Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Rizzo, Agatino
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Bergström, Jenny
    Participatory Design as a Tool to Create an Energy Smart Campus in Sweden2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For decades alternative (to carbon) sources of energy in Sweden have been linked to hydro- and nuclear-power. However, this is set to change as the new Swedish government agenda has put an extraordinary emphasis on renewables. The implementation of renewables in Sweden poses several challenges. Three main aspects deter local communities from embracing large renewable projects: Noise, the visual impact, and visual discomfort (reflection). Sweden has a long tradition of stakeholder engagement in state-funded projects in the form of participatory meetings and written feedbacks. However, other participatory techniques are less established. Since 2014, LTU has been engaged in a research project dealing with energy, landscape, art, and participation in LTU campus in Piteå, Norrbotten. The aim of this paper is to discuss this interdisciplinary project and report its results. The main finding of this research is that the use of particpatory design in energy projects such as a smart campus is an important factor to foster collaboration and understanding between end users and stakeholders.

  • 2.
    Ekelund, Björn
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Barandka, Saioa Ibarrola
    SWECO.
    Kreativ snöhantering2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Aktivitet: Green Futures2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Projekt: 2 grader, 2 meter2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Konstnärlig gestaltning av fjärrvärmeledning i Ulricehamn

  • 5.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Projekt: Guide STHLM2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Guidebok för Stockholms arkitektur sedd genom dess politiska kontext.

  • 6.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Projekt: Rumslig analys2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kunskapssammanställning åt Arkus finansierat av Formas.

  • 7.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Rumslig legitimitet: när hållbar utveckling medvetandegörs2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En politisk strävan efter hållbar utveckling är inte bara beroende av nya attityder och beteenden i samhället utan också av nya fysiska miljöer. I de praktiska verksamheterna fysisk planering, stadsbyggnad och arkitektur har kopplingarna till begreppet hållbar utveckling därmed blivit allt viktigare att beskriva och analysera för att bidra till en fortsatt positiv attityd till, och demokratisk förankring av, detta samhällsfenomen. Genom tillämpningsexempel i form av byggandet av hållbara energianläggningar har den hållbara utvecklingens utrymme, placering och gestaltning studerats närmare i tre teoretiska och empiriska studier.I den första studien om fysisk planering och energisystem påvisas de ideologiska och platsspecifka kopplingarna mellan energianläggningar och hållbar utveckling samt hur ett hållbart energisystem är beroende av en planeringsprocess som tar sin utgångspunkt i det geografiska. Detta studeras empiriskt genom en deskriptiv studie av sex översiktsplaner där den geografiska beskrivningen av energianläggningar analyseras. Denna studie visar att det framförallt är storskaliga infrastruktursystem som förordas i planeringen och att den geografiska kopplingen mellan planering och framtidens energisystem är svag. I den andra studien om stadsbyggnad och placering av energianläggningar visas att anläggningarnas sociospatiala egenskaper i offentliga rum påverkar den kollektiva attityden till dessa. Här utkristalliseras därmed den roll anläggningarnas placering spelar för att hållbar utveckling ska kunna medvetandegöras för allmänheten. Som ett sätt att analysera den hållbara utvecklingens sociospatiala potential i offentliga rum studeras empiriskt i vilken utsträckning energianläggningar är integrerade och synliga i tre svenska orter. Resultaten visar att flera befintliga anläggningars synlighet och placering nära väl integrerade stråk är påfallande stark utan att detta varit en medveten avsikt i planeringen. Samtidigt visar detta att potentialen för att medvetandegöra hållbar utveckling är platsspecifik. I den tredje studien om gestaltning och energianläggningar studeras på vilket sätt individers medvetande sammanfaller med upplevelsen av olika platsspecifika representationer av hållbar energi. Denna studie förtydligar sambandet mellan idén om hållbara energisystem och upplevelsen av hållbara energisystem och hur detta samspel kan hanteras utifrån ett gestaltningsperspektiv. Empiriskt studeras detta genom att undersöka vilket genomslag ett gestaltningsförslag kan få för människors upplevelse av en kraftledning i jämförelse med deras generella attityder till kraftledningar. Resultaten visar att attitydförändringar är möjliga genom en platsanpassad och medveten gestaltning, vilket innebär att upplevelsen i större utsträckning än attityden till anläggningen motsvarar den demokratiska uppfattningen om fenomenet hållbar utveckling. Konklusionen av ovanstående teoretiska och empiriska resultat beskrivs med begreppet rumslig legitimitet. Med rumslig legitimitet avses här den fysiska planeringens, stadsbyggandets och arkitekturens förmåga att i ett specifikt kulturellt sammanhang omformulera den fysiska formen och funktionen så att upplevelsen motsvarar attityden till ett specifikt samhällsfenomen. De genomförda studierna visar att det föreligger både direkta och indirekta samband mellan, å ena sidan, energianläggningars utrymme, lokalisering och gestaltning och, å andra sidan, individens upplevelse och perception av dessa. Således finns det även ett värdefullt samband mellan den fysiska planeringen, stadsbyggandet och gestaltningen av enskilda objekt för att främja hållbar utveckling.

  • 8.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Sociospatial och rumslig integration av energisystemet i Köpmanholmen: en studie av befintlig och framtida plats för produktions- och distributionsanläggningar2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Ranhagen, Ulf
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Ekelund, Björn
    Laitila, Agneta
    Mannberg, Mariann
    Schylberg, Katarina
    Fysisk planering för ett hållbart samhälle: delprojektet fysisk planering inom programmet "uthållig kommun" - etapp 12006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Energisystemet är också en fråga om planutformning: teoretiska och empiriska studier av energisystemets rumsliga artefakter i fysisk planering2005Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det svenska energisystemet är under omställning för att på sikt låta förnybar energi svara för hela energitillförseln. Med detta följer fler anläggningar och en större diversitet mellan olika energislag. Kommunernas roll i detta är uppenbar. Inte minst i den fysiska planeringen som anger riktlinjer för samtida och framtida användning av mark och vatten. Den lokala planeringen har två huvudsakliga möjligheter att uppmärksamma energisystemets förändring. Det ena är att påverka omställningen genom att hantera produktion, distribution och användning av förnybara energikällor. Det andra är att uppmärksamma energisystemets påverkan på människa, mark och vatten. De energikällor som avses ersättas är mycket yteffektiva, det vill säga de har ett litet yt- och volymbehov i relation till producerad mängd el (företrädesvis). De förnybara energikällorna däremot har, i relation, en låg grad av yteffektivitet vilket innebär att det framtida energisystemet i flera fall kan komma att avsevärt prägla den lokala mark- och vattenanvändningen. Energisystemet är och har traditionellt setts som ett tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och på senare tid också som ett sociotekniskt infrastruktursystem. Men för att hantera förändrade rumsliga förutsättningar för energisystemet i den fysiska planeringen så konstrueras i avhandlingen ett synsätt där energisystemet ses som ett rumsligt infrastruktursystem. Dess delar, rumsliga artefakter, beskrivs som, och kategoriseras, utifrån indelningen av anläggningar, nätverk och brukare. För att studera hur energisystemet hanteras som ett rumsligt system genomfördes två empiriska studier, en deskriptiv och en explorativ fallstudie. De avser att belysa den befintliga och den möjliga planeringsberedskapen för energisystemet i översiktsplanen (ÖP), respektive i en specifik planeringsuppgift. Den andra studien fokuserade på hur energisystemet hanteras om en metodik för planutformningsprocessen används. Metodiken har en huvudsaklig rationell struktur, men med deliberativa ansatser. De empiriska studierna genomfördes för sex olika kommuner fördelade på två län, ett i norra och ett i södra Sverige. Resultaten visar generellt att det är storskaliga anläggningar och stor- och medelstora nätverk som ur ett rumsligt perspektiv är integrerade i kommunernas ÖP. Det handlar främst om anläggningar och nätverk som är av nationellt intresse för elproduktion samt fjärrvärmeverk och utbyggnad av fjärrvärmenät för lokal uppvärmning. Den geografiskt lägesbundna informationen är dock i samtliga fall så pass övergripande redovisad att det är svårt att genomföra någon bedömning av den befintliga och framtida påverkan på människa, mark och vatten. Mina slutsatser av arbetet med en rationell metodik för planutformningsprocessen är lika de som kommer av studien av ÖP. Detta kan sammanfattas som att metodiken inte medför att energisystemets rumsliga artefakter blir automatiskt integrerade i den fysiska planeringen. Den samlande diskussionen utifrån de empiriska resultaten antyder att energifrågor på lokal nivå framför allt är fokuserad på bebyggelsens energianvändning och -hushållning och inte så mycket på energisystemets sammansättning av egna rumsliga artefakter. Diskussionen resonerar också kring det att energi inte ses som ett rumsligt system i planeringen, utan oftare som ett tekniskt, ekonomiskt eller ekologiskt system att ta hänsyn till i planutformningen. Dessutom belyser diskussionen att energi till stor del är en fråga av nationellt sektoriellt intresse som kan bli överordnat en tydlig lokal anknytning mellan fysisk planering och energisystemets utformning.

  • 11.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Sociospatial och rumslig integrationav energisystemet i Dalsjöfors: en studie av befi ntlig och framtida plats förproduktions- och distributionsanläggningar2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Ekelund, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Sociospatial och rumslig integrationav energisystemet i Ulricehamn: en studie av befi ntlig och framtida plats förproduktions- och distributionsanläggningar2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Ranhagen, Ulf
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Ekelund, Björn
    Planering för bioenergi: bioenergifrågor i kommunal översiktlig planering2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Ranhagen, Ulf
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Ekelund, Björn
    Planering för bioenergi: generella förutsättningar2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Ranhagen, Ulf
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Ekelund, Björn
    Planering för bioenergi: regionala och kommunala planeringsstrategier2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf