The aim of this article is to examine the perceptions and uses of norm critical literature in Swedish preschool. The research questions highlighted are: What primary uses are associated with norm critical literature in preschool, according to preschool teachers and observations of reading aloud? How does the (claimed) usage of norm critical literature relate to required anti-discrimination and gender equality work? These questions are answered by focusing on the perceptions of preschool teachers as expressed in qualitative interviews with seven educators, and by additional observations of teachers reading aloud to children at six preschools in three different communities in Sweden. The data is categorized by thematical analysis. Two main themes were discerned: "The mirror" and "Combatting (masculine) gender norms". The findings are primarily discussed in relation to Nancy Fraser's (1997) distinction of different kinds of justice and Chantal Mouffe's (2005) concept of the political. The study shows that norm critical literature is considered to be a tool in the obliged value work, used as a mirror and as a tool in combatting outdated gender norms, especially regarding masculinity. The conclusion is that justice in terms of recognition and affirmative recognition were prioritized, while justice in terms of redistribution or transformative recognition was not brought to the fore (Fraser 1997).

In Swedish preschools, so-called normcritical children’s books are often read aloud as part of the literature activities and the equality work. The aim of this article is to examine preschool teachers’ views on and experiences of working with so-called norm crit, a fairly new genre niche in Swedish children’s literature. Seven preschool teachers at three different places in Sweden havebeen interviewed. The data have been analysed thematically and structured as follows: 1) What and why? Literary selections and readings, 2) How? The usage of educational teaching material, 3) For whom? Strategies for handling stereotypes. The results show that the preschool teachers emphasise aspects of diversity and recognition. They report that they use various strategies to handle stereotypes, often omitting or changing words. The educational material is seen as a useful resource. The analysis draws on Rita Felski’s theoretical discussion of uses in relation to literature, and especially the concept of recognition and knowledge.

Research of L1 education is recently established in the Nordic countries. Since the turn of the century we have seen the emergence of national and Nordic research networks, conference and publication series, research programs, and the designation of positions as professors and associate professors. Studies of Nordic L1 research have taken stock of the disciplinary sub fields, but empirical studies of the L1 school subject as a unitary field are still in demand. The aim of this study is to investigate the emergence of Nordic L1 research and its present profile(s) through PhD research. The present study examines the abstracts of Danish, Finnish, Norwegian and Swedish L1 PhD dissertations defended between 2000 and 2017. The re-sults point to a growing field. A general observation is that the research focuses on reading and writing, whereas oral and aesthetical expressions are minor topics. Another result is a set of national differences which are related to governmental policy documents and school curricula. Further, the research has be-come more internationally oriented during recent years. The L1 research is characterized as a profession-alized region (Bernstein, 2003) with strong didactization (Ongstad, 2004), and a potential for powerful disciplinary knowledge (Lambert, 2017).

Pajtim Statovcis Min katt Jugoslavien är en av de mest uppmärksammade debutromanerna i Finland under 2010-talet. Dess mångtydighet, särskilt vad gäller symboliska och metaforiska tolkningsmöjligheter, har förundrat och fascinerat läsare både i Norden och internationellt. Romanens komplexitet gör den intressant såväl litterärt som litteraturdidaktiskt sett. Inom den nordiska litteraturdidaktiska forskningen har det de senaste åren vuxit ett intresse för att studera litteraturarbete med komplexa, litterära texter. Med utgångpunkt i begreppen kunskapsfält (Aase, 2005) och uafgørlighed (Johansen, 2018) utforskar och diskuterar vi i artikeln vilka litteraturdidaktiska överväganden en grupp gymnasielärare gör i samtal om romanen när deras avsikt är att använda romanen i litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av inspelade samtal mellan fyra finlandssvenska gymnasielärare. Analysen visar hur lärarnas litteraturdidaktiska överväganden utmynnar i en rad olika infallsvinklar på romanen, allt från att kontextualisera till att spegla, vidga och estetisera den litterära texten.

I artikeln presenteras resultat utifrån en enkätundersökning om fiktionsvanor på fritiden bland ämneslärarstudenter i svenska vid två svenska lärosäten hösten 2018. I enkäten efterfrågades dels omfattningen av fiktionsanvändningen i olika medier, dels om deltagarna hade tagit del av ett antal i förväg angivna titlar. Dessutom uppmanades deltagarna motivera sin medieanvändning i fritext. Enkätens data ställdes i relation till Bourdieus fält- och kapitalbegrepp. Resultaten visar att fiktionsanvändningen präglas av stor heterogenitet bland deltagarna avseende vilka medier som föredras, men också att det finns ett antal gemensamma kulturella erfarenheter som förenar studenterna inom svensklärarutbildningens fält. Framför allt gäller det sistnämnda tv-serier och film, men även skönlitteraturen uppvisar ett gemensamt kulturellt kapital. Undersökningens kvalitativa del visar att fritidens fiktionsanvändning helt präglas av avkoppling och underhållning, till skillnad mot utbildningens litteraturläsning, vilken ses som arbete.

Svenska med didaktisk inriktning framstår idag som ett starkt varumärke vilket samlar en stor mängd svensk forskning med tydlig skolrelevans. Termen uppstod som beteckning för en forskarskola, och samtidigt för ett nytt forskarutbildningsämne, men kom snart att användas för ett nationellt forskarnätverk, liksom för den konferensserie nätverket organiserar och dess publikationsserie. Ur dessa aktiviteter har successivt en ny användning av termen vuxit fram, där svenska med didaktisk inriktning också börjat beteckna ett mång- eller tvärdisciplinärt forskningsområde vars forskning också publiceras som artiklar utanför nätverkets konferensserie, eller som avhandlingar i andra forskarutbildningsämnen. Därmed har termen även börjat användas som tjänstebeteckningar för professorer och lektorer med ansvar inom detta område. Men som vi kommer att visa finns det en rad olika forskarutbildningsämnen inom detta område, som är både dynamiskt och komplext.

I den här artikeln ska vi teckna en bild av forskningsområdet svenska med didaktisk inriktning (fortsättningsvis SMDI) utifrån ett material bestående av abstrakt från de doktorsavhandlingar vid svenska lärosäten 2000–2014 vilka skulle kunna föras till forskningsområdet, totalt ett hundratal. Syftet med undersökningen är att visa hur kunskapsintressen i gränsytan mellan språk- litteratur- och utbildningsvetenskap framträder och förändras under perioden. Vi är intresserade av vilka bidrag de gamla disciplinerna, lämnat till SMDI-forskningen, liksom omvänt, vilka tecken det kanske finns på att disciplinerna själva förändras av sitt engagemang i denna didaktiskt inriktade forskning. Vi vill veta om det faktiskt kan vara något nytt som håller på att uppstå, så att det som tidigare sågs som ett gränsland nu kanske kan sägas utgöra ett nytt territorium. Till sist ska vi diskutera några typer av forskning och kunskapsintressen vi (ännu) sett mycket litet av, även om det är forskning som borde rymmas inom det vikallar SMDI.

För att förstå de här inringade förändringarna har vi utnyttjat begreppfrån Basil Bernsteins utbildningssociologi som ska presenteras i följandeavsnitt.

I denna intervjustudie undersöks litteraturundervisningen i svenska på IB-programmet ur ett lärarperspektiv. Vi intresserar oss för vad lärare som undervisar i litteratur på IB-programmet menar kännetecknar litteraturundervisningen där, utifrån ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Intervjustudien visar att litteraturundervisningen på IB utgår ifrån vad som kan karaktäriseras som komplexa texter, och att undervisningen präglas av djup snarare än bredd. En viktig faktor är det stora utrymme som litteraturundervisningen har. En annan faktor är att den djupgående undervisningen kräver komplexa texter med möjlighet både till analys och fördjupande diskussioner. En annan slutsats som kan dras utifrån intervjuerna är att de texter som läses har potential att bidra till en litteraturens främmandegöringseffekt. Därtill påverkar de slutprov som eleverna genomgår i slutet av utbildningen undervisningens innehåll och upplägg.

Questions about the function of literature are highly relevant,especially considering today’s great concern for the status of literature andfor young people’s reading. In this article we investigate easy-to-read, oreasy reader, a text type rapidly progressing in Sweden, and increasinglyhighlighted as a solution to the weak interest in reading among young peo-ple. Easy reader books originate from the democratic argument that every-one has the right to be able to read and to understand information. Althougha significant part of today’s Swedish book market consists of easy-to-readliterature, we know very little about the attitudes towards this literatureand its readers.While easy-to-read books are made accessible on the mar-ket through different channels, the authors and publishing houses play aparticularly important role.This article describes and discusses Swedishauthors’ and publishing houses’ values and attitudes to their books, theirreaders and their mission, through interviews with 15 authors and threepublishing houses conducted during 2014–2015. The article shows that thewill to do good is a major motivation to act within the easy-reading field. Theauthors and the publishing houses look upon their mission as very impor-tant for a group of struggling or reluctant readers. According to the authorsand publishing houses, this group requires texts that are characterized bysimplicity in terms of recognition of characters, settings and themes. Theyalso want to remove the stigmatization of easy readers, at the same time asthe books are intended to serve as a didactic tool. Our results also show thatthe majority of authors combine their writing with a large number of authorvisits in schools.

Det finns idag en oro om den sjunkande läsförmågan hos unga människor. I spåren av denna oro går att urskilja en tydlig trend där lättläst litteratur ökar i omfattning och utbredning. Målgruppen för lättläst har också breddats från tidigare. Numera ingår, förutom unga som har språkförsvårigheter som exempelvis dyslexi eller är nyanlända, också en betydligt större målgrupp av unga som är ointresserade av litteratur och kanske också ovilliga att läsa. I Sverige används lättlästa ungdomsromaner huvudsakligen på skolor och distribueras till läsarna av lärare och skolbibliotekarier. På biblioteken kategoriseras böckerna som skönlitteratur och både författare och förläggare förespråkar starkt att böckerna skall uppfattas och bli lästa som romaner. Icke desto mindre är böckerna oftast försedda med uppgiftsmaterial – eller lärarhandledningar – vars syfte är att hjälpa lärarna att planera och genomföra läsundervisningen. Denna typ av material brukar inte finnas med till “traditionell ungdomslitteratur”, vilket gör att utgivningen av lättläst skiljer sig från denna utgivning.

De bifogade lärarhandledningarna gör att lättläst realistisk ungdomslitteratur kan sägas befinna sig i ett spänningsfält mellan att läsas som skönlitteratur med de specifika läsarter som denna är förknippad med eller ett traditionellt läromedel. Forskning kring läromedel och skönlitteratur visar att de uppgiftskulturer som finns kring texterna främjar olika läsarter samtidigt som olika uppfattningar om syftet med den skönlitterära läsningen går att urskilja. Denna forskning visar bland annat att de uppgifter som finns med till de skönlitterära texterna i läromedel, ställer direkta innehållsfrågor, men också en rad frågor som ligger långt utanför texten och därmed för frågorna bort från skönlitteraturen som text. I denna artikel vill därför sätta ett specifikt fokus på det uppgiftsmaterial som tillhör de nyskrivna lättlästa böckerna i Sverige och diskutera vilka typer av läsning som det stödjer och om materialet uppvisar samma tendens som forskningen om läromedel i litteratur visar.

I denna artikel sätter vi skolbibliotekariers röster som litteraturförmedlare i fokus. Tidigare studier visar att denna grupp är en viktig aktör i kretsloppet kring lättläst skönlitteratur och syftet med artikeln är att ge ökad kunskap om skolbibliotekariernas värderingar om och roll i förmedlingen av lättläst på högstadiet och gymnasiet. Studien är en kvalitativ intervjustudie och materialet består av 9 semistrukturerade intervjuer med bibliotekarier, 1 man och 8 kvinnor på 7 orter spridda över landet. 6 av bibliotekarierna arbetar på gymnasiet och tre på högstadiet. Med utgångspunkt i modeller som beskriver olika yrkesidentiteter hos bibliotekarier, läspedagogiska roller hos skolbibliotekarier och legitimeringar för litteraturläsning för unga, analyserar vi de intervjuade bibliotekariernas uppfattningar om att förmedla lättläst. Resultaten som är kategoriserade i tre teman Oro för förändrade läsvanor i skolan, Olika läsdiskurser för olika elever och Lättläst och rollen som litteraturpedagog, visar att skolbibliotekarierna har en stor drivkraft i att verka i ”litteraturens tjänst”, samtidigt som de upplever stora utmaningar i uppgiften att vara litteraturförmedlare och litteraturpedagoger. Bibliotekarierna antar huvudsakligen identiteter som kulturförmedlare och ämnesspecialister och använder pragmatisk strategi där de vill att så många elever som möjligt ska läsa så mycket som möjligt. Bibliotekarierna ger också uttryck för att de i första hand förmedlar lättläst till en mindre grupp elever på högstadiet och gymnasiet, men att lättläst spelar en viktig roll för gruppen nyanlända elever.

Easy reading novels for young people have increased rapidly during the last years. Authors, publishers, librarians and teachers regard the novels a tool for teaching, and the books are advocated to offer children and teenagers that are considered demotivated and poor readers suitable texts. The democratic argument is vital for the text type is, i.e. that everyone has the right to have access to literary texts. From a critical literacy perspective, the aim of this article is to highlight and discuss aspects of democracy in Swedish classrooms. The empirical material consists of 18 interviews with authorsand publishers and text analysis of 17 novels with material for students and teachers. The article shows that authors and publishers use the democratic argument heavily when advocating for the text type. The novels show agender stereotype pattern and the instructions encourage an efferent reading. The article argues that it is important to have a critical perspective ifusing the easy readers in the classroom. 

In Sweden, publication of original feminist comics started in the 1970s and increased during the following decade. This article describes and analyses the Swedish feminist comics published in the Swedish radical journals Kvinnobulletinen and Vi Mänskor, as well as in the Fnitter anthologies. These comics, representing radical feminism, played an important role as forums for debate in a time when feminist comics were considered avant-garde. The most prominent themes were, first, the body, love and sexualities and, second, the labour market and legal rights. The most frequent visual style was a black contour line style on a white background, recalling the comics of Claire Bretécher, Aline Kominsky-Crumb and Franziska Becker. Humour and satire, including irony, were used as strategies to challenge the patriarchy and to contest the prevailing idea that women have no sense of humour.

‛Sweet sixteen’: role models, initiation and the Self (Annbritt Palo, Lena Manderstedt, Ylva Lindberg, Anna Nordenstam) The presentation is part of an interdisciplinary project examining and describing how teenagers make use of spaces in the 21st century. This study focus on the construction of role models in literature for young adults and in virtual communities. Several contemporary novels put on center stage a young female’s way to adulthood. These novels are also examples of media convergence, with the same content narrated in different media platforms, like fan forums and films (Jenkins 2006a; 2006b). As previously observed, interacting readers negotiate and renegotiate concepts of selves through reading and writing practices, like posts in fan forums and blogs (Manderstedt & Palo, 2009; Palo & Manderstedt, 2011). This study aims to identify and analyze the construction of behaviour and identity formation, represented in literature, and virtual communities devoted to these literary worlds. The specific objective is to contribute with knowledge about young adults’ perception and use of role models affecting their comprehension of self. In Sweden, where the L1 teaching includes multimodal texts and non-Swedish texts (Skolverket, 2011a, 2011b), this knowledge can help L1 teachers and teacher educators design the teaching of literature. The material consists of the first novels from Suzanne Collins’ The Hunger Games series and Veronica Roth’s Divergent series, the filmed versions thereof and data from four fan communities, discussing the literary works or films. The choice of collecting data from both contemporary popular literature/texts and fan communities draws on Swedish perspectives on literary studies and reading (Olin-Scheller & Wikström, 2010; Persson, 2012; Lindgren Leavenworth & Isaksson, 2013). Textual and visual analysis methods are applied on the material as well as an intersectional approach (de los Reyes & Mulinari, 2014). Concept of gender performance and the gaze are used analytically (Butler, (2006[1999]); de Lauretis, 2007), as well as theory on social semiotic (Kress, 2010; Kress & Selander, 2012). Findings suggest that in these novels and their converged media, the choices made by the female protagonist during her transition into adulthood marks the beginning of a personal development for the fictive character, but also of a change of the fictive universe. Keywords: Female protagonists, Adulthood, Media convergence, Fan communities, Literary meeting places References Butler, J. (2006[1999]). Gender trouble: feminism & the subversion of identity. New York: Routledge. Collins, S. (2009). The hunger games. New York: Scholastic. De Lauretis, T. & White, P. (2007). Figures of Resistance: Essays in Feminist Theory. University of Illinois Press. De los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. (1. ed.) Malmö: Liber. Jenkins, H. (2006a). Convergence culture. Where old & new media collide. New York: New York University Press. Jenkins, H. (2006b). Fans, bloggers & gamers: exploring participatory culture. New York: New York University Press. Kress, G. & Selander, S. (2012). Multimodal Design, Learning & Cultures of Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge. Lindgren Leavenworth, M. & Isaksson, M. (2013). Fanged fan fiction: variations on Twilight, True blood and The vampire diaries. Jefferson, North Carolina: McFarland & Company. Manderstedt, L & Palo, A. (2009). Världar att besöka eller bebo: Fan-gemenskaper som litterära mötesplatser. Tidskrift för litteraturvetenskap, Vol. 39. Nr 3-4, 39-50. Olin-Scheller, C. & Wikström, P. (2010). Författande fans. Lund: Studentlitteratur. Palo, A. & Manderstedt, L. (2011). Negotiating norms of gender & sexuality online Interdisciplinary Approaches to Twilight: Studies in Fiction, Media & a Contemporary Cultural Experience. Larsson, M. & Steiner, A. (eds.). Lund: Nordic Academic Press, ch. 8, 143-158. Persson, M. (2012). Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Roth, V. (2014). Divergent. ([New ed.]). London: Harper Collins. Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. www.skolverket.se Skolverket (2011b). Läroplan och ämnesplaner för gymnasieutbildning. www. skolverket.se