Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Kullberg, A.
    et al.
    Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Runesson, U.
    School of Education and Communication, University of Jönköping, Jönköping, Sweden.
    Mechanisms enabling knowledge production in learning study2019Ingår i: International Journal for Lesson and Learning Studies, ISSN 2046-8253, E-ISSN 2046-8261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The purpose of this paper is to add to the discussion about practitioner research in schools – by addressing mechanisms and systematic strategies based on theory in a research model, which enables the creation of knowledge products that enhance student learning and are sharable between teachers. Design/methodology/approach: The research question is the following: Can a specific form of teachers’ research produce practice-based knowledge relevant beyond the borders of the local school context? This question is addressed through empirical examples from previously published papers on learning studies in natural sciences, mathematics and language. Findings: This paper promotes the view that teachers in learning studies can create practical public knowledge relevant beyond their local context. The authors suggest that learning studies and variation theory can offer teachers mechanisms to create such public knowledge. Originality/value: The paper proposes that teachers’ collaboration in professional learning communities, as in a learning study, not only has the capacity to increase students’ and teachers’ learning, but it can also be used to create practical public knowledge. 

  • 2.
    Kullberg, Angelika
    et al.
    Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Runesson, Ulla
    School of Education and Communication, University of Jönköping, Jönköping, Sweden.
    Mechanisms enabling knowledge production in learning study2019Ingår i: International Journal for Lesson and Learning Studies, ISSN 2046-8253, E-ISSN 2046-8261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this paper is to add to the discussion about practitioner research in schools – by addressing mechanisms and systematic strategies based on theory in a research model, which enables the creation of knowledge products that enhance student learning and are sharable between teachers.

    Design/methodology/approach – The research question is the following: Can a specific form of teachers’ research produce practice-based knowledge relevant beyond the borders of the local school context? This question is addressed through empirical examples from previously published papers on learning studies in natural sciences, mathematics and language.

    Findings – This paper promotes the view that teachers in learning studies can create practical public knowledge relevant beyond their local context. The authors suggest that learning studies and variation theory can offer teachers mechanisms to create such public knowledge.

    Originality/value – The paper proposes that teachers’ collaboration in professional learning communities,  as in a learning study, not only has the capacity to increase students’ and teachers’ learning, but it can also be used to create practical public knowledge.

    Keywords Learning study, Variation theory, Professional learning communities, Mathematics

    Paper type Conceptual paper

  • 3.
    Norberg, Cathrine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Palola Kirby, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Secondary School Students' Understanding of and Strategies for Vocabulary Acquisition: A Phenomenographic Approach to Language Learning2018Ingår i: Journal of Language Teaching and Research, ISSN 1798-4769, E-ISSN 2053-0684, Vol. 9, nr 5, s. 895-904Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Studies on vocabulary learning have provided valuable knowledge of what it means to know a word and how people learn. Few studies have focused on what students’ understanding of word knowledge and vocabulary acquisition can contribute with in a language-learning context. Considering the vital importance of vocabulary in language learning, this study explores students’ experiences of word knowledge and vocabulary learning with a point of departure in phenomenographic research. By interviewing a group of Swedish secondary school students about their understanding of word knowledge and what strategies they employ to learn new words in English, categories of description emerged showing that although the majority of the students reported that they perceive word knowledge as contextual, they primarily employ decontextualised strategies when studying vocabulary. This discrepancy seems to be closely connected to how vocabulary is tested and assessed in school. 

  • 4.
    Vikström, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kullberg, Angelika
    Göteborgs universitet.
    Runesson Kempe, Ulla
    Jönköping university.
    Can public knowledge be created through practitioner research?: Learning studies and variation theory as mechanisms and strategiesbbehind knoeledge production in practitioners´research2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we address the question if teachers’ collaborative research can produce practice- based knowledge relevant beyond the borders of the local school context. It has been argued that teachers’ collaboration in professional learning communities (PLC) are aiming at practical innovations and change foremost in teacher learning, and thereby do not strive to create public practical knowledge beyond the borders of the local school. The purpose of this paper is to discuss a particular type practitioner research in schools, a type of theory-based lesson study, that have shown to have potential of creating knowledge products that enhance student learning that also are sharable between teachers.

  • 5.
    Kullberg, Angelika
    et al.
    Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg.
    Runesson, Ulla
    School of Education and Communication, University of Jonkoping.
    Marton, Ference
    Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Nilsson, Pernilla
    Högskolan i Halmstad, Department of Teacher Education, Halmstad University.
    Mårtensson, Pernilla
    School of Education and Communication, University of Jonkoping.
    Häggström, Johan
    Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies, University of Gothenburg.
    Teaching one thing at a time or several things together?: teachers changing their way of handling the object of learning by being engaged in a theory-based professional learning community in mathematics and science2016Ingår i: Teachers and Teaching: theory and practice, ISSN 1354-0602, E-ISSN 1470-1278, Vol. 22, nr 6, s. 745-759Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Twelve lower secondary schoolteachers in mathematics and science were asked to teach a topic of their choice during a lesson that was video-recorded. We were able to analyse 10 of the cases and we found that all of them were similar in one respect: concepts and principles were introduced one at a time, each one followed by examples of the concept or principle in question, apparently to highlight its essential meaning. All the teachers participated in three modified lesson studies with three cycles in four different groups during three semesters. The modified lesson studies were built on a theoretical idea supported by a large number of recent studies. The theory states that new meanings (of concepts and principles, for instance) are learned through engaging with instances of contrasting concepts and principles. The core idea is that new meanings derive from differences, not from sameness. After the three modified lesson studies, the teachers were asked to once again teach the same topic as in the recorded lessons before the lesson studies. The new lessons were also recorded and the analysis showed that there was one thing in common in all cases: all of the 10 teachers dealt with the relevant concepts and principles in relation to each other (i.e. simultaneously) and not one at a time. By thus bringing out the differences between them, their meaning was made possible to grasp for the students. The study lends support to the conjecture that the modified lesson study is a powerful tool for enabling teachers to structure the content of their teaching in accordance with a principle that is more powerful in making learning possible, even if this contradicts their taken-for-granted practice

  • 6.
    Nilsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Making PCK explicit: Capturing Science Teachers´changing Pedagogical Content Knowledge (PCK) in the science classroom2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One way for teachers to develop their professional knowledge, which also focuses on specific science content and the ways students learn, is through being involved in researching their own practice. The aim of the present study was to examine how science teachers changed (or not) their professional knowledge of teaching after inquiring into their own teaching in learning studies. The data used in this paper consisted of interviews and video recorded lessons from the six teachers before the project (PCK pre-test) and after the project (PCK post-test) allowing an analysis of if and if then how the teachers changed their teaching practice. As such, this study responds to the urgent call to focus direct attention on the practice of science teaching. When looking at the individual teachers, it was possible to discern similarities in the ways they have changed their teaching in lesson 2 compared to lesson 1, changes that can be described as: changes in how the object of learning was defined and focused, changes in how the examples that were presented to the students were chosen and changes in how the lessons were structured which in turn influenced the meaning of the concepts that were dealt with.

  • 7.
    Nilsson, Pernilla
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Department of Teacher Education, Halmstad University.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Making PCK explicit: Capturing Science Teachers´changing Pedagogical Content Knowledge (PCK) in the science classroom2015Ingår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 37, nr 17, s. 2836-2857Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One way for teachers to develop their professional knowledge, which also focuses on specific science content and the ways students learn, is through being involved in researching their own practice. The aim of this study was to examine how science teachers changed (or not) their professional knowledge of teaching after inquiring into their own teaching in learning studies. The data used in this article consisted of interviews and video-recorded lessons from the six teachers before the project (PCK pre-test) and after the project (PCK post-test), allowing an analysis of if and if then how the teachers changed their teaching practice. Hence, this study responds to the urgent call to focus direct attention on the practice of science teaching. When looking at the individual teachers, it was possible to discern similarities in the ways they have changed their teaching in lesson 2 compared to lesson 1, changes that can be described as: changes in how the object of learning was defined and focused, changes in how the examples that were presented to the students were chosen and changes in how the lessons were structured which in turn influenced the meaning of the concepts that were dealt with. As such, issues for enhancing teachers’ professional learning were unpacked in ways that began to demonstrate, and offer insights into, the extent of their PCK development over time.

  • 8.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Vad är det som gör skillnad?: Vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måse lära sig för att förstå2015Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, nr 15, s. 22-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Materiabegreppet, särskilt dess partikelnatur, är ett nyckelbegrepp i naturvetenskaplig undervisning och av central betydelse för att förstå många naturvetenskapliga fenomen. Inom ramen för tre learning studies inom tre olika naturvetenskapliga områden utforskades begreppet i syfte att finna ut vad eleverna måste lära sig för att förstå ett fenomen på ett specifikt sätt. Med variationsterori som guidande princip planerades och genomfördes lektioner som videofilmades. Elevernas lärande analyserades med hjälp av för- och eftertest. Detta gjorde det möjligt att studera relationen mellan undervisning och lärande och att finna ut vad som gjorde skillnad. Resultatet visade på ett antal kritiska aspekter för begreppet materia som när det lyftes fram i undervisningen hjälpte eleverna att beskriva och förklara ett naturvetenskapligt fenomen på ett nytt sätt.

  • 9.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Krisitanstad.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Jonsson, Gunnar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Karlefors, Inger
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning2015 (uppl. 2)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad händer när vatten fryser till is? Hur övervintrar bin? När dör en morot? Vad behövs för att ett frö ska gro? Dessa och andra till synes enkla frågor leder i boken Vägar till naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didatisk belysning in på de stora frågorna om allt liv på vår jord, om biologisk mångfald ekologi och hållbar utveckling.Denna nya upplaga har kompletterats med två nya kapitel: ett grundläggande från fysikens område och ett om rymden.

  • 10.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    What Makes the Difference?: Teachers Explore What Must be Taught and What Must be Learned in Order to Understand the Particulate Character of Matter2014Ingår i: Journal of Science Teacher Education, ISSN 1046-560X, E-ISSN 1573-1847, Vol. 25, nr 6, s. 709-727Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The concept of matter, especially its pariculate nature, is acknowledged as being one of the key concepts areas in learning science. Within the framework of learning studies and variation theory, and with results from science education research as a starting point, six lower secondary school science teachers tried to enhance students´learning by exploring what must be learnt in order to understand the concept in a specific way. It was found that variation theory was a useful guiding principle when teachers are engaged in pedagogical design, analysis of lessons, and evaluation of studenta learning, as well as a valuable tool for adapting research results into practice.

  • 11.
    Vikström, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Billström, Anna
    Björkskataskolan Luleå.
    Fazeli, Parviz
    Björkskataskolan Luleå.
    Holm, Monica
    Björkskataskolan Luleå.
    Jonsson, Kerstin
    Björkskataskolan Luleå.
    Karlsson, Gunilla
    Björkskataskolan Luleå.
    Rydström, Peter
    Björkskataskolan Luleå.
    Teachers´solutions: a learning study about solution chemistry in grade 82013Ingår i: International Journal for Lesson and Learning Studies, ISSN 2046-8253, E-ISSN 2046-8261, Vol. 2, nr 1, s. 26-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PurposeThe aim with the paper is to describe the collective exploration, process and knowledge production made in a learning study about solution chemistry Design/methodology/approachSecondary school teachers conducted a learning study with variation theory as a guiding principle, supervised by a researcher. The relationship between teaching and learning was analyzed and evaluated in a learning study cycle of three lessons.FindingsCritical aspects when teaching solution chemistry were identified, as well as enacted patterns of variation that significantly improved students´ learning. Examples of critical aspects were the particulate character of matter, especially the feature of “empty space” between particles, the connection between macroscopic phenomenon and sub-microscopic explanations and the difference between answers with everyday language and scientific language.Practical implicationsThis suggest that teachers in a learning study can produce new knowledge as well as use earlier research results when creating teaching activities that can improve their own practical work and students´ learning. Originality/valueThe study represents an example of research with the aim to improve teachers´ practice by generating knowledge in connection with teachers´ professional tasks.

  • 12.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    The same but different: Teaching acids and bases and how to connect a diode into a circuit2013Ingår i: The world association of lesson studies international conference 2013: lesson and learning study as teacher research, Göteborg: Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten , 2013, s. 1-1Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents changes in how two teachers described their intentions, and then enacted, a science lesson, one lesson about acids and bases and one about connecting a diode into a complex circuit before and after their participation in learning studies. Before the learning studies , the intended object of learning (described in the interview before the lesson) did not correspond clearly to the object of learning that then was manifested in the lesson. Even if the expected learning difficulties of the students were well known to the teachers (the molecular level and the relationship between H+ , OH- and H2O) and how to connect the diode the right way)these difficulties were not focused in the lesson before LS. The lessons after the learning studies focused hat was seen as difficult for the students and the critical aspects was pointed out by conscious usage of variation theory. By simultaneous treatment of concepts and examples contrasts were created. For example, in the lesson about acids and bases the three concepts acidic, basic and neutral were dealt with at the same time, both on a macroscopic level (with experiments) as well as on a molecular level (by explaining the relationship between the ions and the water molecule.). The lessons before LS had focused the experiments with acids and their colors with different indicators while bases and the ions involved were hardly touched upon. In the lesson about the diode, both right and wrong ways of connecting the diode into complex circuits were demonstrated in the lesson after LS, something that was not the case in the lesson before LS. In this way the object of learning was more defined and focused, the critical aspects made possible to discern and the enacted object of learning more in line with what was intended.

  • 13. Vikström, Anna
    Differences in practice-teachers´solutions for teaching problems2012Ingår i: The EARLI SIG 9 Conference Phenomenography and Variation Theory Conference 27-28 august School of education and communication Jönköping University, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the research project "Teachers´Common Knowledge Development-How teachers´professional learning develops as a shared scientific practice" founded by the Swedish Research Council, six secondary school science teachers conducted three learning studies supervised by a researcher and with variation theory as a guiding principle. The overall research questions concerned the character of the knowledge teachers achieve and develop while participating in learning studies. In the learning studies, the teachers studied their 13-14 year old students´learning and how it was related to teaching while the researcher studied the teachers´learning and knowledge production during the process. The object of learning in all the three learning studies focused the concept of matter, but in various contexts. The concept is crucial dor students´understanding of a whole range of science phenomena and processes and the overall aim was to increase students´understanding of the particulate character of matter. Students´ideas about the concept have been in focus of several researchers over the past three decades and research has shown that students often regard matter as static, contiunous and non-particulate, in contrast to the scientific, atomistic view of it.To begin with it was taken for granted among the teachers that the students already grasped the particulate character of matter. But as the three learnings studies progressed, the teachers wxplored the concept and produced new knowledge that was useful when teaching it. The teachers identified several critical aspects that created differences in their students learning. The findings concerned for example the importance of of pointing out not only what matter is, but also what it is not; such as the emptty space between the particles and the difference between matter and energy. Other findings concerned how crucial it was to make the connections between macroscopic observations and sub.microscopic explanations clear and distinct by simultaneously discernment of the two levels and that it was necessary to offer the students the possibilities to experience the qualitative differences between everday language and scientific language, for example when answering test questions. Maybe most important, when those critical aspects were identified by the teachers they were able to convert them into effective teaching actions that improved students´learning significantly.

  • 14.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Findings and actions: Chemistry teachers knowledge production during learning studies2012Ingår i: The World Association of Lesson Studies International Conference 2012: Challenging, enhancing nurturing, 010 Publishers, 2012, s. 14-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    What makes the difference?: Teachers´collective exploration of the concept of matter as an object of learning2011Ingår i: The World Association of Lesson Studies International conference 2011: Professional Community för Enhancing Learning 16-28 november 2011, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within science education and research it is well-known that students´ understanding of the concept of matter is crucial for their further understanding of a range of science phenomena. In an ongoing research project, funded by the Swedish Research Council, it is investigated how teachers´ professional learning develops as a shared practise. In three learning study cycles five science teachers explored the concept of matter as a prerequisite of understanding e.g. chemical solutions and photosynthesis. Students’ tests, video recorded lessons and discussions, served as instruments for the teachers in their investigations. The researcher used the same data sources together with teacher interviews when analysing the character of the findings made by the teachers. Variation theory served as a tool for the teachers´ common knowledge development. The teachers developed their ability to point out critical aspects, identify necessary conditions for students´ learning and enact their produced knowledge in teaching situations. It was found that it is crucial to point out what matter is not, i.e. to create a contrast to the concept of energy. Another finding was the importance of pointing out the empty space between atoms and molecules, something that was made possible for the students to discern through contrasting the view of matter as homogenous with the non-homogenous view of it. The significance of keeping the critical aspects in mind in the dialogue with the students was emphasized as to pay attention to the language used. It became evident what critical features which were important to pay attention to and how this could be done in practice. It was also concluded that the teachers´ experiences might improve students´ learning of other objects of learning as a result of the teachers´ professional development.

  • 16.
    Karlefors, Inger
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Helldén, Gustav
    Högskolan Krisitanstad.
    Jonsson, Gunnar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning2010Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad händer när vatten fryser till is? Hur övervintrar bin? När dör en morot? Vad behövs för att ett frö ska gro? Dessa och andra till synes enkla frågor leder i boken Vägar till naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didatisk belysning in på de stora frågorna om allt liv på vår jord, om biologisk mångfald ekologi och hållbar utveckling.

  • 17.
    Alerby, Eva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Dahlén, Göran
    Piteå kommun.
    Larsson, Iris Rosengren
    Piteå kommun.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Westman, Susanne
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Ömsesidig samverkan mellan pedagogisk forskning och pedagogisk praktik2010Ingår i: Utbildning på vetenskaplig grund, Stockholm: Lärarförbundet , 2010, s. 22-32Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad innebär det i praktiken att skolans och förskolans verksamhet skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Det vi tycker är intressant att lyfta fram är på vilket sätt forskningen bedrivs, hur forskningsfrågorna kommer till och hur resultaten kommer den pedagogiska praktiken tillgodo. I denna artikel diskuterar och problematiserar vi relationen mellan den pedagogiska forskningen och förskolans och skolans verksamhet. Diskussionerna exemplifieras från ett konkret forsknings- och samverkansprojekt, där forskning och praktik har gått hand i hand. Vidare ger en forskare, en doktorand, en lärarutbildare, en skolledare och en lärare sin personliga syn på samverkan mellan pedagogisk forskning och praktik.

  • 18.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    What is intended, what is realized, and what is learned?: teaching and learning biology in the primary school classroom2008Ingår i: Journal of Science Teacher Education, ISSN 1046-560X, E-ISSN 1573-1847, Vol. 19, nr 3, s. 211-233Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Within the framework of variation theory, 7- to 12-year-old students' ways of understanding cellular respiration and photosynthesis were investigated against the background of their teachers' teaching. Eighteen students were selected by the teachers and interviewed by the researcher. Lessons were observed and video recorded, and stimulated-recall interviews with the teachers were conducted. The students' understanding of the function of oxygen and sugar in plants was described in four categories. The study concludes that young students can develop complex understanding if opportunities to learn are presented. The opportunities depended mainly on the language used by the teachers, such as metaphors, pointing out critical aspects of the object of learning. The study has implications for the relationship between teachers' competence and students' learning.

  • 19.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi2005Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Första delen av denna avhandling utgörs av en licentiatuppsats: Från görande till rikare lärande (Vikström, 2002). I uppsatsen beskrivs en aktionsforskningsstudie där lärare i skolår 1-6 utvecklar sin kompetens att undervisa i naturvetenskap. Bakgrunden till studien var ett av Skolverket finansierat kompetensutvecklingsprojekt där det konstaterades att lärarna tog elevernas lärande av det naturvetenskapliga innehållet för givet. Lärarnas fokus riktades mot aktiviteterna som sådana och dessa förutsattes åstadkomma det åsyftade lärandet. Aktionsforskningsstudien startade i syfte rikta lärarnas fokus mot kvalitativa aspekter av elevernas lärande. Resultatet blev att när lärarna genom bland annat intervjuer analyserade sina elevers lärande riktades fokus mot detta, men även mot den egna kompetensen. Brister i förmågan att analysera lärandet i kvalitativ mening uppenbarades och dessa var i sin tur kopplade till lärarnas egen förståelse av innehållet. Då lärarna fick möjligheten att utveckla sin egen förståelse, ökade deras analytiska kompetens och dessutom deras insikter om hur analysen kunde användas för att utveckla elevernas förståelse. Detta antogs i uppsatsen ge en grund för att lärarna skulle fortsätta att lära i sin egen praktik. I denna uppföljande avhandlingsstudie deltar samma lärare men denna gång har inte bara lärarna, utan även elevernas lärande studerats och relationen undervisning-lärande har utgjort forskningsfokus. Den forskningsfråga som ställts i studien lyder: På vilka olika sätt kan lärandeobjektet förstås i termer av de kritiska aspekter som erfars, och hur förhåller sig förståelsen till hur dessa aspekter behandlats i undervisningen?Det gemensamma lärandeobjektet har utgjorts av fröväxters livscykel, fortplantningsprocesser och biokemiska processer som fotosyntes och cellandning och med särskild koppling till ekologisk förståelse. Elevernas lärande har undersökts genom individuella intervjuer. Undervisningen har studerats med hjälp av observationer och videofilmade lektioner och lärarnas perspektiv på den egna undervisningen har erhållits genom stimulated recall intervjuer av lärarna. Det viktigaste teoretiska redskapet har utgjorts av variationsteorin där lärandets mekanismer studeras i termer av variation, urskiljning och samtidighet. Såväl undervisningen som lärandet har studerats med samma teoretiska verktyg och tagit sin utgångspunkt i mönster av invarianta och varianta aspekter av lärandeobjektet. Ett grundantagande har utgjorts av att variation i relation till innehållets kritiska aspekter är en förutsättning för att dessa aspekter skall urskiljas av den lärande. En ökad förståelse består i detta perspektiv av en förmåga att ursklija fler kritiskaaspekter hos lärandeobjektet samtidigt. Resultatet visar på hur i undervisningen iscensatt variation erbjudit eleverna möjligheter att förstå lärandeobjektet på skilda sätt. Elevernas förståelse har överlag utvecklats på ett sätt som är ovanligt i dessa åldersgrupper. Ett övergripande resultat är därför att även mycket unga elever har förmågan att utveckla sin förståelse för abstrakta biologiska processer och att detta i sin tur har en stark koppling till de möjligheter undervisningen erbjudit. Detta är i sin tur är kopplat till lärarnas kompetens och då framför allt till kompetensen att konstituera variationsmönster som gör urskiljandet av innehållets kritiska aspekter möjligt. Antagandet från lic.uppsatsen att lärarnas möjligheter att lära i sin egen praktik ökat har också bekräftats.Avhandlingen som helhet ger därför ett bidrag som belyser en kedja av samband, från utvecklingen av lärarnas kompetens till de uttryck detta tagit sig i deras undervisning och slutligen vilket lärande undervisningen resulterat i hos eleverna.

  • 20.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    The characteristics of critical aspects and their role in constituting patterns of variation2005Ingår i: 11th European Conference for Research on Learning and Instruction: Integrating multiple perspectives on effective learning environments. Biennial Meeting. Abstracts, Nicosia: European Association for Research on Learning and Instruction , 2005, s. 350-351Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to analyse the characteristics of critical aspects and the role they play in constituting patterns of variation and making certain kinds of learning possible. These were identified in an empirical study where the lifecycle of angiosperms was learned. The identified critical aspects defined different ways of experiencing the life cycle. Six teachers and their students (aged 7-12) participated in the study. The relationships between the characteristics of the critical aspects, the patterns of variation that constituted the space of learning and the learning outcome were investigated. Before the lesson the teachers and the researcher established the object of learning. In order to understand how the students experienced the object of learning, the students were interviewed before and after the lessons. In order to get a good picture of how both teachers and students related to the object of learning, observations and video recording of lessons were made, as well as stimulated recall interviews with both students and teachers. All recordings were transcribed in verbatim. The result shows that critical aspects can be described in terms of being specific or general with respect to the object of learning. They were identified to be more or less dependent on relations to each other and that relationship were identified as hierarchical. For some aspects it was only the relation to general aspects that made it possible to constitute patterns of variation. The critical aspects were also identified to be characterised of the presence, or absence, of a physical reference, which here refers to a link to a visible object or process. A conclusion is that, for understanding the lifecycle of angiosperms the specific critical aspects are dependent on relations to general aspects and of the patterns of variation and physical references that relation offers.

  • 21.
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Från görande till rikare lärande: en aktionsforskningsstudie av två arbetslags arbete med naturvetenskap i skolår 1-62002Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen beskriver ett aktionsforskningsprojekt där två arbetslag i skolår 1-6 tillsammans med mig utvecklar sin naturvetenskapliga undervisning, särskilt med inriktning mot ekologi. Som lärarutbildare hade jag tidigare arbetat mycket med lärares kompetensutveckling i naturvetenskap. Mina erfarenheter var att lärare i alltför liten grad problematiserade undervisningsinnehållet. Lärarna ville "lära att göra", dvs i kompetensutvecklingen ville de lära sig övningar att härma i sin undervisning. Övningarna förutsattes lära eleverna det förgivettagna innehållet. Lärares kompetensutveckling ska utgå från lärares behov. Jag ställde mig utifrån mina erfarenheter frågan vilka behov som var angelägnast att tillfredsställa och om lärarna själva var medvetna om dem. En grundsyn i uppsatsen är att bästa kompetensutvecklingen inte består i större mängder av fortbildning utan i fördjupad reflektion över den egna praktiken. Därför fick kompetensutvecklingen formen av ett aktionsforskningsprojekt där lärarna skulle studera sin egen praktik. Den syn på lärande som utgör grunden i uppsatsen är att en individ som lärt sig något förändrat sin relation till detta något och upptäckt nya aspekter i innehållet. Lärande är då att erfara något på ett nytt sätt. Lärande kan i sin tur främja utveckling. Reflektion ses som både ett medel för, och ett tecken på lärande. I uppsatsen betraktas reflektion som något icke- hierarkiskt. Reflektion kan pågå inom olika domäner och en utökad eller fördjupad reflektion innebär att reflektionen utvidgas till nya domäner och till nya aspekter inom dessa domäner. Av detta följer att utökad reflektion kan ses som ett tecken på utveckling. De övergripande forskningsfrågor som formulerades när studien inleddes var: I vilken utsträckning kan lärare utvecklas professionellt genom att lära att lära av sin praktik så att skolans naturvetenskapliga undervisning genom detta också utvecklas? Vilka kritiska faktorer för denna utveckling kan beskrivas? Uppsatsen beskriver fyra aktionscykler. Den första aktionscykeln inleddes med dessa övergripande frågor som grund. Under de två följande aktions- cyklerna riktades ett specifikt intresse mot frågan: Vad lär sig lärare av att studera sina elevers lärande? Vid den sista aktionscykeln deltig lärarna i en universitetskurs i ekologi och forskningsfrågan preciserades till: Vad lär sig lärare av att studera sina elevers lärande av ett specifikt innehåll när de själva studerar samma innehåll? Det sammanfattande resultatet från studien är att de faktorer som visat sig vara mest kritiska för lärarnas utveckling var om de överhuvudtaget reflekterade över lärandet av innehållet, på vilka kvalitativt olika sätt de gjorde detta och i vilken grad de uppmärksammade sina elevers förståelse av innehållet. Fyra reflektionsdomäner beskrivs: Fokus på görande, där innehållet tas för givet. Är något "gjort" är det "lärt".Undervisningen sker inom en trygghetszon. Det läraren inte anser sig behärska undviks helt. Fokus på kvantitativt lärande av innehållet där lärarens egen förståelse verkar begränsande på innehållet i sig, på variationen i undervisningsmetoder och framförallt på lärarens analys av elevens lärande. Eleven kan ha lärt sig "mer eller mindre" av innehållet men några kvalitativa aspekter uppmärksammas inte. Trygghetszonen har inte växt. Fokus på kvalitativt lärande av innehållet. Inom denna domän är lärarens egen förståelse av innehållet tillräcklig för att uppmärksamma lärandet av innehållets kvalitativa aspekter hos både sig själv och eleverna. Läraren vågar sig på ett nyttundervisningsinnehåll och mer varierade och självständiga metoder. Fokus på dialog med eleven med utgångspunkt i innehållet. Här räcker det inte att läraren har en god egen förståelse. Läraren måste också försöka förstå vad eleven förstår av innehållets och använda detta som utgångspunkt i sin undervisning. I dialogen lär läraren parallellt med eleven och resultatet kan bli en växande yrkeskompetens. I slutdiskussionen diskuteras vilka konsekvenser en lärares reflektion kan ha för dennes praktik och skolans utveckling samt orsaker till att lärares reflektion ser ut som den gör.

1 - 21 av 21
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf