I rapporten presenteras civilsamhällesorganisationers syn på sin roll i den pågående samhällsomvandlingen i norra Sverige. Det görs mot bakgrund av att det i Norrbotten och Västerbotten pågår en omvälvande samhällsomvandling utifrån satsningarna på “grön industri”, med bland annat Northvolt i Skellefteå, H2 Green Steel i Boden, samt Hybrit i Luleå och Gällivare. Satsningarna förväntas leda till en kraftig befolkningsökning, stor efterfrågan på arbetskraft, samt kräva miljardinvesteringar. Men vad innebär detta i praktiken, för oss som bor här och för framtida invånare? Hur skapas hållbara samhällen där människor vill leva, vistas och verka? Hur kan och vill civilsamhällets organisationer bidra till det? Rapporten har skrivits i samarbete mellan Samforma och forskare vid Luleå tekniska universitet, baserat på en webbenkät bland Samformas medlemsorganisationer, tidigare forskning, samt webbmaterial. 

Eftersom samhället sällan står still räcker våra invanda sätt att tänka och göra inte alltid till. Vi behöver utvecklas i takt med vår samtid, genom att initiera nya lösningar som kan få fäste i samhället. I detta temanummer av Kurage utforskar vi just detta i termer av ”innovation”. Med innovation menas här att skapa något nytt som tas i bruk och gör nytta i samhället, i form av bland annat nya metoder, verksamheter, tjänster och produkter. I begreppets latinska och grekiska ursprung betydde innovation att initiera förändring i den politiska och sociala ordningen – och kom senare att användas för 1500-talets försök att förändra kyrkans ordning och 1700-talets politiska revolutioner.

De samhällsutmaningar som adresseras i social innovation, såsom fattigdom och arbetslöshet, har sällan några enkla och snabba lösningar, utan kräver ett stegvist prövande arbetssätt. Forskning visar följaktligen att sociala innovationer ofta utvecklas i snirkliga processer under långa tidsperioder. Den klassiska illustrationen av innovation i form av en glödlampa är därför något missvisande i detta sammanhang. För att lyckas påverka komplexa sociala strukturer räcker det sällan med att hitta på en ny idé, utan det krävs framför allt uthållighet och en kombination av flera olika idéer för att mobilisera intressenter, formge och testa lösningar, utforma en verksamhetsmodell med mera. Därmed kan social innovation liknas vid att springa ett maraton mellan en rad glödlampor snarare än att tända en enda sådan. Stockholms Stadsmission kan sägas ha sprungit ett sådant maraton under 170 år för att motverka fattigdom, hemlöshet, arbetslöshet, ensamhet m.m. Efter att de grundades 1853 etablerade de bland annat ett arbetshem för frigivna fångar och kostnadsfria skolor för fattiga barn. Senare inrättade bland annat en hjälpbyrå för kvinnor på 1930-talet, alternativt julfirande på 1960-talet, ett dagis för barn med HIV på 1990-talet och butikskedjan Matmissionen med nedsatta priser för personer med låg inkomst på 2010-talet. Det allra senaste exemplet är ett hyreshus med socialt hållbara bostäder som stadsmissionen bygger under 2023.

In this chapter, the experiences from Gender Contact Point and The Gender Academy are harnessed with the purpose of advancing knowledge on how the societal impact and the societal relevance of research on gender issues may be reinforced by co- creative platforms for academia- society cooperation. In exploring Swedish cases, this study adds to the research stream on gender in regional innovation systems that was established by Scandinavian scholars. The research questions addressed in the study are: i) how are these co- creative platforms organized and managed?; ii) what co- creative forms and forums are applied in the platforms?; and iii) what challenges and potentials are perceivable in the platforms’ efforts to reinforce the societal impact and the societal relevance of research on gender issues? Previous research on social innovation helps address these questions, by pinpointing mechanisms for societal and organizational transformation in co- creative platforms. 

Denna rapport är en del i den följeforskning som genomförts 2020-2022 i Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). Syftet med rapporten är att bidra till planeringen, genomförandet och uppföljningen av NODs verksamhet. Rapporten riktar sig i första hand till NODs parter och kansli, men kan även läsas av andra intresserade. Följeforskningen innebär att forskare följer NODs verksamhet och bidrar till kunskapsbaserad reflektion i den löpande verksamheten. Huvudfrågan för följeforskningen är vilka innovativa samverkansformer som omfattas i NODs verksamhet, samt vilka mervärden som detta skapar för de involverade organisationerna och för samhället i stort. Tidigare har två rapporter publicerats som en del i följeforskningen. Den första rapporten, som publicerades 2020, handlade om NODs omställning under corona-pandemin, NODs mervärden för parterna från regering och civilsamhälle, samt lärdomar från tidigare forskning om överenskommelser mellan dessa parter. Den andra rapporten, som publicerades 2021, handlade om NODs former för dialog och samråd, hållbar omstart i kölvattnet av pandemin, samt innovativiteten och hållbarheten i NODs verksamhet. I föreliggande rapport, som publiceras 2022, presenteras följeforskningens slutliga resultat och slutsatser.

The innovative contributions of third sector organizations (TSOs) to tackle work-related societal challenges are increasingly acknowledged in policy and research, but rarely in Nordic working life studies. The article helps fill this knowledge gap by an empirical mapping of efforts by Swedish TSOs to promote work inclusion among people considered disadvantaged in the regular labor market, due to age, disabilities, origin, etc. Previous studies of social innovation help distinguish their innovativeness in terms of alternative or complementary ways to perceive and promote work inclusion in regard to Swedish labor market policies. By combining various measures for providing and preparing work opportunities, addressing their participants through individualistic and holistic approaches, and manag-ing work inclusion by varying organization, funding, and alliances, the mapped cases seem to innova-tively compensate for government and market failures in the work inclusion domain to some extent, while also being limited by their own voluntary failures.

I denna rapport presenteras resultaten från en forskningsstudie om svenska civilsamhälles-organisationers insatser för att möjliggöra arbete och sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Genom en kartläggning av 75 exempel visas att arbetslivs-inkluderande insatser drivs av allt från idrottsföreningar till studieförbund, hjälporganisationer, brukarorganisationer, arbetsintegrerande sociala företag, med flera. I insatserna deltar personer som har svårt att få, utföra och behålla ett arbete på grund av missgynnande faktorer i form av utländsk bakgrund, funktionsnedsättning, ohälsa, ung ålder, missbruk, hemlöshet, med mera. Insatserna omfattar arbetsförberedande åtgärder som ska göra deltagarna mer redo för arbetslivet, såsom arbetsträning, praktik och utbildning. De omfattar även arbetsintegrerande åtgärder för att stötta deltagarna i att hitta och få ett arbete, såsom anställning, företagande och frivilligarbete. Dessutom omfattas aktiverande sysselsättning som ska ge deltagarna möjlighet till arbete och sysselsättning med lägre krav och mer stöd än på övriga arbetsmarknaden, såsom daglig verksamhet, fritidsaktiviteter och vardagsrutiner. Ofta erbjuds en kedja av olika åtgärder för att deltagarna stegvis ska kunna närma sig arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar och behov. Sammantaget visar studien att det svenska civilsamhällets arbetslivsinkluderande insatser sker i en balansgång mellan att vara föregångare och alternativ respektive komplement och ersättning i förhållande till offentliga välfärdsinsatser. Denna balansgång kan vara en förutsättning för att civilsamhällets organisationer alls ska kunna verka inom ett så pass komplext och reglerat område. Samtidigt väcks frågan hur balansgången påverkar civilsamhällets förutsättningar att bidra till reell och hållbar förändring på arbetsmarknaden, eller om de främst fungerar som dimridåer för välfärdssystemets tillkortakommanden. En slutsats är att det behövs fortsatt omförhandling av den svenska välfärdsstatens samhällskontrakt, med förstärkt och vidareutvecklad samverkan och synergier mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer kring arbetslivsinkludering.

Flera av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 eftersträvar ökad inkludering i arbetslivet, särskilt för människor som har svårt att få eller behålla ett arbete på grund av bland annat ålder, ursprung, ohälsa eller funktionsnedsättning. Enligt Sveriges handlingsplan för Agenda 2030 krävs både innovation och civilsamhällets engagemang för att genomföra agendan. I detta kapitel utforskas därför civilsamhällesorganisationers insatser för arbetslivsinkludering i Sverige, i termer av social innovation, utifrån frågan om dessa insatser kan bedömas bidra till att uppnå de globala målen.

Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin presenteras aktuell svensk forskning om social innovation för hållbar utveckling, med koppling till Agenda 2030. Forskare från olika discipliner och lärosäten belyser detta i förhållande till exempelvis stadsutveckling, arbetslivsinkludering, naturbaserad rehabilitering och skola. Hybridorganisering, samverkan mellan olika aktörer och en ny samhällsekonomisk styrning tas också upp. Tillsammans ger antologins kapitel en bild av det växande forskningsfältet social innovation, med tillämpning mot hållbar utveckling. Därmed diskuteras potentialen i att sammanföra dessa perspektiv för att stärka bidragen till vetenskaplig och praktisk utveckling. 

Social innovation för hållbar utveckling riktar sig till forskare, studenter och praktiker inom innovationsområdet, exempelvis innovatörer, innovationsfrämjare, politiker och tjänstepersoner, samt andra intresserade.Boken är framtagen i samarbete med Mötesplats Social Innovation.

Många landsbygdssamhällen i Sverige och internationellt tampas med samhällsutmaningar i form av gles infrastruktur, minskad samhällsservice, åldrande befolkning, utflyttning, immigration, bostadsbrist, klimatförändringar, med mera. Dessa utmaningar är ofta så pass omfattande och komplexa att samhällets befintliga insatser och verksamheter inte räcker till. Det har lett till att nya sorters lösningar efterfrågas både från lokalbefolkning, politiker och andra intressenter, vilket följaktligen också utvecklats på många håll. I detta kapitel diskuteras sådana initiativ i termer av social innovation, som avser utveckling och förverkligande av nya idéer och lösningar med sociala mål och medel. Kapitlets syfte är att ge en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation som svar på landsbygdens samhällsutmaningar, med särskilt fokus på civilsamhällets roll och sektorsöverskridande samverkan. Innehållet baseras på svensk och internationell forskning, samt praktiska exempel från svenska landsbygdssamhällen.

I Norrbottens regionala överenskommelse, som antogs våren 2021, fastställs visioner, principer och strukturer för samverkan mellan civilsamhället och offentliga sektorn på regional nivå. Den övergripande visionen för överenskommelsen är ”Tillsammans för ett livskraftigt Norrbotten” där parterna gemensamt tar uti med de samhällsutmaningar som Norrbotten står inför, vad gäller att säkerställa kompetensförsörjningen både till den växande industrin och den offentliga välfärdssektorn, attraktiva livsmiljöer i både stad och land, tillgången till kommersiell och offentlig service i glesbygd, jämställd utbildning och arbetsmarknad, psykisk hälsa bland unga, hbtq-personer och nationella minoriteter inklusive den samiska befolkningen, med mera. I denna rapport beskrivs och belyses processen kring Norrbottens överenskommelse i ljuset av tidigare forskning om innovativ samverkan kring samhällsutmaningar. Rapporten är skriven inom ramen för ett samverkansprojekt mellan Luleå tekniska universitet, Samforma och Region Norrbotten, som genomförts den 1 april – 30 nov 2021 med finansiering från Luleå tekniska universitets regionala nod inom Mötesplats Social Innovation. Detta ska vara till stöd för den fortsatta implementeringen av Norrbottens överenskommelse. Innehållet i rapporten bygger på intervjuer och dialogmöten med representanter för de parter som utarbetat Norrbottens överenskommelse, samt dokumentstudier av skriftligt material om överenskommelsen. Rapporten inleds med ett avsnitt som sammanfattar tidigare forskning och ett avsnitt om processen kring Norrbottens överenskommelse. Rapporten avslutas med några reflektioner om det som framkommit i rapporten.

”På väg mot jämställda och attraktiva kommuner” är ett utvecklingsarbete som drivits av Norrbottens Kommuner1 under 2018-2021. Det har omfattat processtöd och kunskapsstöd till fem norrbottniska kommuner i deras implementering av den europeiska deklarationen för jämställdhet, som förkortat kallas för CEMR-deklarationen (CEMR, 2009). De kommuner som deltagit är Gällivare kommun, Haparanda kommun, Jokkmokk kommun, Kalix kommun och Övertorneå kommun. Utvecklingsarbetet skulle bland annat bidra till ökad kunskap och ett strukturerat arbetssätt på alla nivåer i dessa kommuner, vad gäller jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv. Med jämställdhet menas i detta sammanhang att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Med jämställdhetsintegrering menas en organisatorisk strategi, där ett jämställdhetsperspektiv beaktas inom alla områden, nivåer och faser i en verksamhet. Med intersektionalitet menas samspelet mellan olika diskrimineringsgrunder, såsom kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning.  För att tillvarata lärdomar från tidigare forskning har Luleå tekniska universitet bidragit med ett kontinuerligt kunskapsstöd till utvecklingsarbetet. Det har omfattat reflekterande samtal med projektledning, deltagande observationer vid styrgruppsmöten och kommunernas erfarenhetsutbyten, samt skriftliga analyser av utvecklingsarbetet. I denna rapport presenteras den sammantagna analysen av utvecklingsarbetet, baserat på samtal, deltagande observationer och skriftliga dokument (till exempel projektplan, powerpoints och rapporter). Rapporten inleds med lärdomar från tidigare forskning om könsmönster och jämställdhetsinsatser. Därefter beskrivs utvecklingsarbetet i de norrbottniska kommunerna och analyseras i ljuset av tidigare forskning. 

I denna forskningsrapport studeras utvecklingen av två digitala jämställdhetsverktyg – Richer Business och iGen – som är avsedda att vara ett stöd för jämställdhetsinsatser i framför allt små och medelstora företag. Verktygsutvecklingen har skett inom ramen för projekten Genusakademin och Gender Smart Arena som drivits i samarbete mellan akademi, näringsliv och samhälle. Rapporten syftar till att öka kunskapen om hur gemensam verktygsutveckling kan gå till i samverkan mellan aktörer från olika samhällssektorer. Det görs genom att beskriva och analysera projektens verktygsutveckling i ljuset av tidigare forskning. Rapporten är en uppföljare till en tidigare forskningsrapport där flera olika digitala jämställdhetsverktyg studerades (Lindberg 2019). Den inleds med en sammanfattning av tidigare forskning om stödverktyg i jämställdhetsinsatser. Därefter beskrivs verktygsutvecklingen i Genusakademin och Gender Smart Arena. Slutligen analyseras verktygsutvecklingen utifrån tidigare forskning.

Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och civilsamhället (NOD) fick våren 2020 i uppgift av Sveriges regering att bistå i samordningen av civilsamhällets insatser under corona-pandemin. Erfarenheterna från detta tillvaratas här för att öka kunskapen om innovativ samverkan mellan ideell och offentlig sektor för att möta aktuella samhällsutmaningar. Resultaten visar att NODs etablerade former, kontakter och erfarenheter möjliggjorde en snabb omställning av hela verksamheten. Genom veckorapporter, samrådsrapporter och webbintervjuer förmedlades civilsamhällets corona-relaterade behov till både myndigheter och civilsamhälle, vilket ökade kännedomen och nyttjandet av NOD. NODs corona-omställning kan ses som ett sätt att överbrygga de skilda institutionella logiker som i tidigare forskning visat sig försvåra innovativ samverkan, där NOD fyllt behovet av en samlande part i sektorsöverskridande samverkan.

Civilsamhällets organisationer framhålls som viktiga innovatörer och samverkansparter i arbetet med att möta aktuella samhällsutmaningar och uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Genom sina innovativa verksamheter, tjänster och arbetssätt förväntas de bland annat kunna bidra med sociala mervärden, behovsanpassning och medborgerligt engagemang till välfärdsområdet. I denna rapport ges en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation i civilsamhällets organisationer, baserat på svensk och internationell forskning. Med social innovation avses utveckling av nya lösningar vars främsta mål och medel är sociala, med avseende på människors välmående, inkludering och egenmakt. I forskningen uppmärksammas att förmågan och förutsättningarna för social innovation kan variera mellan olika organisationer i civilsamhället, på grund av interna och externa faktorer. Internt kan det till exempel påverkas av vilket stöd och utrymme som finns för att utveckla nya lösningar vid sidan av den befintliga verksamheten. Externt kan det påverkas av det rådande samhällskontraktet och villkoren för offentliga bidrag och ersättningar. I rapporten beskrivs hur dessa faktorer bedöms påverka civilsamhällets förmåga och förutsättningar i innovationsprocessens olika delar, som omfattar: behovsidentifiering; mobilisering: finansiering; idégenerering, utformning och testning; implementering, spridning och uppskalning; samt samhällsförändring och social effektmätning. Varje del illustreras av ett praktiskt exempel från Sveriges civilsamhälle, bland annat Digifritids, Street Business, Fritidsbanken och Urban Girls Movement. Med avstamp i rapportens kunskapsöversikt presenteras sedan policyrekommendationer om hur förutsättningarna kan förbättras för organisationer i Sveriges civilsamhälle att bidra till att tackla aktuella samhällsutmaningar genom social innovation.

Denna rapport är en del i den följeforskning som genomförs om Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). NOD är en stödstruktur för dialog och samråd mellan civilsamhällets organisationer och statliga myndigheter på nationell nivå. Stödstrukturen ska stärka det offentligas dialog med det civila samhället och möjliggöra initiativ och genomförande av dialog och samråd inom de politikområden som regeringen verkar inom. NOD initierades genom en Överenskommelse som ingicks 2018 mellan regeringen och organisationer som samlar riksorganisationer inom det civila samhället. Den tar sin utgångspunkt i en tidigare Överenskommelse inom det sociala området, som ingicks på nationell nivå 2008, och ansluter till dess vision och principer för samspelet mellan parterna. I rapporten diskuteras NODs verksamhet med fokus på aktuella former för dialog och samråd, samt hållbar omstart i kölvattnet av corona-pandemin. Den inleds med en kort beskrivning av NODs syfte och organisering, samt sammanfattande slutsatser från den förra rapporten. Därefter följer ett avsnitt om NODs aktuella former för dialog, samråd och skriftliga produkter. Detta åtföljs av ett avsnitt om NODs insatser för en hållbar omstart och ett avsnitt om hållbar verksamhet på sikt i NOD. Sist presenteras några lärdomar till NODs fortsatta verksamhet utifrån följeforskningens resultat.

Purpose – The purpose of the study is to shed light on co-creative approaches for place innovation in an Arctic town, based on the relocation of Kiruna’s city center in northern Sweden. Three cases of co-creative innovation processes in Kiruna are investigated and compared: an R&D project about local perceptions and visions of attractive urban environments, an R&D project about norm-creative design principles for inclusive and attractive urban design, and an R&D project about cross-industrial synergies for city center attractiveness.

Design/methodology/approach – The study’s research design encompasses a comparative and participatory approach. The comparative approach implies investigation and comparison of three cases of co-creative innovation processes in Kiruna. The participatory approach implies joint development of new knowledge by researchers and local actors. The data consists of participatory observations of workshops and qualitative interviews with local actors.

Findings – The study reveals that the studied processes have harnessed the city center relocation as an opportunity to make Kiruna more attractive to residents and visitors, by employing the co-creative approaches of Living Lab, Now-Wow-How and Norm-creative design. These approaches have enabled experts and local actors to jointly identify excluding patterns and norms in the relocation process, and to envision inclusive and attractive (re-)configurations and (re-)conceptualizations of the future Kiruna.

Research implications – The results add to the academic strand of inclusive urban transformation, by providing insights into co-creative approaches for re-imagining an Arctic town in times of industrial and social change. New insights are provided regarding how the geographical, industrial and cultural identity of an Arctic town can be harnessed to envision new configuration, content and communication that is attractive and accessible for a diversity of residents and visitors. 

Practical implications – The results highlight the potential to harness Arctic and rural characteristics in the promotion of urban attractiveness and public wellbeing, especially when combined with co-creative identification and transformation of excluding norms and patterns.

Originality/value – The results provide new insights into how co-creative approaches may facilitate innovative and inclusive renewal of towns and cities in the Arctic and beyond.

Här presenteras en vägvisare till praktiskainsatser för inkluderande innovation, där en mångfald av människor och perspektiv tillvaratas i utvecklingen av nya varor, tjänster och verksamheter. Den kan användas av innovationsfrämjare, innovatörer, företag och andra aktörer vid innovationsutveckling och innovationsfokuserade projekt, evenemang, kommunikation eller annan verksamhet. Vägvisaren tillvaratar de möjligheter som skapas i skärningspunkterna mellan olika branscher, samhällssektorer, verksamhetsområden och kompetensområden, där de mest innovativa och värdeskapande idéerna ofta uppstår. Där skapas synergier mellan människor med olika kön, ursprung, utbildning,yrke, position m.m. Vägvisaren är framtagen inom projektet Intersective Innovation som drivs i samarbete mellan Piteå Science Park, Skellefteå ScienceCity och RISE, Research Institutes of Sweden, med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Norrbotten, Region Västerbotten, Piteå kommun, Skellefteå kommun och Sparbanken Nord. Vägvisaren är skriven av Malin Lindberg, forskare inom inkluderande innovation och organisation.

I boken presenteras en analys av erfarenheterna från tio projekt som finansieras inom Vinnovas utlysning ”Social innovation mot segregation – finansiering av innovationslabb för ökad inkludering” under perioden 2017-2019. Analysen bygger på projektledarnas erfarenheter av att leda och organisera innovationslabben, som dokumenterats genom workshops, enkät och projektmaterial. Rapporten är framtagen inom ramen för det kunskapsstöd som letts av Ideell Arena i samarbete med Södertörns högskola och Luleå tekniska universitet.

I denna rapport beskrivs och analyseras det motstånd som upplevts i projektet The Yes Ways insatser förjämställt innovationsfrämjande. Förhoppningen är att det ska göra det lättare att identifiera och bemöta motstånd i sådana insatser. Rapporten inleds med en sammanfattning av tidigare kunskaper om motstånd i jämställdhetsinsatser. Därefter beskrivs och analyseras det motstånd som upplevts i The Yes Way och de strategier som använts för att bemöta det. I slutet finns tips på hur motstånd kan hanteras och en litteraturlista för fördjupande läsning.

Rapporten är skriven av innovationsforskaren Malin Lindberg som har lång erfarenhet av att studera och stötta insatser för jämställt innovationsfrämjande i Sverige och internationellt. Projektet The Yes Waydrivs 2018-2020 av Ideon Innovation med finansiering från Vinnova. I projektet medverkar Venture Lab vid Lunds universitet, Blekinge Business Incubator, Handelshögskolans SSE Business Lab, Movexum, Bizmaker, Peak Region Science Park, Jämställd Utveckling Skåne, med flera. Mer info om projektetfinns på www.theyesway.se.

The study provides insights into how rural municipalities approach social innovation as a way of addressing current societal challenges. A survey and interviews among public servants in 14 municipalities in Sweden’s northernmost and largest region – Norrbotten – show that they perceive social innovation as pivotal in improving the supply and quality of public services. However, the presence of terminologies, cultures, structures and cooperation for promoting social innovation varies among the municipalities. The increased promotion of social innovation among public authorities at regional and national levels in Sweden, and at international level in Europe and beyond, is thus only reflected to some extent in these municipalities. The findings indicate that this variation might be related to their rural challenges and conditions, which restrict their economic and human resources for promotion of social innovation in relation to declining and ageing populations, limited and decreasing tax bases, and persistent labour shortages.

Tidigare forskning visar att ideella organisationer har en lång tradition av att utveckla nytänkande lösningar på behov och utmaningar i samhället. På senare år har det blivit allt vanligare att beskriva detta i termer av innovation, i samband med att nytänkande lösningar efterfrågas på aktuella samhällsutmaningar och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Där ses ideella organisationer som en viktig innovationskraft utifrån deras allmännyttiga och medlemsnyttiga syften, förankring i civilsamhället , ideella insatser, med mera. Allt fler forskningsstudier undersöker hur innovationsutveckling går till i ideella organisationer i Sverige och internationellt. Med detta kapitel vill vi bidra till denna kunskapsutveckling genom att utforska den ideella sektorns innovativitet inom utbildning och lärande, vilket vi valt att kalla för pedagogisk innovation. Syftet är att öka insikten i hur ideella organisationer bidrar till personlig, organisatorisk och samhällelig utveckling genom nytänkande pedagogik. Det är relevant att studera eftersom kunskap och lärande kan antas vara en förutsättning för förnyelse. Dessutom har tidigare forskning om pedagogisk innovation sällan studerat just ideella organisationer. Syftet uppnås genom en explorativ studie där erfarenheter från ett urval av ideella organisationer i Sverige används för att skapa en initial bild av hur pedagogisk innovation kan förstås i den ideella sektorn. Genom en abduktiv ansats vägleds analysen av organisationernas egna förståelser av pedagogisk innovation och tidigare forskning om innovation i den ideella sektorn.

Based on the experiences from a social innovation process of Swedish preschool remodelling – aiming to enhance equal and inclusive learning and play – the study investigates socio-material dimensions in complex multi-actor/level (ex)change. Previous studies on systemic change through social innovation ecosystems help reveal dynamics and challenges in the co-ordination of varying logics and interests among the involve preschools, municipality, architectural firm, universities and innovation agency. The shared appreciation of equal preschools as universally good and desirable, served to conceal contestations of the principal aspirations of innovative socio-material transformation, instead conceptualising it as conflicting institutional logics and lacking cross-institutional coordination. The study further confirms that the large complex systems that characterise formal education may hamper innovation by its high degree of inertia, while distinguishing a potential for enhanced innovation through participatory, empowering approaches in social innovation ecosystems.

Här presenterar vi ramverket för RIKARE affärsmodeller. Ramverket som tagits fram inom ramen Gender Smart Arena vid Luleå tekniska universitet syftar till att bidra till företags och organisationer förändringsarbete mot inkluderande affärs- och verksamhetsmodeller. Ramverket utgör ett delmoment, ett komplement till det digitala verktyget ”Richer business models” (richerbusiness.eu). En affärsmodell är den plan enligt vilken ett företag sköter sin affärsverksamhet. Medvetenhet och reflekterande förståelse kring vad som skapar värde i företag möjliggör förändring. I detta ramverk bidrar vi med övningar och utmaningar som tar ert företag eller organisation till nästa steg i ert förändringsarbete. Företag och organisationer drivs av människor och det är också människor som skapar värde och åstadkommer förändring. I ramverket rikare affärsmodeller fångas affärsmodellens förändringsarbete utifrån flera dimensioner; från olika ”platser” (fysiskt, digital, socialt), situationer, roller och agerande, dvs det som sker och inte sker i företaget eller organisationen.

Genom ramverket RIKARE affärsmodeller kan företag och organisationer ta ytterligare steg mot förbättrad konkurrenskraft och ansvarstagande för att skapa nya värden. Ta på dig de inkluderande glasögonen och bege dig ut i världen – var normkritisk och normkreativ – var aldrig rädd att förändr

This article discusses how an inclusive working life may be enforced by social innovations, in terms of new services, products, methods, organizations, etc. that aim for societal benefit and social change. Social innovations may seek to improve the wellbeing and empowerment in various societal areas, such as working life, education or health. In the EU, social innovation is seen as a prerequisite for keeping welfare and labor market policy up to date with current societal trends. The European Social Fund (ESF) is highlighted as a particularly important arena for development, testing and dissemination of social innovations for working life inclusion. In Sweden, ESF currently funds two projects managed by The Union for Professionals (Akademikerförbundet SSR5). The projects promote universal design in the workplace, in terms of work organization, work environment and work supply that benefits a diversity of employees, regardless of their disabilities, age, gender, religion, language skills, etc. In this article, SSR’s promotion of universal workplace design is analyzed in the light of previous studies of social innovation. The purpose is to advance the knowledge on social innovation aspirations and strategies in the promotion of an inclusive working life.

I denna rapport presenteras en forskningsanalys om hur innovationsfrämjare kan stötta sociala innovatörer att förverkliga sina innovationer. Rapporten tar avstamp i erfarenheterna från projektet The Joint Way som drivs 2018-2020 av Ideon Innovation i samarbete med andra innovationsfrämjare i Sverige, med finansiering från VINNOVA. Rapporten är skriven av innovationsforskaren Malin Lindberg som har lång erfarenhet av att studera och stötta insatser för social innovation i Sverige och internationellt.

Rapporten inleds med en sammanfattning av tidigare kunskaper om social innovation. Därefter beskrivs innovationsfrämjarnas insatser för att stötta sociala innovatörer i The Joint Way. Insatserna analyseras sedan i ljuset av tidigare kunskaper inom området och slutsatser dras om hur sociala innovatörer kan stöttas utifrån erfarenheterna i The Joint Way. I slutet av rapporten finns länkar till praktiska verktyg för att stötta och utveckla social innovation, samt en lista med fördjupande forskningslitteratur.

Denna rapport är en del i den följeforskning som genomförs om Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). NOD är en stödstruktur för dialog och samråd mellan civilsamhällets organisationer och statliga myndigheter på nationell nivå. Stödstrukturen ska stärka det offentligas dialog med det civila samhället och möjliggöra initiativ och genomförande av dialog och samråd inom de politikområden som regeringen verkar inom. NOD initierades genom en Överenskommelse som ingicks 2018 mellan regeringen och organisationer som samlar riksorganisationer inom det civila samhället. Den tar sin utgångspunkt i en tidigare Överenskommelse inom det sociala området, som ingicks på nationell nivå 2008, och ansluter till dess vision och principer för samspelet mellan parterna. I denna rapport summeras följeforskningens resultat under 2020, med fokus på tre områden: litteraturstudie om Överenskommelser, NODs omställning under corona-pandemin, samt NODs mervärden för parterna.

This study explores whether social innovation may serve as a bridge between participatory policy trends and research traditions when striving for improved societal relevance and impact of research and innovation (R&I). Despite their shared aim of relevance and impact through civic involvement, European R&I policies and participatory action research approaches seldom refer to each other or harness each other’s resources.

The study advances the knowledge regarding how the participatory elements in the policies and research approaches relate through a participatory case study of a joint R&I process to develop a model for social innovation support in Sweden. The case study helps distinguish potential synergies between various degrees of involvement advocated in the policies and research approaches, as well as between the reliance on trending policy concepts vs. scientific notions of validity. Social innovation is perceived as a potential bridge between these elements, as it draws upon participatory academic traditions, while simultaneously tapping into current policy trends of co-creation, in the development of new approaches and solutions to societal challenges.

This study investigates how a design team with researchers and participants from different parts and levels of an organisation may function as a participatory method for socially transformative innovation. The experiences gained by a design team in one of Sweden’s major forestry companies are examined through a participatory, single case study approach, in which researchers and employees jointly developed new insights and ideas. The results reveal that the design team functioned well in terms of channelling the participants’ expertise and experiences into innovative ideas, but less well as regards aligning the latter with the company’s regular management procedures, thus reducing the function of the design team to an abstract symbol of organisational ‘modernity’, rather than an effective instrument for social transformation.

Jämställdhetsinsatser i organisationer och samhälle bedrivs ofta med hjälp av något sorts kunskaps- och metodstöd, exempelvis i form av handböcker, föreläsningar, coaching eller processledning. Traditionellt sett har detta stöd varit analogt, i betydelsen att det utförts av personer på plats eller omfattat tryckt material. På senare tid har stödet allt oftare digitaliserats, där kunskaper och metoder görs tillgängliga genom appar, webbguider, webbutbildningar m.m. Ett exempel är appen är Power Up som ger information, exempel och tips för att identifiera och motverka härskartekniker. Gemensamt för de digitala jämställdhetsverktygen är att de utvecklas, sprids och används med hjälp av den digitala teknikens interaktiva mekanismer och kombinerade format (t.ex. texter, filmer, poddar, quiz). I rapporten studeras 27 olika verktyg som utvecklats i Sverige under de senaste åren. Studien visar att verktygen fyller olika funktioner, till exempel att samla och visualisera statistik, mäta och berätta om nuläget, öka kunskapen genom utbildning, eller systematisera jämställdhetsinsatserna. Målgrupperna för verktygen är vanligen medarbetare och chefer på svenska arbetsplatser, men vissa verktyg riktas specifikt till företag, föreningar eller myndigheter eller till idrottslivet, besöksnäringen eller akademin. Utvecklingen av verktygen har ofta skett genom innovativa kombinationer av olika kompetenser och samhällsaktörer. I rapporten analyseras verktygens potential att möjliggöra systematiska, kunskapsbaserade och innovativa jämställdhetsinsatser, vilket enligt tidigare forskning är en förutsättning för reell och långsiktig förändring av ojämställda könsmönster i organisationer och samhälle.

I Sverige är det en lagstadgad uppgift för akademin att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat kommer till nytta i samhället. Akademin ska enligt lagen även främja en hållbar utveckling med social välfärd och rättvisa. Samtidigt är frågan vem som ska involveras, hur involveringen ska ske och framförallt varför forskare och deltagare ska lägga sin tid och energi på sådan involvering. Det argumenteras för att forskningens relevans och nytta i samhället kan öka genom att tillvarata en mångfald av människor och perspektiv, bland annat från civilsamhället och dess ideella organisationer. På så sätt kan forskningens bidra till att förstå och främja nytänkande lösningar på aktuella samhällsutmaningar, såsom arbetslöshet, ohälsa, fattigdom och migration.

In order to expand the knowledge on how societal impact of social sciences and humanities (SSH) can be enhanced through public funding of research and innovation, a process of designing digitalised tools for inclusive funding is scrutinised, involving four Swedish funding agencies and an Non-Governmental Organisation (NGO) of SSH researchers. The agencies shared the challenge to attract a broader range of SSH researchers to apply for their funding. Excluding and including mechanisms were identified in the interactions, texts and images of the formulation, communication and processing of calls for funding. The developed tools digitally guide the user through queries regarding the present and potential diversity of SSH representation among applicants, reviewers, agencystaff, etc. and regarding the formulation and communication of call texts, assessmentcriteria and reviewer instructions. The tools thus enhance SSH impact by making funding more available, but fail to demonstrate how concrete interaction with societal actors may enhance this.

By investigating the occurrence of place innovative synergies between retail and tourism in a small-sized Swedish city, this article advances knowledge on how city center attractiveness can be enforced in a rural context with competing online shopping and suburban/out-of-town shopping centers. Previous studies of city center attractiveness, place innovation, and social innovation help distinguish innovative intertwinement of correlated trends of experiencing retail and retailing experiences, augmenting customer experiences through place-based characteristics. Interviews, workshops, and participatory observations with entrepreneurs, business promoters, and municipality representatives reveal three dimensions of place innovative synergies in city center attractiveness: 1) innovative variance in city center retail and tourism, 2) innovative interwovenness between the city center identity and its configuration, content, and communication, and 3) innovative interaction between retailers and tourism entrepreneurs in city center events. A key question is whether synergies in temporal events and everyday commerce are sufficiently combined, in order to engender encompassing renewal.

Ett annat perspektiv på hållbarhet är att synliggöra och ta vara på en plats befintliga och unika värden. Johanna Balogh, Kristina Johansson, Helena Karlberg, Malin Lindberg och Helena Karlberg utgår i kapitlet Platsinnovativa synergier för attraktiva stadskärnor från tidigare forskning om platsinnovation, som är ett begrepp och koncept för att förstå och planera nytänkande helhetsutveckling av attraktiva städer, besöksmål och andra sorters platser. Här är Kiruna och Piteå i fokus, och frågan hur kommuner, näringsliv och andra nyckelaktörer aktivt kan skapa upplevelser genom att väva samman stadens olika komponenter, processer och intressenter på ett nytänkande sätt. 

I strävan efter att locka och behålla besökare, invånare, företagare och investerare har attraktivitet och innovativitet hamnat högt upp på agendan för Sveriges stadskärnor. Platsunika upplevelser och kvaliteter har visat sig vara centrala för att människor ska vilja vistas, verka och bo på en viss plats. De kan ta avstamp i platsens atmosfär, historia, kultur, natur, geografi med mera och skapas ofta genom ett nytänkande samspel mellan platsens olika komponenter, processer och intressenter. Sådana ”platsinnovativa synergier” omfattar bland annat ett samspel mellan platsens gestaltning, innehåll och marknadsföring. Det vill säga mellan platsens fysiska utformning (t ex byggnader, parker, torg), tjänster och aktiviteter (t ex shopping, restauranger, kultur, fritid) och kommunikation (t ex profilering, kampanjer, skyltning). Det omfattar även synergier mellan platsens olika målgrupper (t ex potentiella invånare, besökare, företagare och investerare), samhällssektorer (offentlig, privat, ideell sektor), branscher (t ex handel, besöksnäring, kultur, industri, IT) och utvecklingsprocesser (t ex stadsplanering, näringslivsutveckling, destinationsdesign). Det innebär att befintliga stuprör mellan och inom olika organisationer, professioner och verksamhetsområden behöver överbryggas. I projektet ”Attraktiv stadskärna genom platsinnovativa synergier” har forskare, kommuner, föreningar, företagare och företagsfrämjare gemensamt utforskat befintliga och potentiella synergier i Piteås och Kirunas stadskärnor.

Social innovation handlar om nyskapande processer och lösningar för ökad inkludering och välmående inom arbetsliv, hälsa, utbildning och andra välfärdsrelaterade områden. Det kan vara nya metoder, produkter eller samarbeten där samhällsnytta och social förändring är det främsta syftet. Social innovation angriper komplexa samhällsutmaningar såsom arbetslöshet, segregation eller ohälsa. Akademikerförbundet SSR:s initiativ till universell utformning av arbetsplatser, som den här rapporten handlar om, är ett exempel på en social innovation för att fler ska kunna inkluderas och utvecklas i arbetslivet. Forskning om social innovation handlar om vad som utvecklas, var det utvecklas, varför det utvecklas och hur det utvecklas. Studier visar bland annat att en social innovation behöver vara användbar, tillgänglig och meningsfull för både målgruppen och sammanhanget för att förnyelsen ska bli hållbar. De visar också att de människor som direkt berörs av förändringen behöver involveras aktivt i processen. Genom att förstå samhällsutmaningen utifrån dessa människors erfarenheter och perspektiv kan den sociala innovationen komma åt dess grundorsaker, i stället för att bara motverka symptomen. Forskningen visar även att värdet av en social innovation uppstår när olika nytänkande pusselbitar sammanlänkas till en hel förnyelseprocess.

Co-creative forms and arenas for knowledge and innovation development have increasingly been promoted and established during the last decade, where researchers and stakeholders jointly identify, explore and solve urgent societal issues. These forms and arenas include infrastructures (e.g. Innovation Platforms, University-Society Partnerships), lab formats (e.g. Living Labs, Design Labs, Policy Labs, Urban Labs), dialogue concepts (e.g. Science Shops, AIMday) and methodologies (e.g. Future Workshops, Empowering Dialogues, Research Circles). Drawing on participatory and emancipatory traditions in gender studies, design studies, working-life studies and science of education, these co-creative forms and arenas generally aspire to improve societal and scientific relevance, impact, legitimacy and validity in research and innovation. Research and innovation policies in Sweden and the EU further such initiatives, as part of policy agendas for sustained growth and welfare. The European Regional Development Fund (ERDF) is currently funding two parallel processes, aiming to establish platforms for academia-industry co-creation in two Swedish regions: Genusakademin in Värmland and Gender Smart Arena in Norrbotten. Both platforms focus on joint knowledge production and innovation development for sustainable gender equality, involving gender researchers from the local universities – Karlstad University and Luleå University of Technology – and industrial companies in male-dominated industries, e.g. ICT, transports, steels and foods. This study investigates the transformative potential of these platforms, in relation to social norms and patterns in the involved organizations and their surrounding society. The main research question concerns how far the re-thinking of established knowledge and innovation regimes may extend, when gender researchers with participatory and emancipatory agendas partner up with commercial, industrial companies, as part of a growth-focused ERDF project. This question is addressed through a qualitative, abductive analysis of data from interviews, participatory observations and document studies carried out in both projects during 2018-2019.

Purpose: The purpose of this paper is to advance knowledge about the mechanisms behind, and the implications of, varying involvement in digitally enhanced employee-driven innovation (EDI) by studying how a firm integrates a web-based tool in the organization of its EDI process. Design/methodology/approach: Based on a qualitative in-depth interview study with managers and employees at one high-performing and one low-performing office of a global IT firm, a critical discourse analysis was performed. It explored how the EDI discourse was produced, distributed and consumed in relation to the web-based tool for collecting and selecting employee ideas. Findings: The results demonstrate that the production of the innovation discourse by the top-level management, which emphasizes client satisfaction rather than employee engagement, restricts the employees’ utilization of the digital platform that distributes the discourse. However, at the high-performing office, employee participation is ensured because the local managers act as co-distributors of the digital tool. Research limitations/implications: The single case study design limits the generalizability of the results, but is nevertheless relevant for understanding the mechanisms and implications in similar contexts where web-based tools are used to enhance EDI processes. Practical implications: The study provides practical insights into the importance of local management’s active promotion of digital tools in order to ensure employee involvement. Originality/value: The study contributes to the EDI literature by identifying some mechanisms behind and the implications of varying employee involvement in digitally enhanced EDI processes.

This paper examines a digital employee-oriented innovation program at a global IT-firm. It addresses the research question: how is the generation and promotion of employee ideas organised by the management, and what are the behavioural implications in terms of participation of such an organising? Drawing on the literature on inclusive innovation and employee-driven innovation, the authors explore the extent to which ordinary employees are included in innovative processes at work. The critical discourse analysis of written and spoken text exposes inclusiveness concerning the managements’ production and distribution of innovation discourse in the initial phases of the program. However, the analysis simultaneously reveals considerable excluding elements in the ordinary employees’ consumption of this discourse in its latter phases, particularly regarding the parallel discourses “we are all innovators” and “the single winning entrepreneur”.

Purpose

In Sweden, gender mainstreaming policies have a long political history. As part of the national gender equality strategy of the Swedish forest industry, the ten largest forestry companies committed themselves to gender mainstream their policies. Limiting the impact of policies and the agency of change, the purpose of this paper is to focus on the varied and conflicting meanings and constitution of the concepts, the problem and, in extent, the organisational realities of gender mainstreaming.

Design/methodology/approach

In both, implementation and practice, gender mainstreaming posse challenges on various levels and by analysing these documents as practical texts from the WPR-approach. This paper explores constructions of gender and gender equality and their implications on the practice and the political of gender mainstreaming in a male-dominated primary industry.

Findings

The results show that the organisations themselves were not constituted as the subject of the policy but instead some of the individuals (women). The subject position of women represented in company policy was one of lacking skills and competences and in the need of help. Not only men and the masculine norms but organisational processes and structures were also generally invisible in the material. Power and conflict were mainly absent from the understanding of gender equality. Instead, consenting ideas of gender equality were the focus. Such conceptualisations of gender equality are beneficial for all risk concealing power structures and thereby limit the political space for change.

Originality/value

By highlighting the scale of policy and the significance of organisational contexts, the results indicate how gender and gender equality are constitutive through the governing technologies of neoliberal and market-oriented ideologies in policy – emphasising the further limiting of space for structural change and politicalization within the male-dominated organisations of Swedish forest industry.

I denna rapport presenteras en genusvetenskaplig analys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2016-2018. Analysen är utförd inom ramen för Luleå tekniska universitets uppdrag som kunskapsstöd i Region Norrbottens genomförande av handlingsplanen. Syftet med kunskapsstödet är att tillvarata tidigare kunskaper och erfarenheter för att öka handlingsplanens möjligheter att uppnå långsiktigt hållbar förändring av regionens könsmönster utifrån ett intersektionellt perspektiv. Den analys som presenteras här är därmed avsedd som ett underlag för reflektion bland dem som är involverade i genomförandet av planen. Med avstamp i tidigare forskning om könsmönster och insatser för jämställdhet och mångfald i organisationer och samhälle analyseras handlingsplanens mål och aktiviteter. I slutet av rapporten finns en lista med referenslitteratur för den som vill fördjupa sig ytterligare i forskningen.

Norrbottens innovationsstrategi för perioden 2013-2020 syftar till att syftar till att skapa ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Norrbotten. Strategin ska bidra till att det blir möjligt för fler människor, organisationer och branscher att utvecklas och bidra till nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan. De satsningar som görs med utgångspunkt i strategin ska bidra till en positiv utveckling avseende de horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald, miljö samt unga. Mot bakgrund av detta presenteras i denna rapport en analys för att öka lärandet om det horisontella kriteriet jämställdhet i det regionala innovationsarbetet, med målet att identifiera och analysera könsmönster och jämställdhetspotentialer i innovationsstrategin.

I denna rapport presenteras en genusvetenskaplig analys inför framtagandet av Norrbottens regionala utvecklingsstrategi. Analysen är utförd inom ramen för Luleå tekniska universitets uppdrag som kunskapsstöd till Region Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2016-2018. Syftet med kunskapsstödet är att tillvarata tidigare kunskaper och erfarenheter för att öka handlingsplanens möjligheter att uppnå hållbar förändring av regionens könsmönster utifrån ett intersektionellt perspektiv. Den analys som presenteras här är avsedd som ett underlag för reflektion bland dem som är involverade i framtagandet av Norrbottens regionala utvecklingsstrategi. Med avstamp i tidigare forskning om könsmönster och jämställdhetsinsatser i organisationer och samhälle urskiljs centrala pusselbitar för att möjliggöra en jämställd förändring.

Involvering av civilsamhället – dvs medborgare och intresseorganisationer – i forskning och innovation ses i Sverige och EU som ett sätt att öka relevansen, acceptansen, effekten, nyttan, kvaliteten och hållbarheten i både resultaten och processerna. Enligt den så kallade Lamy-rapporten behöver samhället bli ett ”levande laboratorium” där medborgare aktivt deltar i utvecklingen av innovativa lösningar på Europas samhällsutmaningar. I denna rapport kallas detta för ”inkluderande forskning och innovation” och diskuteras utifrån olika logiker, grader, faser och former. Särskilt uppmärksammas den deltagande tradition som vuxit sig stark i Sverige, där akademi och samhälle samverkar i utvecklingen av nya kunskaper och lösningar. Formerna för och omfattningen av involvering kan variera stort mellan olika inriktningar och processer. I den lägsta graden av involvering ger medborgare passivt forskare tillgång till insamling av data, medan de i högre grader av involvering aktivt bidrar till datainsamling och analys. I den högsta graden av involvering medverkar medborgare i hela processen av problemformulering, planering, genomförande och utvärdering. Exempel på konkreta former för involvering är forskningscirklar, dialogseminarier, förändringsledare, Citizen-based suggestions, AIMdays och Science shops. Det finns även flera olika former för inkluderande innovation, som exempelvis Co-labs, Designlabb och Living labs. Där utvecklar forskare och medborgare gemensamt nya lösningar på behov hos människor, organisationer och samhälle. Detta kallas bland annat för deltagande innovation, användardriven innovation och social innovation.

The increasing interest in innovative solutions to societal challenges in policy and research has opened up the innovation area for a wider range of participants and beneficiaries than previously acknowledged, which in this article is studied in terms of inclusive innovation. In order to strengthen the conceptual connection between the dawning field of inclusive innovation studies and more established fields within innovation studies, the study scrutinizes how innovativeness relates to inclusiveness and vice versa in the light of previous knowledge. The conceptual outline is applied in a comparative case study of two regional innovation processes in Sweden, that share the ambition to tackle societal challenges by cross-boundary interaction, guided by values of equality and sustainability, at the same time as differing in scope and beneficiaries, due to their industrial and societal orientations. The combined theoretical and practical insights help delineate six distinct links between innovativeness and inclusiveness in inclusive innovation.