Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning2015Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 21, nr 2, s. 74-80Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningensvillkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapaett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi börinte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskningförsvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starkaforskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser tillatt de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden iarbetslivsforskningen säkras.

  • 2.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    100 år av långsamhet: En exposé över begreppet psykosocial arbetsmiljö2013Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 19, nr 2, s. 9-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Andersson, Eira
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Från bergets djup till sjunde himlen2010Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 16, nr 4, s. 11-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

  • 4.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Hasselbladh, Hans
    Handelshögskolan vid Örebro Universitet.
    Forsberg, Tina
    Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Parding, Karolina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Sehlstedt, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Westerlund, Joakim
    Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
    Förberedd för läraryrket? Lärare under 40 år av reformer2018Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 24, nr 1-2, s. 7-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien belyser hur gymnasielärare retrospektivt uppfattar att de förberetts för sitt yrke under lärarutbildningen. Enkätsvar från 1554 gymnasielärare kategoriserades efter den tidsperiod då de examinerades. Frågan om hur väl förberedda de nyexaminerade lärarna var för sitt yrke kopplas till de nationella reformer som styrde lärarutbildningen under den period som läraren studerade. Medan utbildningen i praktisk yrkeskunskap uppfattas ha försämrats över tid, har andra områden förbättrats. Lärosäte hade inte något samband med respondenternas svarsmönster. Slutsatsen är att utbildningsreformerna har samband med förändringar i utbildningens måluppfyllelse, att förbereda lärarstudenter för sitt yrke, samt att utbildningens anpassning till yrkets krav försämrats över tid.

  • 5.
    Bejerot, Eva
    et al.
    Handelshögskolan vid Örebro Universitet, Örebro, Sweden.
    Lampi, Laura
    Centret för utbildningsevaluering, Helsingfors universitet, Helsingfors, Finland.
    Forsberg, Tina
    Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Ahtiainen, Raisa
    Centret för utbildningevaluering, Helsingfors universitet, Helsingfors, Finland.
    Björk, Lisa
    Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen, Sweden. Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Hotulainen, Risto
    Centret för utbildningevaluering, Helsingfors universitet, Helsingfors, Finland.
    Parding, Karolina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Sehlstedt, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Wastensson, Gunilla
    Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sweden.
    Nyexaminerade om lärarutbildningen i Sverige och i Finland2018Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 24, nr 3-4, s. 66-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En professionsutbildning utmärks av en spänning mellan teoretisk kunskap och praktisk yrkeskunskap. Vi vet dock inte mycket om hur en professionsutbildning bäst utformas för att förbereda studenter inför yrket. Utifrån tre enkäter, två i Sverige och en i Finland, analyseras nyexaminerade lärares uppfattning om hur förberedda de var för sitt arbete efter lärarutbildningen. Området metodik och praktik hade tydligast samband med känslan av att vara väl förberedd. I flera områden var de finska respondenterna mer kritiska än de svenska. De många positiva omdömena om den finska lärarutbildningen gjorde att vi förväntat oss ett mer positivt resultat i den finska studien.

  • 6. Gellerstedt, Sten
    Långtidssjukskriven: en uppföljning av 265 000 långtidssjuka2011Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, nr 2, s. 29-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 7.
    Gellerstedt, Sten
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Oro för utarmade jobb och digital taylorism2012Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 18, nr 4, s. 39-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8.
    Gunnarsson, Ewa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Gemensam handling för hållbar förändring: tillämpad genusforskning i ett innovationssystem2011Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, nr 2, s. 45-57Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Håkansta, Carin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Svensk arbetslivsforskning: Innehållsanalys och framtidsspaning2014Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 20, nr 4, s. 67-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vilka frågor ställs i dagens svenska arbetslivsforskning? Var finns forskarna och vilkadiscipliner representerar de? Dessa frågor behandlas i en studie av sammanlagt 740projektansökningar inskickade till dåvarande Forskningsrådet för Arbetsliv ochSocialvetenskap (FAS) 2004 och 2013. Genom att lyfta fram indikationer på förändringbland forskare och forskningsfrågor syftar artikeln till ökad förståelse om orsaker tillforskningsfältets utveckling och framtidsutsikter.

  • 10.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Bokanmälan av "Bussförares upplevelser av förändrade verksamhets- och arbetsvillkor - ett tillitsperspektiv" av Tommy S Nilsson2004Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 10, nr 1, s. 63-65Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Johansson, Jan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Abrahamsson, Lena
    Det goda arbetet: en obsolet vision eller...2007Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 13, nr 1, s. 57-76Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Parding, Karolina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lundström, Ulf
    Umeå universitet.
    Lärares upplevelser av friskolereformen: effekter av marknadiseringen av den svenska gymnasieskolan2011Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 17, nr 4, s. 59-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Friskolereformen har på kort tid fått starkt genomslag i Sverige. Lärarna är nyckelpersoner när det gäller att genomföra reformer i skolan vilket medför att deras förståelse av arbetsvillkor och policykontext påverkar hela skolverksamheten. Detta gör det angeläget att belysa hur lärarna uppfattar friskolereformen, hur den påverkar deras arbete och profession och hur de själva agerar i relation till reformen. Resultaten av fokusgruppsintervjuer med 58 gymnasielärare visar att marknadens logik fått betydelse i de flesta lärares arbetsvardag, vilket innebär nya arbetsuppgifter och arbetsvillkor samt att maktförhållanden, yrkesidentiteter och skolkulturer utmanas. Många lärare anpassar sig motvilligt till marknadslogiken medan andra adopterar den.

  • 13.
    Sandström, Johan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Industriell Ekonomi.
    Att arbeta för ett stigmatiserat företag2012Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 18, nr 4, s. 9-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Anställda med yrken som i sig inte är stigmatiserade men som arbetar för stigmatiserade organisationer är en negligerad grupp människor i arbetslivsforskningen. Dessa personer tvingas ofta att hantera det stigma som organisationen spiller över på dem, framför allt i relationer med ytligt bekanta. En respondent på ett krigsmaterielföretag säger: ”Jag har varit med om att folk har vänt ryggen mot mig, när jag berättar var jag jobbar”. I dessa möten blir jobbet, som ofta är en viktig del av en persons sociala identitet, något som måste hanteras med försiktighet. Artikeln handlar om hur dessa personer resonerar kring och i praktiken hanterar denna stigmatransfer. Den bygger på Erving Goffmans arbeten om stigma, på tidigare forskning om stigmatiserade yrken och på intervjuer med anställda vid ett krigsmaterielföretag och två företag i den pornografiska branschen.

  • 14.
    Ylinenpää, Håkan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Lassinantti, Lars
    Informations- och kommunikationsteknik som verktyg: möjligheter och hinder för utveckling av små företag i perifera regioner2002Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 8, nr 3, s. 219-133Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med en bakgrund i forskning om mindre företag och distansarbete ställs frågan om distansöverbryggande informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan ses som ett hot eller som en möjlighet för utveckling av mindre företag i perifera regioner. En viktig utgångspunkt är ett pilotprojekt med trainees från Luleå tekniska universitet som på distans och med stöd av IKT under en period arbetade för ett antal mindre företag lokaliserade till mer perifera delar av regionen. Erfarenheter från detta projekt redovisas och diskuteras, och utgör underlag för artikelns tre teman: (1) IKT som verktyg för distansarbete, (2) Den sociala interaktionens roll och betydelse vid distansarbete, samt (3) IKT som hot eller möjlighet för företag i perifera regioner.

  • 15.
    Ylinenpää, Håkan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Strömbäck, Margareta
    Högskoleförbundet Östra Norrbotten.
    Samverkan mellan universitet, näringsliv och samhälle: erfarenheter i halvtid från Forskarstation Östra Norrbotten2005Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv, ISSN 1400-9692, Vol. 11, nr 3, s. 179-189Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Är perifera regioner utan ett eget universitetscampus utestängda från möjligheten att utveckla en fruktbar samverkan mellan näringsliv, universitet och samhälle (det som ofta kallas Triple Helix-samverkan)? Om inte – hur kan sådan samverkan organiseras och bedrivas i praktiken? Detta är ett par frågeställningar som diskuteras i denna artikel, som baseras på erfarenheter från Forskarstation Östra Norrbotten (FÖN) – ett flerårigt utvecklingsprojekt startat i januari 2002 som drivs i samverkan mellan Luleå tekniska universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, samt näringsliv och kommunledningar i fyra kommuner i östra Norrbotten. I artikeln diskuteras hittills vunna erfarenheter avseende interaktionen mellan särskilt forskarskolans doktorander och övriga Triple Helix-aktörer.

1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf