I denna rapport presenteras resultaten av en systematisk genomgång av svensk dagvattenforskning under tidsperioden 2012–2021. Med hjälp av definierade söktermer och kriterier gjordes ett urval på 149 artiklar för detaljerad granskning och diskussion. Syftet med genomgången var att göra en omfattande uppdatering av bredden och djupet inom svensk dagvattenforskning i en nationell och internationell kontext. De utvalda artiklarna grupperades utifrån dagvattnets väg från källa via transport och rening till recipient, och placerades sedan i en av tio kategorier (baserat på artikelns huvudinriktning). Forskningsartiklarna kopplade till respektive kategori beskrevs sedan för att ge en översikt över det aktuella kunskapstillståndet inom ett svenskt forskningssammanhang, tillsammans med identifierade luckor i forskningen. Rapporten avslutas med ett antal förslag för vidare forskning.
När det gäller föroreningskällor är den skadliga inverkan av städernas dagvattenavrinning på de mottagande recipienternas vattenkvalitet väl etablerad i ett svenskt sammanhang. De viktigaste källorna till diffusföroreningsspridning (t.ex. trafik, industriområden) har varit föremål för avsevärd uppmärksamhet när det gäller klassiska föroreningar från städer (metaller, kolväten och partiklar). Vi vet dock mycket mindre om deras bidrag till förekomsten av ett större antal ämnen, t.ex. mikroplaster och PFAS, i stadsmiljön, eller de processer som bidrar till frigöring av föroreningar och hur dessa varierar med tiden i relation till t.ex. åldring, korrosion och klimatförändringar. Vartefter nya material introduceras i våra stadsmiljöer behöver nya ämnen identifieras och deras frigöringsmönster över tid studeras för att hantera de nuvarande riskerna och informera berörda inom stadsutveckling hur man minskar risken att bidra till framtida diffusa föroreningsbelastningar. Föroreningsspridningen från stadsmiljön till vattenrecipienterna går via direkta dagvattenutsläpp, utsläpp av behandlat/renat dagvatten eller via bräddning från kombinerade avloppsnät. Torrdeposition är en annan väg (t.ex. vindspridning och/eller uppvirvling av tidigare deponerade partiklar) men vi vet lite om dess relativa betydelse jämfört med våt deposition. Det finns en allt mer gedigen svensk databas med avseende på dagvattenkvalitet, provtaget från många olika typer av markanvändning och ytor. Endast en mindre del av forskningen behandlar den ekotoxikologiska påverkan av dagvattenutsläpp på vattenrecipienternas ekologi. Dessutom, även om det finns standardmetoder för att avgöra många etablerade föroreningar, är analytiska metoder för bedömning av t.ex. mikroplast fortfarande under utveckling, vilket innebär att jämförelser mellan studier försvåras. När det gäller att förutse föroreningskoncentrationer har flera kvantitativa modeller utökats för att koppla dagvattenflöden till kvalitetsdata. Dessa har dock oftast problem med att tillförlitligt förutse koncentrationer på andra platser än där modellen tagits fram, vilket visar att ytterligare forskning krävs. När det gäller dagvattenmängder är användning avmodeller som förutser flödesvolymer mycket mer etablerade, och den aktuella forskningen fokuserar på att minska osäkerheter och hur man ska kunna förutse avrinningsvolymer kopplade till de förutspådda klimatförändringarna.
Det finns nu nationellt, och allt mer internationellt, erkännande av behovet att behandla och rena dagvattenfrån städer innan det når vattenrecipienterna. Eftersom rörsystem har lite – om ens något – att erbjuda när det gäller rening, finns ett ökande intresse av att använda den blå-gröna infrastrukturen (BGI) för att hantera både vattnets kvantitets- och kvalitetsmål. Termen BGI avser ett brett område av åtgärder för att kontrollera dagvattnet, från växtbäddar/biofilter till anlagda våtmarker, vilka också kan bidra till ytterligare ekosystemtjänster, t.ex. lokala minskningar av luftföroreningar, temperatur och buller. Som sådana är deras användning av potentiellt intresse för många fler intressenter än de som traditionellt är inblandadei stadsplanering, och ett viktigt forskningstema är hur man integrerar användningen av BGI i de aktuella institutionella strukturerna. Denna rapport avslutas med att identifiera ett antal kunskapsluckor och gör rekommendationer om fortsatt forskning för att både minska påverkan av städernas diffusa föroreningsspridning till vattenrecipienterna och att förbättra hållbarheten hos dagvattenhanteringen i Sverige.