Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 415
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aban, Saman
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.
    Principalansvaret för vårdnadshavare: Föräldrars skadeståndsansvar för skada vållad av barn2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personer under 15 år kan inte straffrättsligt bli ansvariga för brott de begått i enlighet med 1 kap 6§ BrB. Däremot kan en civilrättslig process gällande skadeståndsrättsligt anspråk bli aktuell i princip oberoende av skadevållarens ålder. Huvudregeln är alltså att barn kan bli skadeståndsskyldiga på samma sätt som en vuxen om de anses ha vållat skada. De större utmärkande skillnaderna mellan att hålla ett barn jämfört med en vuxen skadeståndsskyldig är att det görs en så kallad skälighetsbedömning när det gäller barn och även vid bedömning av barns culpa tar man mindre hänsyn till de subjektiva kriterierna. I denna uppsats utreds vårdnadshavarens ansvar enligt 3 kap. 5§ skadeståndslagen som infördes år 2010. Denna reglering innebär att föräldrar kan blir skadeståndsansvariga för skador som deras barn orsakar genom brott samt genom tillsynsansvaret som regleras i 6 kap. 2§ föräldrabalken. Denna paragraf reglerar att vårdnadshavaren skall ge barnet den tillsyn och uppsikt det behöver medhänsyn till ålder, utveckling och övriga omständigheter för att hindra skadevållande handlingar. Skillnaden mellan dessa respektive lagregler gällande att vårdnadshavaren skall anses vara skadeståndsansvarig är att den förra förutsätter att barnet begått ett brott och förutsätter heller ej culpa medan den senare inte gör det.

  • 2.
    Adelbrun, Alina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.
    Vad innebär lagreformen för organdonation?: En studie av de rättsliga följderna av den statliga utredningen2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I samband med den statliga donationsutredningen förväntades en lagreform som skulle öka donationsfrekvensen. En sådan reform uteblev dock och det finns anledning att ifrågasätta varför det blev på det sättet. Arbetets syfte har varit att ta reda på orsaken till den uteblivna lagreformen i donationsfrågor efter donationsutredningens slut, samt att uppmärksamma de ändringar som trots allt har införlivats. För att kunna besvara frågeställningarna har den rättsdogmatiska metoden använts, med rättskälleläran som grund, för att fastställa gällande rätt före och efter den statliga utredningen om organdonationer. Utredningen visar att efter att utredningsbetänkandet och de dithörande remissvaren hade analyserats kunde det konstateras att lagförslagen inte kunde införas på grund av oförenlighet med grundlagen. Vissa av donationsutredningens förslag har dock ändå införlivats och beslut om en ny förordning gällande donationsregistret har fattats.

  • 3.
    Ahlin, Alexander
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.
    Bergman, Joakim
    Luleå tekniska universitet.
    Avtalsslutande genom internet: En genomgång av avtalsrätt i förhållande till internet samt online auktioner2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tekniken utvecklas mer för varje dag och i takt med detta så ingås avtal allt mer i elektronisk form. I takt med teknologisk framgång uppstår det dock nya problem. Frågan är om den åldrande regleringen i avtalslagen för traditionella avtal kan appliceras på dessa nya problem i förhållande till elektroniska avtal. Syftet med arbetet har varit att fastställa gällande rätt för elektroniska avtal. För att kunna göra detta har en redogörelse av innehållet i traditionell avtalsrätt gjorts. Därefter följer en analys samt en jämförelse av likheter och skillnader gentemot varandra. Detta arbete har använt traditionell juridisk metod för att besvara syftet. Resultatet av arbetet är att avtalslagens allmänna karaktär gör att lagen är applicerbar på elektroniska avtal samt internetauktioner. Det finns dock viktiga skillnader som med hjälp av praxis kommer klargöras. Den teknologiska utvecklingen i form av till exempel elektroniska signaturer har sett till att det nu är säkrare än någonsin att ingå elektroniska avtal.

  • 4.
    Ahlström, Mimmi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.
    Rättsliga förutsättningar för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Svensk Kärnbränslehantering AB har på uppdrag av regeringen ansvar för att förvalta använt kärnbränsle och kärnavfall. För att kunna fullgöra sitt uppdrag måste en anläggning för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall etableras. De rättsliga förutsättningarna för en sådan verksamhet i Sverige prövades i mål M 1333–11. Förutsättning för tillstånd till verksamheten är bland annat att det finns en kommun i Sverige vars kommunpolitiker och medborgare har legitimerat verksamheten, dvs. är beredda att acceptera den. I tillståndsprövningen för miljöfarlig verksamhet ställs sedan krav på exempelvis användning av bästa möjliga teknik, samt iakttagande av försiktighetsprincipen genom tillämpning av miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Även Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet är tillämplig på den miljöfarliga verksamheten. Domstolen kommer fram till att utifrån den nuvarande säkerhetsanalysen är ett slutförvar för använt kärnbränsle och kärnavfall inte säkert på lång sikt och kan inte tillåtas. Vissa lagändringar bör övervägas för att verksamheten ska kunna komma till stånd, exempelvis beträffande vattenverksamhet, samt när det gäller Strålsäkerhetsmyndighetens talerätt om möjlighet att begära omprövning av beslut enligt miljöbalkens bestämmelser.

  • 5.
    Ahluwalia, Ritu
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.
    Omplaceringsrätten: - och dess begränsningar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Aitomäki, Yvonne
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Materialvetenskap.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Lin, Janet
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Drift, underhåll och akustik.
    Sandström, Anders
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    LTU Teaching guide to e-learning: how to clear the mist of teaching through the cloud2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Activity: Legal Pluralism and the Sámi: an Indigenous People in Europe2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Activity: Legislation on protected areas in Sápmi – A brief comparison2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Activity: Research on Sámi law and some preliminary thoughts on gender issues2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Activity: The Law Related to Mining in Sweden/Norway: What about Sami Customary Rights?2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Keynote

  • 11.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Bedömning av PhD i rättsvetenskap2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Ledare för kommittén

  • 12.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Boksläpp2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Boksläpp av "Renskötselrätt i nordisk belysning" och samtal med advokat Camilla Wikland

  • 13.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: En nordisk jämförelse av renskötselrättens grunder2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Presentation under ett endags-seminarium "Sedvanerättens betydelse för utvecklingen av renskötselrätten", anordnad av Juridiska fakulteten, Umeå universitet.

  • 14.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Exploateringar i Sápmi med speciellt fokus på gruvnäringen2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Framtidens gruv och mineral2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Gruvdrift i fjällområdet – vägar till hållbarhet?2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 17.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Humanistiska perspektiv på minoriteter och markrättigheter2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Kulturdepartementets internseminarium om samepolitik2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 19.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Ledare i bedömningskommitté2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För anställning av lektorer till juridiska fakulteten i Tromsö

  • 20.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Luleå stifts Handläggardag om samiska rättigheter2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Opponent på en lic.avhandling2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Licentiate thesis “Governing Ecologies. Species protection in overlapping and contiguous legal regimes” by Yaffa Epstein

  • 22.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Renbete och samernas rättigeheter2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 23.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Samer som urfolk2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Samisk renskötsel- rätten före och efter Nordmalingsdomen. Vetenskapslunch2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vetenskapslunchi regi av LTU.

  • 25.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Samiska rättigheter – vad är det?2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Vaartoe/Sesams vetenskapliga pris2016Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Prisutdelning vid Umeå Universitets vårhögtid

  • 27.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Aktivitet: Walleye Seminar2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Dwight Newman, 2011, Community and collective rights: A theoretical framework for rights held by groups, Oxford: Hart Publishing2012Ingår i: The Yearbook of Polar Law, ISSN 1876-8814, E-ISSN 2211-6427, Vol. 4, s. 725-728Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Nordic legisaltion on protected areas: How does it affect Sámi customary rights?2016Ingår i: Indigenous Rights in Modern Landscapes: Nordic Conservation Regimes in Global Context / [ed] Lars Elenius, Christina Allard, Camilla Sandström, New York: Routledge , 2016, s. 9-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Nordmalingsmålet: urminnes hävd överspelad för renskötselrätten?2011Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, Vol. 23, nr 1, s. 117-128Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 31.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Project: The Nordic Research Network for Sámi and Indigenous Peoples Law2012Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Nordiskt forskningsnätverk. Projektledare: Chrisitna Allard

  • 32.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Renskötselrätt i nordisk belysning2015Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Renskötselrättens grunder – en replik2012Ingår i: Svensk Juristtidning, ISSN 0039-6591, s. 864-867Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Samerätten: ett besvärligt rättsområde2016Ingår i: Bertil Bengtsson 90 år, Stockholm: Jure Förlag , 2016, s. 7-18Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Some characteristic features of Scandinavian laws and their influence on Sami matters2015Ingår i: Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law, Fanham: Ashgate Publishing , 2015, s. 49-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    The basis of the Sámi reindeer herding right: in contest again2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    The Nordic countries’ law on Sámi territorial rights2011Ingår i: Arctic Review on Law and Politics, ISSN 1891-6252, E-ISSN 2387-4562, nr 2, s. 159-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Territorial rights are important for the Sámi people, as they are for all indigenous peoples. Land is the asset which supports the Sámi culture and responsible for its long-standing survival. This article compares property laws in Norway, Sweden and Finland as to how Sámi rights to land and natural resources are articulated and recognized. These rights are based on old doctrines: ‘immemorial usage’ in Norway and ‘immemorial prescription’ in Sweden and Finland. Although the doctrines are generally regarded as equivalent, the article discusses a few significant differences. Subsequently the basic principles underpinning the two doctrines are analyzed, contrasted and discussed, with particular focus on reindeer herding rights.

  • 38.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    The Rationale for the Duty to Consult Indigenous Peoples: Comparative Reflections from Nordic and Canadian Legal Contexts2018Ingår i: Arctic Review on Law and Politics, ISSN 1891-6252, E-ISSN 2387-4562, Vol. 9, s. 25-43Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although the standard of consulting Indigenous peoples in decisions affecting them is well rooted internationally as well as in national legal systems, different views and patterns of problems are associated with the concept and its practice. This paper briefly analyses and contrasts the duty to consult Indigenous peoples through a comparison of the three Nordic countries Norway, Finland and Sweden, and Canada. Based on domestic legal sources, the focus of the paper is to explore the legal foundation that has given rise to the specific set of rules for the duty to consult, that is, the rationale behind the evolving of the rules. The first finding is that the rules differ among the three Nordic countries, with Sweden being the only country that lacks specific rules. Secondly, whereas Canada has developed its own duty to consult primarily through domestic case law, in the Nordic countries, duty to consult is related to international law obligations. Consultation duties that have evolved from domestic law may be easier to accept than “foreign” regulations imposed on national legal systems. This could explain the reluctance among the Nordic States to accept specific consultations with the Sami Parliament and other Sami groups, particularly in Sweden.

  • 39.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    The Swedish Nordmaling case2011Ingår i: Arctic Review on Law and Politics, ISSN 1891-6252, E-ISSN 2387-4562, nr 2, s. 225-228Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Two sides of the coin - rights and duties: the interface between environmental law and Saami law based on a comparison with Aoteoaroa/New Zealand and Canada2006Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The needs of indigenous peoples are related to land, water and other natural resources for sustaining a more or less traditional livelihood. Such needs typically compete with other societal interests. There are, on the one hand, specific interests in exploiting natural resources within traditional indigenous areas, while, on the other hand, concerns regarding conservation and preservation measures of valuable nature areas. This thesis contains two perspectives: an environmental protection perspective and a customary rights perspective. The thesis also contains a comparison of certain aspects of the law in Aotearoa/New Zealand, Canada and Sweden. Although the examination has a comparative approach, Swedish law is in prime focus. The objective is twofold. On the one hand, it includes an analysis of the interface between Saami customary rights, foremost the reindeer herding right, and environmental protection and natural resources legislation. On the other, it analyses and discusses ways in which the legislation may contribute to a sustainable use of land and natural resources within the reindeer herding area in Sweden. In this way, the second part of the objective is a succession of the former. It includes, above all, discussions de lege ferenda with the focus on Swedish environmental law. Evidently, it is the reindeer herding area per se that is in prime focus. Inherent in the examination as a whole, there are, hence, sustainability aspects. A correct comprehension of Saami customary rights is also important to the promotion of a sustainable use of the reindeer herding area. The interrelation of the two legal areas, environmental/natural resources law and aspects of the indigenous law, is, however, more evident with respect to the New Zealand and Canadian laws. Nevertheless, the connection also exists in a Swedish legal context, even though not as emphasised. Hence, there may be a call for a greater interrelation of these two legal areas. While general environmental requirements on the reindeer husbandry are abundant, specific requirements relating to regional or local circumstances are scarce. Such specific provisions may be designed to promote sustainability objectives better and, at the same time, to take into account specific Saami interests. Given the many conflicting land uses in the reindeer herding area, a stricter order of preferences taken on a strategic level generally provides advantages. Now, decisions are commonly left to be solved on a case by case basis with little guidance. Despite many shortcomings in specific legislation, above all, a regional and comprehensive environmental planning would greatly support the goal of sustainable uses of the land and resources in the area.

  • 41.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Urbefolkningars rättigheter till mark och naturresurser: ett tveeggat svärd för miljön2007Ingår i: Mänskliga rättigheter: aktuella forskningsfrågor, Uppsala: Iustus förlag, 2007, s. 297-312Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Urminnes hävd som förklaringsmodell för uppkomst av samiska rättigheter och dess tillämpning2010Ingår i: Forskningsutmaningar för fastighetsrätten: en antologi, Uppsala: Iustus förlag, 2010, s. 9-64Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Allard, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Who holds the reindeer herding right in Sweden?: A key issue in legislation2013Ingår i: The Proposed Nordic Saami Convention: National and International Dimensions of Indigenous Property Rights, Oxford: Hart Publishing Pty Ltd , 2013, s. 207-227Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Bengtsson, Bertil
    Björkman, Ulla
    Christensen, Jonas
    Darpö, Jan
    Gipperth, Lena
    Hörnberg, Christina
    Michanek, Gabriel
    Nilsson, Annika
    Westerlund, Staffan
    Zetterberg, Charlotta
    Rädda våra stränder från kommunalt godtycke2008Ingår i: Göteborgsposten, ISSN 1103-9345Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Geijer, Ulrika
    Hagsgård, Marie B
    Lindblad, Lars
    Modéer, Kjell-Åke
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Nobel, Peter
    Persson, Annina H
    Torp, Eivind
    Samernas rättigheter försvagas2009Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Oskal-Labba, Kristina
    Samebyns interna organisation2011Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift, ISSN 0015-8585, nr 2, s. 197-236Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 47.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Reimerson, Elsa
    Umeå Universitet.
    Sandström, Camilla
    Umeå Universitet.
    Constrasting nature, contrasting rights: Concluding remarks2017Ingår i: Indigenous Rights in Modern Landscapes: Nordic Conservation Regimes in Global Context / [ed] Lars Elenius, Christina Allard, Camilla Sandström, New York: Routledge , 2017, s. 216-231Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Skogvang, Susann FunderudUiT Norges arktiske universitet.
    Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This book contributes to the international debate on Indigenous Peoples Law, containing both in-depth research of Scandinavian historical and legal contexts with respect to the Sami and demonstrating current stances in Sami Law research. In addition to chapters by well-known Scandinavian experts, the collection also comments on the legal situation in Norway, Sweden and Finland in relation to other jurisdictions and indigenous peoples, in particular with experiences and developments in Canada and New Zealand. The book displays the current research frontier among the Scandinavian countries, what the present-day issues are and how the nation states have responded so far to claims of Sami rights. The study sheds light on the contrasts between the three countries on the one hand, and between Scandinavia, Canada and New Zealand on the other, showing that although there are obvious differences, for instance related to colonisation and present legal solutions, there are also shared experiences among the indigenous peoples and the States. Filling a gap in an under-researched area of Sami rights, this book will be a valuable resource for academics, researchers and policy-makers with an interest in Indigenous Peoples Law and comparative research

  • 49.
    Allard, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Skogvang, Susann Funderud
    Introduction2015Ingår i: Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law, fanham: Ashgate Publishing , 2015, s. 3-8Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Almqvist, David
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.
    Ett rättviseperspektiv på bodelning vid äktenskapsskillnad2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete behandlas rättvisa inom bodelning inom ramen för den svenska äktenskapsbalken. Specifika frågeställningar är om bodelningen är rättvis utifrån filosoferna John Rawls och Robert Nozicks syn på rättvisa, men även lagstiftarens syn på rättvisa behandlas. Undersökningen visar att den svenska äktenskapsbalken uttrycker en mildare version av Rawls rättvisa. Rawls förespråkar en form av rättvisa där rättsstaten ska försöka utjämna olikheter mellan individer vid födsel men också ojämlikheter som kan uppstå under livets gång. Nozick förespråkar större frihet; alla ska oavsett klass, handikapp eller andra ojämlikheter, leva efter samma regler, även om detta leder till en sämre tillvaro för de som inte har samma förutsättningar. En av uppsatsens slutsatser är att Rawls hade uppskattat att den svenska bodelningen baseras på likadelningsprincipen – dvs. försöker utjämna egendomsförhållandena mellan makar vid äktenskapsskillnad – medan Nozick hade varit emot försöken att kontrollera individens fria val. Vilken syn på rättvisa lagstiftaren har utgått från för bodelning visade sig vara en svår fråga att svara på. I förarbetena till äktenskapsbalken diskuteras rättvisa betydligt mer, men inte heller här ges något konkret svar på lagstiftarens syn på rättvisa inom bodelning. Arbetet behandlar endast bodelning vid äktenskapsskillnad där båda makarna är vid liv och endast med utgångspunkt i två filosofers, Rawls och Nozicks, respektive uppfattning av rättvisa.

1234567 1 - 50 av 415
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf