Endre søk
Begrens søket
1 - 31 of 31
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Fältholm, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Projekt: Genus och arbete i handeln2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Detta forskningsprojekt handlar om nya och gamla genuskonstruktioner på handelns arbetsplatser. I projektet studeras främst detaljvaruhandeln (större matbutiker och stormarknader) i norra Sverige. Projektet pågår 2010-2012 med finansiering från FAS och HUR (2,1 milj. kr). Doktorand: Kristina Johansson.

  • 2.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Jämställdhetsintegrering som verktyg för arbetsplatslärande2012Inngår i: Ingredienser för framgångsrikt arbetsplatslärande: En populärvetenskaplig sammanställning i halvtid, Luleå: Tema A&O , 2012, s. 18-21Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Projekt: Genus och jämställdhet i skogsbruket2012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektet syftade till att utarbeta förslag för ökad jämställdhet inom skogsnäringens arbetsorganisationer. Projektet pågick 2011 och var ett uppdrag från Landsbygdsdepartementet och ingick i den nationella jämställdhetsstrategin för skogsbrukssektorn som togs fram 2010-2011. I projektet medverkade doktorand Kristina Johansson och Lena Abrahamsson (LTU) samt forskargrupp vid SLU, Umeå.

  • 4.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Att handla annorlunda?: Om lärande, kön och jämställdhet i privat service2012Inngår i: Jämställda tjänster: En studie av jämställdhetsintegrering i privat och offentlig service, Stockholm: Arbetsmiljöforum i Sverige AB/ Tema Likabehandling/ Tema A&O , 2012, s. 8-20Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Co-­‐constructing service work and masculinity through notions of creativity2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Den könade stormarknaden: skisser från ett pågående etnografiskt fältarbete2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Gender and food retail trade: challenging and reproducing work and gender in times of organizational changes2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Swedish food retail trade industry is gendered and characterized by gender segregation: The position as supervisors are traditionally held by men, whereas women predominate amongst cashiers and part-time employees. This also gives rise to differences in working condition in which women tend to have lower wages and more problematic working hours. Alongside this situation, food retailing in Sweden has been undergoing evident changes during the last decades. Since the 1990’s the number of employees has decreased, at the same time as the turnover has increased. Combined with the birth of the ‘superstore’, this means that today fewer workers are selling more in larger but leaner organizations. This is partly an effect of new organizational forms and new technology, forming a process of change wherein gender and work are negotiated and thereby possibly both challenged and reproduced. These changes are the point of departure for a newly started research project, which draws on social constructionist gender theories. Although retail trade is the second largest profession in Sweden, it is a sector that few scholars have examined. The project therefore has the potential to make important contribution to the understanding of working conditions in contemporary retail trade contexts as well as to theories on gender and work. In this paper empirical findings from an interview study with store managers from twelve superstores regarding their organizational structures and employment patters are presented. More specifically, the purpose is to illustrate how different types of organizational structures create specific framework for gendered labours/labour within food retailing. Work rotation is now, to some extent, said to be implemented by all interviewed managers. This has had greatest impact on the counter work, which in most stores has transformed from a (female) job description, to a work task that is shared amongst most of the store workers, both men and women. This can be seen as an example on how new types of organizational forms challenge the old gender structures. The leaner organization combined with prolonged opened-hours is further described as creating an increased demand for a more flexible work force, such as part-time employees and in sourced temporary staff. Since these forms of employments are predominant amongst the female workers this can be seen as an example of how new types of organizational forms also seem to reinforce unequal gender structures within food retailing.

  • 8.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Handelsarbetets materialitet2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    ‘In a Male Workplace, Things Would Never Be Like This’: Using Gendered Notions to Neutralize Conflicts in a Swedish Supermarket2016Inngår i: Gender, Work and Organization, ISSN 0968-6673, E-ISSN 1468-0432, Vol. 23, nr 5, s. 505-517Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study concerns the ‘practising of gender neutrality’ and the organizational practices that contribute to the creation of gendered notions in a relation of mutual constitution. Based on a case study of one Swedish supermarket, I investigate the gendered notions present in the descriptions of the supermarket activities by relating them to the organization of the work and the gendered and aged employment structure of the supermarket. The findings suggest that the problems which, according to gendered notions were grounded in the nature of men and women, could be related to organizational practices. It was concluded that specific notions of gender were used to neutralize potential conflicts and to make them into a non-issue for the organization. This study also contributes insights to the discussions surrounding the intersection of age and gender in organizations, and skills and learning in retail work.

  • 10.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Inkvoterade kvinnor och förfördelade män?: om skogsbrukets pågående jämställdhetssatsningar2015Inngår i: Den öppna skogen: kön, genus och jämställdhet i skogsbrukssektorn, Umeå: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet , 2015, s. 53-62Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Jämställdhet i verksamhetsutveckling / Kristina Lindholm (red.) Studentlitteratur 20112011Inngår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, nr 1-2, s. 22-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Kön och arbete i omförhandling på stormarknadens arbetsplatser2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Detta bidrag sammanfattar och diskuterar den avhandling om kön och arbete på dagligvaruhandelns arbetsplatser som jag är i färd med att avsluta. Avhandlingens avstamp utgörs av den potentiella spänning som införandet av nya sättet att organisera arbetet – framförallt olika former av arbetsrotation – innebär för de tämligen sega könsstrukturer och diskurser (manifesterade ex i könandet av ”kassörskan”) som karakteriserat branschen. Det huvudsakliga material består av ett etnografiskt fältarbete på en stormarknad där omfattande arbetsrotation införts. Det preliminära resultatet visar att arbetsrotation på den studerade butiken har utmanat synen på kassan som ”kvinnojobb”. Uppluckringen av organisatoriska könsgränser bör dock förstås i relation till en mer övergripande standardisering av arbetet, varigenom merparten av de anställda (kvinnor och ett fåtal yngre män) endast utför rutinartade arbetsuppgifter (kassa och varuplock). Vidare visar studien att den övergripande rotationen inrymde undantag med könande konsekvenser. Förbutiken var utesluten från rotationen och där - på den begränsade och kontrollerade ytan i ständig kontakt med kunder – arbetade endast kvinnor. På golvet gjorde ett undantag från kravet på att plocka varor på samtliga varuavsnitt det möjligt för några män att göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter och formulera en positiv arbetsidentitet baserad på kontroll och kreativititet. Trots existerande könsarbetsdelning erkände vare sig chefer eller anställda kön som grund för (olika) bemötande eller behandling i butiken. Tvärtom framhölls principer om likabehandling som rådande. Kön antogs däremot vara av förgivettagen och väsentlig betydelse i fråga om skillnader i män och kvinnors preferenser, egenskaper och beteende, och det var också på så sätt som organisatoriska könsmönster inte bara förklarades utan därigenom också naturaliserades och avpolitiserades.

  • 13.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Könade gränsdragningar på handelns arbetsplatser2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling fokuserar arbetets organisering och könade gränsdragningar på dagligvaruhandelns arbetsplatser. Dagligvaruhandeln erbjuder särskilt intressanta organisationer för studier av kön och arbete. Införandet av nya sätt att organisera arbetet, framförallt arbetsrotation, har medfört att könade gränsdragningar som av tradition karakteriserat arbetsplatserna potentiellt är i färd att omförhandlas. De förhoppningar som fästs vid arbetsrotation har varit höga ur arbetsmiljö- såväl som jämställdhetssynpunkt. Samtidigt har få studier undersökt mer i detalj vad som händer efter att arbetsrotation införts i en butik och hur det i sin tur påverkar arbetet och könsmönster på arbetsplatsen. Detta kan i sin tur relateras till att handelns arbetsplatser generellt är understuderade (Bozkurt och Grugulis 2011; Daunfeldth 2007). De studier som finns visar hur det på arbetsplatsnivå tenderar att framträda en diskrepans mellan arbetsrotationens retorik och praktik. Det har också konstaterats att denna diskrepans kan relateras till de könsmönster som av tradition har format dagligvaruhandelns arbetsplatser, inte minst könandet av utgångskassan som ett ”kvinnojobb” (Sundin 2001; Kvist 2006). Syftet med avhandlingen är att analysera arbetets organisering och könade gränsdragningar på dagligvaruhandelns arbetsplatser. De forskningsproblemsom avhandlingen i förlängningen undersöker rör betydelser av rumslighet förhur kön och arbete görs i organisationer, samt handelsarbetets materialitet.För att nå syftet har jag genomfört en intervjustudie med nio butikschefer ochen arbetsplatsstudie (observationer och intervjuer) av en matvarubutik. Frågeställningarna är: Vad arbetar de anställda med på de studerade butikerna? Vad är det för typ av service (direkt/indirekt) de anställda ger kunden och vad betyder det i sin tur för handelsarbetet? Hur organiseras arbetet på de butiker som ingår i studien? Är arbetsrotation något som tillämpas och om så på vilket sätt? Vilka könade gränsdragningar finns på de butiker som studerats och hur kan de i sin tur relateras till olika former av arbetsrotation? Hur görs - skapas,upprätthålls och/eller utmanas - könade gränsdragningar på de studeradebutikerna? Hur förstår de anställda och chefer som ingår i studien frågor omkön och dess eventuella betydelse för arbetsplatserna och hur kan det i sin turrelateras till förekomsten av könade gränsdragningar? Studiens teoretiska referensram utgörs av feministiska teorier som betonar hur sammanflätningar av kön, arbete, organisation och rumslighet skapas, upprätthålls respektive potentiellt utmanas i vardagliga praktiker. Centrala begrepp är Ackers (1990) könade organisationer och könade ideala arbetare, liksom Korvajärvis (2002, 2011) könsneutrala praktiker i organisationer vilka i sin tur korsats med Hernes (2004) förståelse av organisationer som skapade genom fysiska, sociala och idéburna gränsdragningar. Med inspiration från teorier om sociomaterialitet (Dale 2005), vidareutvecklar avhandlingen också Pettingers (2006) diskussion om handelsarbetets materialitetTvå studier har genomförts. För att få en bild av könsmönster och arbetets organisering på dagligvaruhandelns arbetsplatser så genomfördes inledningsvis en intervjusstudie med nio butikschefer. I ett nästa skede valdes en av de nio butikerna, som använde sig av en omfattande arbetsrotation, ut för en studie bestående av observationer och intervjuer med anställda och chefer. Fyra artiklar, varav tre är accepterade för publicering i internationella forskningstidskrifter, bifogas avhandlingen. Den första artikeln baseras på intervjustudien med cheferna och resterande tre artiklar baseras på arbetsplatsstudien av butiken. Resultatet av studierna visar hur arbetsrotation i någon form användes av alla butiker som ingick i studien. Arbetsrotationen var i några butiker en betäckning för att kassörskorna (varav majoriteten kvinnor) deltog i varuplocket i mån av tid medan personalen på golvet (kvinnor och män) hjälpte till i kassan när det behövdes. I andra butiker, däribland den butik som arbetsplatsstudien rör, innebar arbetsrotationen att majoriteten av anställda roterade mellan att arbeta i kassan och att plocka varor. Beroende på hur den användes, omformade arbetsrotation till viss del dagligvaruhandelns traditionella könsmönster, framförallt könandet av utgångskassan som ett ”kvinnojobb”. Arbetsplatsstudien av butiken visade hur rotationen mellan kassa och golv var en förgivettagen del av både män och kvinnors arbetsbeskrivning. Att arbetsrotation sågs som en arbetsmiljösatsning och ibland som ett sätt att öka effektiviteten men aldrig som ett verktyg för att förändra könsmönster gjorde dock att könsgränserna snarare än att upplösas, tenderade att omformas och förflyttas till andra delar av organisationen. Två undantag från den övergripande arbetsrotationen kunde urskiljas i butiken av betydelse för könade gränsdragningar. Förbutiken, kategoriserat som ”kontorsarbete” enligt gällande arbetsmiljöregler, var undantagen från arbetsrotationen och där, i det kontrollerade arbetet i ständig kontakt med kunder, arbetade endast kvinnor. De två männen stationerade vid frukt & grönt var, till skillnad från deras kollegor, undantagna plocket av övriga varor. På så sätt kunde männen göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter och distansera sig från mer standardiserade och kontrollerade arbeten. Undantagen från arbetsrotationen medförde därmed att en grupp kvinnor lämnades att utföra mer kontrollerade arbetsuppgifter medan ett antal män på motsatt sätt kunde göra anspråk på mer varierade arbetsuppgifter. Vidare visar studierna hur könade gränsdragningar gjordes möjliga genom att kön neutraliserades och distanserades från organisationen (jfr Korvajärvi 2002). Detta skedde å ena sidan genom att chefer såväl som anställda framhävde principer av likabehandling som rådande på arbetsplatsen. Å andra sidan antogs kön på ett förgivettaget sätt ha betydelse för män och kvinnors olikheter i fråga om preferenser, egenskaper eller intressen. Antaganden om att män och kvinnor var olika kunde på så sätt användas för att förklara – och neutralisera – de könade gränsdragningar som – trots att likabehandling var rådande – framträdde på arbetsplatsen. Avhandlingens slutsatser kan tematiskt särskiljas i tre, delvis överlappande, delar. Det första temat rör slutsatser om arbetsrotation och könsmönstrens mångtydighet. Mot bakgrund av studien kan jag konstatera att arbetsrotation framstår som ett tomt begrepp som döljer mångtydiga sätt att organisera arbetet och varierade könsmönster på dagligvaruhandelns arbetsplatser. Undantag från arbetsrotation ger fortsatt upphov till könade gränsdragningar, däremot är det inte nödvändigtvis längre utgångskassan som är undantagen. Tydligt var också att arbetsrotation gjordes möjlig genom standardisering snarare än utbildning. Av den anledningen är arbetsrotation en del av den generella utvecklingen av handelsarbetet. Det andra temat rör slutsatser gällande könsgränsernas rumslighet och neutralisering. Studien av butiken visar hur befintliga könsmönster döljer könadegränsdragningar som anställda såväl som chefer bidrog till att upprätthålla i vardagliga praktiker. Könade grändragningar hade vidare en rumslig karaktär.Rummet utgjorde ömsom en resurs för, ömsom ett hot mot möjligheterna attupprätthålla könade gränsdragningar. Tydligt var också att könade gränsdragningar gjordes möjliga genom könsneutrala praktiker varigenom frågorom kön kunde distanseras från organsationen. Tema tre, slutligen, rör slutsatser om handelsarbetet och dess materialitet.Här visar min studie hur utvidgningen av självserviceprincipen gör att arbetet i dagligvaruhandeln karakteriseras av interaktion med varor snarare än kunder. Befintliga begrepp som tar sin utgångspunkt i direkt service utgör därför trubbiga verktyg för att förstå variationen i handelsarbete. Istället utgör handelsarbetets materialitet – eller sociomaterialitet – en nödvändig ingång för nyanserad kunskap om arbetet i dagligvaruhandeln.

  • 14.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Making gender–work practicable: situating men's reconstruction of ‘women's job’ in a Swedish supermarket's micro-politics2016Inngår i: Gender, Place and Culture: A Journal of Feminist Geography, ISSN 0966-369X, E-ISSN 1360-0524, Vol. 23, nr 4, s. 451-466Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Based on empirical data from one Swedish supermarket, this article argues that men's reconstructing of ‘women's work’ in accordance with a masculinised sense of self what Simpson (2004, ‘Masculinity at Work: The Experience of Men in Female Dominated Occupations’, Work, Employment & Society 18, no 2: 349–368) calls ‘gender–work’ is not limited to individual men's perceptions and creations of self. Rather, by investigating the gendered boundary work in which the manager and other workers engage, this study shows how these reconstructions are legitimised and made practicable by organisational micro-politics. By emphasising the specific skills required by ‘their’ department – produce – the male workers distanced themselves from the routine and standardised stocking that dominated the work performed at the supermarket. This notion that working in the produce department required specialised knowledge was legitimised by the manager and the organisation of work at the supermarket. While at times, other workers (most of them women) challenged the boundaries of the produce department, they simultaneously re-established those boundaries by glossing over potential conflicts and maintaining equal treatment existed within the organisation.

  • 15.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Men forestry professionals’ meaning-making of gender equality interventions2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Issues of gender equality have climbed the Swedish forestry agenda, but little is known about how these initiatives are received and understood by those working in forestry. To fill this research gap, this paper empirically draws on men forestry professionals’ responses to a national survey part of the strategy of gender equality in the forestry. The aim is to analyze and discuss the men’s responses, their meaning-making of and positioning of themselves in relation to gender equality interventions in forestry. Two sets of descriptions were found in the empiric. One had a deconstructionist component and recognized how forestry was shaped by a male norm that is perceived to primarily be upheld by older men outside the industry’s employee organizations. The other had a protectionist component, problematizing instead gender-equality interventions taking place in forestry, primarily the perceived use of affirmative action. Concluded is that forestry remains intertwined with specific forms of masculinities, but the focus on hiring more women has left men feeling disadvantaged in hiring and promotions. Also concluded is that the repeated association between the hiring of women and affirmative action constitute acts of resistance to the changes in forestry.

  • 16.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Negotiating masculinity and work in the supermarket2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Drawing on an ethnographic study of one Swedish supermarket, this paper explores negotiations of masculinity and retail work. It examines the ways in which two young men allocated to the fruit and vegetable department constructed their gender identity as well as their work tasks, when describing their job. Preliminary findings: 1) By emphasizing the artistic aspects of arranging the products, the men were able to ‘map´ their work tasks onto their sense of themselves in accordance with a specific form of subcultural masculinity: 2) When describing their work tasks as creative, the men disassociated themselves from the general development of standardization in the supermarket: 3) Notions of fruit and vegetable work as particularly demanding was sanctioned by the organizing of work as the two men were exempted from the requirement to help with the stocking on other section. Conclusions: 1) in the supermarket service work and masculinity was co-constructed not only through the identity of workers, but also as part of organizational practices, and 2) despite the general standardization, spaces of exception, in which in particularly male workers could enjoy and be associated with more motivating tasks still existed.

  • 17.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Recension av: Slöjans politik / Joan Wallach Scott. Hägersten : Tankekraft, 20102010Inngår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, nr 3/4, s. 23-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Spatial Gendered Practices in a Swedish Supermarket2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Empirically drawn on an ongoing ethnographic fieldwork investigating a Swedish supermarket, this paper discusses the different ways in which spatiality is intertwined with the practicing of gender and the working conditions of men and women in the supermarket. Inspiring the study was the theoretical framework proposed by Martin (2003), differentiating between gendered practices (the set of activities culturally and socially available to be done) and the practicing of gender (the literal act of gender). More specifically, the aim of this paper is to explore the ways in which specific organizational spaces shape the making available/ unavailable of gendered practices in the supermarket. Although feminist scholars (eg Massey, 1994) for decades have argued that spatiality is a product of intersecting social relation, workplaces spaces have remained understudied within the field of gender and organization. Given the vast interest in the doing-of-gender on micro-political levels of organizations, it is somewhat surprising that not more attention has been directed to the effect of specific times and places in - through - which gender are practiced. However, this paper is a contribution to the small but recently growing body of research investigating the relationship between gender practices and organizational spaces (see eg Tyler and Cohen 2010). The Swedish food retail trade industry has traditionally been marked with gender segregation in so forth that women employees predominantly have been working part-time as cashiers while men have replenished stocks or served as managers. However, what initially attracted our interest to the investigated supermarket was that they had implemented job-rotation. Job-rotation stipulated that the employees should rotate between replenishing stocks and working in the checkouts and thus had the potential to change the gendered allocation of work and workers. The preliminary result indicate that despite the use of job-rotation, the informal distribution of work-tasks and working-hours meant that the check-outs remained a space in which predominantly women spend their time: Women were more often scheduled to work afternoons and evenings than the male employees. During these times, the customer flow was high meaning that the employees had to spend more time in the check-outs than the employees working the morning shift. Furthermore, the kiosk, including customer service, game-service and postal service, was excluded from the job-rotation and in that space, only women were working. Both the check-outs and the kiosk constitute narrow, customer-oriented spaces in which the predominantly women employees faced constant monitoring and which they were not able to leave without being replaced. In contrast, the male and some women employees which informally more often were assigned to the replenishing of stocks could move more freely throughout the store and further away from the customers. Thus, the study indicates that the informal distribution of work and workers in the supermarket results in women predominantly working in more narrow and customer orientated spaces, which shapes the set of gendered practices available for them and leaves them with poorer working-conditions.

  • 19.
    Johansson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Gender-equal organizations as a prerequisite for workplace learning2018Inngår i: Learning Organization, ISSN 0969-6474, E-ISSN 1758-7905, Vol. 25, nr 1, s. 10-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    This article explores how the gendering of the learning environment acts to shape the design and outcome of workplace learning. The primary intention is to reflect on the idea of gender-equal organizations as a prerequisite for workplace learning.

    Design/methodology/approach

    A review of literature relating to gender and workplace learning was conducted with the relation between gender-(un)equal organizations and the design and outcome of workplace learning as the focus of the analysis. This was followed by an analysis of the characteristics of an organization that promote both adoptive and developmental workplace learning.

    Findings

    The literature shows how the gendering of the learning environment acts to shape workplace learning, often by preventing development learning and limiting adoptive learning to already privileged groups. To facilitate development workplace learning requires that organizations are guided by nuanced knowledge of work organization and strategically employ workplace learning to challenge existing power relations; that they are not characterised by gender segregation and that the presence and protection of gendered practices and identities do not dominate learning activities.

    Practical implications

    Stressing gender-equal organizations as a prerequisite for learning requires stakeholders to integrate a gender perspective in the design of workplace learning.

    Originality/value

    This article contributes to the literature considering workplace learning by highlighting how gender-equal organizations constitutes a prerequisite for workplace learning as well as in defining a few basic characteristics of such organizations.

  • 20.
    Johansson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Elias
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umea.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lidestav, Gun
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umea.
    The Discursive Resistance of Men to Gender-equality Interventions: Negotiating “Unjustness”and “Unnecessity”in Swedish Forestry2017Inngår i: Men and Masculinities, ISSN 1097-184X, E-ISSN 1552-6828Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article adds to the understanding of men’s discursive resistance in relation to gender-equality interventions at work. Using Swedish men forestry professionals as the empirical base, the result shows how discursive resistance were performative acts, part of the construction of the same gender-equality interventions and organizational contexts that they were perceived to describe. In this case, direct opposition to gender equality provided a limited discursive position and sets of logics available in practice. Instead, the possibilities to renegotiate gender-equality interventions as unjust and unnecessary required, we conclude that the industry’s ambition to hire and promote more women was perceived to have led to the use of affirmative action and the disruption of meritocratic principles and that the problems of gender equality were placed in the traditional forestry and among “prejudiced old men,” as oppose to the more “modern” and “women friendly” forestry of today.

  • 21.
    Johansson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Fältholm, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Job Rotation Meets Gendered and Routine Work in Swedish Supermarkets2015Inngår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 23, nr 2, s. 109-124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Swedish food retail trade employers are required to counteract the strain of checkout work through job rotation. As checkout work tends to be seen as a “women's job”, this makes the industry a potentially interesting site for negotiations within gendered organizations. Based on interviews with nine food retail trade managers, this study investigates how job rotation is incorporated into specific work organization models, focusing on the implications of work requirements, organizational divisions along the lines of gender, and the visibility of gender patterns in the managers' descriptions. Three different models of job rotation were distinguished analytically: limited, partial, and extended, differentiated by the extent to which job rotation was used. While these different models had specific effects on gender patterns of working within the stores, these effects seemed accidental rather than conscious, which corresponds with the managers' more general tendency to make gender into an organizational non-issue. Job rotation was also found to be enabled not by training but by the standardization of work tasks, suggesting that job rotation supports rather than challenges the general de-skilling affecting the industry.

  • 22.
    Johansson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    "Kvotering är det mest ojämlika som finns": en studie av hur ett antal män inom skogsbruket begripliggör kön och (o)jämställdhet2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Johansson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lundgren, Anna Sofia
    Department of Culture and Media Studies, Umeå University.
    Gendering boundary work: exploring excluded spaces in supermarket job rotation2015Inngår i: Gender, Place and Culture: A Journal of Feminist Geography, ISSN 0966-369X, E-ISSN 1360-0524, Vol. 22, nr 2, s. 188-204Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article explores the establishment of gendering divides in organisations by bridging Hernes' (2004) typologies of physical, social and mental boundary work with notions on the practice of gender as negotiated in everyday organisational activities. In the investigated Swedish supermarket, the pre-store, a narrow, front-stage space in which only women worked, was excluded from the job rotation that otherwise dominated the organisation of work in the store. This study examines: (1) how and on what grounds the divides of the pre-store were established in the supermarket and (2) how spatial divides were incorporated into the practice of gender and work in the supermarket. The findings suggest that the divides that are visible through the exclusion of the pre-store from the job rotation involved not only the allocation of work and space but also multiple and complex physical, social and mental spatial negotiations undertaken by both employees and managers. Together, these factors neutralised the divides as an aspect of the activities. First, the notion that gender was irrelevant for organisational decisions makes gender a non-issue for the organisation of the pre-store activities. Second, the notion that women and men are essentially different provided a ground for explaining why, despite being an organisational non-issue, work and workers were in fact organised along gendered lines in the supermarket. The study contributes with qualitative insights regarding the micro-political practices that make gender into a neutralised non-issue in organisations and, in particular, the intertwinement of spatial practices and negotiations.

  • 24.
    Johansson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Öhrling, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Arbetets intensifiering: exempel från en livsmedelsbutik och en kommunal städenhet i förändring2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Johansson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Elias
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lidestav, Gun
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU.
    Women forestry professionals meaning making of gender and gender equality2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we explore meaning makings of gender equality in forestry by drawing on a national survey of all women with an academic forestry education in Sweden. We analyse two open-ended questions concerning their experiences of being a woman in forestry and how gender equality in forestry could be improved. The aim is to investigate how these narratives construct norms and notions of "gender equality" in relation to forestry. We identify three dominant logics where gender equality is constructed: 1, in relation to women and concerning numerical representation. 2, as gendered power relations and organisational norms and culture. 3, as something distant from themself by emphasising that their position in the industry is motivated by competence rather than gender. While issues of gender equality has climbed the agenda of the men dominated Swedish forestry, little is known about how these initiatives are being received and understood among men and women working in forestry. On-going research on men forestry professional indicates that "being on of the lads" still constitutes a ticket into the masculine community of forestry, and by here focusing on women forestry professionals meaning making of gender and gender equality interventions at work, this study adds to critical studies of gender equality.

  • 26.
    Johansson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Andersson, Elias
    Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.
    #Metoo in the Swedish forest sector: testimonies from harassed women on sexualised forms of male control2018Inngår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 33, nr 5, s. 419-425Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study adds to the literature on the gendered culture of the forest sector by examining testimonies of sexual harassment in relation to the gendering of forestry-related competence and organisations and the consequences that the sexualisation of social relations in organisations has, mainly for women. The empirical base of the study comprised testimonies within the campaign #slutavverkat published on Instagram to highlight experiences of sexual harassment of women in the Swedish forest sector. Qualitative content analysis of the testimonies suggested that the situations described in the testimonies in #slutavverkat comprise controlling actions that diminish women's power in the forest sector. Sexualised forms of male control and harassment thus work to remind women that they are first and foremost a representation of women, rather than of forestry professions and knowledge. In that sense, sexualised forms of male control and harassment are part of, rather than deviating from, the overall gendering of forestry as a men-dominated sphere. The study adds to organisational understandings and policy developments on discrimination and harassment and suggests that researchers and policy-makers interested in reducing inequality in forestry need to pay more attention to issues of harassment and sexualisation of social relations.

  • 27.
    Lidestav, Gun
    et al.
    SLU.
    Andersson, Elias
    SLU.
    Lejon, Solveig Berg
    SLU.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Jämställt arbetsliv i skogssektorn: Underlag för åtgärder2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Fältholm, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Projekt: Från macho till modern: Jämställdhet i skogsbrukets arbetsorganisationer2013Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Luleå tekniska universitet driver projektet i syfte att hitta, testa och utveckla praktiska metoder för jämställdhet i skogsbrukets arbetsorganisationer i nära samarbete mellan universitetets genusforskare och två av skogsbrukets organisationer: Sveaskog och Skogstekniska klustret. Finansiär: VINNOVA

  • 29.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Callerstig, Anne-Charlott
    Linköpings universitet.
    Kristina, Lindholm
    Stockholms Universitet.
    Jämställda tjänster: En studie av jämställdhetsintegrering i privat och offentlig service2012Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    From macho to modern: Gender equality in forestry workplaces2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents the first preliminary results of an on-going research project investigating performances and negotiations of gender in Swedish forestry workplaces. Forestry has historically primarily implied physically demanding, manual harvesting work, with practical and symbolical associations to men and certain masculinities. In contrast, modern forestry implies new advanced technology, new organisational forms and new skill requirements which – together with more women entering the sector as managers, academics, professionals – might change gendered practices and discourses in this area. Forestry workplaces thereby provide empirical examples of possibly subversive negotiations about the links between gender identity, work and profession. The research project examines tensions between old and new gender constructions in relation to organisational and technical changes. The paper highlights the ways in which male employees describes and interprets the increase of women managers in one of the major forestry companies in Sweden. The empirical data consist of qualitative interviews with 17 employees and the result of an employee survey sent out to all employees and managers in the organization. The preliminary findings indicate both stability and change of gendered practices and discourses in the company. On the one hand, many of the men employees see the increase in women manager as a positive change in the hitherto heavily men-dominated organization, thus welcoming a negotiation of gendered structures and discourses in forestry. On the other hand, some men employees perceive the increase of women managers as a consequence of gender equality quotas, favouring unqualified women at the expense of qualified men. Some men even stated that they saw no point in applying for manager positions as these were pre-folded for women. Skills and competences associated to forestry professions thereby remain associated to men and certain masculinities, even as more women become managers in the company. The sceptical men thus contested the on-going negotiation of gendered practices and discourses in forestry.

  • 31.
    Lindberg, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lidestav, Gun
    Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige.
    Andersson, Elias
    Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige.
    Österlind, Helena
    Klabböle konsult, Sverige.
    Projekt: Inkluderande tillväxt i skogssektorn genom innovativ samverkan2016Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektet syftar till att skapa inkluderande tillväxt i Norr- och Västerbottens skogssektor genom innovativ samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle i utveckling och utbyte av kunskaper, erfarenheter och metoder för jämställdhet och jämlikhet.

1 - 31 of 31
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf