Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 896
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aaskoven, Mette
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hietala, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Föräldrars upplevelse av att ha ett barn med diabetes typ 12019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 1 diabetes är en sjukdom som mer än 500 000 barn och unga under 17 år lever med och kräver livslång behandling. För barnens föräldrar innebär detta en omställning i det dagliga livet och i deras föräldraskap. Föräldrarna kan ha behov av stöttning från vårdpersonal. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha ett barn med typ 1 diabetes. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys användes som analysmetod och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatet. Analysen resulterade i fem slutgiltiga kategorier. Resultat: Föräldrar till ett barn med typ 1 diabetes kan uppleva att diagnosen förändrar livet. Vardagen styrs av kontroll och planering vilket leder till många känslor som är svåra att hantera. Föräldrarna behöver tillgänglighet från vårdpersonal och andra för att känna trygghet och för att kunna hantera livet med ett barn med diabetes typ 1. Slutsatser: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad är det av betydelse att hen kan relatera till både patienter och anhöriga. Sjukvården har en viktig roll att genom stor tillgänglighet och uppbackning vara ett stöd och därmed vara en trygghet för familjerna i vardagen. Denna studies resultat kan ge en ökad förståelse för föräldrars upplevelse av att ha barn med diabetes typ 1. Det behövs mer kunskap inom området för att sjuksköterskor ska kunna bemöta och stötta familjerna vilket kan leda till förbättrad omvårdnad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahlqvist, Anette
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindkvist, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att vara förälder till barn med kronisk sjukdom - en litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att som förälder få uppleva att barnet drabbas av en kronisk sjukdom är en omvälvande händelse för många föräldrar. När ett barn blir sjuk är det oftast en hel familj som drabbas och i vården finns det en utmaning i att möta hela familjen som är i behov av stöd och vård. Syfte var att beskriva upplevelser av att vara förälder till barn med kronisk sjukdom. I denna litteraturstudie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat visar att diagnosen och sjukdomen upplevdes svår att hantera. Känslor som sorg, förtvivlan och skuld beskrevs komma i samband med sjukdomen. Känslan av att behöva stöd från hälso- och sjukvården upplevdes viktig av föräldrarna. Familjen upplevde svårigheter att hantera det vardagliga livet och få det att fungera. Mycket oro över det sjuka barnets framtid upplevdes. Fortsatt forskning som handlar om hur hälso- och sjukvården ska kunna ta hand om föräldrar till kroniskt sjukt barn bör utföras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få tillgång till verktyg som hjälper dem att bemöta föräldrar till kroniskt sjuka barn.

    Nyckelord: Föräldrar, kroniskt sjuka barn, familjer, lidande, omvårdnad, upplevelser

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahnlund, Andreas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Tännström, Pontus
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Skjutning konstaterad! Ambulanssjuksköterskans förberedelser vid utlarmning till en plats där en patient blivit skottskadad2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Introduktion: Samhällsutvecklingen i Sverige pekar mot en miljö där skjutningar med eldhandvapen blir en allt vanligare företeelse bland kriminella grupperingar. I och med terrordådet 7 april 2017 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fått ett uppdrag av regeringen att utreda vilka behov som behöver lösas för att samhället ska kunna förberedas bättre inför händelser med pågående dödligt våld. Det är viktigt att de erfarenheter som skapas av den personal som exponeras för dessa utmaningar tas tillvara och att man kan integrera och identifiera de bra strategier som man kan använda för att förbereda sig på bästa sätt inför uppdraget. Syfte: Syftet var att identifiera de strategier som används av ambulanssjuksköterskor som förberedelse under utlarmning i en situation där en patient blivit skottskadad. Metod: Studien har genomförts med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semi- strukturerade intervjuer användes för att samla in retrospektiv data från 10 ambulanssjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kritisk incidentteknik och resulterade i fem slutkategorier. Resultat: Resultatet visar att ambulanssjuksköterskor använder sig av både mentala och praktiska strategier som förberedelser inför ett omhändertagande av en patient med skottskada. De fem slutkategorier som identifierades under analysen var följande: Att prata ihop sig med kollegan och skaffa sig en gemensam strategi för hur arbetet ska struktureras och fördelas, att gå igenom och repetera relevanta algoritmer, att söka samband med polis samt tänka säkerhet, att samla sig själv med hjälp av lugn och strukturerade tankar med ett öppet sinne, att gå igenom vilken utrustning som är prioritet för en livshotande blödning och var den är placerad. Kliniska implikationer: Resultatet av detta examensarbete bidrar till att personal inom ambulanssjukvård får ta del av olika strategier som kan användas som förberedelser under utlarmning till patient som blivit skottskadad. Förberedelserna är kopplade till egna mentala strategier, samverkan med kollega, samverkan med andra aktörer och förberedelser inför omvårdnaden av patienten. Nyckelord: Förberedande strategier, prehospital omvårdnad, ambulanssjuksköterskor, skottskada, kritisk incident teknik

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Aitken, Leanne M.
    et al.
    School of Nursing & Midwifery & NHMRC Centre of Research Excellence in Nursing (NCREN), Centre for Health Practice Innovation, Menzies Health Institute Queensland, Griffith University.
    Castillo, Maria I.
    School of Nursing & Midwifery & NHMRC Centre of Research Excellence in Nursing (NCREN), Centre for Health Practice Innovation, Menzies Health Institute Queensland, Griffith University.
    Ullman, Amanda
    School of Nursing & Midwifery & NHMRC Centre of Research Excellence in Nursing (NCREN), Centre for Health Practice Innovation, Menzies Health Institute Queensland, Griffith University.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Cunningham, Kathryn
    Population Health Sciences, Medical Research Institute, University of Dundee.
    Rattray, Janice
    Population Health Sciences, Medical Research Institute, University of Dundee.
    What is the relationship between elements of ICU treatment and memories after discharge in adult ICU survivors?2016Ingår i: Australian Critical Care, ISSN 1036-7314, E-ISSN 1878-1721, Vol. 29, nr 1, s. 5-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ObjectivesPatients admitted to an intensive care unit (ICU) often experience distressing memories during recovery that have been associated with poor psychological and cognitive outcomes. The aim of this literature review was to synthesise the literature reporting on relationships between elements of ICU treatment and memories after discharge in adult ICU survivors.Review method usedIntegrative review methods were used to systematically search, select, extract, appraise and summarise current knowledge from the available research and identify gaps in the literature.Data sourcesThe following electronic databases were systematically searched: PubMed, Ovid EMBASE, EBSCOhost CINAHL, PsycINFO and Cochrane Central Register of Controlled Trials. Additional studies were identified through searches of bibliographies. Original quantitative research articles written in English that were published in peer-review journals were included.Review methodsData extracted from studies included authors, study aims, population, sample size and characteristics, methods, ICU treatments, ICU memory definitions, data collection strategies and findings. Study quality assessment was based on elements of the Critical Appraisal Skills Programme using the checklists developed for randomised controlled trials and cohort studies.ResultsFourteen articles containing data from 13 studies met the inclusion criteria and were included in the final analysis. The relatively limited evidence about the association between elements of ICU treatment and memories after ICU discharge suggest that deep sedation, corticoids and administration of glucose 50% due to hypoglycaemia contribute to the development of delusional memories and amnesia of ICU stay.ConclusionsThe body of literature on the relationship between elements of ICU treatment and memories after ICU discharge is small and at its early stages. Larger studies using rigorous study design are needed in order to evaluate the effects of different elements of ICU treatment on the development of memories of the ICU during recovery.

  • 5.
    Alatalo, Emilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Johansson, Sabina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancer: en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige insjuknar ett barn i cancer nästan varje dag. Sveriges cancervård är världsledande och överlevnadsprocenten ligger på 85%. I låg- och medelinkomstländer där majoriteten av världens barn lever är överlevnaden inte lika hög. Anledningen till att överlevnaden i Sverige är hög beror främst på kunskap inom området samt bra förutsättningar gällande behandlingar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancer. Metod: Till studien användes en kvalitativ design där 13 stycken vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultat: Studiens resultat visar att föräldrarna känner ett stort lidande relaterat till barnets sjukdom. Föräldrarna använde olika strategier för att klara av den svåra situationen. Något som hade stor betydelse för föräldrarnas välmående var stödet från omgivningen samt att de fått vara involvera i och blivit välinformerade om sjukdomsförloppet. Resultatet visar även att föräldrarna både hade positiva och negativa upplevelser från vården och vårdpersonalen. Det var många av familjerna som kände att efter lång tid på sjukhus var det svårt att hitta egna rutiner i hemmet. Samt att eftervården inte uppfyllde några av föräldrarnas behov. Slutsats: Föräldrarna upplever många olika känslor i samband med att deras barn får en cancerdiagnos. God kommunikation och anpassad information från vårdpersonalen är en god förutsättning för relationsskapande till föräldrarna. Relationsskapandet medför trygghet och tillit till vården som sedan föräldrarna överför till sina barn. Vidare forskning inom området med fokus på hur man som vårdpersonal bemöter föräldrar samt hur man stöttar dem krävs för att skapa bättre upplevelser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Backman, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Hertting, Krister
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    ”Det ska vara kul att lära!”: Skolan som den bästa platsen för lärande2012Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 8, s. 41-49Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inom ramen för denna artikel diskuterar vi såväl den psykosociala som den fysiska miljön i skolan. Vidare argumenterar vi för att skolans miljö är av betydelse för elevernas möjligheter att lära sig, likväl som för deras upplevelser av lärandesituationerna. Särskilt intressant blir då att lyssna till eleverna. Syftet med denna artikel är därför att synliggöra och diskutera elevers röster i förhållande till hur skolan kan bli den bästa platsen för lärande. Detta görs med utgångspunkt i forskningsprojektet ”Skolan suger” eller?, där drygt 200 elever i åldrarna 11–15 år deltog. Eleverna fick skriftligen reflektera över hur skolan ska bli en riktigt bra lärandemiljö. För att utveckla skolan till den bästa platsen för lärande uttryckte eleverna en önskan att kunna påverka sin lärandemiljö, att uppnå ömsesidighet och samspel, att kunna hantera tidsregleringen i skolan, samt att uppfylla behov för välbefinnande.

  • 7.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Backman, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Hertting, Krister
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    ”Skolan suger” ... eller?: Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö2012Ingår i: Resultatdialog 2012, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2012, s. 9-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Forsman, Arne
    Hertting, Krister
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lasten hyvinvointi ell – näkökulmia aiheeseen2008Ingår i: Psykososiaalisen hyvinvoinnin edistäminen opetustyössä, Rovaniemi: Lapin yliopistokustannus , 2008, s. 39-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Forsman, Arne
    Hertting, Krister
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Några perspektiv på psykosocial hälsa bland barn2008Ingår i: Barns trivsel i Nord: aktiviteter for psykososial trivsel fra skoler i Barentsregionen, Oslo: Gyldendal Norsk Folag AS , 2008, s. 39-45Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Forsman, Arne
    Hertting, Krister
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Well-being among children: some perspectives from a Swedish viewpoint2008Ingår i: Crystals of schoolchildren's well-being: cross-border training material for promoting psychosocial well-being through school education, Rovaniemi: Lapland University of Applied Sciences, 2008, s. 39-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Forsman, Arne
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Some research perspectives on the Arctichildren project from a Sweidsh horizon2006Ingår i: Abstract book: ArctiChildren conference : psychosocial well-being of schoolchildren in the Barents region 28-29th of September 2006, ArctiChildren Conference , 2006, s. 14-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    What can we do to improve our knowledge and understanding of school children health and well being? This question was raised when the ArctiChildren project started. The aim of this presentation is to share some methodological perspectives on research within schools. It is crucial to develop a number of different options of collaboration between researchers, teachers and students, as well as different possible methods. We will highlight the importance of developing collaboration between the researchers and the schools. We will also discuss projective methods, for example drawings, as one way to gain knowledge and understanding of schoolchildren's school experiences. Another method we will discuss is working on consulting basis with the staff in order to decrease bullying and harassment in school.

  • 12.
    AL-Qes, Abdullah
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ölund, Amina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser av depression hos personer som är över 60 år: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Depression hos äldre personer är ett allvarligt sjukdomstillstånd som kan leda till minskad livskvalitet samt ökad mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av depression hos personer över 60 år. En kvalitativ litteraturstudie med en manifest innehållsanalys som baserats på åtta vetenskapliga artiklar genomfördes med hjälp av databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att befinna sig i en främmande värld; Att känna sig ensam, övergiven och i behov av stöd; Att inte känna igen den egna kroppen; Att försöka anpassa sig till det sociala livet samt klara av vardagen. Resultatet visade att det finns ett stort behov av stöd till äldre personer med depression för att livskvaliteten ska kunna förbättras. Personer hade även individuella sätt att hantera sin situation och sjukdom. De upplevde känslor som hjälplöshet, hopplöshet, förtvivlan och ensamhet. Slutsatsen av denna litteraturstudie var att det krävs kunskap om vad depression betyder för personen som har drabbats för att kunna ge ett bemötande och god vård som bygger på förståelse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Ellen
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sundholm, Josefine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att som sjuksköterska identifiera våld i nära relation och stödja utsatta kvinnor - en litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Våld i nära relationer är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem som sker oberoende av land, klass, ålder, kultur, sexualitet eller religion. Det påverkar både den fysiska och psykiska ohälsan hos den utsatte. Våld i nära relation definieras som att bli utsatt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som inkluderar beteende som fysiska angrepp, psykisk misshandel, reproduktivt tvång och kontrollerande beteende. Syfte: Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om hur sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för att identifiera våld i nära relation och stödja utsatta kvinnor. Metod: Studien var en integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning i att identifiera våld i nära relation och kunskap om var samtalet ska ske då det är ett känsligt ämne samt att alla kvinnor ska bli frågade. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja kvinnor att inse att de faktiskt är utsatta då kvinnor kan normalisera sin situation. Sjuksköterskan behöver skapa en förtroendefull relation med kvinnan för att hon ska våga berätta. Slutsats: Genom att sjuksköterskor har kunskap om hur våld i nära relation uttrycker sig kan fler kvinnor identifieras och därmed får fler kvinnor stöd. Detta gör att sjuksköterskan kan minska ohälsan hos dessa kvinnor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Andersson, Erika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Dabija Eriksson, Alexandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Donationsprocessen; Främjande och utmanande faktorer från intensivvårdssjuksköterskans perspektiv: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 90 000 personer avlider i Sverige varje år varav cirka 200–270 personer kan vara potentiella organdonationer. Det är betydelsefullt att intensivvårdssjuksköterskan känner sig väl förtrogen med rutiner kring identifiering av en potentiell donator och riktlinjer kring monitorering och behandlingsmål för organdonatorn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen utifrån två frågeställningar; vilka var de främjande respektive utmanande faktorerna i samband med donationsprocessen? Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterska inom intensivvård med erfarenhet av donationsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sexkategorier framkom; Behov av utbildning och praktisk träning, att frågan om donation av någon anledning inte ställs, en sällan förekommande process som är resurskrävande och annorlunda, en positiv inställning och en uttalad vilja, betydelsen av stöd och information, intensivvårdsmiljö är rätt miljö. Slutsats: Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor upplevde ett flertal utmanande och främjande faktorer under donationsprocessen. Det finns behov av fler studier inom området. En interventionsstudie före och efter specifik utbildning med både teoretisk och praktisk undervisning behöver utföras för att studera hur och i vilken grad utbildning påverkar donationsprocessen. Det finns en brist på studier som berör varför frågan om donation inte ställs och även detta behöver studeras vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson Grenholm, Emelie
    et al.
    Anderstorp Health Care Centre, Västerbotten County Council, Skellefteå.
    Söderström, Pernilla
    Bureå-Skelleftehamn Health Care Centre, Västerbotten County Council, Skelleftehamn.
    Lindberg, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Providing Breastfeeding Support: Experiences from Child-HealthNurses2016Ingår i: International Journal of Child Health and Nutrition, ISSN 1929-4247, Vol. 5, nr 4, s. 126-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Breastfeeding problems are common during the early period but can often be prevented or overcome with adequate support. Child-health nurses meet almost all children during their first weeks of life and play an important role in promoting breastfeeding and in strengthening parents’ confidence and their belief in their own ability. It is, therefore, important to gain more knowledge about child-health nurses’ experiences. Objective: To describe child-health nurses’ experiences of providing breastfeeding support. Methods: This qualitative study is descriptive with an inductive approach. A purposive sample of eight child-health nurses recruited from district health care centers participated. Data were collected through focus group interviews and analyzed with content analysis. Results: Child-health nurses consider it to be important to provide early breastfeeding support and that early hospital discharge following birth can complicate breastfeeding. Furthermore, the introduction of infant formula and tiny tastes given to the baby can be a barrier to breastfeeding. Parents’ confidence had an effect on breastfeeding, and breastfeeding is promoted by confident parents. Trends and cultural differences have an influence on parents’ attitudes toward breastfeeding. Child-health nurses stated the importance of having a consensus breastfeeding policy. Conclusion and Recommendation: A number of factors affect breastfeeding, and breastfeeding support from child-health nurses is important in the early stages after birth. To conclude, the support must be individually tailored with a focus on the parents’ needs. There is a need for greater cooperation between the maternal care and child-health care staff in order to provide adequate and continuous breastfeeding support throughout the care chain.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Andersson, Gun
    et al.
    Enterostomal-therapist, Division of Surgery, Sunderby Hospital, Sunderbyn, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    A chance to live: Women's experiences of living with a colostomy after rectal cancer surgery2010Ingår i: International Journal of Nursing Practice, ISSN 1322-7114, E-ISSN 1440-172X, Vol. 16, nr 6, s. 603-608Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe women's experience of living with a colostomy after rectal cancer surgery. Interviews with five women about their experiences were subjected to thematic content analysis. The findings showed that receiving a cancer diagnosis gave rise to thoughts about life and death. For the women to feel comfortable, the information and health-care measures need to focus on supporting them through the entire process, also when the treatment is completed. After the surgery, the women adjusted to living with colostomy and carried on as before the cancer diagnosis, but they constantly worried about leakage or flatulence. The women were happy to have survived the cancer and this realization helped them to accept and have a good life with colostomy. In conclusion, women with colostomy because of rectal surgery need specific rehabilitation and nursing care that focuses on adjustment to temporary or permanent changes in life.

  • 17.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Svärd, Robert
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Prehospitalt omhändertagande av patienter med annat språk och kulturell bakgrund2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På senare år har strömmen av människor som flyr undan konflikt ökat markant. Det stora flertalet som söker sig till Sverige har en annan kulturell bakgrund med skilda värderingar och traditioner än den svenska. De har ofta ett modersmål som innebär svårigheter att kommunicera. En sviktande hälsa eller andra livshändelser gör att en stor del av dessa människor söker kontakt med den svenska sjukvården och då främst ambulanssjukvården eftersom de har fått information om det svenska nödnumret 112. Ambulanssjuksköterskors möten med människor som har en annan kulturell bakgrund eller där språket försvårar kommunikationen har blivit allt vanligare. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av sitt prehospitala omhändertagande när språket eller den kulturella skillnaden är en begränsning. Nio personer intervjuades, alla var anställda som ambulanssjuksköterskor med erfarenhet att möta dessa patienter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav slutgiltigt två huvudkategorier: ”Språket som begränsning” och ”Kulturella begränsningar” samt sju kategorier. Resultatet visar att den kontext som ambulanssjuksköterskan verkar inom på många sätt är extrem och utsatt, där snabba beslut ibland måste fattas med hjälp av mycket bristfällig eller helt utebliven information och möjlighet till stöd. Svårigheter att kommunicera med patient och närstående tillsammans med kulturella skillnader skapar många gånger frustration hos de inblandade men det beskrevs även hur berikande dessa möten kan vara. Erfarenheter och därigenom nya sätt att hantera dessa situationer var talande för flertalet av deltagarna. En tydlig önskan om att öka sin kunskap inom detta område, att bli mer kulturellt kompetent, var återkommande. En slutsats som kan dras är att ytterligare kulturell utbildning för ambulanssjuksköterskorna samt tolkhjälp skulle bidra till en god kommunikation med patienterna. Ambulanssjuksköterskorna skulle ha större möjlighet att ge information på ett kulturellt anpassat sätt om de fick en ökad kulturell kompetens. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Andersson, Lena
    et al.
    Department of Geriatrics, Piteå Älvdal Hospital.
    Burman, Marie
    Department of Orthopaedics, Piteå älvdal Hospital.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Experiences of caretime during hospitalization in a medical ward: older patients' perspective2011Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, nr 4, s. 646-652Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    he population is ageing the world over, and there is an increasing prevalence of chronic illness and complex conditions. Older people are at greater risk of having several complications than the general population, leading to more time spent in hospital and an increased risk of readmission. The most specific need of older patients is often the multiple need of care. The aim of this study was to describe older patients’ experiences of caretime during a hospitalization in a medical ward. Data were collected with semi-structured interviews with nine older patients, and analysed using qualitative thematic content analysis. The analysis resulted in two themes and five categories. The results show that caretime during hospitalization includes a lot of waiting and that patients manage the waiting in different ways. The results also point out the importance of patients developing good relationships with professionals since good relations creates feelings of security and can reduce anxiety and fear during a hospital stay. The patients pointed out the importance of being more involved in their own care and asked for more detailed information about the hospital stay. The results revealed that information makes patients’ more secure and safe during a hospitalization and makes them participate and affect their own care and treatment more.

  • 19.
    Andersson Marchesoni, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Fältholm, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Technologies in older people's care: Values related to a caring rationality2017Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 24, nr 2, s. 125-137Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUNDThe tension between care-based and technology-based rationalities motivates studies concerning how technology can be used in the care sector to support the relational foundation of care.OBJECTIVESThis study interprets values related to care and technologies connected to the practice of good care.RESEARCH DESIGNThis research study was part of a development project aimed at developing innovative work practices through information and communication technology. Participants and research context: All staff (n = 18) working at two wards in a care facility for older people were asked to participate in interviews, and 12 accepted. We analysed the data using latent content analysis in combination with normative analysis. Ethical considerations: The caregivers were informed that participation was voluntary and that they could drop out at any time without providing any explanation.FINDINGSFour values were identified: 'presence', 'appreciation', 'competence' and 'trust'. Caregivers wanted to focus on care receivers as unique persons, a view that they thought was compromised by time-consuming and beeping electronic devices. Appraising from next-of-kin and been seen as someone who can contribute together with knowledge to handle different situations were other desires. The caregivers also desired positive feedback from next-of-kin, as they wanted to be seen as professionals who have the knowledge and skills to handle difficult situations. In addition, the caregivers wanted their employer to trust them, and they wanted to work in a calm environment.DISCUSSIONCaregivers' desire for disturbance-free interactions, being valued for their skills and working in a trustful working environment were interpreted as their base for providing good care. The caregivers' arguments are based on caring rationality, and sometimes they felt the technological rationality interfered with their main mission, providing quality care.CONCLUSIONIntroducing new technology in caring should support the caring relationship. Although society's overall technology-based approach may have gained popularity as a problem solver, technology-based rationality may compromise a care-based rationality. A shift in attitudes towards care as a concept on all societal levels is needed.

  • 20.
    Andersson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nya IKT-lösningar i omsorgsarbetet: statushöjare eller statussänkare?2010Ingår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, nr 3-4, s. 7-10Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Andersson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vård- och omsorgspersonalens etiska resonemang ur ett genusperspektiv2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hur uppfattar vård och omsorgspersonal ett digitalt verktyg som stöd för läkemedelshantering?2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Re-admissions of the Elderly Medical Patients – Implementation of new electronic application combined withstructural changes in home healthcare – staff’s view2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Fältholm, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Digital support for medication administration: Status-enhancing innovation for care workers?2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: There are assumptions that innovative ICT solutions in healthcare can improve the efficiency and contribute to increased quality. Innovation through ICT is also expected to increase status of and attract men to care work.A project aimed at finding innovative ICT solutions was realized between 2009 and 2012. The project involved a healthcare center and two nursing homes. Technicians (all men) were those in the project given the assignment of finding innovative solutions together with staff. Involved in the project were also ICT companies and academic researchers. This research study was undertaken in a nursing home context. A tool for medication administration was under development and to be tested.Purpose; to describe staff’s perceptions of digital support for medication administration and understand staff’s underlying values when arguing for or against the tool.Data collection; focus-group interviews were carried out to collect data. To analyze and interpret the content of the data, a phenomenographic method was used.Findings; Participants questioned the utility and also the need of the ICT solution. Participants also expressed a risk for impaired working environment as an effect of the tool. They also thought the tool would be complicated to use and sometimes would lack in performance. Increased status as an effect of introducing ICT was a belief that was not held by the staff.Conclusions; Setting aside the fact that from the perspective of an outsider, the intention of the project was indeed to do good , staff did not perceive the ICT solution in a positive manner. Politicians and policymakers may be over emphasizing the possibilities of ICT for solving future challenges in healthcare. Focus on technological innovations and a discourse in which care workers are excluded can actually be contra-productive to the possibilities of enhancing the status of care work, which is still predominantly performed by women

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Andersson, Marit
    et al.
    Primärvården, Piteå älvdals sjukhus.
    Karlsson, Ewa
    Brännström, Benny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att leva med en demenssjuk person: anhörigas behov av stöd och hjälp2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Öhman, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kvinnliga patienters upplevelse av att genomgå en ortopedisk operation2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Elektiva ortopediska operationer på grund av osteoartros är vanligt förekommande och antalet har ökat sedan protesoperationer började genomföras i början av 1960-talet. Vårdtiderna har förkortats och det ställer höga krav på god och säker omvårdnad. Patienter med osteoartros upplever ofta att de har en nedsatt livskvalitet och en operation kan ge förutsättningar till ett bättre liv. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att genomgå en ortopedisk operation. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och sexunderkategorier.Resultat: I resultatet framkom att information ses som viktigt både innan och under händelseförloppet, att det är viktigt att få ett bra bemötande för att upplevelsen ska bli trygg och att själva operationen kan ge känslor av både hoppfullhet och obehag. Hur sjukvårdspersonalens bemötande inverkar på patientens upplevelser av operation och en god vårdrelation har en stor betydelse för patientens upplevelse av sjukhusvistelsen och det egna välbefinnandet. Konklusion: När patienten upplever delaktighet i vårdförloppet av kompetent vårdpersonal känner de att omvårdnaden blir personlig och upplever därmed trygghet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Andersson, Viktor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bergstrand, Josefine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hur preoperativ oro påverkar postoperativåterhämtning vid ortopedisk kirurgi2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ortopediska operationer är de vanligaste kirurgiska ingreppen i Sverige och enstor del av alla som genomgår kirurgi upplever oro. Återhämtning efter en operation kan varakrävande och den känslomässiga responsen har stor inverkan på återhämtningen.

    Syfte: Att studera hur preoperativ oro påverkar postoperativ återhämtning vid ortopediskkirurgi utifrån två specifika frågeställningar; (I) hur preoperativ oro påverkar postoperativ oro,smärta och illamående på uppvakningsavdelningen (UVA) samt (II) hur preoperativ oropåverkar kvaliteten på återhämtningen.

    Metod: Designen är en kvantitativ icke-experimentell observationsstudie där 37 patienterinkluderats genom konsekutivt urval. Patienterna har fått skatta oro vid tre tillfällen:preoperativt, 30 minuter efter ankomst till UVA och innan utskrivning från UVA. Vid tvåtillfällen på UVA skattades även smärta och illamående. Tre dagar efter utskrivning harpatienterna fått fylla i QoR-15 telefonledes för att mäta kvaliteten på återhämtning.Korrelationsanalyser av data har gjorts i SPSS.

    Resultat: Det fanns signifikant korrelation mellan preoperativ oro och oro på UVA samt oro,ångest, ledsamhet och depression tre dagar efter utskrivning på från UVA.

    Slutsats: Patienter som upplever preoperativ oro upplever också oro på UVA. Kvaliteten pååterhämtning tre dagar efter operationen påverkas också av preoperativ oro genom fortsatt orosamt ledsamhet och depression.

  • 28.
    Antoniewicz, Lukasz
    et al.
    Division of Internal Medicine, Department of Clinical Sciences, Karolinska Institutet, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Brynedal, Amelie
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Hedman, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad. Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lundbäck, Magnus
    Division of Cardiovascular Medicine, Department of Clinical Sciences, Karolinska Institutet, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Bosson, Jenny A
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Acute Effects of Electronic Cigarette Inhalation on the Vasculature and the Conducting Airways2019Ingår i: Cardiovascular Toxicology, ISSN 1530-7905, E-ISSN 1559-0259, Vol. 19, nr 5, s. 441-450Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The use of electronic cigarettes has increased exponentially since its introduction onto the global market in 2006. However, short- and long-term health effects remain largely unknown due to the novelty of this product. The present study examines the acute effects of e-cigarette aerosol inhalation, with and without nicotine, on vascular and pulmonary function in healthy volunteers. Seventeen healthy subjects inhaled electronic cigarette aerosol with and without nicotine on two separate occasions in a double-blinded crossover fashion. Blood pressure, heart rate, and arterial stiffness measured by pulse wave velocity and pulse wave analysis were assessed at baseline, and then at 0 h, 2 h, and 4 h following exposure. Dynamic spirometry and impulse oscillometry were measured following vascular assessments at these time points, as well as at 6 h following exposure. e-Cigarette aerosol with nicotine caused a significant increase in heart rate and arterial stiffness. Furthermore, e-cigarette aerosol-containing nicotine caused a sudden increase in flow resistance as measured by impulse oscillometry, indicating obstruction of the conducting airways. Both aerosols caused an increase in blood pressure. The present study indicates that inhaled e-cigarette aerosol with nicotine has an acute impact on vascular and pulmonary function. Thus, chronic usage may lead to long-term adverse health effects. Further investigation is warranted.

  • 29.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Juuso, Päivi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Rolander, Bo
    Jönköping University.
    Larsson, Agneta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Health Care Students' Attitudes Toward Addressing Sexual Health in Their Future Profession: Validity and reliability of a questionnaire2016Ingår i: International Journal of Sexual Health, ISSN 1931-7611, E-ISSN 1931-762X, Vol. 28, nr 3, s. 243-250Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To test the reliability and validity of the Students' Attitudes Towards Addressing Sexual Health questionnaire (SA-SH), measuring students' attitudes towards addressing sexual health in their future professions.

    Method: A cross-sectional online survey (22 items) were distributed to 186 nursing, occupational therapy and physiotherapy students in Sweden, April 2015. Validity and reliability were tested.

    Results: The construct validity analysis led to three major factors: present feelings of comfortableness, future working environment and fear of negative influence on future patient relations. The construct validity, internal consistency reliability and intrarater reliability showed good results.Conclusion: The SA-SH is valid and reliable.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Larsson, Agneta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Rolander, Bo
    Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Juuso, Päivi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Health care students' attitudes towards working with sexual health in their professional roles - survey of students at nursing, physiotherapy and occupational therapy programmes2016Ingår i: Conference abstracts: Pre-conference abstracts, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 31.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Larsson, Agneta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Rolander, Bo
    Jönköping University, Futurum, Academy for Health and Care, Jönköping County Council.
    Juuso, Päivi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Health Care Students’ Attitudes Towards Working with Sexual Health in Their Professional Roles: Survey of Students at Nursing, Physiotherapy and Occupational Therapy Programmes2016Ingår i: Sexuality and disability, ISSN 0146-1044, E-ISSN 1573-6717, Vol. 34, nr 3, s. 289-302Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore differences and similarities in health care students’ attitudes towards working with and communicating with patients about sexual health issues in their future professions. The aim was also to explore whether the students’ gender, age and future professions were influencing factors and whether there was a change in attitude depending on educational levels, gender, age and future professions. The study also aimed to explore the potential development of those differences and similarities in attitudes between health care students having achieved different levels of education and training in their future professions. A cross-sectional quantitative study was performed with an online survey distributed to nursing, occupational therapy and physiotherapy students. The students believed that they needed increased sexual health education and increased communication skills about sexual health. Gender and future profession are factors that significantly affect the attitudes of the students towards working with sexual health. Nursing and occupational therapy students have a more positive attitude towards addressing sexual health in their future professions than do physiotherapy students. Further research is needed in this field to improve competence in sexual health for all student groups, particularly physiotherapy students. Further research is also needed to explore the significance of gender regarding education in sexual health and attitudes towards working with sexual health.

  • 32.
    Arvidsson, Erik
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Granberg, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vårdpersonalens upplevelser av att samtala om sexuell hälsa med patienter: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och tillfredsställande sexualliv har stor betydelse för människors välbefinnande. Behovet av att tala om sexuell hälsa är olika beroende på patienten. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller kommunikation och ska se till patientens behov både fysiskt, psykiskt och andligt. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av samtal om sexuell hälsa med patienter. Genom en manifest kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga artiklar besvarades syftet och resultatet gav fyra kategorier: att kön, ålder, civilstånd och religion påverkar samtal, att arbetsmiljö försvårar möjligheten till samtal, att obekvämlighet och otydliga ansvarsroller påverkar samtal och att kunskap främjar trygghet. Resultatet visade på övergripande kunskapsbrist hos vårdpersonalen och med förbättrad utbildning och tydligare riktlinjer för vårdpersonalen kan detta förbättras. EX-PLISSIT modellen kan göra skillnad men även att verksamheterna måste ta del av forskningen för att komma ifrån problematiken med att samtala med patienter om sexuell hälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Arvidsson, Jennie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Selström, Emelie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av överrapportering av postoperativa patienter2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Runt om i världen och på svenska sjukhus och , överrapporteras dagligen flertaletpostoperativa patienter mellan anestesi-och intensivvårdssjuksköterskor. Vad somkommunicerats har stor betydelse för patienternas fortsatta vård och sjuksköterskornasupplevelse av överrapportering. Bristande överrapportering kan få konsekvenser som sämrevårdkvalité och ökad risk för komplikationer för patienterna. Syfte: Att beskriva anestesi-ochintensivvårdssjuksköterskors upplevelser av överrapportering av postoperativa patienter. Metod:Intervjuer genomfördes i form av fokusgrupper, en med anestesisjuksköterskor och en medintensivvårdssjuksköterskor. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Fem huvudkategorier: Behov av att dubbelkolla och dubbeldokumentera, att inte veta vilkeninformation som är relevant och sakna förståelse för varandra, att den postoperativaavdelningen är rörig och orsakar störningar i överrapportering, attoperationssjuksköterskornas överrapportering är viktig och behov av att överrapportera vidpatienterna och upprätthålla fullständig sekretess. Slutsats: Tydliga rutiner behövs gällande vadpostoperativ överrapportering ska innehålla, samt utveckling av samarbete mellan de som deltar iöverrapportering. Behov av att kunna genomföra överrapportering vid patienterna men ändåupprätthålla sekretess var ett komplext område. Operationssjuksköterskans deltagande iöverrapportering var ett av de största förbättringsområden som framkom denna studie.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Asker, Matilda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Torki, Jasmine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av etiskt utmanande situationer inom palliativ vård: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Att befinna sig i stadiet palliativ vård är något som påverkar hela individen, både kropp och själ. Sjuksköterskor har en betydande roll i den palliativa vården, för att kunna se och möta patientens behov på ett fysiskt och psykiskt plan. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt utmanande situationer inom palliativ vård. En systematisk litteratursökning genomfördes inom området och tio vetenskapliga artiklar valdes ut som svarade mot syftet. Artiklarna som ingick i analysen, analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysprocessen resulterade i fyra slutliga kategorier: Att det är svårt att leva upp till värderingar av palliativ vård, att brist på samsyn och stöd leder till maktlöshet, att inte ha kunskap att möta patienters och närståendes förväntningar skapar frustration och att känslor av otillräcklighet leder till osäkerhet vid patientmötet. Resultatet visade på en sammanställning av att sjuksköterskor kan möta palliativ vård i primärvård, slutenvård och hemsjukvård. Detta upplevde sjuksköterskor som en etiskt utmanande situation på grund av bristande kunskap om ämnet. Slutsatsen som framkom är att sjuksköterskor behöver en ökad kunskap samt mer utbildning om palliativ vård, för att kunna ge en värdig död. Det behövs dock vidare forskning inom etiken och dess påverkan av palliativ vård, för att kunna förbättra samt utveckla vården inom detta område.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Asplund, Sigrid
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Enberg, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Mindfulness som intervention vid stress och utbrändhet hos sjuksköterskor: En integrerad litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att arbeta som sjuksköterska kan vara stressfyllt, och förekomsten av utbrändhet hos denna grupp är väldokumenterad. Faktorer som kan bidra till ökad stress hos sjuksköterskor kan vara hög arbetsbelastning, långa arbetspass, kontakt med patienter, närstående och medarbetare samt missnöje med lön och förmåner. Utbrändhet kan definieras som ett tillstånd av emotionell utmattning, och kan i hög grad drabba personer som arbetar med människovårdande yrken. Mindfulness har rötter i buddhistisk filosofi och meditation. Mindfulness kan beskrivas som en medveten närvaro, som framträder genom att uppmärksamma ögonblicket utan att värdera det som sker. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om mindfulness som intervention vid stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt genomfördes över det samlade kunskapsläget inom området, där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grund för analysen. Analysen gav resultat i form av sex kategorier: Minskad stress och utbrändhet, Förändringar i negativa tankar, känslor och beteenden, Ökat välbefinnande, Förbättrad arbetsförmåga och omvårdnad, Behov av utrymme för mindfulness på arbetstid, samt Utmaningar med mindfulness som intervention. Resultatet diskuterades med utgångspunkt i begreppen resiliens, härdighet samt konsensusbegrepp inom omvårdnad: människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Slutsatsen var att mindfulness som intervention kunde vara ett lämpligt egenvårdsverktyg vid stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. Detta genom att mindfulness kunde bidra till att stärka resiliens, härdighet och öka allmänt välbefinnande hos sjuksköterskor, vilket i sin tur hade positiv inverkan på omvårdnaden. En förutsättning var dock att sjuksköterskor upplevde intresse, motivation och engagemang för mindfulness som intervention.

  • 36.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Behandling av svårigheter att äta på sjukhus2003Ingår i: Svårigheter att äta, Lund: Studentlitteratur AB, 2003, s. 99-109Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hur kan vi integrera vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap?: (sammanfattning av gruppdiskussioner)2006Ingår i: Erfarenhetsbaserad kunskap: vad är det och hur värderar vi den?, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening , 2006, s. 58-61Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Internet technology in home care2005Ingår i: First International Conference on Lifestyle, Health and Technology: June 1-3, 2005 at Luleå University of Technology, Porsön, Luleå, Sweden, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnadsvetenskap som huvudområde: exempel från ett lärosäte2009Ingår i: Omvårdnad som akademiskt ämne: rapport från arbetande konferens, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening , 2009, s. 43-47Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 40.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Utbildning om ätande, bedömning av ätande och svårigheter att äta2003Ingår i: Svårigheter att äta, Lund: Studentlitteratur AB, 2003, s. 163-167Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Utbildningen om ätandet: vilket är det konkreta innehållet i utbildning/fortbildning av sjuksköterskor vad gäller omvårdnadsfenomenet ätandet och jur överensstämmer detta med aktuell forskning2002Ingår i: Omvårdnad som akademiskt ämne i forskning, utbildning och patientnära verksamhet, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening , 2002, s. 11-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ahrel, K
    Friström, A-E
    Hallgren, L.
    Nydevik, I.
    Pain among persons living at a nursing home2000Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 20, nr 2, s. 20-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Pain is common among elderly. Very sick elderly persons living in nursing homes often have communication problems because of dementia or stroke, which causes problem to judge pain and evaluate effects of pain treatment. The aim of this study was to describe the prevalence, localisation and expressions of pain and to evaluate the usefulness of some pain assessment methods for nursing home residents. The study included 66 elderly living in a nursing home of which 49% had dementia as main medical diagnosis. A specially trained registered nurse (RN) performed pain assessment by * presenting a set of pain assessment tools * interpreting the nursing home residents' reactions during activity and * interviewing the resident about perceived pain. Two physiotherapists (PTs) performed physical examination including assessment of joint motion and palpation of joints and muscles. Contractures and ambulating status were noted. Cognitive Performance Scale (CPS) assessed cognitive capacity. When assisted by the RN 61% of the residents used independent or by assistance a verbal rating scale. The RN made an estimation of pain in all the nursing home residents and the PTs examined 92% of the residents. Pain was identified in 88% of the residents, 42% of the residents were treated with analgesics and pain it-as documented in the nurses' daily notes in 27% of the patient records. All residents with contractures had pain in the engaged joint. This study indicates that it is possible to assess pain by combining interview and interpretation of the residents' reactions during activity. Detection of pain by physical examination is a valuable complement especially for persons with decreased ability to communicate.

  • 43. Axelsson, Karin
    et al.
    Andersson, Staffan
    Välivaara, Britt-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Projekt: Omvårdnad - Informations- och kommunikationsteknik2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Upplevelser och erfarenheter av undersökningar i hemmet med hjälp av informations- och kommunikationsteknik beskrivet ur patienters och läkares perspektiv.Projektets övergripande syfte  Syftet med projektet är att belysa upplevelser och erfarenheter av undersökningar i hemmet med hjälp av informations. och kommunikationsteknik.    Kort beskrivning av projektet   I den första studien intervjuades 9 personer som fick vård i hemmet om deras syn på den nya teknik som distriktssköterskorna använde i hemsjukvården för diagnostik och kommunikation. I intervjuerna framkom stor tilltro till denna teknik men den kan inte överlåtas till patienterna själva eller deras anhöriga att sköta.I den andra studien gjordes gruppintervjuer omfattande totalt 17 distriktsläkare med varierande erfarenhet av en ny teknik som prövades i projektform. Uppfattningen om användbarheten av den nya tekniken vid intervjutillfället och i ett framtidsperspektiv varierade stort. Samtliga framhöll vikten av det personliga mötet med patienten som aldrig kan ersättas.I båda studierna användes kvalitativ innehållsanalys för att analysera intervjutexterna.

  • 44. Axelsson, Karin
    et al.
    Harrefors, Christina
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Projekt: Forskning - Omvårdnad - Äldre2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Äldre personers föreställning om vård och användning av assisterande teknologi och service i händelse av vård   Projektets övergripande syfte  Syftet med studien var att beskriva äldre personers föreställningar om god vård och om användning av assisterande teknologi och service (ATS) i händelse av vård.    Kort beskrivning av projektet  Individuella intervjuer har genomförts med 12 par, där båda är > 70 år och utan någon form av regelbunden vård eller tillsyn i hemmet. Intervjuerna utgick från en tänkt situation (scenario) som komplicerades alltmer, där deltagarna ombads berätta om sin syn på god vård och användning av ATS både för egen del och även hur de trodde att partnerns inställning var. Intervjuerna var fokuserade till scenariot och utveckling av resonemang om god vård och användning av ATS vid vård och omsorg i hemmet. Intervjuerna spelades in på band, skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Inför införandet av teknik vid vård i hemmet är det viktigt att beskriva hur äldre personer ser på användning av teknik och hur de ser på vad som är god vård.

  • 45. Axelsson, Karin
    et al.
    Harrefors, Christina
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Projekt: Friska äldre personers resonemang om användning av Informations- och Kommunikations Teknologi, IKT, vid vård och omsorg i hemmet2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektets övergripande syfte Syftet med studien är att beskriva friska äldre personers resonemang om användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) vid vård och omsorg i hemmet. Kort beskrivning av projektet Individuella intervjuer har genomförts av 12 par, där båda är > 70 år och de hade inte någon form av regelbunden vård eller tillsyn i hemmet. Intervjuerna utgick från en tänkt situation som komplicerades alltmer, där försökspersonerna ombads berätta om sin syn på användning av IKT både för egen del men även hur de trodde att partnerns inställning är. Intervjuerna var fokuserade till scenariot och utveckling av resonemang om användning av IKT vid vård och omsorg i hemmet. Intervjuerna är inspelade in på band och ordagrant utskrivna. Inför införandet av teknik vid vård i hemmet är det viktigt att beskriva hur äldre personer ser på användning av teknik.

  • 46.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Harrefors, Christina
    Sävenstedt, Stefan
    Wälivaara, Britt-Marie
    E-Health in care of older persons in the future2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr Suppl. 1, s. 54-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: To achieve quality care in the person's home implies that the way we perform the care has to be developed. In this development new technology services, including mobile distance-spanning technology and information- and communication technology, has to be used. The aim of this presentation is to explore some issues important to consider before implementation of e-health services in care of older persons at home. Method: The presentation is based on studies where healthy older persons (n=23), older persons who had experience of being cared for with mobile distance-spanning technology (n=9) and general practitioners (n=17) were interviewed about their perceptions, views and experiences concerning the use of technology in care at home and quality care. The interviews were analysed by qualitative content analysis. Results: In the results from the different studies there were some common results. One was the importance of human meetings; another was that the person in need of care and the health professional need to know each other if virtual meetings should be possible. Other issues brought up in the different studies were trust, quality care, the need of combining home care services with visits at health care centres and hospitals, different technical equipment are only useful in specific circumstances, and mobile distance-spanning technology should not be looked at separately but as one part of a complex chain of health care services where all parts of the chain are needed. Conclusion: E-health including mobile distance-spanning technology and information- and communication technology is on its way to be accepted and used in home care for older persons. It is important that nurses as professionals actively take part in the development, designing and testing of the technical devices.

  • 47. Axelsson, Karin
    et al.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Häggström, Terttu
    Iranmanesh, Sedigheh
    Project: Caring for dying and meeting death. The views of Iranian and Swedish nurses and nurse students2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Axelsson, Malin
    et al.
    Department of Care Science, Faculty of Health and Society, Malmö University, Malmö. Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Backman, Helena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik. Dept of Public Health and Clinical Medicine, Section of Sustainable Health/the OLIN unit, Umeå .
    Vanfleteren, Lowie
    Centre for COPD Research, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ekerljung, Linda
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Eriksson, Berne
    Research and Development, Region of Halland, Halmstad, Sweden.
    Nwaru, Bright
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Rönmark, Eva
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Section of Sustainable Health/the OLIN unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Kankaanranta, Hannu
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Section of Sustainable Health/the OLIN unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lindberg, Anne
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Section of Medicine/the OLIN unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Underdiagnosis and misclassification of COPD in Sweden2020Ingår i: European Respiratory Journal, ISSN 0903-1936, E-ISSN 1399-3003, Vol. 56, nr Suppl 64, artikel-id 1395Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: The prevalence of COPD seems to have leveled or decreased in some high income countries. Worldwide, population studies using spirometry have found substantial underdiagnosis of COPD.

    Aim: To investigate underdiagnosis and misclassification of COPD in Sweden.

    Methods: A randomly selected sample (n=1839; age 21-78 years; women 52.6%) was derived from two large scale population studies in Sweden, the West Sweden Asthma Study (WSAS) and the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) Studies. Examinations including spirometry and structured interviews were conducted 2009-2012. COPD was defined following GOLD 2017: post-bronchodilator FEV1/FVC<0.70 and presence of respiratory symptoms. The subjects were asked if prior to the study they had been diagnosed with COPD, chronic bronchitis, emphysema, asthma, and if they used medicines for airway diseases.

    Results: Of those with COPD (GOLD) identified at the clinical examinations, 24% had, prior to the study, been diagnosed with COPD, emphysema, or chronic bronchitis (COPD-cluster), while 46% had been diagnosed with the COPD-cluster, asthma, or used medicines for airway disease (any OAD). The corresponding figures for those fulfilling the criteria of COPD GOLD grade ≥2 were 39% (COPD-cluster) and 62% (any OAD). Among the subjects who, prior to the study, had been diagnosed with COPD, 78% fulfilled the criteria of COPD, but among those who had been diagnosed as having any of the diseases in the COPD-cluster, 31% fulfilled the criteria of COPD.

    Conclusion: The proportion of underdiagnosis of COPD is still large in Sweden. Some misclassification of COPD was also found. The results reflect underuse of spirometry in primary care.

  • 49.
    Babic, Zeljka
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Andersson, Camilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med att invandringen i Sverige har ökat så har behovet av tolkade samtal blivit större. Kommunikationen är grunden för en säker och fungerande vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal inom primärvården.

    Resultatet i studien baseras på ostrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att planera inför samtalet, att skapa förutsättningar för ett lyckat samtal, att tolken är koncentrerad och objektiv, att rätt översättning är en förutsättning för trygg omvårdnad och att se fördelar med att välja en auktoriserad tolk. Resultatet visar att tolkade samtal tar längre tid och kräver mer planering. Att både distriktssköterskans och tolkens bemötande och förhållningssätt har betydelse för ett lyckat samtal. Distriktssköterskor känner osäkerhet att det de sagt tolkas rätt. De framhåller trygghet för patienten som en viktig del i samtalet och de föredrar auktoriserade tolkar framför kollegor och närstående till patienten. Sammanfattningsvis så visar resultatet av studien att det med tolksamtal både finns möjligheter och svårigheter där både distriktssköterskan och tolken ansvarar för att samtalet blir lyckat. Mer forskning behövs där tydliga rutiner med åtgärder och rekommendationer vid tolksamtal bör tas fram för att övervinna språkbarriärer i framtiden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Backebjörk, Vanja
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lundgren, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nurses' experiences and challenges while caring for patients with mental disorders in the Gambia: a quantitative cross-sectional study2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The care for patients with mental disorders have changed and this has led to higher demands on nurses. Research is conducted globally within the subject and studies have shown that nurses enquire more theoretical knowledge and practical training. In the Gambia, nursing education is conducted by five different schools and the country has one psychiatric hospital. Purpose: To explore nurses’ experiences and challenges while caring for patients with mental disorders in the Gambia. Method: The study was conducted using a quantitative cross-sectional design. Result: The result showed that the respondents enquire more education, that the work is challenging and that the majority of respondents have experience of working with patients with mental disorders. Conclusions:  There is a need for internal education for nurses on their workplaces and more research within the subject.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 896
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf