Change search
Refine search result
12 1 - 50 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Beck, R.
    et al.
    University of Cincinnati.
    Hinkel, K.
    University of Cincinnati.
    Eisner, W.
    University of Cincinnati.
    Fall, K.
    Intel Research, Berkeley.
    Burleigh, S.
    NASA Jet Propulsion Laboratory, Pasadena.
    Torgerson, L.
    NASA Jet Propulsion Laboratory, Pasadena.
    Hooke, A.
    NASA Jet Propulsion Laboratory, Pasadena.
    Durst, R.
    Mitre Corporation, McLean.
    Pieva, D.
    NASA Glenn Research Center, Cleveland.
    Ivancic, W.
    NASA Glenn Research Center, Cleveland.
    Paulsen, E.
    NASA Glenn Research Center, Cleveland.
    Lambert, C.
    SkySentry LLC, Colorado Springs.
    Groves, S.
    SkySentry LLC, Colorado Springs.
    LeBrun, J-
    University of California, Davis.
    Norda, J.
    Trimble Navigation Limited, Sunnyvale.
    Li, J.
    Howard University, Washington.
    Garuba, M.
    Howard University, Washington.
    Bulger, R.
    Howard University, Washington.
    Sheehan, G.
    Howard University, Washington.
    Doria, Avri
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Bathrick, W.
    Raytheon, Fullerton.
    Small, C.
    BBN Technologies, Boston.
    Siebert, N.
    NASA Kennedy Space Center, Florida.
    Hoang, N.
    NAL Research Corporation, Manassas.
    Maffei, U.
    Woods Hole Oceanographic Institution, Woods Hole, Massachusetts.
    GPSDTN: Predictive velocity-enabled delay-tolerant networks for arctic research and sustainability2007In: Second International Conference on Internet Monitoring and Protection (ICIMP 2007): San Jose, California, 1 - 5 July 2007 ; includes: ICGD&BC 2007, SYVUL 2007, SYDIA 2007, CYBER-FRAUD 2007, TRACK 2007 / [ed] Yan Berthier, Los Alamitos, Calif: IEEE Computer Society Press , 2007, article id 4271779Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    A Delay-Tolerant Network (DTN) is a necessity for communication nodes that may need to wait for long periods to form networks. The IETF Delay Tolerant Network Research Group is developing protocols to enable such networks for a broad variety of Earth and interplanetary applications. The Arctic would benefit from a predictive velocity-enabled version of DTN that would facilitate communications between sparse, ephemeral, often mobile and extremely power-limited nodes. We propose to augment DTN with power-aware, buffer-aware location- and time-based predictive routing for ad-hoc meshes to create networks that are inherently location and time (velocity) aware at the network level to support climate research, emergency services and rural education in the Arctic. On Earth, the primary source of location and universal time information for networks is the Global Positioning System (GPS). We refer to this Arctic velocity-enabled Delay-Tolerant Network protocol as "GPSDTN" accordingly. This paper describes our requirements analysis and general implementation strategy for GPSDTN to support Arctic research and sustainability efforts

  • 2.
    Doria, Avri
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Indigenous women in Scandinavia and a potential role for ICT2006In: Encyclopedia of gender and information technology, Hershey, PA: Idea Group Publishing, 2006, p. 802-807Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Doria, Avri
    et al.
    ETRI, Korea.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science. Luleå University of Technology, Department of Computer Science, Electrical and Space Engineering, Distance- Spanning Technology.
    Pandey, Durga Prasad
    Indian School of Mines, Dhanbad.
    Providing connectivity to the Saami nomadic community2002In: International Conference on Open Collaborative Design for Sustainable Innovation, 2002Conference paper (Refereed)
  • 4.
    Gabrovšek, Franci
    et al.
    Karst Research Institute, Research Centre of the Slovenian Academy of Sciences and Arts.
    Grašič, Bostjan
    MEIS d.o.o., Mali Vrh pri Šmarju, Slovenia.
    Božnar, Marija Zlata
    MEIS d.o.o., Mali Vrh pri Šmarju, Slovenia.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Elwyn, Davies
    Folly Consulting Ltd.
    Karst show caves: How DTN technology as used in space assists automatic environmental monitoring and tourist protection - experiment in Postojna cave2014In: Natural hazards and earth system sciences, ISSN 1561-8633, E-ISSN 1684-9981, Vol. 14, no 2, p. 443-457Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The paper presents an experiment demonstrating a novel and successful application of delay- and disruption-tolerant networking (DTN) technology for automatic data transfer in a karst cave early warning and measuring system. The experiment took place inside the Postojna Cave in Slovenia, which is open to tourists. Several automatic meteorological measuring stations are set up inside the cave, as an adjunct to the surveillance infrastructure; the regular data transfer provided by the DTN technology allows the surveillance system to take on the role of an early warning system (EWS). One of the stations is set up alongside the railway tracks, which allows the tourist to travel inside the cave by train. The experiment was carried out by placing a DTN "data mule" (a DTN-enabled computer with WiFi connection) on the train and by upgrading the meteorological station with a DTN-enabled WiFi transmission system. When the data mule is in the wireless drive-by mode, it collects measurement data from the station over a period of several seconds as the train without stopping passes the stationary equipment, and delivers data at the final train station by the cave entrance. This paper describes an overview of the experimental equipment and organization allowing the use of a DTN system for data collection and an EWS inside karst caves where there is regular traffic of tourists and researchers.

  • 5.
    Grasic, Samo
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Deploying an “Out of Space” Technology": A case study of non-human resistance2014In: International Journal of Actor-Network Theory and Technological Innovation, ISSN 1942-535X, E-ISSN 1942-5368, Vol. 6, no 3, p. 48-65Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study investigates how environments into which new technologies are introduced interact and interfere with the deployment process, the deployed technologies as well as the research conducted. The material that is used in this study draws from the N4C project development and deployment of Delay Tolerant Network (DTN) technology in the remote Arctic villages of Ritsem and Staloluokta. As the development of DTN technology prior to the deployment was conducted primarily in the laboratories, its usability and functionality still needed to be proven on the field of deployment. Here, Actor Network Theory (ANT) was employed to reveal how climate, flora, fauna and other elements present in the field of deployment interacted and interfered with, but more importantly, drove the technological development and the continued research work.

  • 6.
    Kilu, Rufai Haruna
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Andersson, Eira
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Sanda, Mohammed-Aminu
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Uden, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Reflections on Organizational Barriers Vis-à-Vis Women Participation in Largescale Ghanaian Mines2017In: International Journal of Business and Social Science, ISSN 2219-1933, E-ISSN 2219-6021Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Writing from gender and organizational perspectives, this article reflects consciously with nuances upon varied effort working towards resolving the long existing binary barriers in the world of work. Working towards this goal, this article raises questions as to which organizational practices, processes, and procedures function to create participatory barriers to women in Ghanaian mine jobs. Adopting a mixed method design, the paper points to the culture of male dominance, gender biases, role models and mentorship constraints, unfriendly family work policies, and the relationship among women in male-dominated settings. These outcomes, according to the study, constitute a considerable concern for organizational development, with practical implications for industry, employment, labor relation practices, and public policy in Ghana. Therefore affirmative action among others is recommended for gender deconstruction, and promotion of gender democracy, an agenda for inclusivity, and a safety valve for poverty escapes and a compact for achieving gender equality in multinational Ghanaian mines. 

  • 7.
    Kilu, Rufai Haruna
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Sanda, Mohammed-Aminu
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Investigating the Non-Gendered Recruitment Characteristics of Mining Firms in Ghana: The Role of Sociocultural, Psychosocial and Organizational Design Factors2016In: Business and Management Quarterly Review, ISSN 2180-2777, Vol. 7, no 3/4, p. 38-51Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper explores the influencing dynamics of psychosocial, cultural and organizational design factors on the non-gendered characteristics of employee recruitment in firms operating in the Ghanaian mining industry that constrains the employability of women. A conceptual framework linking psychosocial, cultural, and organizational design to recruitment processes was developed to guide the study. Quantitative data was collected in four mining firms in Ghana using a questionnaire. The collated data was firstly factor analyzed to establish the predictiveness of the conceptual model components’ indicators. This was followed by an analysis of the conceptual model for “model goodness fit” using the AMOS–based structural equation modeling approach. The results showed that the non-gendered characteristics of employees’ recruitment in mining firms in Ghana, constrains the employability of women, is influenced directly and positively by the firms organizational designs, which is in turn influenced directly by the firms’ psychosocial and sociocultural factors. The study also showed that the non-gendered recruitment characteristic of the firms is influenced indirectly, but positively by the firms’ psychosocial factors, and negatively by other sociocultural factors. By implication, the study provides knowledge that can be used to understand the rationale behind the non-gendered characteristics of employee recruitment in Ghanaian mines and the influencing roles of organizational design factors as well as psychosocial and cultural factors. Mining firms can use this knowledge in developing gendered recruitment policies to enhance future recruitment of all qualified human resource, irrespective of gender.

  • 8.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Udén, Maria
    Krav på nya former för interaktiv forskning vid ett tekniskt universitet2007In: HSS 07: högskolor och samhälle i samverkan, 8-11 maj i Jönköping, Högskolan i Jönköping , 2007Conference paper (Other academic)
  • 9.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Udén, Maria
    Kvinnor, renskötsel och Internet: en interaktiv ansats som motor i en innovativ process2008In: Gemensamt kunskapande: Den interaktiva forskningens praktik, Växjö: Växjö universitet , 2008, p. 209-231Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    In this chapter we describe how an action research approach has been a "door opener" for new actors to articulate problems and solutions in cooperation with Luleå University of Technology. We show how women from a Swedish Sami village have initiated a development of several innovative ICT projects and how this innovative process has demanded new forms for the cooperative research pursued at Sweden's technical universities. This has brought about new cooperation partners, new areas of research and a new innovation system.

  • 10. Lindberg, Malin
    et al.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Women, reindeer herding and the Internet: an innovative process in northern Sweden2010In: Innovation. The European Journal of Social Sciences, ISSN 1351-1610, E-ISSN 1469-8412, Vol. 23, no 2, p. 169-177Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This research note deals with an innovation initiative involving women, reindeer herding and the Internet. It shows how women reindeer herders from a Swedish Sami village were a driving force in the development of several innovative, EU-funded projects focusing on information and communications technology. The article shows how the innovation initiative involved a wide range of actors, ascribing stakeholders from civil society important roles besides the public and private sectors. The innovation initiative involved several different strategies. One of these strategies was internationalization - both at the European and worldwide levels. This strategy was employed to prevent rigid political hierarchies blocking the prospects of gaining support from local and regional authorities. Another strategy was the continuous exchange of knowledge between engineers and potential end users, adapting the initiative results to the needs of the local context. As a result, the innovation initiative has produced several kinds of outcomes. It has generated new technology as well as economic and social benefits.

  • 11.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Udén, Maria
    Stenmark, Lina
    Mälardalens högskola.
    Genus och jämställdhet i innovationssystem: metoder i projektet Lyftet2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Åren 2005-2008 drev Luleå tekniska universitet projektet Lyftet i samarbete med Ekonomihögskolan på Mälardalens högskola. I Lyftet studerades regionala och nationella insatser för att främja kvinnors företagande och innovation, utifrån ett genusperspektiv. Denna skrift är ett resultat från Lyftet. I skriften presenteras metoder för:1) Genusanalys och jämställdhetsarbete i innovationssystem och kluster 2) Jämställd inventering av innovationssystem och kluster 3) Index och information i innovationssystem 4) Mätning av jämställdhet Metoderna kan användas för utvecklingsarbete inom innovationssystem, kluster och andra nätverksformationer. De kan även användas i utformning och genomförande av policyprogram, exempelvis inom innovationspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken. Förhoppningen är att du som läsare ska inspireras att ta hjälp av metoderna i de sammanhang där du tror att de kan vara till nytta.

  • 12. Näslund, John
    et al.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Grottum, Karl Johan
    Norut Northern Research Institute, Narvik.
    Sjursen, Sigurd
    Norut Northern Research Institute, Narvik.
    Realizing delay tolerant networking as access enabler: services arising in new realms and the driving applications2010In: eChallenges e-2010 Conference: e-2010, 27 - 29 October 2010, Warsaw, Poland, Piscataway, NJ: IEEE Communications Society, 2010Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Many locations are not within reach for the physical infrastructure of communications networks. This is a challenge for the Future Internet. One technology currently investigated as a possible enabler is Delay Tolerant Networking (DTN). It is a reasonable assumption that the applications that are the presently most used in the "normal" internet will continue to be of most importance also in hitherto not ICT covered areas. But, for local SMEs the rational may rather be development of specialized services, exploiting DTN technology to increase the efficiency and market potentials for their activities in remote locations. To achieve this, hardware and open source software are put together to form a node system that make up the DTN applications, custom built to the situation with focus on power management, routing schemes and custom made software based on user need. These nodes are tested with users in real life test beds, enabling internet connectivity to reach even further, without the need for new physical infrastructure

  • 13.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    1st International conference on applied ergonomics (ICAE '96): konferensrapport1996In: Arbete, människa, miljö och Nordisk ergonomi, ISSN 1402-859X, no 2, p. 5-6Article in journal (Other academic)
  • 14.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    A located realism: recent development within feminist science studies and the present options for feminist engineering2009In: Women's Studies: International Forum, ISSN 0277-5395, E-ISSN 1879-243X, Vol. 32, no 3, p. 219-226Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The article states that in order to be meaningful gender studies in engineering need to conceptualize feminist understandings into the web of routines created and maintained in engineering practice. Its theme is the area in-between laboratory settings and human-machine interfaces. This huge area includes civil engineering, energy production, mechanical engineering and more, but has hardly been addressed in feminist writing on technology. The works of Evelyn Fox Keller and Karen Barad are investigated. Their respective approaches to language differ, as do their stances with regards to the possibility of universal knowledge. As an experiment, agential realism is applied to a fictive case of a collapsing structure, and found to make sense as feminist conceptualization of such an event. But engineering takes place in complex and disruptive processes that produce situated experience. Therefore, feminist concepts of embodiment and plurality remain crucial. The author recommends a located realism.

  • 15.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    A visit at the borders of technology1998Conference paper (Other academic)
  • 16.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Att mäta jämställdhet och kvinnors tillgång till information2010In: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, p. 11-14Article in journal (Other academic)
  • 17.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Connections and shapes in 377 theses' titles and front pages: final theses in engineering by women authors Luleå University of Technology 1971-19931997Report (Other academic)
  • 18.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Den negativa kritiken av Gudrun Linns avhandling: en läsning med utgångspunkt i kvinnliga ingenjörers situation. Avhandlingen som förebild då nya vägar söks1992Report (Other academic)
  • 19.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Det luktar stål och olja: intervjuer med fem kvinnor som är civilingenjörer1996Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 20.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Do women engineers make a difference?: reflections upon technological expertise as means to overthrow the foundations of a gender inequality2003In: How do we make a difference?: information technology, transnational democracy and gender, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2003, p. 71-82Chapter in book (Other academic)
  • 21.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Gender aspect and regional aspects of LTU in northern Sweden as development project1999Report (Other academic)
  • 22.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Gender aspects and regional aspects of Luleå university of technology in Northern Sweden as development project1999In: Proceedings of the 10th year anniversary of M. Sc. ergonomics: International conference, Luleå, Sweden, 29-30 October 1999 / [ed] John Abeysekera; Emma-Christin Lönnroth; D. Paul T. Piamonte; Houshang Shahnavaz, Luleå: Luleå University of Technology. Department of Human Work Sciences. Division of Industrial Ergonomics , 1999, p. 54-59Conference paper (Refereed)
  • 23.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Gender balance in engineering education: a matter of figures, sense or content?2002In: Improving the gender balance in engineering education using ICT methods / [ed] Katariina Ahla, SEFI , 2002Conference paper (Other academic)
  • 24.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Gender equality and governance in Arctic Swedish fisheries and reindeer herding2009In: Gender, Culture and Northern Fisheries, Edmonton: Canadian Circumpolar Institute, University of Alberta , 2009, p. 171-182Chapter in book (Other academic)
  • 25.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Gender, ethnicity, technology: what direction has development1997In: Fifth INRUDA International Conference: Lulea, Sweden, June 13, 1997, Luleå tekniska universitet, 1997Conference paper (Other academic)
  • 26.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Genusperspektiv på ingenjörers arbetsverktyg i byggplaneringsprocesser2004Report (Other academic)
  • 27.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    In search of key symbols of technology1999In: Circumpolar change: building a future on experiences from the past / [ed] Håkan Myrlund; Lars Carlsson, Luleå tekniska universitet, 1999, p. 79-89Conference paper (Refereed)
  • 28.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Indigenous women as entrepreneurs in global front line innovation systems2008In: Journal of Enterprising Communities: People and Places in the Global Economy, ISSN 1750-6204, E-ISSN 1750-6212, Vol. 2, no 3, p. 225-239Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose - The purpose of this paper is to investigate an entrepreneurial process with unusual characteristics, focusing on Sámi micro and mezo level entrepreneurial logics and terms. Design/methodology/approach - The case study is a Sámi community in Sweden, where a gender equality project developed into involvement with global innovations systems, in advanced networking development. The paper builds on ethnological methodology and an interactive approach. Market signalling theory is applied, uniquely for this paper, to public funding decisions. Findings - The paper found anticipation among Sámi of mobile ICT to take over the key role in herding, from the present mechanized and motorized era. The many-faceted entrepreneurial process contradicts a fundamental split between survival and self expression mode for economic strategy taken for granted in, e.g. Richard Florida's theory on the creative class. Regarding public funding for research and entrepreneurial initiatives, the paper finds that the national level has made itself accessible, while the regional level administrator has pushed the initiative to "other" markets. Research limitations/implications - Conclusions cannot be but provisional based on one case. As very few cases of this type are known the findings are yet of value for the design of further research and policy. Originality/value - Indigenous peoples' and women's roles in the information society are not self-evident. The case shows fruitful possibilities. Turning to market signaling theory prepares for further development of quantitative evaluation, e.g. equal opportunity and inclusion policy implementation, and has not previously been done in relation to this case.

  • 29.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Jämställdhet från lax till löja: ett projekt för att kartlägga omständigheter kring kvinnors deltagande i fiskenäringen i Norrbotten, inklusive offentliga beslutsprocesser2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det är en sorts allmän kännedom att yrkesfisket i Norrbotten "officiellt" bedrivs av män inom enmansföretag, men att ofta drivs det som familjeverksamheter där flera generationer och både kvinnor och män är engagerade. Frågan är om omfattningen av kvinnors deltagande kan uppskattas? En yrkesfiskelicens ägs av en kvinna, av totalt 65 licenser i Norrbotten. Detta är lätt att ta reda på, eftersom det förs register över utdelade licenser. Men hur ser det ut i övrigt? För att undersöka detta gjordes under våren 2004 telefonintervjuer med licensierade fiskare som är bosatta utefter Norrbottenskusten. Två kvinnor från fiskarhushåll intervjuades i personliga intervjuer, för att få en fylligare bild av hur situationen att vara "fiskarhustru" uppfattas av kvinnorna själva. De kvinnor som intervjuades tillhör olika generationer, den ena är idag i medelåldern medan den andra i det närmaste har lagt yrkesarbetet bakom sig. Resultat och slutsatser: Det är inte möjligt idag att ange omfattningen av kvinnors arbete inom de norrbottniska fiskeriföretagen. Eftersom detta arbete till stor del organiseras informellt krävs vittgående och komplicerade undersökningar för att göra en korrekt uppskattning. Det mest vanliga innehållet i kvinnornas arbete kan däremot beskrivas utifrån fiskarnas egna ord, och genom den beskrivningen kan den betydelse som kvinnors arbete har för fiskeföretagen i Norrbotten uppskattas. Sjutton av arton intervjuade fiskare sa att kvinnor arbetade eller hade arbetat med hantering av löja och framställning av löjrom i deras företag. De fiskare som sa att kvinnor tidigare men inte längre arbetade med löjromsframställning i deras företag, hade dragit ner på verksamheten så att det inte längre var aktuellt med denna hjälp. Situationen är sammantaget den att löjan är den viktigaste fisken för det norrbottniska yrkesfisket i Bottenviken som detta ser ut i dag, och att löjan har denna kapacitet att skapa inkomst genom att rommen bereds inom fiskarnas egna företag. Här är kvinnors insatser avgörande. Dessa insatser organiseras inom familjen, inom en krets av släkt och vänner och mot timpenning. Det skulle inte ge samma inkomster att sälja löjan, som det ger att sälja löjrommen. Det sätt att organisera arbete efter kön som råder i Norrbottens fiskerinäring gör att kvinnor konsekvent hamnar utanför bedömningen att de har ekonomiska intressen i fisket. Ändå är deras arbete en bärande del av denna näring. Många kvinnor anpassar sina liv för att stötta fiskeriföretagens behov. Fisket är viktigt för dem, och de är viktiga för fisket. Men det sätt de deltar på är inte i takt med samhällets organisationsformer i övrigt, och de blir osynliga gentemot samhällets ekonomiska system och gentemot beslutsprocesser om fiskeförvaltning. Både i konkret och i symbolisk bemärkelse blir det som att dessa kvinnor inte finns. Detta avspeglas i hur fiskarhustrur upplever sin personliga situation. Det alternativ till familjevis och delvis informell organisation som syns utvecklas i Norrbotten idag är inte att kvinnor mer och mer kommer in på reglerade och öppna villkor, utan tvärt om att de försvinner bort och näringen blir ett allt mer manligt område. Detta kan stämma med tendenser som rapporterats internationellt (Power 2002) Om den norrbottniska fiskarkåren i sig skulle ha en jämn fördelning av kvinnor och män, skulle förändringen i familjebaserat deltagande inte föra med sig en maskulinisering av fiskesektorn. Nu är detta långt ifrån fallet, och eftersom den åsikten finns representerad i den offentliga förvaltningen att kvinnor inte kan vara fiskare, måste man i all förvaltning vara vaksam angående beslut och beslutsprocesser. Det gäller både beslut gällande enskilda personer och övergripande förvaltnings- och regleringsärenden. Det finns i FIFS 1995:23, 3§, ett undantag från det "normala" kravet att fiskelicens inte beviljas den som har heltidsarbete utöver fisket, nämligen om fisket utgör minst 20% av hushållets totala inkomst. Är det här undantaget alls relevant i dag, med tanke på att hushållen inom vilka de mindre fiskeföretagen bedrivs får mer än hälften av sina deklarerade inkomster från förvärvsarbete utanför fiskeföretaget, och att kvinnor, dvs licensägarnas partners, i allt väsentligt står för dessa inkomster? Är det inte så numer, att kvinnors förvärvsinkomster gör det möjligt för män att fiska, snarare än att mäns fiske ger en avgörande inkomst till hushållen? Det är inte ett påstående från min sida att det förhåller sig så, men det finns orsak att ta den möjligheten på allvar i fiskeförvaltning och - styrning. Dessutom bidrar kvinnor med obetalt arbete till fiskeriföretagens inkomster.

  • 30.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Kan kvinnor vara renskötare?2007Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Can women be reindeer herders? A woman who is a reindeer herder asked for assistance from LTU, to shed light over that topic, as her Sámi village was starting a gender equality project in 2001. This report develops the material gathered during the two years of research and cooperation that developed as result of the request. The material includes fifteen interviews with reindeer herders and reindeer owners, and observation and participatory observation. The topics brought up include the Swedish legislation, "Rennäringslagen"- the reindeer herding law, and an investigation of possible benefits in terms of relevant knowledge development gained by applying two particular feminist concepts to the analysis: "doing gender" and "the nomadic subkect". References include Andrea Amft, Jorun Eikjokk and others who have published on the topic of gender and gender equality in reindeer herding and Sámi communities in Scandinavia. The snow mobile has a central position in the report, as it has in contemporary popular local explanations to "why women cannot be reindeer herders".

  • 31.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Kvinnor i renskötseln: nutid, normer och förändring2003In: Kvinnoforskningsnytt : nyhetsblad från Centrum för kvinnoforskning, Luleå tekniska universitet, ISSN 1401-5390, no 1, p. 11-16Article in journal (Other academic)
  • 32.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Kvinnorörelsens visioner och genusvetenskapens analys2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Skulle framtidens teknik bli annorlunda om kvinnors erfarenheter och visioner fick styra utvecklingen? En bättre formulering att arbeta efter, kan lyda ungefär: Kan kvinnorörelsens kritik av naturvetenskap och teknik användas för att förbättra och bygga på de teknikvetenskapliga metoderna? Det handlar om att undersöka vilka alternativa principer man kan arbeta efter, för att skapa nya tekniska rutiner, mallar och metoder.

  • 33.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Könsaspekter och regionala aspekter på tekniska högskolan i Luleå2007Conference paper (Other academic)
  • 34.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Luleå-Bangalore tur och retur med jämställdhet och innovation2008In: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, Vol. 1, no 1, p. 9-14Article in journal (Other academic)
  • 35.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Mottaglighet och kontroll: tre polariteter i den kognitiva psykologins begreppsvärld1995Report (Other academic)
  • 36.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Networking for communications challenged communities: Report from a European project targeting conditions of poor or lacking ICT coverage2011In: Journal of Community Informatics, ISSN 1712-4441, E-ISSN 1712-4441, Vol. 7, no 3Article in journal (Refereed)
  • 37.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Nya möjligheter för kvinnor i renskötselföretag: rapport till Sametingets kansli Mål 1 Sápmi Norra2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Slutrapport inlämnad 2003-12-22. På förfrågan från Sirges Tjiellde, (förr: Sirkas sameby), projektledare Susanne Spik, under försommaren 2001, blev Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, intresserad av att starta ett forsknings- och utvecklingsprojekt associerat till Sirges samebys projekt Kvinna i sameby (KIS). De praktiskt tekniska möjligheterna för kvinnor att delta i renskötseln, och frågor om könsmönster och attitydförändringar var bakgrunden till att Susanne Spik tog kontakt med oss. Vi menade att en insats från vår sida kunde börja med en förstudie. VINNOVA beviljade medel för oktober till december 2001. Detta innebar att vi kunde vara med från KIS start. Från oktober 2002 drevs projektet med medel från Mål 1 Sápmi Norra och Vinnova. Projektet har innehållit två grupper av frågor. Den första gruppen frågor gällde den kvinnliga renskötaren som individ:"Vilka sociala mönster samt praktiskt/tekniska förutsättningar hindrar respektive har potential att stärka kvinnors företagande och aktiva del i renskötseln? Kan man genom teknologiutveckling och tekniska åtgärder underlätta kvinnors deltagande i renskötseln?" Den andra gruppen frågor gällde förmågan i samhället att enligt målen om jämställdhet och demokrati i teknologiutvecklingen svara upp emot de behov kvinnorna har:"Hur skapas kontakter mellan brukare (kvinnliga renskötare, Sirges, andra berörda) och experter? Vilka aktörer tar upp kommunikation med brukarna? Vilka aktörer, strukturer och nätverk kan bära upp tekniska förändringsprojekt till gagn för Sirges och dess jämställdhetssträvanden?" Diskussioner kring teknik handlade till en början framför allt om snöskotern och den mekaniserade och motoriserade teknik som spelar huvudrollen som arbetsverktyg och hjälpmedel i dagens renskötsel. Men samarbetet ledde till att ett förslag inom det datatekniska området utvecklades av Internetarkitekt Avri Doria, som var gästforskare i Luleå 2002: Sámi Network Connectivity (SNC). Tanken med förslaget vara att göra det möjligt att ha kontakt med Internet, använda e- mail och liknande även när man befinner sig till fjälls, till en mycket lägre kostnad än om man använder satellituppkoppling. SNC uppfattades av medarbetarna i Kvinna i sameby som både en möjlighet att få till stånd nödvändiga kommunikationslösningar, och till att ta aktiv del i relevant teknikutveckling. Kvinnorna bestämde sig för att försöka få igång ett forsknings- och utvecklingssamarbete kring SNC. Förnyelse av renskötselns metoder, men även att lokalt bygga upp företagande kring den nya tekniken och nya applikationer sågs som intressant. SNC blev ett ovanligt IT-projekt på så sätt att det drevs fram utifrån ett jämställdhetsprojekt, och genom att de personer som starkast drev frågan var kvinnor, samt genom att det samiska intresset var grund för aktiviteten. SNC föreligger i skrivande stund som ansökan till Vinnovas program Framtida kommunikationsnät, samt lade grunden till en ansökan till Nuteks Reg-IT samt Mål 1 Sápmi Norra. Redan samarbetet för att ta fram de ansökningar har gett nya idéer och ökad kompetens för de parter som deltagit. I forskningsmaterialet framgår att flickor och kvinnor tidigare, liksom idag, uppfostrats till att fungera i renskötselmiljön, vilket inte begränsar sig till att sköta renar och binäringar, utan också att kunna fungera i sådana boendeförhållanden, den tidsrytm och de sociala mönster som är renskötselns förutsättningar och möjliggörande kontext. Jag ser detta i berättelser av och om kvinnor i alla generationer. Men sedan ett par generationer finns en stark villkorlighet för kvinnor att som vuxna stanna i den miljö de lärt sig hantera och finna meningsfull. Om man utgår ifrån den vardagliga arbetssituationen, och från de personer som finns i och kring renskötseln anser jag att genus i renskötaryrket uppträder i stort på samma sätt som i andra mansdominerade yrken, vilket beskrivits från bland annat svenska industriarbetsplatser. Det finns föreställningar kring kvinnor som underbygger strukturer där kvinnor marginaliseras. Dessa föreställningar om kvinnor konstrueras i förhållande till ett antal "motsatser"; kroppsstyrka, ny teknik, och till mannen som meningsbärande. Föreställningarna får bland annat uttryck i relation till teknik som ökar individens rörlighet och därmed konkurrenskraft - snöskotern, helikoptern. Ett sådant uttryck är den folkliga förklaringsmodellen att det är snöskotern och dess tyngd som gör att kvinnor idag inte kan vara renskötare (alternativt uttryckt "inte passar som/är sämre som renskötare"). Samtidigt som kvinnor idag protesterar mot de villkor kvinnor i Sápmi har att leva med, finns det en lojalitet mot samebyarna och mot de personer som är ledande i byarna och på andra sätt. För att förstå det här tror jag man kan tänka att möjligheten att leva det man betraktar som ett samiskt liv är det högst prioriterade målet för många samiska kvinnor. Kvinnor i renskötseln vill ofta framför allt värna möjligheten att leva det liv de betraktar som samiskt. Man bör därför fundera kring hur samernas rättigheter som minoritet och urbefolkning är skyddade, och på hur de är kanaliserade inom det svenska samhället. Här kan man se dels till lagstiftning, dels till praxis. Man får komma ihåg att lagstiftningen 1928 till 1971 var direkt kvinnodiskriminerande och inte erkände kvinnor som företrädare för renskötseln (Amft 2000), och det saknas även idag en fullständig tilltro till lagstiftningens hantering av kvinnornas rättigheter och möjligheter. Renskötare och renskötarfamiljer upplever att deras möjligheter att försvara sina intressen är svårbestämda. Det finns i den nära historien konkreta upplevelser, som lagt grunden till denna känsla. Även männen i renskötseln och deras attityder till debatt och kritik är en produkt av lagstiftningen och dess tolkning i praktiken. Ser de att kvinnor respekteras av exempelvis stat, kommun, bolag och andra intressenter som rennäringen förhandlar med, undanröjs också för dem en orsak att vara tveksam till att kvinnor debatterar, för fram krav, föreslår förändring och så vidare.

  • 38.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Om tvärvetenskap2000In: Kvinnoforskningsnytt : nyhetsblad från Centrum för kvinnoforskning, Luleå tekniska universitet, ISSN 1401-5390, no 2, p. 3-9Article in journal (Other academic)
  • 39.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Projekt: Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling bygger vidare på erfarenheter av hållbar näringslivsutveckling hos såväl Nenet som LTU och tar vid där projektet NV Eko (Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv) slutade. Det specifika syftet är att öka den lokala/regionala kompetensen och initiativkraften i hållbar näringslivsutveckling med tydligt fokus på investeringar i förnybara energiprojekt och energieffektivisering. Något som förväntas ge positiva spridningseffekter i det regionala och lokala näringslivet. I projektet samarbetar Nenet med LTU och en upphandlad konsult, HKS Energy. Forskningsämnet Genus och teknik genom Maria Udén undersöker som en delmängd av LTUs insats, förutsättningarna för jämställdhetsintegrering.

  • 40.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    På väg mot genusperspektiv i ingenjörsvetenskaperna: teknisk förändring på värdebaserad grund2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fokus är aktuella sätt att förändra teknikvetenskap utifrån en uttalad värdegrund, det vill säga normativt motiverade förändringsprojekt som har en levande relation till dagens teknikvetenskapliga praktik. Bakom detta ligger en grundläggande frågeställning: Kan feministisk teori integreras i ingenjörsvetenskaperna? Frågan är avgörande därför att om så inte är fallet framstår den feministiska teorins relevans som begränsad för den tekniska sektorn, därmed även det möjliga djupet i till exempel mainstreamingprocesserna inom de tekniska forskningsråden. För förstudien har jag valt ut fyra exempel på förändringsarbete som jag kort beskriver. De är valda ämnesmässigt förutsättningslöst, men utifrån att de alla innehåller någon typ av operationalisering av värdebaserade kriterier. Jag kräver heller inte att jämställdhet eller genusperspektiv ska vara förändringens drivkraft i de olika exemplen. Till exempel så har miljörörelsen hunnit längre i att utforma konkreta tekniska alternativ än jämställdhetsrörelsen och feminismen, och dess mål har vunnit större acceptans bland tekniker, företag och myndigheter. Det är naturligt att försöka lära av de framsteg som gjorts i miljöns och ekologins tecken. Slutligen sammanställer jag mina mer förutsättningslösa iakttagelser i relation till byggplaneringen, eller snarare till de tankar mina kontakter med dåvarande Avdelningen för byggnadsfunktionslära gav, samt aktuell litteratur. För att strukturera sammanställningen relaterar jag till var sin av Christina Mörtbergs respektive Evelyn Fox Kellers strategier för integration av feministisk teori i teknik- och naturvetenskaperna. Mörtberg och Keller har båda under lång tid metodiskt arbetat med frågor om värdebaserad förändring i natur- och teknikvetenskaperna. Med Keller och Mörtberg har jag poängterat två dimensioner av teknikarbete: den som handlar om interaktion med det icke-lingvistiska, det vill säga med materia och natur, respektive interaktion med det språkliga och kulturella. Man kan tänka sig en skala från det "mest materiellt inriktade" till det "mest kulturellt/språkligt inriktade". Analys av exemplen: Olli Salmis text är den i urvalet som mest uttalat arbetar med förändring av vår interaktion med materia och natur. Salmi för över kunskap om ett område - det biologiska livet - till kunskapen om ett annat område - den storskaliga industrin. För att göra denna operation använder han en länk, en teoribyggnad med kapacitet att beskriva skeenden i båda dessa områden: värmeläran och särskilt exergibegreppet. Eva Sterner adresserar sociala arrangemang kring vår interaktion med natur och materia och väljer att kvantifiera hållbarhet så att denna kan läggas in i en ekonomisk kalkyl. Det medium som skapar kommunikation mellan norm och praktik, och på så sätt avses förändra vår interaktion med naturen och den materiella världen är ekonomin. Ett ekonomiskt mått är ett känt och hanterbart mått bland de människor som måste kunna agera i vardagen, för att målsättningen om hållbart byggande ska förverkligas. Därmed är det ett mått som kan få genomslag, menar Sterner. Birgitta Rydhagen arbetar också hon med praktiken kring interaktion med natur och materia, men hon har ett vetenskapsteoretiskt perspektiv och lägger en större tyngdpunkt på det språkliga och kulturella samspelet än Eva Sterner gör. En effekt som uppnås av att Rydhagen konsekvent gör sin redovisning i text, är att det sociala och det materiella får en gemensam förståelseram. Inga skillnader skapas mellan "det ingenjörsmässiga", "det ekologiska", "det sociala". En skillnad skulle lätt ha skapats om experternas planer presenteras med sofistikerade ritningar, kartor och scheman, medan brukarnas tankar presenteras i ord. Britt Strandberg, som jämfört med Salmi ligger i "andra änden" av skalan mellan att adressera interaktion med materia/natur "eller" språk/kultur, är en klassisk jämställdhetsarbetare där hon av ett historiskt faktum som rör befolkningstillväxt (eller brist på sådan) får hjälp att föra fram jämställdhet som en attraktiv målbild. Men Strandberg och hennes kollegor har också identifierat nya parter och ekonomisk - framtids - nytta av mainstreaming. Kundrelationen uttalas som del av energiföretagets framtid, och kön/genus blir del i synliggörandet av denna relation. Detta är en typ av operationalisering som samverkar med, och blivit möjlig genom, kvinnors förändrade situation, med ekonomiskt aktörskap som konsumenter och förändrad livssituation på flera sätt. I princip ska det finnas goda möjligheter att integrera feministisk teori i ingenjörsvetenskapernas samtliga aspekter. Därmed blir svaret ja, på en fråga om den verklighetsbild som ryms i byggplaneringens verktyg kan vidgas, så att de svarar mot krav på jämställdhet i teknisk utveckling. Men frågan som denna förstudie rör sig kring, nämligen hur detta ska gå till är dubbeltydig. Den kan tolkas både som att den gäller utformningen av verktyg, och som att den gäller de sociala och organisatoriska förutsättningarna.Det är vitt skilda verktyg och tillvägagångssätt som används i de olika exemplen. Trots att varje exempel är en meningsfull operationalisering i sig, och alla upphovspersonerna alltså är förmögna att arbeta med operationalisering av idéer in i teknisk praktik är det inte troligt att den ena upphovspersonen skulle ha kunnat skriva den andras text eller göra den andras presentation. För att kunna ta en metod, ett verktyg i bruk eller omtolka dess innebörd och konsekvenser, krävs det förtrogenhet. Man får inse att det är en krävande uppgift bygga upp, liksom att upprätthålla, en tillräcklig kompetens inom både feministisk/genus- och ingenjörsvetenskap. För att bedöma de realistiska möjligheterna att presentera feministiska alternativ inom ingenjörsvetenskaperna finns det ytterligare en problematik att ta hänsyn till, nämligen utsikterna att nå koncensus om att sådana alternativ behövs och är förenliga med den tekniska sektorn.

  • 41.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Reindeer and frozen stories: feminist dreams about alternative technologies and cultural diversity2010In: Travelling thoughtfulness: feminist technoscience stories, Umeå: The Department of Informatics, Umeå University , 2010, p. 193-208Chapter in book (Refereed)
  • 42.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Routes to knowledge society inclusion: examination of the N4C case2011In: Proceedings of the 14th International Multiconference Information Society - IS 2011, Ljubljana: Josef Stefan Institut, Ljubljana , 2011, p. 187-190Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper the issue of routes towards knowledge society inclusion and the building of knowledge economies are examined. This is done via three different sub-cases identified within the EU FP7 project N4C (Networking for Communications Challenged Communities). Starting from the two separate theses that inclusion starts with either physical access or the social context, the conclusion is that inclusion is best understood as intersection of opportunities and obstacles that define each situation. One person or group may be successfully included in one instance but in other aspects stand outside the knowledge society

  • 43.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    SNC - when the red nose won't do!: a nomadic proposition for connectivity2003In: Digital dynamics: control, participation and exclusion, 2003Conference paper (Refereed)
  • 44.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Swedish case study2004In: Women's participation in decision-making processes in Arctic fisheries resource management: Arctic Council 2002-2004, Nordfold: Forlaget Nora, Kvinneuniversitetet Nord , 2004, p. 89-100Chapter in book (Other academic)
  • 45.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Technology and the empowerment of women: examples from Norrbotten2004In: Industrial impact on natural and social environment: proceedings CAES' 2001, International interdisciplinary research education course, Kola Peninsula, Russia, 2-19 September 2001, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2004Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    2-19 September 2001 an innovative PhD course took place in the Kola Peninsula, NW Russia. The PhD course "Industrial Impact on Natural and Social Environment" is the second in the chain of interdisciplinary research education courses arranged by the Circumpolar Arctic Environmental Studies PhD Network (CAES Network: http://www.caesnetwork.cjb.net). The course topics covered by a team of internationally recognised researchers from the following disciplines: biology, ecology, geography, environmental management, anthropology, sociology, technology and human work sciences. The course program also includes contacts with local experts, administrators/politicians, and study visits to industries and local communities. Proceedings contain Course program and papers written by course participants

  • 46.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Technology and the empowerment of women: examples from Norrbotten2002In: Taking wing: conference report, Ministry of social affairs and health , 2002Conference paper (Refereed)
  • 47.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Tekniken som handarbete och teknikern som strateg: kvinnliga civilingenjörer1996In: Arbete, människa, miljö och Nordisk ergonomi, ISSN 1402-859X, no 2, p. 56-60Article in journal (Other academic)
  • 48.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Tekniskt sett av kvinnor: kvinnors examensarbeten på civil- och bergsingenjörsutbildningarna Tekniska Högskolan i Luleå 1971-19932000Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen är en monografi uppbyggd kring frågan ”Vad är teknik?”. Syftet är att skapa inblick om teknik sett ur kvinnors perspektiv. Hur ser resultaten av kvinnliga ingenjörers arbete ut? Vi vet oerhört lite om detta! Det är också ett viktigt delprojekt att pröva möjligheterna till en utveckling av feminismens forskande om teknologi, ingenjörsarbete, och kvinnor som tekniker, till feministisk forskning inom det tekniska området och civilingenjörsyrket. Utgångspunkten är att det är yrkets redskap (antaganden, symbolsystem, procedurer) som måste omskapas om yrket ska förändras. Är något sådant möjligt? I avhandlingen, som främst baseras på kvalitativa metoder refereras till källmaterial enligt följande: Examensarbeten med kvinnliga teknologer som författare, Tekniska Högskolan i Luleå (LuTH) 1971-1993. Studie av struktur och innehåll som helhet och med avseende på text, grafik och bild utförd 1994-1999. Studien inkluderar sammanställning av källförteckning. Intervjuer kring examensarbeten, teknik och yrke: nio kvinnor utbildade vid Tekniska Högskolan i Luleå 1971-1993. Två till tre gånger upprepade individuella intervjuer utförda hösten och vintern 1996-1997. Intervjuerna fokuserade mot innebörd i examensarbetets innehåll och utförande, sett och kontextualiserat genom olika tids- och livsloppsperspektiv. Ovanstående egna forskningsmaterial kompletteras av litteraturstudier angående civilingenjörsyrket med avseende på kvinnors inträde och andel, samt angående Tekniska Högskolan i Luleå, dess tillkomst och institutionella samt lokala kontext. Avhandlingen studerar uttryckssätt och innehåll i examensarbetenas titlar och illustrationer. Examensarbetenas titlar visar på vissa språkliga preferenser; en inriktning mot språklig specialisering, ett flitigt användande av specialbenämningar och omnämnandet av områdesspecifika artefakter.Det finns några saker som inte ingår i examensarbetenas titlar, men som annars är vanliga bland människor att tala om och att skriftligt notera: anknytning i tid, plats och till människor. Språkbruket är torrt och sakligt; neutralt. Orden bra och dåligt eller dess synonymer står inte att finna i examensarbetenas titlar. Men detta innebär inte att värdeanknytningar saknas; områdesspecifika (subkulturella) värdemeddelanden finns, och mest frekvent förmedlas dessa genom benämningar av artefakter och anknytande till organisationer.Bland examensarbetena och mest frekvent i examensarbetenas omslagsillustrationer finns också vad som kan betraktas som utmaningar mot och omdefinitioner av vad teknik ”är”. Speciellt illustrationerna erbjuder en teknisk pluralism, som visar på olika sätt att tolka hur den utbildade teknikerns representation av problembilder och verklighet ska utformas. Genom de matematiska, grafiska och av metall tillverkade artefakter som dominerar i examensarbetena är de kvinnliga luleåteknologernas examensarbeten ansatser till en omtolkning av kvinnlighet. Exempelvis examensarbetet Noshjulstyrning till JAS 39 Gripen är inte originellt till sin art som examensarbete. Men som benämning för en kvinnas arbete, och som egenidentifikation av en kvinna, är det en omtolkning av kön. Ramarna inom vilka omtolkningarna sker, sätter dock frågetecken för hur de ska förstås. Den tekniska kompetensen och kontakten med den tekniska fronten har historiskt spridits bland män i nätverk av både formella och informella sammanhang och relationer. Det finns ytterst få tecken i intervjuer och examensarbeten som tyder på en interaktion bland kvinnorna med sammanhang utanför de organisationer som redan äger en hög tekniknivå; arbetsgivarna. Självständighetssträvan genom den tekniska kompetensen kanaliseras i överväldigande hög grad på ett till arbetsgivarna knutet sätt, och intervjuerna ger inte anledning att tro att avgörande förändringar sker i formell utbildning så att kvinnor i teknisk utbildning integreras i dessa informella sammanhang. Bilden blir att det kvinnliga teknikerskapet innebär något relativt insnävat och institutionellt kontrollerat. Tecken på teknikspridning till och genom informella relationer, eller sett till de tekniska institutionerna nyskapade relationer, förekommer i det som intervjuerna berättar, men endast sparsamt. Detta skulle kunna förklaras med en begränsad tillgång till mäns informella tekniska relationer (men där en förtrogenhet med mopeder, bilar osv ger tillhörighet), tillsammans med att kvinnor inte har egna informella teknikrelationer. I inget fall har ett examensarbete skrivits av minoritetsperson på något av de minoritetsspråk som har regional hemvist i Luleås omnejd. Också på andra sätt framstår Luleå Norrbotten och norra Norrland mest genom sin frånvaro; platserna och deras människor och människornas kulturer och språk blir underligt frånvarande i den regionalpolitiska etableringen ”Tekniska Högskolan i Luleå”. En tystnad om platsen Luleå i den tekniska praktiken på LuTH, står i kontrast till hur aktivt de intervjuade kvinnorna förhåller sig till platser, och hur icke utbytbara de olika platserna är i deras berättelser.

  • 49.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    The impact of women on engineering: a study of female engineering students' thesis topics2002In: International Journal of Engineering ,Science and Innovative Technology, ISSN 0949-149X, E-ISSN 2277-3754, Vol. 18, no 4, p. 458-464Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    With a focus on technological practice, this paper detects and discusses changes that arose-or did not arise-as Swedish women entered engineering across a broader front. For this analysis, quantitative and qualitative data are related. A specifically new empirical source for the purpose of gender and technology studies is explored and described, namely M.Sc. theses by women engineering students. The conclusion is that the technology displayed in the women's theses does not differ from engineering science in general

  • 50.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Told by the titles: gender and regional aspects of Luleå university of technology2007Conference paper (Other academic)
12 1 - 50 of 64
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf