Endre søk
Begrens søket
1 - 33 of 33
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergman, Lotta
    et al.
    Malmö högskola.
    Hultin, Eva
    Örebro universitet.
    Molloy, Gunilla
    Stockholms Universitet.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Makt, mening, motstånd: litteraturundervisningens dilemman och möjligheter2009Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Palo, Annbritt
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Why become a teacher?: Student teachers’ perceptions of the teaching profession and motives for career choice2018Inngår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 41, nr 3, s. 266-281Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study is to discursively identify student teachers’ perceptions of the teaching profession early in their education and their motives for this career choice. Students wrote a letter sharing thoughts on why they want to become a teacher, how they regard the teaching profession and if someone inspired them in their career choice. The empirical data consists of 259 student texts from three Swedish teacher education programmes. The study employed a qualitative method denoting different categorizations compared to previous studies, emphasising the idea of multiple motives for career choice and the link to student teachers’ evolving pedagogical identity. Major differences can be distinguished among the programmes, emphasising different main motives and shifting incipient pedagogic identities. The results indicate the value of organising teacher education programmes drawing on multiple motives, which is expected to contribute positively to completion of teacher education and teacher retention in future profession.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Graeske, Caroline
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Näsa för att läsa och känsla för att glänsa2015Inngår i: Svensk forskning om läsning och läsundervisning, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2015, s. 83-94Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Graeske, Caroline
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Smith, Emelie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik, medier och teater.
    Thunberg, Stina
    Vallin, Håkan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Medier, ljudteknik och teater.
    Spawn 2.0 — Att spela sig till läsning2020Inngår i: Litteraturdidaktik: Språkämnen i samverkan / [ed] Ylva Lindberg, Anette Svensson, Stockholm: Natur och kultur, 2020, s. 42-63Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har flera studier visat att svenska elevers läsförmåga sjunker. I detta kapitel presenteras en testad speldesign som avser att utveckla elevers förmågaoch lust att läsa skönlitterära klassiker. Designen baseras på läroplanen förgrundskolans senare år och inkluderar spelelementen avatarer, uppdrag, interaktivitetoch erfarenhetspoäng. I projektet har läsforskare samarbetat med forskare inom visuell gestaltning samt med lärare och elever. Med utgångspunkt i metoden Design Based Research har designen testats i en undervisningssituation med målet att utveckla en digital lärplattform som kan matas med olika innehåll relaterat till litteraturundervisning. Tentativa resultat visar att speldesignelementen avatar, uppdrag och erfarenhetspoäng verkar ha potential i undervisningen, medan interaktivitet behöver utforskas ytterligare.

  • 5.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Att välja eller inte välja - det är frågan: om litteratururval i den postmoderna gymnasieskolan2005Inngår i: Perspektiv på didaktik: svenskämnet i fokus, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2005, s. 84-97Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Elise Seip Tønnessen (red.), Jakten på fortellinger: Barne- og ungdomslitteratur på tvers av medier2015Inngår i: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, Vol. 38, s. 1-4Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    'Flumskolan' och svenskämnets död2008Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Förnimmelser av fiktion2011Inngår i: Svenskämnet i förändring?: Perspektiv på de nya kurs- och ämnesplanerna, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2011, s. 29-39Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Gamifying Shakespeare?: The teaching of literature in new media ecology2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Keywords: teaching of literature, fiction, gamification, multimodality, didactic design This presentation departs from a study concerning the demands and values of leisure time fiction use among youths and ends in a discussion of a theoretical framework for including game play (e.g. Juul 2005) in the teaching of literature. The data consists of texts, and observations of the use of them, from so-called multimodal text universes (novels, comics, games, art etc.) (e.g. Lundström & Olin-Scheller 2010). In the presentation I intend to answer some of the questions included in the research project; How do youths use multimodal text universes and what are the competencies needed to participate in the communities of practice that they form (Wenger 1998, Olin-Scheller & Wikström 2010)? What implications does leisure time use of fictions have for institutionalized mother tongue education? The presentation thus adds important perspectives to the research field of media ecology as well as the educational field. The theoretical and methodological approach is partly narratological, particularly as narratology has developed in relation to the study of new media forms (e.g. Murray 1997; Aarseth 1997; Ryan 2006), where, for example, interactivity is significant for understanding the plot in games and knowledge how to remediate and transform textual structures in multimodal text universe emerges (e.g. Lundström 2013). This text analytical approach is complemented by a model of didactic design as developed by Selander and Kress (2010). According to their model, a learning sequence comprises two transformation cycles, where students transform knowledge into a representation that can be discussed, assessed and graded. The presentation thus shows the similarities between old and new texts and readings of them, but also focuses new aspects of literacy required for using fictional texts in new media. This requires a broadening of the traditional literacy field, where both sociological (e.g. Goffman 1974) and socio-rhetorical (e.g. Burke 1967 and Brummett 1991) perspectives contributes with valuable aspects. An overall ambition with the project, and the presentation, is to try to take a step forward from the dichotomy that still seems to exist between school and leisure time texts and readings. Aarseth, E (1997). Cybertext. Perspectives on ergodic literature. Baltimore, Md: Johns Hopkins University Press Brummett, B (1991). Rhetorical dimensions of popular culture. Tuscaloosa: University of Alabama Press Burke, K (1967). The philosophy of literary form. Studies in symbolic action. Baton Rouge Goffman, E (1974). Frame analysis. An essay on the organization of experience. New York: Harper & Row Juul, J (2005). Half-real. Video games between real rules and fictional worlds. Cambridge, Mass: MIT Press Lundström, S (2013). ”Turist i fantasin. Om virtuella resor i rollspelsuniversum”. Resor i tid och rum. Festskrift till Margareta Petersson. Göteborg: Makadam förlag Lundström, S & Olin-Scheller, C (2010). ”Narrativ kompetens: En förutsättning i multimodala textuniversum?”. Tidskrift för litteraturvetenskap, nr 3-4/2010. Murray, J (1997). Hamlet on the holodeck . The future of narrative in cyberspace. New York: Free Press Olin-Scheller, C & Wikström, P (2010). Författande fans. Om fanfiction och elevers literacyutveckling. Lund: Studentlitteratur Ryan, M-L (2005). Avatars of story. Minneapolis, Minn: University of Minnesota Press Selander, S and Kress, G (2010). Design för lärande - ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt Wenger, E (1998). Communities of practice. Learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press

  • 10.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Intrig och interaktivitet: Om litterära värden i rollspel2020Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 50, nr 1, s. 60-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Te aim of this article is to contribute to the current academic discourse on how meaning is created in the practise of roleplaying games, and to critically discuss the particular type of aesthetic experience that roleplaying games can provide. Te empirical material consists of a readymade adventure, audio recordings of authentic roleplaying sessions, and interviews with the participants. Te analysis is based on theories on the value of literature reading and on theories concerning narrative aspects of games. Te results show that a perceived intrigue has a bearing on how the players create meaning in the gaming situation, and that literary values to some extent can be used to describe the aesthetic impact of roleplaying, but also that the function of interactivity in games can deepen as well as prevent this impact.

  • 11.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Litteraturpedagogiken i samhället2003Inngår i: Första nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Växjö 8 - 9 januari 2003 / [ed] Jan Einarsson; Gun Malmgren, Malmö: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2003, s. 11-34Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Pojkar kan inte läsa - eller?2008Inngår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, Vol. 1, nr 3-4, s. 3-6Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik.
    Spel som berättelser2021Inngår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 15, nr 2, s. 131-147Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to contribute with knowledge of how games are regarded as stories. Based on a discourse analysis of game reviews from the years 1999, 2009 and 2019 in a specialized computer games magazine, Svenska PCGamer, the article distinguishes between four discourses on games. These focus on, respectively, visual design, intrigue and interactivity, text analysis and the experience of gaming. The analysis shows that, in the period, the discourses shift to regarding games increasingly as an aesthetic experience akin to reading fiction and watching films. However, specific aspects, such as interactivity and genre, distinguish the phenomenon of gaming from other mediations of fiction. The article presents these findings and discusses them from an education perspective, where games can serve as a complement to printed fiction, movies and other fictional texts in Swedish L1.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14. Lundström, Stefan
    Textens väg: om förutsättningar för texturval i gymnasieskolans svenskundervisning2007Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis looks at conditions for selections of fictional texts in the Swedish subject in the upper secondary school. Three different empirical materials have contributed to the understanding of what conditions there are for the texts to enter the classroom. The first material consists of national policy documents from 1970 to 2005. Here there is a tendency that the student goes from being an object for knowledge to becoming a subject that creates his/her own knowledge. With this development the contents and the given aims with the subject become more abstract, which leads to the framework of the curriculum becoming wider and more difficult to interpret. Simultaneously the focus is moved from mediation of given knowledge, to the development of an identity for the individual.The second material consists of debate and method articles from Svenskläraren, a magazine for members, published by an organisation of Swedish teachers. The study comprise articles from the same period of time as the national curricula. In the articles there are three tendencies reflecting the changes in the discourse of the Swedish subject. The first tendency shows how the overall ideological debate on the subject disappears during this period. The second tendency shows how discussions about the conceptions of the subject is replaced by more and more concrete examples of methods. The third tendency depicts that the concrete text selections have moved from being partly predetermined during the seventies to become debated during the eighties, to finally during the nineties end up in a situation where some texts has a sufficient cultural capital not to need justifications, whereas others need it.The third material consists of interviews with, and observations of, four active teachers, in order to find what conditions there are for text selections in their rhetoric and practice. The results show a clear impression of informal institutional factors and of the school culture. However, this seems to decrease with experience. There are big differences in how the teachers speak about text selections and text use and what the result becomes in practice. Here professionalism in form of knowledge in subject didactics could have a vast impact.

  • 15.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Texturval i retorik och praktik2008Inngår i: Femte Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: forskningens tillämpning i skolan : Växjö den 29-30 november 2007 / [ed] Maria Lindgren, Umeå: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2008, s. 118-129Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Turist i fantasin: Om virtuella resor i rollspelsuniversum2013Inngår i: Resor i tid och rum: festskrift till Margareta Petersson, Göteborg: Makadam Förlag, 2013, s. 253-266Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik.
    Ungdomars fiktionsvanor och ”det gemensamma” i ett utbildningsperspektiv2023Inngår i: Ämnesdidaktiska perspektiv på språk och litteratur: Åttonde nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning (NNMF8) / [ed] AnnaCarin Billing; Jenny Wiksten Folkeryd; Åsa af Geijerstam; Yvonne Hallesson; Andreas Nord; Olle Nordberg; Anne Palmér, Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2023, s. 37-62Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Ungdomars fritidsfiktioner: Kompetenser och värden igår, idag och imorgon2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Framtidens berättelser är redan här – och har varit det ganska länge! Berättelser inkluderar sätt att konstruera verkligheten, skapa identitet och kan, i den mest konkreta betydelsen, brukas som arbetssätt, menar Bruner (1986). I berättandets användning skapas mening genom att kognitiva och affektiva aspekter vägs samman (Felski 2008). Så har det varit historiskt, så är det nu och så kommer det med stor sannolikhet att vara i framtiden. Samtidigt förändras berättandets uttrycksformer. Litteratur blir till spel, spel blir till film, film blir till tv-serier och så vidare, och allt medieras digitalt i konvergenskulturen (Jenkins 2006). Med utgångspunkt i ett empiriskt exempel bestående av en tonårings mediedagbok under några veckor önskar föredraget diskutera tre teoretiska aspekter av vad som förenar och skiljer berättande igår, idag och i framtiden. Den första handlar om transformation (Brummett 1991) i betydelsen hur meningsbärande fragment från olika medier, modaliteter och språk förenas i textmosaiker. Den andra berör emokognition (Palm 2009), dvs. läsupplevelsens olika verkningar som upplevs som värden, beroende på textens art och läsarens förutsättningar, förväntningar och engagemang. Den tredje aspekten diskuterar de narrativa kompetenser (Lundström & Olin-Scheller 2010) som utgör en förutsättning för att bli deltagare i så kallade multimodala textuniversum. Diskussionen utgår från fritidens användning av berättelser, men som fond och referenspunkt för lärande ligger den sedan tidigare väl beforskade skolläsningen av berättelser.

  • 19.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Vad gör ni?: om interaktivt berättande2008Inngår i: Ungdomskulturer - äger eller suger?: möjliga möten inom svenskämnet, Stockholm: Svensklärarföreningen , 2008, s. 121-134Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Vad är egentligen nytt i nya medier?2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Föredraget avser att med hjälp av några konkreta exempel presentera resultat kring ungdomars fritidsanvändning av fiktionstexter. Analysmaterialet utgörs av texter ur ett multimodalt textuniversum (romaner, serier, spel m.m.) samt av läsningen av dessa. Projektets metoder är således såväl textanalys som receptionsanalys. Den övergripande frågeställningen för de resultat som föredraget är en del av är vad läsning av texter i ”nya medier” innebär. Den huvudsakliga teoretiska utgångspunkten för föredragets begränsade omfång finns i narratologisk textförståelse, särskilt som den utvecklats i samband med studiet av nya medieformer (t.ex. Murray 1997, Aarseth 1997, Juul 2005). De narratologiska analyserna kontextualiseras och problematiseras med hjälp av andra perspektiv från forskningsprojektet, exempelvis sociologi, värdeteori och intersektionalitet.De resultat som presenteras visar likheter och olikheter mellan gamla och nya medier ur ett narratologiskt perspektiv, exempelvis det interaktiva kravets betydelse för förståelse av intrigen i spel och kunskapskrav för att remediera textuella strukturer i multimodala textuniversum. Framträdande tendenser i materialet är såväl en heterogenisering av medieanvändning, där varje person själv skapar sin medieidentitet, som en homogenisering av innehåll, där det snarast är bristen på mångfald och dialogiska perspektiv som vinner utrymme i texterna. Om detta egentligen är någonting nytt ur ett textläsningsperspektiv och hur skolan i sådana fall ska förhålla sig till fritidens fiktioner är de didaktiska frågor som avslutningsvis diskuteras.

  • 21.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Graeske, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Näsa för att läsa, känsla för att glänsa2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I föredraget, som har formen av en debatt mellan de två föredragshållarna, presenteras en projektidé. Syftet med projektet är att undersöka hur lässtrategier och läsarpositioner från formella och informella lärandesammanhang kan mötas (jfr Aamotsbakken & Knudsen 2011). Tanken är att, med hjälp av elever och verksamma lärare i ett par utvalda referensklasser, skapa metoder för fiktionsförståelse i ett multimodalt webbaserat läromedel där de pedagogiska texterna designas (jfr Kress & Selander 2010) med hjälp av olika aktörer i olika rekontextualiseringsfält (jfr Bernstein 2000). Utgångspunkten finns såväl i traditionella perspektiv på läsning som i begreppsapparater från forskning kring texter i nya medier, exempelvis ergodiska texter, multiforma berättelser och interaktiva fiktioner (Aarseth 1997, Murray 1997, Montfort 2004) Läsaren skapar en identitet, tar del av information, löser problem och olika uppgifter för att komma vidare till nya nivåer, inte helt olikt spelande (jfr Juul 2005). Läsaren rör sig i en kontext som skapas av läsaren själv, men kontexten förhåller sig tydligt till svenskämnets centrala innehåll (Gy11, Svenska 1, 2, 3). I designarbetet ingår inte bara forskare utan också spelkonstruktörer, regissörer och musiker vid spel-, teater- och musikutbildningarna vid Luleå tekniska universitet. Även ett förlag kontaktas för medverkan och utgivning.Flera forskare har på senare tid pekat på den ökade klyftan mellan den läsning som sker i skolan och den som sker på fritiden och på de värden och narrativa kompetenser som multimodala medier genererar (se t.ex. Lundström/Olin-Scheller 2010). Detta projekt är ett led i att komma vidare i den debatten, då dagens läromedel för fiktionsförståelse i mycket låg utsträckning tar upp och förhåller sig till nya medier (Graeske 2013). I föredragets debatt om olika läsarter och kompetenser visas att det måste skapas nya vägar bort från gamla positioner och kunskapssyner och att nya verktyg och teorier behövs för att tolka och förstå fiktioner och nya medier. Denna projektidé handlar om att försöka finna några av de nya metoderna och i föredraget redovisas den vetenskapliga grunden för projektets läromedelsskapande.

  • 22.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Manderstedt, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Palo, Annbritt
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Den mätbara litteraturläsaren: En tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen2011Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 20, nr 2, s. 7-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Nordenstam, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Svensklärarstudenters fiktionsvanor på fritiden2019Inngår i: Genom texter och världar: Svenska och litteratur med didaktisk inriktning - festskrift till Ria Heilä-Ylikallio / [ed] Heidi Höglund, Sofia Jusslin, Matilda Ståhl & Anders Westerlund, Åbo: Åbo Akademi University Press , 2019, s. 235-251Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I artikeln presenteras resultat utifrån en enkätundersökning om fiktionsvanor på fritiden bland ämneslärarstudenter i svenska vid två svenska lärosäten hösten 2018. I enkäten efterfrågades dels omfattningen av fiktionsanvändningen i olika medier, dels om deltagarna hade tagit del av ett antal i förväg angivna titlar. Dessutom uppmanades deltagarna motivera sin medieanvändning i fritext. Enkätens data ställdes i relation till Bourdieus fält- och kapitalbegrepp. Resultaten visar att fiktionsanvändningen präglas av stor heterogenitet bland deltagarna avseende vilka medier som föredras, men också att det finns ett antal gemensamma kulturella erfarenheter som förenar studenterna inom svensklärarutbildningens fält. Framför allt gäller det sistnämnda tv-serier och film, men även skönlitteraturen uppvisar ett gemensamt kulturellt kapital. Undersökningens kvalitativa del visar att fritidens fiktionsanvändning helt präglas av avkoppling och underhållning, till skillnad mot utbildningens litteraturläsning, vilken ses som arbete.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Olin-Scheller, Christina
    Centrum för språk- och litteraturdidaktik, Karlstads universitet.
    Narrativ kompetens: En förutsättning i multimodala textuniversum?2010Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 2010, nr 3-4, s. 107-117Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Today’s media landscape is characterized by convergence culture, where the formats and the distribution of a narrative come together and create extensive multi modal text universe. At the same time the traditional division between producer and consumer is challenged. With examples from fan fiction and role playing games, the article discusses the notion of narrative competence as a possible way of understanding and describing the participation in multi modal text universe. Some of the things that characterize narrative competence are social interplay in a collective intelligence, to be able to discern plots and make creative imitations and to develop a meta reflective ability to be able to meet, try and understand one’s own reactions. One of the conclusions in the article is that if school education wishes to be experienced as relevant among students, it should include narrative competence. At the same time it will also increase the possibilities of reaching democratic goals.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Olin-Scheller, Christina
    Department of Arts and Education, Karlstad University, 651 88 Karlstad, Sweden.
    Playing fiction: The use of semiotic resources in role play2014Inngår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 5, nr 1, s. 149-166Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    By taking two different kinds of role playing as examples, this article explores how semiotic resources are utilised within a certain context. Regarding these role-playing activities as examples of participative narratives, we discuss how the playing and fiction interaction works as semiotic remediation practices for teenagers and young adults. While actively becoming part of the story and ‘making’ themselves in interaction with fiction, they use semiotic resources not usually included in literacy competencies such as the body and various artifacts. This kind of participation in narrative indicates that we have a need for play not only as a first step in our socialisation to become a reader, but also as a tool for reading development throughout life.

  • 26.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Svensson, Anette
    Jönköping University.
    Fiktioner och textuniversum2017Inngår i: Tolfte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Textkulturer, Karlstad 24–25 november 2016 / [ed] Birgitta Ljung Egeland, Christina Olin-Scheller, Marie Tanner, Michael Tengberg, Karlstad: Karlstads universitet, 2017, s. 157-173Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln tar sin utgångspunkt i de förändrade medievanor kring fiktion som konvergenskulturen innebär, närmare bestämt i de textuniversum som bildas kring ett visst innehåll. Textuniversum kännetecknas av att inkludera ett stort antal texter i olika medier, där det inte går att dra exakta gränser för innehållet. Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur deltagare bygger förståelse av innehållet i textuniversum. Detta nås genom att analysera delar av två exempel på textuniversum, Stolthet och fördom samt Fables, med avseende på hur deltagande i universumen möjliggör många olika meningsskapande erfarenheter. Studien bygger på textanalyser och visar hur transformation av meningsbärande delar, fragment, till helheter, mosaiker, kan skapa många olika förståelser av innehållet. Fragmenten transformeras från många olika medier och texter, vilket gör att de ofta kan förstås som transmediala förlängningar som skapar ett nätverk av texter. Fragmenten bidrar till, och ger en ökad förståelse för, kärntexten samt för helhetsbilden, mosaiken. För att analysera strukturer i dessa nätverk används i artikeln en begreppsapparat som utvecklats för att förstå narrativa strukturer i nya medieyttringar och belysa hur meningsskapande och fiktionsförståelse skapas vid konstruerande och användande av textuniversum som ett led i att bidra med kunskap om hur deltagare bygger förståelse av innehållet i textuniversum. Artikelns huvudresultat är att deltagande i textuniversum kräver nya sätt att förstå fiktionsanvändning samt att fokus skiftar från klassiska narratologiska textbeskrivningar mot hur deltagare upplever berättelser och konstruerar sammanhang utifrån dem, vilket i förlängningen kan påverka också undervisningen kring fiktion i skolan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Svensson, Anette
    Kärlek och galenskap: intertextualitet i Anne på Grönkulla och Batman som textuniversum2019Inngår i: Digitalt / [ed] Anna Nordenstam, Suzanne Parmenius-Swärd, Natur och kultur, 2019, s. 44-59Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Svensson, Anette
    Jönköping University .
    Ungdomars fiktionsvanor2017Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 5, nr 2, s. 30-51Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna artikel redovisar en enkätstudie utförd bland svenska tonåringar i åldern 17-18 år. Studien syftar till att kartlägga deras användning av fiktion i olika medieformer i kontexterna skola och fritid. Studien har en kvantitativ ansats och fokuserar på aspekterna medieringstyp, kön och studieinriktning. Resultaten visar att även om deltagarna läser skönlitteratur, tillbringar de mycket mer tid med fiktion i andra medieformer, såsom datorspel, tv-serier och film. Könsskillnader syns i att män spelar datorspel och kvinnor läser skönlitteratur i större utsträckning. Det finns få framträdande skillnader mellan elevgrupper med olika studieinriktning. Istället visar resultaten att skillnader i medieanvändning framför allt ska beaktas på individnivå, och att stora skillnader kan finnas inom samma skolklass. Resultaten diskuteras utifrån ett medieekologiskt och ett medialiseringsperspektiv i relation till utbildningssammanhang.

  • 29.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Svensson, Anette
    Jönköping University.
    Worlds of many languages: Learning from fiction in multimodal text universes2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Most young people in their late teens in Sweden, and probably also in many other parts of the world, devote several hours every day to fictional stories. The stories help them to construct realites, create identities, and can, in the most concrete sense, be used as tools in different ways, Bruner (1986) claims. Narrative forms of expression are, however, currently in transition. Novels becomes games, games become movies, movies become TV-series and so on, and everything is mediated digitally and globally in a convergence culture (Jenkins 2006). This cultural transfer places great demands on young people's cutural, medial, and linguistic skills.Based on studies conducted through surveys and media journals among people aged 17-18 years, the paper discusses theoretical aspects relevant for literary studies and foreign language learning in a broad sense. The first aspect is transformation (Brummett 1991), that is, the usefulness of combining fragments of different cultures, languages, media, and modalities into text mosaics. This transformation is made possible through various transferal processes, such as the transfer of a story from one medium to another, from one genre to another, from one culture to another etc. Transformation is an essential part of a second aspect, narrative competence (Lundström & Olin-Scheller 2014), which is needed to become a participant in so-called multimodal text universes. In these, an initial story, for example, the story of Harry Potter, is in a constant move between different cultural spaces, semiotic systems, and languages in a way that makes it impossible to isolate the learning of a single language in the way that is or was often achieved in the organisation of institutionalized language teaching. Hence, this paper shows and discusses how the use of fictional stories functions as a way to transgress through different cultural and linguistic systems, and in extension functions as a means for language acquisition.

  • 30.
    Lundström, Stefan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Svensson, Anette
    Jönköping University.
    Worlds of many languages. Transformations in fictional text universes2020Inngår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 6, nr 3, s. 152-169Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a study of how meaning is created when participating in a fictional text universe, and thereby provides insight into literacy aspects of recreational use of fictional stories. The analysed material consists of transcriptions of pen-and-paper role-playing sessions. The results show that the role-players transform fragments of information from different languages, modalities and semiotic systems into the situated practice of role-playing. In the conclusion, the competence to transform in relation to the role-playing, and in a wider context to participate in text universes, is discussed as a multiliteracies competence needed in the situated activity. The way in which language and communication is used requires, among other things, the ability to integrate different languages, modalities and semiotic systems, which in turn opens up new perspectives on what literacy in a recreational use of text universes can be.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Strandberg, Agnes
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik.
    Dagen då Halliday mötte Nussbaum2022Inngår i: Språk och litteratur - en omöjlig eller skön förening?: 15:e nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Lund, 2022, Vol. 15, s. 31-32Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I gymnasieskolan är svensklärares uppdrag såväl att utveckla demokratiska medborgare som att arbetamed litteraturanalys och att lära eleverna upptäcka språkets struktur. En förening av dessa kan te sigsom en utmaning, särskilt mot bakgrund av hur läroplanen delar in kunskapskraven. För att förstå dentransformeringsprocess som äger rum när litterär och språklig analys förenas medvärdegrundsuppdraget i undervisningspraktiken måste lärarperspektivet inkluderas (jfr Shulman, 1987).Syftet med det här föredraget är därför att presentera hur lärare i praktiken kan hantera denna föreningsamt de didaktiska möjligheter som där finns.Utifrån Hallidays systemisk-funktionella grammatik har Myhill et al. (2020) utvecklat pedagogiskaprinciper för en kontextualiserad grammatikundervisning som tar sin utgångspunkt i exempelvisskönlitterära texter. I en sådan undervisning kan grammatisk analys förenas med andra kunskapskrav. Iföredraget kommer en undervisningsutvecklande designstudie att presenteras, där forskare och läraretillsammans har iscensatt en kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolan. Iundervisningsdesignen arbetade eleverna med olika språklaborationer vid läsningen av en roman, därockså litteraturens möjligheter att utveckla kritiskt tänkande och demokratiska förhållningssätt togstillvara (jfr Nussbaum, 2020). Datamaterialet som utgör grunden för presentationen är ljudinspeladefokusgruppsamtal med de deltagande lärarna under designprocessen.Av resultaten framgår att den dissekering av den skönlitterära texten som språklaborationerna delvisinnebär också gör att eleverna djupare engagerar sig i romanens innehåll på det sätt som Nussbaummenar att litteraturen har potential för. Utifrån resultaten diskuterar vi studiens implikationer försvenskämnet, där litteratur och språk ur ett lärarperspektiv är oundvikligt förenade. Det finns behov avatt lärare explicitgör hur detta går till i undervisningspraktiken och därför behöver lärare i störreutsträckning inkluderas i forskningsprocessen. Avslutningsvis diskuteras implikationer för lärarutbildningoch vikten av att ta hänsyn till undervisningspraktiken för att möten mellan språk och litteratur ska kunnahanteras.

  • 32.
    Strandberg, Agnes
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Pedagogik, språk och ämnesdidaktik.
    Design för kontextualiserad grammatikundervisning2023Inngår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 11, nr 2, s. 53-77Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln utgår från en designbaserad forskningsansats där forskare och lärare i samverkan har skapat och genomfört kontextualiserad grammatikundervisning. I artikeln analyseras vilka förutsättningar som designelementen induktiva arbetssätt, diskussion, visualisering och integrering skapar för att arbeta med gymnasieelevers metalingvistiska förståelse. Materialet består av fokusgruppsamtal med lärarna, elevenkäter och observationsanteckningar av forskaren. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att den öppna ingång som de induktiva gruppövningarna innebar, skapade goda förutsättningar för att tala om språkets form och funktion, men också att den utmanade lärarens roll som kunskapsförmedlare. Användningen av färgkoder i undervisningen visade sig även fungera som ett gemensamt språk när elever är i färd med att utveckla metalingvistisk förståelse. Grammatikens integrering till andra innehållsmoment i svenskundervisningen skapade slutligen ett helhetsperspektiv på språket och därmed svenskämnet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33. Svensson, Anette
    et al.
    Lundström, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Text Universe: A Pedagogical Strategy to Teach Literary Classics2019Inngår i: Virtual Sites as Learning Spaces: Critical Issues on Languaging Research in Changing Eduscapes / [ed] Sangeeta Bagga-Gupta, Giulia Messina Dahlberg, Ylva Lindberg, Palgrave Macmillan, 2019, s. 153-180Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Svensson and Lundström focus on teaching literary classics across analogue and digital media spaces by using a text universe, that is a source text and its various re-presentations, as a way to challenge educational discourses and create opportunities for students to expand socio-political boundaries. In the chapter, the Pride and Prejudice-universe is analysed in order to explore what the different re-presentations add to the particular universe as well as how they contribute to the understanding of the source text, Austen’s novel. Focusing on intersectionality in remakes (adaptations) and makeovers (fan fictions and variation novels), the analysis demonstrates how the text universe provides scope for subaltered voices within the intersectional framework and presents a counter-discourse to the historical space of the classic Pride and Prejudice, thus becoming a virtual learning site for socially negotiated knowledge.

1 - 33 of 33
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf