This paper discusses the possibility to fruitfully combine methodological perspectives on change from action research, feminist studies, and technology studies/engineering in the study of gender and innovation. The perspectives on change are discussed in relation to practical experiences from the research project ‘Gender Equality for Sustainable Growth', which is a study of gender equality and work for change within twelve innovation systems. The research project explores how gender equality policy is implemented in industrial practise via interviews and document studies. The methodology of the project is action oriented in the sense that it aims not only at analyzing how gender equality policy is implemented but also to support the utilization of gender both as a tool of analysis and a tool of change within the studied innovation systems. The project is carried out in interaction with the Vinnväxt innovation system's management groups, the Swedish Agency for Innovation Systems Vinnova and the Division of Gender and Innovation at Luleå University of Technology. The focus on change adds an experimental dimension to the project which is related to the simultaneous doing of gender and technology.
How can strategies for gender equality contribute to growth in clusters?Ann-Christin Nyberg, PhD-Student at the division of Gender and Innovation, Luleå University of Technology, Sweden Abstract for the conference TCI-09: Learning Clusters, Jyväskylä, Finland The Swedish Governmental Agency for Innovation Systems VINNOVA supports a development of regional innovation systems that take gender issues into account through its programme VINNVÄXT. This provided a unique opportunity to study gender in relation to innovative work. Hence, a study of the initiatives that had received funding from VINNVÄXT, the so called VINNVÄXT-winners, was initiated. A part of this study builds on interviews with focus groups that consisted primarily of the management groups of the VINNVÄXT-winners. The focus groups were asked to describe their respective innovation systems from a gender perspective and to reflect on related problems, if any. The innovation systems turned out to most often be male dominated in general as well as on managerial and directional levels. The focus groups identified a number of problems related to this gender imbalance and described them in terms of opportunities to improve the innovation systems. They pointed out that gender stereotypes hide individual originality in both men and women and that gender awareness can reveal a broader range of options for future development and hence be beneficial for innovation and sustainable growth. To not take into account 50 % of the population was also seen as an irrational waste of resources in today's global competition. In the global competition about the most talented people communication about organizations and the organizations in practice must appeal not only to men but also to women. When traditional markets become mature and declining unexploited markets - which often is where women are found - become interesting to exploit. As society is changing towards increased equality it becomes irrational to build the technologies of the future on unequal gender stereotypes of the past. To conclude gender inequality can bee seen as a part of the innovation system that lags behind, an inefficiency of the system and its processes. Gender inequality can hence be addressed as a problem that can be solved through innovation. This is a kind of experimental work that some of the WINNVÄXT-winners are doing. Emneord: Gender, Growth, Innovation, Opportunities
Denna avhandling baseras på empiriska data om kvinnors uppfinnande och relaterar huvudsakligen till teorier från den teknofeministiska skärningspunkten mellan feministiska studier och teknik- och vetenskapsstudier, där såväl genus som teknik ses som skapade av människor i interaktion med vår förståelse av verkligheten och med verkliga aktörer. Data om kvinnors uppfinnande insamlade från patentregister och via intervjuer utgör den empiriska grund från vilken en alternativ bild av uppfinnandet begreppsliggörs, sätts samman och diskuteras. Under det senaste århundradet har kvinnors patenterade uppfinnande ökat märkbart men andelen relativt män har förblivit låg. Kvinnors uppfinnande som förr för det mesta brukade lösa kvinnors problem i hushållssfären löser numera mestadels problem i industriella kontexter. Trots denna förändring tillhandahöll kvinnors uppfinningar såväl specialiserade som generella lösningar på kvinnors problem likväl som på mänskliga problem i allmänhet för hundra år sedan liksom de gör än idag. Uppfinnarna angriper olika slags problem och genererar idéer om lösningar vilka förverkligas som prototyper, varigenom de gör sina idéer påtagliga. Generellt sett framträder uppfinnandet som situerat, som en del av innovationsprocessen, som något uppfinnande kvinnor gör i relation till olika problem med 'vad som är' i termer av den kulturella förståelsen och den socio-materiella organisationen av verkligheten. Uppfinnarna genererar idéer om lösningar i termer av 'vad som borde vara' baserat på kunskap och erfarenhet relaterad till teknik såväl som till användbarhet och efterfrågan, idéer som ofta genom intra-aktion med andra aktörer realiseras som prototyper och därigenom gör deras idéer påtagliga. Att begrepp som 'uppfinnaren' och 'teknik' framträder som knutna till män och vad män gör speglar en snäv förståelse av uppfinnandet som de uppfinnande kvinnorna justerar för att skapa utrymme för sig själva som uppfinnare och för sina uppfinningar som teknik. Den bild av uppfinnandet som sammanfogas utmanar stereotypa föreställningar om kön såväl som om teknik och avslöjar en obalans med avseende på kön som kan förstås inte endast som en ineffektivitet i vårt nationella innovationssystem utan också som en hittills outnyttjad innovativ möjlighet.