Change search
Refine search result
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bergman, Lotta
    et al.
    Malmö högskola.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Molloy, Gunilla
    Stockholms Universitet.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Makt, mening, motstånd: litteraturundervisningens dilemman och möjligheter2009Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 2.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Manderstedt, Lena
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Palo, Annbritt
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Why become a teacher?: Student teachers’ perceptions of the teaching profession and motives for career choice2018In: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 41, no 3, p. 266-281Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to discursively identify student teachers’ perceptions of the teaching profession early in their education and their motives for this career choice. Students wrote a letter sharing thoughts on why they want to become a teacher, how they regard the teaching profession and if someone inspired them in their career choice. The empirical data consists of 259 student texts from three Swedish teacher education programmes. The study employed a qualitative method denoting different categorizations compared to previous studies, emphasising the idea of multiple motives for career choice and the link to student teachers’ evolving pedagogical identity. Major differences can be distinguished among the programmes, emphasising different main motives and shifting incipient pedagogic identities. The results indicate the value of organising teacher education programmes drawing on multiple motives, which is expected to contribute positively to completion of teacher education and teacher retention in future profession.

  • 3.
    Graeske, Caroline
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Näsa för att läsa och känsla för att glänsa2015In: Svensk forskning om läsning och läsundervisning, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, p. 83-94Chapter in book (Refereed)
  • 4.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Att välja eller inte välja - det är frågan: om litteratururval i den postmoderna gymnasieskolan2005In: Perspektiv på didaktik: svenskämnet i fokus, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2005, p. 84-97Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 5.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    'Flumskolan' och svenskämnets död2008In: Svenskläraren : medlemsblad för Svensklärarföreningen, ISSN 0346-2412, no 1Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 6.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Förnimmelser av fiktion2011In: Svenskämnet i förändring?: Perspektiv på de nya kurs- och ämnesplanerna, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2011, p. 29-39Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Gamifying Shakespeare?: The teaching of literature in new media ecology2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Keywords: teaching of literature, fiction, gamification, multimodality, didactic design This presentation departs from a study concerning the demands and values of leisure time fiction use among youths and ends in a discussion of a theoretical framework for including game play (e.g. Juul 2005) in the teaching of literature. The data consists of texts, and observations of the use of them, from so-called multimodal text universes (novels, comics, games, art etc.) (e.g. Lundström & Olin-Scheller 2010). In the presentation I intend to answer some of the questions included in the research project; How do youths use multimodal text universes and what are the competencies needed to participate in the communities of practice that they form (Wenger 1998, Olin-Scheller & Wikström 2010)? What implications does leisure time use of fictions have for institutionalized mother tongue education? The presentation thus adds important perspectives to the research field of media ecology as well as the educational field. The theoretical and methodological approach is partly narratological, particularly as narratology has developed in relation to the study of new media forms (e.g. Murray 1997; Aarseth 1997; Ryan 2006), where, for example, interactivity is significant for understanding the plot in games and knowledge how to remediate and transform textual structures in multimodal text universe emerges (e.g. Lundström 2013). This text analytical approach is complemented by a model of didactic design as developed by Selander and Kress (2010). According to their model, a learning sequence comprises two transformation cycles, where students transform knowledge into a representation that can be discussed, assessed and graded. The presentation thus shows the similarities between old and new texts and readings of them, but also focuses new aspects of literacy required for using fictional texts in new media. This requires a broadening of the traditional literacy field, where both sociological (e.g. Goffman 1974) and socio-rhetorical (e.g. Burke 1967 and Brummett 1991) perspectives contributes with valuable aspects. An overall ambition with the project, and the presentation, is to try to take a step forward from the dichotomy that still seems to exist between school and leisure time texts and readings. Aarseth, E (1997). Cybertext. Perspectives on ergodic literature. Baltimore, Md: Johns Hopkins University Press Brummett, B (1991). Rhetorical dimensions of popular culture. Tuscaloosa: University of Alabama Press Burke, K (1967). The philosophy of literary form. Studies in symbolic action. Baton Rouge Goffman, E (1974). Frame analysis. An essay on the organization of experience. New York: Harper & Row Juul, J (2005). Half-real. Video games between real rules and fictional worlds. Cambridge, Mass: MIT Press Lundström, S (2013). ”Turist i fantasin. Om virtuella resor i rollspelsuniversum”. Resor i tid och rum. Festskrift till Margareta Petersson. Göteborg: Makadam förlag Lundström, S & Olin-Scheller, C (2010). ”Narrativ kompetens: En förutsättning i multimodala textuniversum?”. Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 3-4/2010. Murray, J (1997). Hamlet on the holodeck . The future of narrative in cyberspace. New York: Free Press Olin-Scheller, C & Wikström, P (2010). Författande fans. Om fanfiction och elevers literacyutveckling. Lund: Studentlitteratur Ryan, M-L (2005). Avatars of story. Minneapolis, Minn: University of Minnesota Press Selander, S and Kress, G (2010). Design för lärande - ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt Wenger, E (1998). Communities of practice. Learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press

  • 8.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Jakten på fortellinger: Barne- och ungdomslitteratur på tvers av medier : Elise Seip Tönnessen (Red). Oslo: Universitetsforlaget, 2014. (300 s.2015In: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 38, p. 1-4Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Litteraturpedagogiken i samhället2003In: Första nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Växjö 8 - 9 januari 2003 / [ed] Jan Einarsson; Gun Malmgren, Malmö: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2003, p. 11-34Conference paper (Other academic)
  • 10.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Pojkar kan inte läsa - eller?2008In: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, Vol. 1, no 3-4, p. 3-6Article in journal (Other academic)
  • 11. Lundström, Stefan
    Textens väg: om förutsättningar för texturval i gymnasieskolans svenskundervisning2007Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis looks at conditions for selections of fictional texts in the Swedish subject in the upper secondary school. Three different empirical materials have contributed to the understanding of what conditions there are for the texts to enter the classroom. The first material consists of national policy documents from 1970 to 2005. Here there is a tendency that the student goes from being an object for knowledge to becoming a subject that creates his/her own knowledge. With this development the contents and the given aims with the subject become more abstract, which leads to the framework of the curriculum becoming wider and more difficult to interpret. Simultaneously the focus is moved from mediation of given knowledge, to the development of an identity for the individual.The second material consists of debate and method articles from Svenskläraren, a magazine for members, published by an organisation of Swedish teachers. The study comprise articles from the same period of time as the national curricula. In the articles there are three tendencies reflecting the changes in the discourse of the Swedish subject. The first tendency shows how the overall ideological debate on the subject disappears during this period. The second tendency shows how discussions about the conceptions of the subject is replaced by more and more concrete examples of methods. The third tendency depicts that the concrete text selections have moved from being partly predetermined during the seventies to become debated during the eighties, to finally during the nineties end up in a situation where some texts has a sufficient cultural capital not to need justifications, whereas others need it.The third material consists of interviews with, and observations of, four active teachers, in order to find what conditions there are for text selections in their rhetoric and practice. The results show a clear impression of informal institutional factors and of the school culture. However, this seems to decrease with experience. There are big differences in how the teachers speak about text selections and text use and what the result becomes in practice. Here professionalism in form of knowledge in subject didactics could have a vast impact.

  • 12.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Texturval i retorik och praktik2008In: Femte Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: forskningens tillämpning i skolan : Växjö den 29-30 november 2007 / [ed] Maria Lindgren, Umeå: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2008, p. 118-129Conference paper (Other academic)
  • 13.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Turist i fantasin: Om virtuella resor i rollspelsuniversum2013In: Resor i tid och rum: festskrift till Margareta Petersson, Göteborg: Makadam Förlag, 2013, p. 253-266Chapter in book (Refereed)
  • 14.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Ungdomars fritidsfiktioner: Kompetenser och värden igår, idag och imorgon2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Framtidens berättelser är redan här – och har varit det ganska länge! Berättelser inkluderar sätt att konstruera verkligheten, skapa identitet och kan, i den mest konkreta betydelsen, brukas som arbetssätt, menar Bruner (1986). I berättandets användning skapas mening genom att kognitiva och affektiva aspekter vägs samman (Felski 2008). Så har det varit historiskt, så är det nu och så kommer det med stor sannolikhet att vara i framtiden. Samtidigt förändras berättandets uttrycksformer. Litteratur blir till spel, spel blir till film, film blir till tv-serier och så vidare, och allt medieras digitalt i konvergenskulturen (Jenkins 2006). Med utgångspunkt i ett empiriskt exempel bestående av en tonårings mediedagbok under några veckor önskar föredraget diskutera tre teoretiska aspekter av vad som förenar och skiljer berättande igår, idag och i framtiden. Den första handlar om transformation (Brummett 1991) i betydelsen hur meningsbärande fragment från olika medier, modaliteter och språk förenas i textmosaiker. Den andra berör emokognition (Palm 2009), dvs. läsupplevelsens olika verkningar som upplevs som värden, beroende på textens art och läsarens förutsättningar, förväntningar och engagemang. Den tredje aspekten diskuterar de narrativa kompetenser (Lundström & Olin-Scheller 2010) som utgör en förutsättning för att bli deltagare i så kallade multimodala textuniversum. Diskussionen utgår från fritidens användning av berättelser, men som fond och referenspunkt för lärande ligger den sedan tidigare väl beforskade skolläsningen av berättelser.

  • 15.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Vad gör ni?: om interaktivt berättande2008In: Ungdomskulturer - äger eller suger?: möjliga möten inom svenskämnet, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2008, p. 121-134Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Lundström, Stefan
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Vad är egentligen nytt i nya medier?2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Föredraget avser att med hjälp av några konkreta exempel presentera resultat kring ungdomars fritidsanvändning av fiktionstexter. Analysmaterialet utgörs av texter ur ett multimodalt textuniversum (romaner, serier, spel m.m.) samt av läsningen av dessa. Projektets metoder är således såväl textanalys som receptionsanalys. Den övergripande frågeställningen för de resultat som föredraget är en del av är vad läsning av texter i ”nya medier” innebär. Den huvudsakliga teoretiska utgångspunkten för föredragets begränsade omfång finns i narratologisk textförståelse, särskilt som den utvecklats i samband med studiet av nya medieformer (t.ex. Murray 1997, Aarseth 1997, Juul 2005). De narratologiska analyserna kontextualiseras och problematiseras med hjälp av andra perspektiv från forskningsprojektet, exempelvis sociologi, värdeteori och intersektionalitet.De resultat som presenteras visar likheter och olikheter mellan gamla och nya medier ur ett narratologiskt perspektiv, exempelvis det interaktiva kravets betydelse för förståelse av intrigen i spel och kunskapskrav för att remediera textuella strukturer i multimodala textuniversum. Framträdande tendenser i materialet är såväl en heterogenisering av medieanvändning, där varje person själv skapar sin medieidentitet, som en homogenisering av innehåll, där det snarast är bristen på mångfald och dialogiska perspektiv som vinner utrymme i texterna. Om detta egentligen är någonting nytt ur ett textläsningsperspektiv och hur skolan i sådana fall ska förhålla sig till fritidens fiktioner är de didaktiska frågor som avslutningsvis diskuteras.

  • 17.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Graeske, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Näsa för att läsa, känsla för att glänsa2013Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    I föredraget, som har formen av en debatt mellan de två föredragshållarna, presenteras en projektidé. Syftet med projektet är att undersöka hur lässtrategier och läsarpositioner från formella och informella lärandesammanhang kan mötas (jfr Aamotsbakken & Knudsen 2011). Tanken är att, med hjälp av elever och verksamma lärare i ett par utvalda referensklasser, skapa metoder för fiktionsförståelse i ett multimodalt webbaserat läromedel där de pedagogiska texterna designas (jfr Kress & Selander 2010) med hjälp av olika aktörer i olika rekontextualiseringsfält (jfr Bernstein 2000). Utgångspunkten finns såväl i traditionella perspektiv på läsning som i begreppsapparater från forskning kring texter i nya medier, exempelvis ergodiska texter, multiforma berättelser och interaktiva fiktioner (Aarseth 1997, Murray 1997, Montfort 2004) Läsaren skapar en identitet, tar del av information, löser problem och olika uppgifter för att komma vidare till nya nivåer, inte helt olikt spelande (jfr Juul 2005). Läsaren rör sig i en kontext som skapas av läsaren själv, men kontexten förhåller sig tydligt till svenskämnets centrala innehåll (Gy11, Svenska 1, 2, 3). I designarbetet ingår inte bara forskare utan också spelkonstruktörer, regissörer och musiker vid spel-, teater- och musikutbildningarna vid Luleå tekniska universitet. Även ett förlag kontaktas för medverkan och utgivning.Flera forskare har på senare tid pekat på den ökade klyftan mellan den läsning som sker i skolan och den som sker på fritiden och på de värden och narrativa kompetenser som multimodala medier genererar (se t.ex. Lundström/Olin-Scheller 2010). Detta projekt är ett led i att komma vidare i den debatten, då dagens läromedel för fiktionsförståelse i mycket låg utsträckning tar upp och förhåller sig till nya medier (Graeske 2013). I föredragets debatt om olika läsarter och kompetenser visas att det måste skapas nya vägar bort från gamla positioner och kunskapssyner och att nya verktyg och teorier behövs för att tolka och förstå fiktioner och nya medier. Denna projektidé handlar om att försöka finna några av de nya metoderna och i föredraget redovisas den vetenskapliga grunden för projektets läromedelsskapande.

  • 18.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Manderstedt, Lena
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Palo, Annbritt
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Den mätbara litteraturläsaren: En tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen2011In: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 20, no 2, p. 7-26Article in journal (Refereed)
  • 19.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Olin-Scheller, Christina
    Centrum för språk- och litteraturdidaktik, Karlstads universitet.
    Narrativ kompetens: En förutsättning i multimodala textuniversum?2010In: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 2010, no 3-4, p. 107-117Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Today’s media landscape is characterized by convergence culture, where the formats and the distribution of a narrative come together and create extensive multi modal text universe. At the same time the traditional division between producer and consumer is challenged. With examples from fan fiction and role playing games, the article discusses the notion of narrative competence as a possible way of understanding and describing the participation in multi modal text universe. Some of the things that characterize narrative competence are social interplay in a collective intelligence, to be able to discern plots and make creative imitations and to develop a meta reflective ability to be able to meet, try and understand one’s own reactions. One of the conclusions in the article is that if school education wishes to be experienced as relevant among students, it should include narrative competence. At the same time it will also increase the possibilities of reaching democratic goals.

  • 20.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Olin-Scheller, Christina
    Karlstads Universitet.
    Playing fiction: The use of semiotic resources in role play2014In: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 5, no 1, p. 149-166Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    taking two different kinds of role playing as examples, this article explores how semiotic resources are utilised within a certain context. Regarding these role-playing activities as examples of participative narratives, we discuss how the playing and fiction interaction works as semiotic remediation practices for teenagers and young adults. While actively becoming part of the story and ‘making’ themselves in interaction with fiction, they use semiotic resources not usually included in literacy competencies such as the body and various artifacts. This kind of participation in narrative indicates that we have a need for play not only as a first step in our socialisation to become a reader, but also as a tool for reading development throughout life.

  • 21.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Svensson, Anette
    Jönköping University.
    Fiktioner och textuniversum2017In: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer, Karlstad 24–25 november 2016 / [ed] Birgitta Ljung Egeland, Christina Olin-Scheller, Marie Tanner, Michael Tengberg, Karlstad: Karlstads universitet, 2017, p. 157-173Conference paper (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln tar sin utgångspunkt i de förändrade medievanor kring fiktion som konvergenskulturen innebär, närmare bestämt i de textuniversum som bildas kring ett visst innehåll. Textuniversum kännetecknas av att inkludera ett stort antal texter i olika medier, där det inte går att dra exakta gränser för innehållet. Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur deltagare bygger förståelse av innehållet i textuniversum. Detta nås genom att analysera delar av två exempel på textuniversum, Stolthet och fördom samt Fables, med avseende på hur deltagande i universumen möjliggör många olika meningsskapande erfarenheter. Studien bygger på textanalyser och visar hur transformation av meningsbärande delar, fragment, till helheter, mosaiker, kan skapa många olika förståelser av innehållet. Fragmenten transformeras från många olika medier och texter, vilket gör att de ofta kan förstås som transmediala förlängningar som skapar ett nätverk av texter. Fragmenten bidrar till, och ger en ökad förståelse för, kärntexten samt för helhetsbilden, mosaiken. För att analysera strukturer i dessa nätverk används i artikeln en begreppsapparat som utvecklats för att förstå narrativa strukturer i nya medieyttringar och belysa hur meningsskapande och fiktionsförståelse skapas vid konstruerande och användande av textuniversum som ett led i att bidra med kunskap om hur deltagare bygger förståelse av innehållet i textuniversum. Artikelns huvudresultat är att deltagande i textuniversum kräver nya sätt att förstå fiktionsanvändning samt att fokus skiftar från klassiska narratologiska textbeskrivningar mot hur deltagare upplever berättelser och konstruerar sammanhang utifrån dem, vilket i förlängningen kan påverka också undervisningen kring fiktion i skolan.

  • 22.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education.
    Svensson, Anette
    Kärlek och galenskap - intertextualitet i Anne på Grönkulla och Batman som textuniversum2019In: Digitalt / [ed] Anna Nordenstam, Suzanne Parmenius-Swärd, Natur och kultur, 2019, p. 44-59Chapter in book (Other academic)
  • 23.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Svensson, Anette
    Jönköping University .
    Ungdomars fiktionsvanor2017In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, no 2, p. 30-51Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    his article reports on a questionnaire study conducted among Swedish teenagers aged 17-18. The study aims to map out their use of fictional texts through various media forms in the two contexts school and recreational time. The study, which has a quantitative approach, focuses on mediation, gender, and study orientation, when exploring the media habits of Swedish teenagers. The results show that although the participants read fiction, they spend much more time using fictional texts in other media forms, such as computer games, TV-series, and films. Gender differences are visible in that men play computer games and women read literature to a greater extent. There are few prominent differences concerning the choice of educational programme. Instead, the results show that divergence should be considered on an individual level, and that large differences in media use can occur within the same school class. The results are discussed from a media ecological as well as a mediatization perspective, and in relation to an educational context.

  • 24.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Education, Language, and Teaching.
    Svensson, Anette
    Jönköping University.
    Worlds of many languages: Learning from fiction in multimodal text universes2015Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Most young people in their late teens in Sweden, and probably also in many other parts of the world, devote several hours every day to fictional stories. The stories help them to construct realites, create identities, and can, in the most concrete sense, be used as tools in different ways, Bruner (1986) claims. Narrative forms of expression are, however, currently in transition. Novels becomes games, games become movies, movies become TV-series and so on, and everything is mediated digitally and globally in a convergence culture (Jenkins 2006). This cultural transfer places great demands on young people's cutural, medial, and linguistic skills.Based on studies conducted through surveys and media journals among people aged 17-18 years, the paper discusses theoretical aspects relevant for literary studies and foreign language learning in a broad sense. The first aspect is transformation (Brummett 1991), that is, the usefulness of combining fragments of different cultures, languages, media, and modalities into text mosaics. This transformation is made possible through various transferal processes, such as the transfer of a story from one medium to another, from one genre to another, from one culture to another etc. Transformation is an essential part of a second aspect, narrative competence (Lundström & Olin-Scheller 2014), which is needed to become a participant in so-called multimodal text universes. In these, an initial story, for example, the story of Harry Potter, is in a constant move between different cultural spaces, semiotic systems, and languages in a way that makes it impossible to isolate the learning of a single language in the way that is or was often achieved in the organisation of institutionalized language teaching. Hence, this paper shows and discusses how the use of fictional stories functions as a way to transgress through different cultural and linguistic systems, and in extension functions as a means for language acquisition.

1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf