genom att analysera hur fritextsvaren i en nationell enkät konstituerar förståelser av jämställdhet, kön och arbete. Gemensamt för respektive artikel är att de sökt analysera mening och mönster i språket, alltså hur det talas eller skrivs om jämställdhet, med utgångspunkten att språket inte bara beskriver utan också gör. Resultatet visar, i linje med tidigare forskning, på hur jämställdhet dels görs till en fråga om och för kvinnor och dels till en avpolitiserad fråga där fokus främst ligger på den organisatoriska (affärs)nyttan som jämställdhet antas föra med sig. Argumentationen kring jämställdhetsarbetets fördelar implicerar också att kvinnor bidrar med något annat till skogsbrukets arbetsorganisationer än vad män traditionellt gjort, vilket förstärker en föreställning om män och kvinnor som i grunden olika.Vidare visas hur konstruktioner av jämställdhet färdas i organisationer. Det som på organisatorisk nivå förstås som argument för jämställdhet blir kan bli argument emot jämställdhet på individnivå. Ett exempel på detta är sammanlänkningen mellan kompetensförsörjning och jämställdhet som på policynivå och organisatorisk nivå förstås som positiv, medan det på individnivå i vissa fall vänds till något negativt där kompetensen i sektorn antas hotas av ökad jämställdhet. En konsekvens av att konstruktioner av jämställdhet färdas är att det inte räcker med enbart en välskriven policy, en engagerad ledningsstyrning eller värdegrundsdiskussioner bland medarbetarna. Det krävs dessutom ett helhetsgrepp där också könade föreställningar om kärnverksamheten och om arbete utmanas och synliggörs, vilket inte sker i någon större utsträckning i sektorn idag och som möjligen bidrar till att den fortfarande förknippas med män och vissa sorters maskulinitet. Vidare krävs att intressekonflikter lyfts upp till ytan och synliggörs, vilket visades genom exemplet kring kompetensförsörjningen.

  • 10.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    “From modern to backwards to modern again": Gender equality and change in forestry in rural Sweden2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Historic ethnological research has shown how forestry in the first half of 20th century has functioned as a modernizing force in the northern parts of rural Sweden by providing forestry workers an opportunity to earn money and gain status independent of their social position in relation to owning land. However, despite ongoing professionalization and introduction of science and advanced technology in forestry operations and management, the industry is nowadays mostly seen as backward and out-dated, particularly in relation to issues of gender. Based on the empirical material from two different R&D projects focusing on gender equality in forestry, this paper discusses this shift from “modern” to “backwards” and the heavily male dominated forestry industry’s ambition to once again become that modernizing force in rural areas of Sweden. Issues of gender equality and the ability to attract more women are understood as key in this ambition to be recognized as “modern” business as well as a vital part in the forestry industries in the transformation towards bio economy.

  • 11.
    Johansson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Elias
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lidestav, Gun
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU.
    Women forestry professionals meaning making of gender and gender equality2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we explore meaning makings of gender equality in forestry by drawing on a national survey of all women with an academic forestry education in Sweden. We analyse two open-ended questions concerning their experiences of being a woman in forestry and how gender equality in forestry could be improved. The aim is to investigate how these narratives construct norms and notions of "gender equality" in relation to forestry. We identify three dominant logics where gender equality is constructed: 1, in relation to women and concerning numerical representation. 2, as gendered power relations and organisational norms and culture. 3, as something distant from themself by emphasising that their position in the industry is motivated by competence rather than gender. While issues of gender equality has climbed the agenda of the men dominated Swedish forestry, little is known about how these initiatives are being received and understood among men and women working in forestry. On-going research on men forestry professional indicates that "being on of the lads" still constitutes a ticket into the masculine community of forestry, and by here focusing on women forestry professionals meaning making of gender and gender equality interventions at work, this study adds to critical studies of gender equality.

  • 12.
    Johansson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Andersson, Elias
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.
    #Metoo in the Swedish forest sector: testimonies from harassed women on sexualised forms of male control2018Inngår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 33, nr 5, s. 419-425Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study adds to the literature on the gendered culture of the forest sector by examining testimonies of sexual harassment in relation to the gendering of forestry-related competence and organisations and the consequences that the sexualisation of social relations in organisations has, mainly for women. The empirical base of the study comprised testimonies within the campaign #slutavverkat published on Instagram to highlight experiences of sexual harassment of women in the Swedish forest sector. Qualitative content analysis of the testimonies suggested that the situations described in the testimonies in #slutavverkat comprise controlling actions that diminish women's power in the forest sector. Sexualised forms of male control and harassment thus work to remind women that they are first and foremost a representation of women, rather than of forestry professions and knowledge. In that sense, sexualised forms of male control and harassment are part of, rather than deviating from, the overall gendering of forestry as a men-dominated sphere. The study adds to organisational understandings and policy developments on discrimination and harassment and suggests that researchers and policy-makers interested in reducing inequality in forestry need to pay more attention to issues of harassment and sexualisation of social relations.

  • 13.
    Johansson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Ringblom, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    The Business Case of Gender Equality in Swedish Forestry and Mining: Restricting or Enabling Organizational Change2017Inngår i: Gender, Work and Organization, ISSN 0968-6673, E-ISSN 1468-0432, Vol. 24, nr 6, s. 628-642Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Forestry and mining constitutes an important part of Swedish basic industry. These industries are heavily male-dominated and are expressing an ambition to become more gender equal and less gender-segregated, arguing that this could strengthen their competitiveness in a number of areas. In this article we explore how company representatives construct gender equality as a business case and discuss how these constructions restrict and/or enable gender equality in these organizations. Departing from a social constructivist understanding of how language (re)produces gendered power relations in the workplace, the empirical basis of this paper consists of eight interviews with respondents who possess special insights into, and being of strategic importance to, gender equality issues in forestry and mining companies. In our analysis we found three dominant dimensions of the business case of gender equality Marketing (as) gender equality, Uncovering the male norm and Gender equality as a depoliticized value. We conclude that the business case framing facilitates for the companies to engage in issues of gender equality. However, issues concerning conflicting interests and power relations seem to be difficult to address within the business case discourse. This we argue affects and shapes the terms for gender equality in these organizations

  • 14.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Fältholm, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Projekt: Från macho till modern: Jämställdhet i skogsbrukets arbetsorganisationer2013Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Luleå tekniska universitet driver projektet i syfte att hitta, testa och utveckla praktiska metoder för jämställdhet i skogsbrukets arbetsorganisationer i nära samarbete mellan universitetets genusforskare och två av skogsbrukets organisationer: Sveaskog och Skogstekniska klustret. Finansiär: VINNOVA

  • 15.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Eira
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Organizational innovation for gender equality in forestry and mining2016Inngår i: Research Handbook on Gender and Innovation / [ed] G. A. Alsos, U. Hytti, E. Ljunggren, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2016, s. 170-186Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    From macho to modern: Gender equality in forestry workplaces2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents the first preliminary results of an on-going research project investigating performances and negotiations of gender in Swedish forestry workplaces. Forestry has historically primarily implied physically demanding, manual harvesting work, with practical and symbolical associations to men and certain masculinities. In contrast, modern forestry implies new advanced technology, new organisational forms and new skill requirements which – together with more women entering the sector as managers, academics, professionals – might change gendered practices and discourses in this area. Forestry workplaces thereby provide empirical examples of possibly subversive negotiations about the links between gender identity, work and profession. The research project examines tensions between old and new gender constructions in relation to organisational and technical changes. The paper highlights the ways in which male employees describes and interprets the increase of women managers in one of the major forestry companies in Sweden. The empirical data consist of qualitative interviews with 17 employees and the result of an employee survey sent out to all employees and managers in the organization. The preliminary findings indicate both stability and change of gendered practices and discourses in the company. On the one hand, many of the men employees see the increase in women manager as a positive change in the hitherto heavily men-dominated organization, thus welcoming a negotiation of gendered structures and discourses in forestry. On the other hand, some men employees perceive the increase of women managers as a consequence of gender equality quotas, favouring unqualified women at the expense of qualified men. Some men even stated that they saw no point in applying for manager positions as these were pre-folded for women. Skills and competences associated to forestry professions thereby remain associated to men and certain masculinities, even as more women become managers in the company. The sceptical men thus contested the on-going negotiation of gendered practices and discourses in forestry.

  • 17.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lidestav, Gun
    Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige.
    Andersson, Elias
    Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige.
    Österlind, Helena
    Klabböle konsult, Sverige.
    Projekt: Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektet syftar till att skapa inkluderande tillväxt i Norr- och Västerbottens skogssektor genom innovativ samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle i utveckling och utbyte av kunskaper, erfarenheter och metoder för jämställdhet och jämlikhet.

1 - 17 of 17
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf