Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Josefsson, Barbro
    et al.
    Nordlund, Anders
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Sandvin, Johans
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Ung och utan arbete i Boden: utvärdering av projektet: en arbetsmarknad för alla unga i Boden2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Löfstrand, Ingrid
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Professionellt föräldraskap: samhälleliga förutsättningar för familjehem för tonåringar2009Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera familjehemsvård av idag. Utifrån olika perspektiv diskuteras förutsättningarna för socialtjänsten att placera barn i familjehem och hur privata aktörer har etablerat sig på en "vårdmarknad". Genom en historisk tillbakablick på samhällets utveckling och på familjens förändrade situation diskuteras vilka förutsättningar som finns för att finna och behålla familjehem samt om det behövs ändrade villkor för familjehem i form av en professionalisering.Uppsatsen bygger på empiriska studier av fem former av organisering av familjehemsvård. En av organiseringsformerna, som har studerats grundligare än de andra, är ett samarbetsprojekt om familjehemsvård för tonåringar, som initierats av fyra kommuner i Norrbotten. Samarbetsprojektet har sin utgångspunkt i en bristsituation, där kommunerna hade samma problem, nämligen svårighet att kunna placera tonåringar i familjehem, då det fanns för få familjehem tillgängliga för denna grupp. Med utgångspunkt från detta projekt belyses dels de kommunala samarbetsformerna dels familjehemmens uppdrag att "vårda och fostra" en tonåring. Uppsatsens titel syftar på det dubbla budskapet i att man som familjehem för en tonåring förväntas å ena sidan vara som en god förälder och å andra sidan agera som en professionell person. Genom intervjuer med familjehem och med familjehemskonsulenter, med företrädare för projektkommunerna i Norrbotten respektive för de fyra andra organisationerna framträder komplexiteten i familjehemsuppdrag. Studien visar på alternativa sätt att rekrytera familjehem och stödja dem i deras uppdrag.Studien bidrar med kunskaper om hur familjehemsvård har organiserats under de senast decennierna (mesonivå) och om familjehemmens erfarenheter (mikronivå). Dessutom sätts resultaten in i ett vidare samhällsperspektiv (makronivå). De slutsatser som kan dras av studien är att välfärdspolitiken har brister när det gäller den förhållandevis lilla grupp barn och ungdomar som behöver placeras i familjehem. Dagens familjehemsvård inklusive den lagstiftning som ligger till grund för denna bygger på att varje kommun har ansvar för att tillgodose sitt behov av familjehem. I stället skulle rekrytering av familjehem kunna ske i ett regionalt perspektiv för att samordna de offentliga resurserna. Även andra frågor, som utbildning för familjehem är lämpliga för ett regionalt samarbete. Det har visat sig att det finns familjer som är intresserade att vara familjehem för tonåringar och kan skapa en miljö som är utvecklande för tonåringar. Uppdraget är dock krävande och det är viktigt att dessa familjehem får rätt stöd i sitt uppdrag. Att vara familjehem för tonåringar med olika sociala och psykologiska problem kan liknas vid ett socialpedagogiskt behandlingsarbete, som bygger på att familjehemsföräldrarna kan uppnå en god relation med tonåringen och utveckla ett samarbetsklimat med honom/henne. Det är inte väsensskilt från föräldraskap men det kräver ett mer professionellt förhållningssätt jämfört med att vara förälder för egna tonåringar.

  • 3.
    Magnusson, Bruno
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    King, Allen Douglas
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Intresse och behov av bostäder för äldre i Arjeplogs kommun: en projektion till och med 20122009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Nordlund, Anders
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Persistence and change: Nordic social policy in the 1980s and 1990s2003Ingår i: European Societies: The Official Journal of the European Sociological Association, ISSN 1461-6696, E-ISSN 1469-8307, Vol. 5, nr 1, s. 69-90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many politicians, participants in the public debate, & academic scholars have regarded comprehensive welfare states as incompatible with the policy environment of the late 20th & early 21st centuries. Nordic welfare states are, due to their post-war history, suitable for testing predictions of the durability of comprehensive welfare states. The first purpose of this article is to examine previous research & official statistics on Nordic welfare state development in order to evaluate the proposition that comprehensive welfare states have been or soon will be forced to dismantle or radically reform social programs. The analysis finds weak support for propositions that comprehensive welfare states have been or soon will be subject to sharp downsizing or radical reconstruction. The second purpose is to explore Pierson's (2001) suggestion that cost containment & recalibration were salient dimensions of Nordic social policy making in the 1980s & 1990s. The analysis finds support for Pierson's arguments. However, empirical evidence also suggests that Pierson's analysis does not sufficiently incorporate reorganization of services

  • 5.
    Nordlund, Anders
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Coughlin, R.M.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Armour, P.K.
    Mental health care reform in Sweden and the United States: the lagacy of ruined hopes for integration into the community?2002Ingår i: 14th Annual meeting on socio-economics, markets and institutions network: University of Minnesota, Minneapolis, Minnesota USA, June 27-30 2002, University of Minnesota Press, 2002Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Orving, Karin Wahlberg
    et al.
    Vårdhögskolan i Boden.
    Karlsson, Åsa
    Vårdhögskolan i Boden.
    Widerlund, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Utveckling av individuella planer enligt lag om stöd och service1996Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Orving, Karin Wahlberg
    et al.
    Vårdhögskolan i Boden.
    Widerlund, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Lindström, Åsa
    Interaktion via IT i distansundervisning: erfarenheter från studenter och lärare1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Det är så mycket som kan spela in: en studie av vägar till, genom och från sjukskrivning baserad på intervjuer med långtidssjukskrivna2007Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att belysa erfarenheter och processer som är relaterade till långtidssjukskrivning, såväl till att bli sjukskriven, till att förbli sjukskriven under lång tid och till insatserna och arbetet för att återgå i arbete. Utgångspunkten har varit erfarenheter, upplevelser och uppfattningar hos personer som på grund av sjukdom eller annan funktionsnedsättning under lång tid varit utestängda från arbetsmarknaden. Studien har genomförts i Arvidsjaurs kommun där 17 långtidssjukskrivna personer intervjuats. Det var 13 kvinnor och fyra män i åldrarna 26 till 60 år varav de flesta var sjukskrivna på grund av problem med rörelseapparaten eller utmattningsdepression och liknande. Intervjuerna var öppna med karaktär av dialog, och analysen siktade till att förstå de konstruktioner de långtidssjuka skapat för att bringa mening i sin livssituation. Vid analysen framgick att intervjuerna förutom det som var direkt relaterat till studiens syfte - orsaker till sjukskrivning, om att vara sjuk under lång tid samt om stöd och hjälp för att kunna återgå i arbete - också handlade om hur sjukdom kan förstås, om könsskillnader samt om långvarig sjukdom och moral. Det övervägande intrycket är att informanterna ser sjukskrivningen som en konsekvens av många olika samspelande faktorer. Några har också varit med om olyckshändelser som endera bidragit till eller direkt orsakat sjukskrivningen. Bland annat beskriver de flera olika arbetsmiljöproblem som bakomliggande orsak. Dessa problem kan kopplas till den benägenhet att ta på sig stort ansvar som kvinnorna i studien ger uttryck för. Men tillvaron har varit kravfylld även utanför yrkesarbetet. Annat de tänker kan ha lett till den långvariga sjukskrivningen är hinder de upplevt i de olika hjälpsystemen. De flesta har också upplevt frustration och besvikelse över stödet och rehabiliteringen. Rehabiliteringsaktörerna upplevs inte beakta önskemål och initiativ från de långtidssjuka. De aktörer som beskrivs mest är hälso- och sjukvård samt Försäkringskassa. Informanterna är ambivalenta till de vanligaste insatserna - läkemedel och sjukgymnastik - från hälso- och sjukvården, och Försäkringskassan har upplevts som alltför regelstyrd och passiv. Det de efterfrågar är samtal och socialt stöd. Att vara långvarigt sjuk och därför utestängd från arbetsmarknaden ter sig olika beroende på tidigare erfarenheter, den totala livssituationen och vilka symtom man har. Med tiden har de fått kunskap som medfört att de kan undvika sådant som utlöser symtom, men kunskapen har då också fått en disciplinerande effekt. Informanterna har haft svårt att acceptera att de inte längre kan utföra sådant de tidigare gjort eller att de ska ha livslång värk. Relationerna till andra har förändrats och de sociala kontakterna har minskat. Informanterna i denna studie har problem som inte är uppenbara för omgivningen, vilket medfört att de upplever sig ifrågasatta. Överhuvudtaget har normen att man ska arbeta och försörja sig själv haft inflytande på informanternas situation - dels genom att de arbetat trots symtom av skilda slag och dels genom negativa attityder hos allmänheten. Allmänheten anser att sjuka oftast själva har förorsakat sjukdomen, och den som blivit sjuk ska också göra allt den kan för att återfå hälsa och arbetsförmåga. Många upplever misstro mot att de är sjuka och att andra tror de istället försöker hålla sig från arbete. Informanterna upplever därför misslyckande och skam. Moralen har stort inflytande på hur dessa människor beskriver sina liv - såväl hur de genom att uppfylla normerna till sist blivit sjukskrivna som de attityder de möts av genom att de är sjukskrivna. För att sjukdomen ska få legitimitet måste den också sanktioneras av läkare, så att de upplevda symtomen omvandlas till en diagnos. Diagnoser är socialt konstruerade och förändras över tid, men ger intryck av att vara konstanta. Medicinen uppfattas som en objektiv vetenskap och har också fått stort inflytande på våra vardagsliv, inte minst över sjukskrivning och rehabilitering. Detta trots att problemen många gånger i grunden är sociala. Även de rehabiliteringsaktörer som inte ingår i hälso- och sjukvården tycks ha influerats av medicinen. Rehabiliteringsaktörerna tenderar att förenkla den komplexa verkligheten för att det ska passa in i den uppsättning terapier eller åtgärder den egna myndigheten erbjuder. Arbetslivet och samhället har förändrats så det har skapats en konflikt mellan de normer som präglar arbetslivet och de traditionella förväntningarna. För kvinnorna i studien framstår situationen som extra sammansatt. De upplever att deras behov inte tillgodoses av myndigheterna. Regleringen utgår från att kvinnor och män lever jämställt, men så är inte fallet. Kvinnorna har i långt större utsträckning ansvar för hem och familj än vad män har och uppfostras till att ta hänsyn till andra. Deras egna behov prioriteras inte. Kvinnorna i studien upplever det som en extra påfrestning att inte längre kunna ta hand om barn och familj på det sätt de brukat.

  • 9.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Dokomentation och socialtjänstregister1995Ingår i: Social omsorg, ISSN 0280-848X, Vol. 46, nr 8, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Finns det möjlighet att utföra arbetet riktigt?1997Ingår i: Social omsorg, ISSN 0280-848X, Vol. 48, nr 4, s. 11-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Langtidssykemelding som et spørsmål om å leve rett2008Ingår i: Arbeid, sykdom og moral: om legeattestert fravær og veien tilbake til jobb, Bergen: Fagboksforlaget , 2008, s. 69-92Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Om omvårdnad1995Ingår i: Social omsorg, ISSN 0280-848X, Vol. 46, nr 1, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Omsorgen om äldre och funktionshindrade: en kvinnofråga1999Ingår i: Kön och makt i socialt arbete, Stockholm: Stockholm: Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, 1999, s. 45-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Vidman, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Social Care.
    Vårdhögskolorna får svidande kritik1996Ingår i: Social omsorg, ISSN 0280-848X, nr 3, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
1 - 14 av 14
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf