Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Öqvist, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Don’t Ask Me Why: Preschool Teachers’ Knowledge in Technology as a Determinant of Leadership Behavior2018Ingår i: Journal of Technology Education, ISSN 1045-1064, Vol. 29, nr 2, s. 4-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Swedish preschool curriculum, technology education is emphasized as one of the most significant pedagogical areas. Particularly, the teacher’s role is emphasized: It is the preschool teacher’s responsibility to stimulate and challenge children’s interest in science and technology. Unfortunately, prior research indicates that preschool teachers feel uncertain about what technology is and the extent of their knowledge on the topic. Based on the path–goal theory, this article will explore how preschool teachers’ knowledge of technology influence how they act toward children in different learning activities. Using a qualitative research design, this study collected data comprising 15 interviews with preschool teachers. The result provide insights for how teachers limited knowledge in technology influence their leadership behavior toward children both in planned activities initiated by teachers and in unplanned activities initiated by children during free play. The core of how teachers’ knowledge in technology influences their leadership behavior in these two types of activities is their ability to deal with children’s why questions. The results also show that a compensatory approach becomes evident in teachers’ leadership behavior toward children in planned activities and that an avoidance approach is evident in unplanned activities. Our findings suggest that the development of a problem-solving approach in unplanned activities could enable teachers to create learning environments for children in which technology becomes something natural. Moreover, enhanced knowledge and understanding of technology will in turn make teachers better able to explain and clarify concepts and various technical phenomena.

  • 2.
    Högström, Per
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Faarinen, Ewa-Charlotte
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    På spaning efter teknikmedvetenhet hos lärare2018Ingår i: Tekniken i skolan, Luleå, 25:e september, 2018, 2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Presenteration av forskningsresultat med relation till teknikundervisning i förskola och skola.  Diskussion om hur forskning och undervisningspraktik kan mötas och vilka kontaktytor som därigenom kan skapas. Diskussion om innovativa lösningar för praxisnära forskning och strategier för samverkan. 

  • 3.
    Ekberg, Niclas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Westman, Susanne
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Grape, Monica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Edström, Kattis
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lundmark, Elisabeth
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Pekplattan och lärarutbildningen: om studenters och pekplattors intra-agerande2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta paper är att presentera och diskutera erfarenheterna av att introducera och använda pekplattan som pedagogisk resurs för studenter och lärare i en förskollärarutbildning. Fokus fästs på att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv och en rhizomatisk syn på lärandet förstå och diskutera tekniksatsningarna i utbildningen som samtillblivelser av lärarstudenter och pekplattor. Projektet ”Pekplattan som resurs – ett pedagogiskt verktyg för lärare och lärande”, har bedrivits mellan VT2014 och HT2015 och inbegripit 42 studenter, i slutet av sin utbildning, samt nio lärare. Satsningen har ingått som del av Luleå tekniska universitets pedagogiska utvecklingsarbete, med medel från universitets utvecklingsfond. Projektet, syftande till att utforska pekplattans pedagogiska möjligheter och utveckla metoder som berikar undervisningen och lärandet, initierades under VT2014 bland lärarna för att under läsåret 2014/2015 också inbegripa studenterna. Det har innefattat inköp och utdelning av pekplattor och applikationer till lärare och studenter, fortbildningsinsatser för lärarna, egenproduktion av utbildnings- och instruktionsmaterial för projektdeltagarna, teknikinvesteringar i lektionssalar samt organiserade kollegiala erfarenhetsutbyten. Under projektets gång har data insamlats från deltagarna genom återkommande enkäter, bestående av både öppna och slutna svarsalternativ, samt genom dokumenterade kollegiala samtal. Den första resultatanalysen utmynnade i tre teman, vilka karaktäriserar vilka betydelser teknikanvändningen har kommit att få för projektdeltagarna. Dessa tre teman är Personal Learning Environment (PLE), undervisningens och lärandets gestaltning samt professionalisering. Studenterna framhåller hur den mobila tekniken bidragit till en mer personifierad studiemiljö och studiesituation. Den ständiga tillgången till och möjligheten att själv arrangera läromaterialet visade sig inte bara betydelsefull för studenternas upplevelse av tekniken som ett organisatoriskt stöd för studierna. Teknikanvändningen har även kommit att främja studenternas självständighet vad gäller produktion och presentation i utbildningen och har vidare bidragit till deras upplevelser av ett ökat engagemang och en ökad självkänsla. Projektets fokus på lärandets multimodala aspekter har inneburit nya vägar till kunskapsrepresentation och reflektion. Genom att nyttja flera olika uttrycksformer och själva figurera i olika produktioner och representationer har studenterna upplevt ett rikare lärande och en större glädje och kreativitet i studierna. Projektet har därtill visat sig ha betydelse för studenternas professionalisering då det bidragit till en högre beredskap att använda de tekniska resurserna samt givit ett större mod att både möta och ta en egen plats i förskoleverksamheten. Den inledande resultatuppföljningen gav oss som forskarlag, tillika projektdeltagande lärare, en del svar på våra frågor om pekplatteanvändningens betydelse för såväl undervisningens villkor som studenternas lärande och professionalisering, men väckte i sin tur även nya: Vad innebär lärarstudentens möte med den mobila tekniken för lärandets villkor, vägar och uttryck? Till vem blir studenten och till vad blir pekplattan i det inom utbildningen arrangerade mötet mellan människa-teknik? Hur kan lärarstudenters och pekplattans intra-agerande förstås? Med utgångspunkt frågorna genomfördes en fördjupad studie bland de projektdeltagande studenterna. Vårt datamaterial består i sju videodokumenterade gruppsamtalsessioner under vilka studenterna behandlar och diskuterar fyra givna frågeställningar av öppen karaktär. Vi avser att under presentationen både redogöra för resultaten av vår studie och diskutera det posthumanistiska perspektivets möjligheter till förståelse av studenters möte med och relationer till den mobila informations- och kommunikationstekniken.

  • 4.
    Berglund, Anders
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Tretten, Phillip
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Drift, underhåll och akustik.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Is video feedback in higher education worth a byte?2015Ingår i: Great Expectations: Design Teaching, Research & Enterprise: Design Teaching, Research & Enterprise - Proceedings of the 17th International Conference on Engineering and Product Design Education (E&PDE15) / [ed] Ahmed Kovacevic ; Guy Bingham; Brian Parkinsson, Glasgow: The Design Society Institution of Engineering Designers , 2015, s. 258-263Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Feedback can be given in various situations, like after examinations, project work, and course completion. It is widely accepted that feedback is important for students’ learning, and it can be used in various ways, such as, written, face-to-face, and with the assistance of video recordings. This study focuses on the use of video recorded feedback to gather knowledge on how video recorded feedback can enhance the students learning. Since feedback in the study was given in video recordings, an alternate way was introduced, which add further insights for teaching and learning at university levels. The results showed that 94% preferred video recorded feedback over written feedback and they, in general, preferred face to face feedback (59%). Although, follow-up questions showed that the students found the recorded option beneficial since they could review the video several times in order to see and hear exactly what was stated and what part of their work it related to. In conclusion, video feedback of student work was perceived to be beneficial and the students and the teacher positively accepted it.

  • 5.
    Högström, Per
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Keast, Stephen
    Monash University, Australien.
    Rutherford, Lucy
    Monash University, Australien.
    Project: Relevance of Australian student-authored case studies to students in Sweden2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Projekt: ”En Spirande modell” - Framgång i samverkan mellan förskola, lärarstuderande och universitet.2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektet avser att identifiera och synliggöra framgångsfaktorer i SPIRA-projektet, som är ett samarbete mellan LTU och SPIRA förskola, och beskriva hur dessa kan utgöra grund för samverkan mellan verksamhet och universitetsutbildning på sätt som är gynnsamma för samtliga involverade parter.

  • 7.
    Helldén, Gustav
    et al.
    Högskolan Krisitanstad.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Jonsson, Gunnar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Karlefors, Inger
    Vikström, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskap i didaktisk belysning2015 (uppl. 2)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad händer när vatten fryser till is? Hur övervintrar bin? När dör en morot? Vad behövs för att ett frö ska gro? Dessa och andra till synes enkla frågor leder i boken Vägar till naturvetenskapens värld- ämneskunskap i didatisk belysning in på de stora frågorna om allt liv på vår jord, om biologisk mångfald ekologi och hållbar utveckling.Denna nya upplaga har kompletterats med två nya kapitel: ett grundläggande från fysikens område och ett om rymden.

  • 8.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Aktivitet: Tekniken i skolan 20142014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Ekberg, Niclas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lind, Per
    Bergdahl, Ulla-Britt
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Edström, Kattis
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Grape, Monica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lindmark, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lidström-Öhman, Gunnel
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Projekt: Pekplattan som resurs – ett pedagogiskt verktyg för lärare och lärande2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Projektet syftar till att utforska pekplattans pedagogiska möjligheter och utveckla metoder som berikar undervisningen och lärandet. Vi avser använda pekplattan för kommunikation och interaktion, för pedagogiska framställningar, som organisatoriskt stöd för studenten i dennes studier och som del i lärarens dagliga administrativa arbete. Vi ämnar även utveckla metoder för att bättre tillvarata lärandets multimodala aspekter, dvs. att med utgångspunkt i olika kombinationer av bild, film, ljud och skriven text finna nya vägar till kunskapsrepresentation och reflektion. Projektet bidrar således till en flexiblare lärmiljö, högre kvalitet i undervisningen samt till studentens engagemang och självständighet att själv göra, äga och visa. Utvecklingsprojektet fokuserar förskollärarprogrammets lärare och studenter, med dess profilering mot naturvetenskap och teknik, och i förlängningen studentens professionalitet i yrkesrollen. Resultaten blir dock högst relevanta för lärare och studenter på LTU:s övriga utbildningar. Resultatspridning sker genom projektrapport, anordnande av öppna seminarier och i våra pedagogiska nätverk inom och utom universitetet. Projektet beviljades medel av dels IT-beredningen, LTU, december 2013, uppgående till 200TKr och dels Pedagogisk utvecklingsfond, Luleå tekniska universitet, maj 2014 (omgång 3) uppgående till 440TKr

  • 10.
    Jonsson, Gunnar
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Silent knowledge in the learners' world of experience2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Learning is always situated in the children's life-world. The knowledge that the learning give rise to, is in itself a phenomenon with its origins in social contexts. The views and feelings the learner has regarding the context may therefore have impact on the learning that will be enabled. This presentation puts attention to the context of a playful snowball fight as an arena for learning.PurposeThe aim is to give voice to children's unspoken but nonetheless expressed thoughts and opinions about having a playful snowball fight. How is this particular context expressed by children?MethodChildren in the age of 11-12, in grade five in an ordinary school class in Northern Sweden were taking part in a playful snowball fight. The children had in advance been given the task of making a drawing that depicted a snowball fight. The "fight" was video recorded and the film was afterwards shown for the children. While watching the film, they could simultaneously comment on what they saw on the film.ResultsIn the analysis, three different themes of the context emerged. The first theme could be described as an arena where interactions take place. The second theme as an arena for play and construction, and the third theme as an arena filled with emotions. Short video clips and drawings that illustrate these themes will be shown during the presentation.ConclusionsThe outcome of the study will be discussed in relation to what meaning the context will have for learning and to the importance of really listening to the children, both the pronounced as well as the unspoken sentences. It is a truism that all understanding is contextual. For learning to happen, teaching should proceed from the learner's full world of experience. Therefore the importance to start in the life-world of the children will be emphasized.

  • 11.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Skolprojekt för teknik och hållbar utveckling2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Högström, Per
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Jonsson, Gunnar
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    What can primary school students snowball fighting tell about silent knowledge?2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been shown that science learning in school is difficult. Science is abstract and stuffed with laws, it has it's own language and it has not much in common with the learners lives. However, the nature of science implies that scientific language arisen from educated knowledge, can give word to unvoiced knowledge about science. This could be useful in school contexts to make children's silent knowledge become an incentive for science learning.PurposeThis study intended to depict school science learners' own knowledge and own expressions, i.e. emanating in their life-world, with expressions from the educated knowledge. The research questions are: Which physics knowledge is recognized in children's snowball fighting? and: What can primary school students snowball fighting tell about silent knowledge?MethodThe study involved thirty 11-year old primary school children from northern Sweden. Playing with snow is culturally embedded, hence an every day phenomena during winter. Snowball fighting was chosen with the purpose to analyze what children express when they think about and carries out this and if these expressions could be recognized as knowledge about physics.Data was collected from children's drawings and written explanations. Additionally, a video recording with a stimulated recall group interview was performed. The analysis was carried out step-by-step for each empirical resource and interpreted as life-world representations.ResultsAll children expressed their views both with drawings and in written explanations. One child explained: "You raise your arm backwards when you throw to get more force and what you should think about when you want to hit someone behind a shelter is to aim high". As expressed, with non-scientific as well as scientific words, it is possible to identify this child's silent knowledge within the explanation. Also, additional information about the children's silent knowledge was identified in children's discussions while watching a recording of a playful snowball fight. This knowledge, expressed in several and rich ways, can be recognized as knowledge about physics.ConclusionsPlayful activities, such as snowball fights, can be used to identify what silent knowledge children have. Following this, it is possible to identify what scientific words to add to existing knowledge and what science teaching needed to enrich children's learning about specific phenomena. The results suggest that teaching physics in primary school is facilitated if children's silent knowledge is understood.

  • 13.
    Högström, Per
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet.
    Benckert, Sylvia
    Umeå universitet.
    Laborativt arbete i grundskolans senare år: lärares perspektiv2010Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 6, nr 1, s. 80-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we describe the results from interviews with science teachers in lower secondary school. The teachers were asked what they wanted to achieve with laboratory work, what difficulties they experienced and if there were any differences between lab work in biology, chemistry and physics. The results show that the teachers wanted lab work to help the students develop their understanding, to make them interested and to develop their laboratory skills. Some of the teachers described lab work that included scientific inquiry but not, specifically, knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. Aspects of nature of science were rare. Lack of time to discuss with the students during lab work was seen as one difficulty which resulted in problems for students to linkobservables to scientific ideas. Laboratory exercises in chemistry were often regarded too abstract while lab work in physics and biology were much easier to link to everyday life.

  • 14. Högström, Per
    et al.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet.
    Benckert, Sylvia
    Umeå universitet.
    Lab Work and Learning in Secondary School Chemistry: The Importance of Teacher and Student Interaction2009Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 40, nr 4, s. 505-523Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Laboratory work is considered essential in promoting students' learning of science and of scientific inquiry. What the students perceive as important to learn from a regular laboratory exercise is probably affected by the teacher's objectives. We study the extent to which one teacher's objectives are fulfilled during lab work, and how teacher-student and student-student interactions contribute to developing learning experiences from the laboratory exercise. Do students encounter opportunities to learn in agreement with the teacher's objectives? This explanatory single case study includes use of a palette of methods, such as pre- and post-interviews, observations and video documentation from an experienced secondary school teacher and her 8th grade (aged 13-14) students' laboratory work. Our results point to the importance of teacher involvement to help students understand what to look for, how to do it and why. Especially teacher-student interactions during lab work seemed to influence what students perceived as important to learn. In the laboratory exercise in this case, the teacher helped the students to observe and to use their observations in their explanations. The lab work included learning experiences other than those addressed by the teacher, and the teacher's intentions were partially fulfilled. Not only what the teacher says, but also how the teacher acts is important to help students understand what to learn from a laboratory exercise.

  • 15. Högström, Per
    Laborativt arbete i grundskolans senare år: lärares mål och hur de implementeras2009Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om men hur stor vikt svenska grundskollärare lägger på det laborativa arbetet och dess betydelse för elevers lärande i naturvetenskap är inte klarlagt. Denna avhandling ska ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola. Avhandlingen har två huvudsyften. Det ena är att ge en beskrivning av de mål för laborativt arbete som lärare i den svenska grundskolans senare år anser viktiga. Det andra är att beskriva hur laborationer som genomförs i skolpraktiken förverkligar de uppsatta målen. Avhandlingen uppmärksammar och diskuterar det laborativa arbetets komplexitet utifrån ett lärarperspektiv.De fyra delstudierna bygger på empiriska undersökningar av intervjuer med lärare, deras laborationsinstruktioner och av det laborativa arbetets genomförande. I två intervjustudier analyseras vilka mål som anses viktiga och hur dessa förhåller sig till internationell forskning om mål med laborationer. I två fallstudier analyseras hur lärarens mål framträder under det laborativa arbetet och vilka faktorer som har betydelse för hur målen implementeras.Resultaten från intervjustudierna visar bland annat att lärare i den svenskagrundskolan uttrycker generella mål för laborativt arbete som att eleverna skautveckla sin förståelse av naturvetenskapliga begrepp och fenomen, sitt intresse för naturvetenskap, och sitt reflekterande över laborativt arbete. Detta överensstämmer i stor utsträckning med mål som framträder i internationella undersökningar. När lärarna talar om specifika laborationer betonar de istället själva aktiviteten och de laborativa färdigheterna. Lärarna uttrycker således sina mål olika i olika sammanhang. Lärarna erbjuder laborationer där undersökande arbete förekommer men de utnyttjar inte laborationerna till att skapa förståelse av naturvetenskapens karaktär. Det undersökande arbetet utnyttjas främst för att öka intresset för naturvetenskap och inte för att ge kunskap om metoder för naturvetenskapliga undersökningar. Laborationsinstruktionerna innehåller i stor utsträckning mål för att hjälpa elever att identifiera objekt och att lära sig fakta. Instruktionernas mål stämmer inte alltid överens med lärarnas mål med laborationerna. Resultaten från fallstudierna visar att lärarna ofta har fler mål med laborationerna än de som kommer fram under genomförandet och att lärarnas mål inte alltid överensstämmer med vad eleverna uppfattar som viktigt. Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att "se vad som är avsett att se". Interaktionerna mellan lärare och elever och mellan elever och elever är mycket viktiga för att eleverna ska uppfatta målen. Mycket av interaktionerna tar sin utgångspunkt i laborationsinstruktionen. Om målen i denna överensstämmer med de mål läraren vill eftersträva underlättar det både för läraren och för eleverna. I avhandlingen diskuteras konsekvenser för undervisningen.

  • 16. Högström, Per
    et al.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet.
    Benckert, Sylvia
    Umeå universitet.
    Implementation of Objectives for Laboratory Work in Secondary School Science2008Ingår i: NARST Proceedings 2008, Omnipress , 2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this case study of three laboratory exercises in biology, chemistry and physics is to show how secondary school science teachers' objectives for labwork are carried out in practice. What objectives do teachers put forward for specific laboratory exercises, what objectives appear in supporting laboratory manuals and how do objectives appear in teacher and student interactions during laboratory work? In three cases, pre-interviews with teachers about their objectives took place, laboratory instruction manuals were collected, video recordings of the actual laboratory exercises were made and post-interviews with teachers about these video-recordings took place. The teachers' expressed objectives and objectives identified in manuals were compared with objectives identified in teacher actions and teacher-student interactions. The results show that the introduction of the laboratory exercise and its laboratory manual is very important. In order for teachers' objectives to be implemented, results in this study put forward that a correlation between objectives, laboratory manual and actual labwork is favourable. This study also puts forward that objectives need to be explicit to the teacher and that teachers' awareness of the need to pursue objectives is crucial.

  • 17. Högström, Per
    et al.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet.
    Benckert, Sylvia
    Umeå universitet.
    Lärares mål med laborativt arbete: Utveckla förståelse och intresse2006Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 5, s. 54-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to analyse secondary school teachers' goals for laboratory work. What general goals do teachers have for labwork and what goals appear when teachers describe real labwork used in their own teaching? What goals are expressed in the written laboratory instructions? Eleven science teachers in secondary school participated in individual semi-structured interviews. The teachers' laboratory instruction sheets were analysed with respect to intended learning outcome. The analysis of teachers' general goals showed five themes and that cognitive aspects were the most prominent. Furthermore, when teachers talked about specific labwork used in their own teaching affective aspects were more important and an additional theme appeared. It was also shown that laboratory instructions supported teachers' goals to develop students understanding of concepts and phenomena. However, goals concerning to think and reflect upon labwork were not supported by the laboratory instructions.

  • 18. Högström, Per
    et al.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet.
    Teachers' aims of laboratory work in secondary school in Sweden2005Ingår i: Proceedings of the Fifth International ESERA Conference on Contributions of Research to Enhancing Students' Interest in Learning Science / [ed] R. Pintó; D. Couso, European Science Education Research Association , 2005, s. 1211-1214Konferensbidrag (Refereegranskat)
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf