Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 983
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Department of Nursing, Umeå University, Sweden. Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Grönlund, Catarina Fischer
    Department of Nursing, Umeå University, Sweden.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Anna
    Department of Nursing, Umeå University, Sweden.
    Meeting in a 'free-zone': Clinical ethical support in integrated heart-failure and palliative care2019Ingår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Integrating heart-failure and palliative care combines expertise from two cultures, life-saving cardiology and palliative care, and involves ethically difficult situations that have to be considered from various perspectives. We found no studies describing experiences of clinical ethical support (CES) in integrated cardiology and palliative care teams.Objective: Our aim is to describe experiences of CES among professionals after a period of three years working in a multidisciplinary team in integrated heart-failure and palliative homecare.Method: The study design was descriptive qualitative, comprising interviews with seven professionals from one integrated heart-failure and palliative care team who received CES over a three-year period. The interview data were subjected to qualitative content analysis.Results: The CES was found to offer possibilities for meeting in an ethical ‘free-zone’ where the participants could relate to each other beyond their various professional roles and specialties. The trust within the team seemed to increase and the participants were confident enough to express their points of view. Together they developed an integrated understanding, and acquired more knowledge and a comprehensive view of the ethically difficult situation of concern. The CES sessions were considered a means of becoming better prepared to deal with ethical care issues and developing action strategies to apply in practice, from shared standpoints.Conclusion: Participating in CES was experienced as meeting in an ethical ‘free-zone’ and seemed to be a means of facilitating integration of palliative and heart-failure care.

  • 102.
    Brückel, Anja
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Salo, Zandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar vårdtagarens delaktighet vid behandlingen av svårläkta bensår: En integrerad litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdtagare med svårläkta bensår är en stor grupp av vuxna individer. Sjuksköterskor möter dessa vårdtagare ibland under flera år och att leva med ett svårläkt bensår är en stor utmaning som kan leda till förlust av självständighet och/eller kontroll. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen lyfter båda fram delaktighet och självbestämmande som viktiga grundprinciper. Lagarnas intentioner ger uttryck för en människosyn som innebär att människor kan fatta egna beslut om sin behandling och kan ta ansvar för sig själv och andra efter den egna förmågan och med stöd av professionell vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar vårdtagarens delaktighet vid behandlingen av svårläkta bensår och utgick från frågan: Vilka faktorer påverkar vårdtagares delaktighet i behandling av svårläkta bensår? För att besvara syftet valdes Whittemore och Knafls metodartikel för integrerad litteraturöversikt. Författarna gjorde en fritextsökning i fem databaser och två av dessa gav relevanta träffar. Tretton artiklar valdes ut för analys och resultatet presenterades i fyra kategorier: fysiska och psykosociala faktorer; interventionsrelaterade faktorer; utbildning och kunskapsrelaterade faktorer; relationer och kommunikationsrelaterade faktorer. Delaktighet har stor betydelse för vårdtagare med svårläkta bensår och har en stor inverkan på deras livskvalitet. Genom att ta hänsyn till de olika faktorerna som påverkade delaktigheten kan följsamheten öka och delaktigheten förbättras. Resultatet visade att en holistisk syn på vårdtagaren och deras situation främjade delaktighet. Det vill säga att man fick anpassa interventionerna till vårdtagarna, se till att de fick relevant och adekvat information och att man hade ömsesidig respekt för varandra och ett gemensamt mål. Behandlingen bör fortsätta efter bensåret har läkt genom regelbundna uppföljningar. Detta stödjs av sjuksköterskeutbildningen där man ska arbeta utifrån ett personcentrerat och holistiskt perspektiv.

  • 103.
    Bunne, Joakim
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN Unit, Umeå University.
    Moberg, Helena
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN Unit, Umeå University.
    Hedman, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad. Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN Unit, Umeå University.
    Andersson, Martin
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN Unit, Umeå University.
    Bjerg, Anders
    Department of Women's and Children's Health, Karolinska Institutet.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN Unit, Umeå University.
    Increase of allergic sensitization in schoolchildren: two cohorts compared 10 years apart2017Ingår i: The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice, ISSN 2213-2198, Vol. 5, nr 2, s. 457-463Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Time trends of incidence of allergic sensitization are unknown and recent trends of prevalence and risk factors are lacking.

    Objective

    To estimate the incidence, prevalence, remission, risk factors, and time trends for allergic sensitization among schoolchildren followed from age 7 to 8 years to age 11 to 12 years.

    Methods

    In 2006, all children in grades 1 and 2 aged 7 to 8 years in 2 municipalities in northern Sweden were invited to a questionnaire survey and to skin prick testing to 10 common airborne allergens. The cohort was reexamined in 2010, with additional blood sampling for specific IgE. Participation rates were 90% (n = 1700) at age 7 to 8 years and 85% (n = 1657) at age 11 to 12 years. The results were compared with a cohort examined by identical methods 10 years earlier.

    Results

    The prevalence of positive skin prick test result to any allergen increased from 30% at age 7 to 8 years to 41% at age 11 to 12 years (P < .001). The cumulative 4-year incidence was 18%, while remission was low. Sensitization to pollen and furred animals was most common. A family history of allergy was significantly associated with incident sensitization, whereas the presence of furred animals at home was negatively associated. The prevalence at age 7 to 8 years and at age 11 to 12 years and the 4-year incidence were all significantly higher compared with the cohort examined 10 years earlier.

    Conclusions

    The prevalence of allergic sensitization increased by age as a consequence of a high incidence and a low remission. The trends of increasing incidence and prevalence among schoolchildren imply future increases in the prevalence of allergic diseases.

  • 104.
    Burman, Natalia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid: En integrerad litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskan är en yrkeskategori som finns tillgänglig under dygnets alla timmar. Nattarbete utförs under särskilda förhållanden med utmaningar som trötthet och dygnsrytmsanpassning. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskan för att kunna arbeta patientsäkert. Syftet med arbetet var att sammanställa kunskap om sjuksköterskans möjligheter att arbeta patientsäkert nattetid. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och utgick från två frågeställningar: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskan att arbeta patientsäkert nattetid? samt Vilka strategier kan sjuksköterskan använda för att arbeta patientsäkert nattetid? Litteratursökningen gjordes i två databaser och resulterade i sexton artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visade att de faktorer som påverkar möjligheten att arbeta patientsäkert nattetid var bemanning, rutiner, arbetstider och sjuksköterskans arbetsförhållanden. Strategier som sjuksköterskan kan använda för att arbeta patientsäkert nattetid var tupplur under nattrasten, planering av nattarbetspasset och kontroll av ljusexponering. Slutsatser som drogs av arbetet var att ett systematiskt patientsäkerhetsarbete skulle kunna öka förutsättningarna för sjuksköterskan att arbeta patientsäkert. Interventioner som nattsjuksköterskan skulle kunna använda riktas på att minska risk för misstag och undvika nödsituationer, vilket  är aktuellt under nattskift då sjuksköterskan kan vara trött och sömnig, samt bemanningstätheten är lägre.  

  • 105.
    Bykachev, Kirsi
    et al.
    University of Eastern Finland.
    Tossavainen, Kerttu
    University of Eastern Finland.
    Kumpulainen, Kirsti
    University of Eastern Finland.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lindgren, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Wilson, Philip
    University of Aberdeen.
    Bjørvig, Siri
    University Hospital of North Norway.
    Borgen, Morten
    University Hospital of North Norway.
    Multi-professional collaboration and consultation: Improving child and adolescent psychiatry with eHealth2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 106.
    Bykachev, Kirsi
    et al.
    University of Eastern Finland.
    Tossavainen, Kerttu
    University of Eastern Finland.
    Kumpulainen, Kirsti
    University of Eastern Finland.
    Wilson, Philip
    University of Aberdeen.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lindgren, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bjørvig, Siri
    University Hospital of North Norway.
    Borgen, Morten
    University Hospital of North Norway.
    Improving psychiatry services for children and adolescents with eHealth in peripheral areas2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Börjesson, Kristoffer
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vallius, Tero
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vad sjuksköterskor upplever som arbetsrelaterade stressfaktorer: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom omvårdnadsyrket. Stress kan ha en betydande inverkan på enskilda sjuksköterskors hälsa och deras förmåga att utföra uppgifter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad sjuksköterskor upplever som arbetsrelaterade stressfaktorer. Totalt inkluderades 11 artiklar från två databaser som svarade mot syftet, vilka sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt resulterade det i fyra slutkategorier: krävande arbetsförhållanden, bristande samarbete och kommunikation, att inte kunna påverka och inte bli respekterad i yrkeskunnandet samt obalans mellan ansvar och förmåga. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning, tidsbrist, bristande kommunikation mellan vårdpersonal och otillräckligt ledarskap som faktorer till stress och något som i sin tur kan påverka vårdkvaliteten. Resultatet ger kunskap om sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer på arbetet. Fynden visar att omvårdnadsarbete och organisationer behöver omstruktureras för att sjuksköterskor ska få en bättre arbetsmiljö.

  • 108.
    Campo, Juan Carlos
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundin, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vårda en orolig patient vid en akut operation2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Oro är vanligt hos patienter som ska opereras, oavsett om det är en elektiv eller akut operation. Studier har visat att en bra relation mellan anestesisjuksköterskan och patienten preoperativt minskar oron hos patienten. En akut operation upplevs som stressande för patienten då denne inte kan påverka sin situation. Anestesisjuksköterskan är den som inför en akut operation ansvarar för patientens trygghet och säkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vårda en orolig patient vid en akut operation. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ändamålsenligt urval utfördes. Urvalskriterierna innefattade anestesisjuksköterskor med minst ett års erfarenhet på en operationsavdelning som bedriver akut verksamhet. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom i resultatet; Att ha kunskap om patientens tidigare erfarenheter, Att ta över ansvar för patient som är utelämnad, Att undvika felaktig och otillräcklig information och Att utforma personcentrerad information. Slutsats: Anestesisjuksköterskan behöver vara lyhörd och inkännande för att kunna anpassa sig till den unika individen. Med denna kunskap kan anestesisjuksköterskan bemöta oro genom att informera patienter på ett personcentrerat sätt utifrån deras villkor och önskemål. 

  • 109.
    Carlström, Rebeccah
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ek, Susanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Transpersoners upplevelse av möten med hälso- & sjukvårdspersonal2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Tidigare forskning (folkhälsomyndigheten, 2016; Wurm, 2017) har påvisat brister i kunskap och bemötande mot HBTQ+ personer, men även positiva möten.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva transpersoners upplevelser av möten med hälso-& sjukvårdspersonal.

    Metod: Denna studie är baserad på enkäter där svarsfrekvensen var 24 stycken. En kvalitativ metod med öppna frågor valdes för att få beskrivande svar. Analysen mynnade ut i tre övergripande teman, att bli accepterad för den man är, att mötas med kunskap, varsamhet och lyhördhet och att mötas för sitt vårdbehov med respekt och utan fördomar.

    Resultat: Resultatet påvisar att det förekommer bra möten i vården även om det är var övervägande negativa. Detta beror på att transpersonerna upplever sig ifrågasatta, ej respekterade och har en känsla av att de behöver jobba hårdare än cispersoner för att få den hjälp de har rätt till. Analysen mynnade ut i tre övergripande teman, En förväntan att bli accepterad för den man är, En önskan att mötas med kunskap, varsamhet och lyhördhet och En önskan att mötas för sitt vårdbehov med respekt och utan fördomar.

    Slutsats: Slutsatsen som författarna tar i denna studie är att bemötandet kan bli bra om personalen visar en lyhördhet, en acceptans och öppenhet när de möter transpersoner. Studien visar också på att möten kan bli bra om personalen är påläst och inte ställer irrelevanta frågor under besöket. Det vill säga att personalen själva tar ansvar för att hitta den information de behöver istället för att fråga transpersonen.

  • 110.
    Clair, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Strategier för att lindra preoperativ oro och ångest inför anestesi – anestesisjuksköterskors erfarenheter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genomgå anestesi är många gånger förknippat med oro och ångest. Detta blir ett problem i den anestesiologiska omvårdnaden. I tidigare studier har man sett att många patienter som ska genomgå anestesi har en känsla av oro eller ångest i olika nivåer. Vanliga anledningar till att oro och ångest skapas är känslan av att tappa kontrollen, att vara dåligt informerad eller att patienten har en dålig erfarenhet sedan tidigare anestesier. När anestesisjuksköterskan träffar patienten i det preoperativa samtalet innan anestesin kan upptäckten av oro eller ångest identifieras och anestesisjuksköterskan behöver använda sig av omvårdnadsåtgärder för att lindra oron eller ångesten. Detta medför ett behov av att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av olika strategier för att lindra oro och ångest inför anestesi. Syftet med studien var att undersöka erfarna anestesisjuksköterskors erfarenheter av strategier för att lindra preoperativ oro och ångest hos vuxna inför anestesi. Studien består av en intervjustudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen gjordes med intervjuer i semistrukturerad form. Studien innefattade intervjuer med sex verksamma anestesisjuksköterskor med minst fem års erfarenhet som arbetade på ett sjukhus i södra Sverige. Dataanalysen som användes var kritisk incident teknik och där framkom fyra olika kategorier, anestesisjuksköterskans bemötande, att ge information preoperativt, avledande omvårdnad för att skapa trygghet och läkemedel som ett alternativ. Kategorierna beskriver anestesisjuksköterskans strategier för att lindra oro och ångest inför anestesi. Med en spridning av olika lindrande omvårdnadsstrategier kan medvetenheten öka för användning av olika strategier hos både nya och erfarna anestesisjuksköterskor samt sjuksköterskor inom preoperativa enheter, vilket i sin tur lindrar patientens oro och ångest inför anestesi och kan medföra mindre komplikationer och en kortare vårdtid samt en bättre perioperativ upplevelse för patienten.

  • 111.
    Dabija, Marius
    et al.
    Division of Surgery, Sollefteå Hospital.
    Fedog, Fredrik
    Division of Surgery-Anaesthesia, Stavanger University Hospital.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gustafsson, Silje
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Difficult airways: key factors for sucessful management2019Ingår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 34, nr 1, s. 151-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe anesthetic nurses’ experiences of key factors for thesuccessful management of difficult airways in adult patients.Design: This study had a qualitative observational and descriptive designfollowing the critical incident technique.Methods: Twelve experienced anesthetic nurses were interviewed.Findings: We identified five key factors for the successful management ofdifficult airways: identification of the difficult airway, creating a plan ofaction, remaining calm and focusing on the task, technical skills, and usingthe equipment. Identification of the difficult airway implies preassessmentwith standardized methods and actively observing for signsindicative of a difficult airway. Having all equipment available atbedside during induction and creating a backup plan increases the actionforce in unexpected situations. A calm and methodical work procedurefacilitates the management of the difficult airway as well as selectingtechniques and equipment according to the patient and situation.Conclusions: Reflective practice can aid the anesthetic nurse in drawingon experience and remaining calm in acute situations.

  • 112.
    Dabija, Marius Nicolae
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nuland Fedog, Fredrik
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Framgångsrika faktorer vid hantering av svår luftväg hos vuxna – ur anestesisjuksköterskans perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Luftvägskomplikationer är relaterat till anestesin av patienten, eftersom patientens eftersom patienten inte har möjlighet att andas själ. Respiratoriska komplikationer är ett hot mot patientens liv och hälsa. Anestesisjuksköterskor arbetar mycket självständigt och efter erfarenhetsbaserad kunskap om hantering av svår luftväg. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av framgångsrika faktorer vid hantering av svår luftväg hos vuxna. Metod: Denna studie hade en kvalitativ design med induktiv ansats och Critical incidence technique (CIT) användes som metod för insamling och analys av data. Tolv intervjuer med anestesisjuksköterskor med minimum 3 års erfarenhet genomfördes. Resultat: Hjälpmedel som olika skop, tuber och ledare underlättar vid hantering av svår luftväg. Basala handgrepp som käklyft, positionering av patienten och användning av trekantig kudde är framgångsrika faktorer vid hantering av svår luftväg. En noggrann prebedömning med standardiserade metoder som Mellampati, tyreomentalt avstånd gör det möjligt att identifiera patienter som riskerar svår luftväg före inledning av narkos. Att planera sitt arbete och ha en beredskap på svåra situationer i form av en reservplan identifierades som framgångsrika faktorer. Anestesisjuksköterskans kunskap och kompetens spelar också in, samt förmågan att hantera stress och bibehålla ett lugnt arbetssätt vid akuta och oväntade situationer. Slutsats: Studien beskrev olika framgångsrika strategier som anestesisjuksköterskan kan använda för att utföra och säkerställa hanteringen av en svår luftväg. Dock behövs det fler studier om de olika strategierna, samt flera studier om teamarbete och hur samspelet mellan anestesisjuksköterskor och anestesiläkare påverkar arbetet.

  • 113.
    Dagfjäll Esberg, Nadja
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundqvist Lakso, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelser av att leva med reumatoid artrit: en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom och en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna. Vad som utlöser sjukdomen är okänt och det finns inget botemedel, målet med behandling är att minska sjukdomsaktivitet. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med RA. En litteraturstudie genomfördes där 14 artiklar inkluderades i analysen. Analys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att personer med RA upplevde att svåra symtom som smärta, stelhet och utmattning var mest frekventa. Begränsningar att utföra aktiviteter, intressen, samt arbete beskrevs och det upplevdes frustrerande att behöva anpassa sig efter sjukdomen. Personer upplevde en oviss framtid, samt en rädsla att förlora sin identitet och sitt oberoende. Ett behov av stöd och en god relation till sjukvårdspersonal beskrevs. Resultatet ger en fördjupad kunskap och förståelse som är till nytta för vårdpersonal för att kunna identifiera behov och stödja personer med RA. För att kunna ge bra omhändertagande är det viktigt att få en insikt i personers egna perspektiv av situationen.

  • 114.
    Dahlberg, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sadinmaa, Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt: -en kunskapsöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att befinna sig i livets slutskede ökar risken för psykiskt lidande i form av oro och ångest. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar om vad det finns för interventioner, vem som utför interventionerna samt vad interventionerna gav för effekt. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där 19 studier valdes ut att bli granskade och analyserade. Resultatet visade tre huvudkategorier av interventioner, psykologiska-, sinnesstimulerande- och resursstärkande interventioner. Resultatet visade att dem som utförde interventionerna kunde variera mellan olika professioner. Resultatet påvisade också att 18 av 19 studier rapporterade en ångestlindrande effekt av interventionerna. Kunskapsöversikten bidrar till en ökad kunskap över vilka interventioner sjuksköterskor kan erbjuda eller med rätt utbildning utföra för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Kunskapsöversikten kan även användas som en guide till att välja rätt intervention utifrån patientens förutsättningar och önskad effekt. Resultatet av kunskapsöversikten visar att en ökad kunskap om de identifierade interventioner kan bidra till att bredda sjuksköterskans omvårdnadskompetens men även till en holistisk omvårdnad som lindrar lidande och ökar upplevelse av hälsa.

  • 115.
    Dahlgren, Moa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Larsson, Ellinor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder vid oro hos personer med demens: En kunskapsöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens. Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13 artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en personcentrerad vård. 

  • 116.
    Darehed, David
    et al.
    Department of Medicine, Ga ̈ llivare Hospital, Sweden.
    Norrving, Bo
    Department of Clinical Sciences, Lund University, Sweden.
    Stegmayr, Birgitta
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Umea ̊ University.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Blom, Mathias C.
    Department of Clinical Sciences, Department of Medicine, Lund University.
    Patients with acute stroke are less likely to be admitted directly to a stroke unit when hospital beds are scarce: A Swedish multicenter register study2017Ingår i: European Stroke Journal, ISSN 2396-9873, E-ISSN 2396-9881Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction

    It is well established that managing patients with acute stroke in dedicated stroke units is associated with improved functioning and survival. The objectives of this study are to investigate whether patients with acute stroke are less likely to be directly admitted to a stroke unit from the Emergency Department when hospital beds are scarce and to measure variation across hospitals in terms of this outcome.

    Patients and methods

    This register study comprised data on patients with acute stroke admitted to 14 out of 72 Swedish hospitals in 2011–2014. Data from the Swedish stroke register were linked to administrative daily data on hospital bed occupancy (measured at 6 a.m.). Logistic regression analysis was used to analyse the association between bed occupancy and direct stroke unit admission.

    Results

    A total of 13,955 hospital admissions were included; 79.6% were directly admitted to a stroke unit from the Emergency Department. Each percentage increase in hospital bed occupancy was associated with a 1.5% decrease in odds of direct admission to a stroke unit (odds ratio = 0.985, 95% confidence interval = 0.978–0.992). The best-performing hospital exhibited an odds ratio of 3.8 (95% confidence interval = 2.6–5.5) for direct admission to a stroke unit versus the reference hospital.

    Discussion and conclusion

    We found an association between hospital crowding and reduced quality of care in acute stroke, portrayed by a lower likelihood of patients being directly admitted to a stroke unit from the Emergency Department. The magnitude of the effect varied considerably across hospitals.

  • 117.
    Degerman, Sara
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Selberg, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Personer med Cerebral Pares upplevelse av möten med andra människor: en analys av självbiografiska narrativ2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Cerebral Pares är en paraplybenämning på permanenta störningar i hjärnans neurologiska utveckling som inträffat under de tre första levnadsåren. Ungefär två av 1000 födda barn drabbas och det finns inget botemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med Cerebral Pares upplever möten med andra människor. Tre självbiografiska verk med fyra olika inifrånperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fem kategorier; att bli sedd för den jag är bakom funktionsnedsättningen, att vilja vara som alla andra trots funktionsnedsättningen, att vara i beroendeställning, att bli dömd på förhand och att mötas av respektlöshet och illa behandling. Resultatet visade att personer som levde med CP kände samhörighet när andra människor såg förbi deras funktionsnedsättning. De upplevde också att det gick åt mycket kraft när de skulle försöka vara som alla andra. Personer som levde med CP kände sig ofta särbehandlade och möttes av fördomar och att andra människor inte såg dem som jämställda personer. De upplevelser som beskrivs i denna studie kan tillsammans med vidare forskning bidra till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal förstår dessa personer bättre och kan utforma omvårdnaden på bästa sätt.

  • 118.
    Delanavaz, Daniel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engberg, Erika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av hemhemodialys2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Hemodialys innebär en livsuppehållande behandling och ges i dagens läge som assisterad intermittent dialys på institution där gängse praxis är fyra timmar tre gånger i veckan. Patienterna kan även erbjudas möjlighet till egen behandling under eget ansvar i hemmet, hemhemodialys, där behandling kan ske enligt patientens eget livsmönster. Inom dialysvården har denna typ av behandling funnits länge men är i ständig utveckling. Vårt syfte var att beskriva patientens upplevelse av hemhemodialys för att få en bättre förståelse mellan vårdpersonal och patient. Vi har använt oss av en litteraturstudie med ett inifrånperspektiv, med fokus på patientens upplevelse. Tre olika sökmotorer valdes för att systematiskt samla in kvalitativa studier som därefter kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem olika huvudkategorier; att självuppfattningen förändrades, att hjälp och stöd ger trygghet, behov av individuellt anpassad undervisning, att det kräver anpassning i hemmet samt att ökad frihet och flexibilitet ger ökad hälsa. Mest framträdande var skillnaden från att vara en patient till att känna sig som en person med möjlighet att leva ett normalt liv med signifikant ökad livskvalitet. Det finns dock brister i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och därför måste sjuksköterskan bli bättre på att erbjuda personcentrerad vård för att ge patienten de bästa förutsättningarna för en god egenvård. Behandlingsmetoden har inte enbart visat sig förbättra livskvaliteten och överlevnaden för patienterna men förefaller också mer kostnadseffektiv. Dessutom genererar den mindre behov av vårdpersonal och således finns det mycket att vinna även för sjukvården.

  • 119.
    Dimitrova, Tsvetoslava
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskor upplevelse av arbetet med munhälsa och munvård på äldre patienter på en geriatrisk klinik2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Antalet äldre personer i samhället ökar och därmed också antalet äldre i behov av omvårdnad. Idag behåller äldre människor sina naturliga tänder längre än tidigare, och därför kan en ökande efterfrågan på munhälsovård i framtiden förväntas. Det ökande antalet naturliga tänder i de äldre åldersgrupperna är ett tecken på bättre allmän hälsa, men det är också en potentiell riskfaktor om inte munhälsan vårdas på ett adekvat sätt. På grund av dessa potentiella risker och vikten av mun-och tandkomfort för äldre personer, är det viktigt att all vårdpersonal främjar munhälsan hos äldre personer.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetet med munvård på äldre patienter som vårdas på en geriatrisk klinik.Metod : En kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Deltagarna var tretton sjuksköterskor på en geriatrisk klinik i Stockholm.Resultat : Bearbetning av data mynnade i fyra slutkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser om arbetet med munvård. Sjuksköterskor uppfattade att det är de som hade största ansvaret för äldres munvård, men att det även är undersköterskor, läkare och arbetsterapeuter som hade ansvar om äldres patienter munvård. Sjuksköterskor uppfattade att munvården brister och hade låg prioritet i jämförelse med övrig omvårdnad. Som hinder och svårigheter vid utförandet av munvård uttrycktes vara: tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalens engagemang, glömska och slarv samt personalen okunskap inom munhälsa och munvård och inte minst patienter med demenssjukdom som inte ville samarbeta. Sjuksköterskor uttryckte både positiva och negativa känslor gällande samarbete med andra yrkeskategori, dock uppfattades samarbetet med tandvården som mycket positiv. Sjuksköterskor skattade sin kunskap gällande munhälsa och munvård som relativ låg, även svårigheter vid utförandet av munhälsobedöm-ning enligt ROAG uppkom.Slutsats: Sjuksköterskor i studien ansåg att de har huvudansvaret för äldres munvård, dock utförs munvården praktiskt av undersköterskan. Munvården brister mycket och prioriterades låg på kliniken. Som orsak för bristande eller utebliven munvård nämndes: tidsbrist, underbemanning, hög arbetsbelastning samt personalens okunskap och engagemang. Sjuksköterskor ansåg att mer kunskap och utbildning inom munhälsa och munvård behövdes.

  • 120.
    Drevenhorn, Eva
    et al.
    Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Risk för ohälsa2016Ingår i: Omvårdnad & medicin / [ed] Anna Ekwall, Anna M. Jansson, Studentlitteratur AB, 2016, s. 73-92Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 121.
    Edberg, Martina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sandström, Lina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi - En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hysterektomi är något kvinnor genomgår till följd av sjukdomar eller postpartum blödningar och det påverkar kvinnor på olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att ha genomgått en hysterektomi. För att utföra studien användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i sex kategorier: att förlora sin fertilitet och kvinnlighet, att ha ett behov av information, att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden, att ha smärtsamma påminnelser, att vara i behov av stöd och att ha olika känslor vid återhämtningen. Resultatet påvisade olika upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Vid akut hysterektomi handlade stora delar om bristen på information och att hysterektomin var traumatiserande. Vid planerade hysterektomier upplevde kvinnorna att det var lättande att inte längre behöva lida av symtom och att de kände sig friare. Några aspekter var densamma oberoende om kvinnorna hade genomgått en akut eller planerad hysterektomi. Vidare forskning behövs kring hur information delges vid hysterektomier samt hur hälso- och sjukvårdspersonal ska bemöta och kommunicera om den sexuella hälsan och det psykiska välmåendet.

  • 122.
    Edenhagen, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Riström, Linnéa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelsen av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1: - En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig världen över. Det finns mycket forskning som berör personer med diabetes typ 1 men sparsamt med forskning som beskriver upplevelsen av att vara anhörig till dessa personer. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett inifrånperspektiv. Analysen är utförd i enlighet med Bengtsson (2016) via en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultatet beskrivs utifrån fem kategorier: Att sjukdomen medför begränsningar i det dagliga livet; Att relationer förändras; Att känna oro både i det dagliga livet och inför framtiden; Att vara maktlös och sakna stöd från omgivningen; Att sjukdomen är hanterbar. Kliniskt kan detta resultat användas för att öka kunskap och förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Dessa anhöriga bör fångas upp i ett tidigt skede då det i studien framkommer att de blir påverkade både fysiskt och psykiskt. Sjukvården bör erbjuda anhöriga stöd för att de ska kunna känna sig trygga. Detta kan ske genom att sjukvården arrangerar sjuksköterskeledda stödgrupper eller utser kontaktsjuksköterskor som anhöriga kan ringa om de behöver samtala. 

  • 123.
    Edlund, Agneta
    et al.
    Piteå River Valley Hospital, Department of Medicine and Rehabilitation.
    Lundström, Maria
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Karlsson, Stig
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Brännström, Benny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bucht, Gösta
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Gustafson, Yngve
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Delirium in older patients admitted to general internal medicine2006Ingår i: Journal of Geriatric Psychiatry and Neurology, ISSN 0891-9887, E-ISSN 1552-5708, Vol. 19, nr 2, s. 83-90Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Delirium on the day of admission to general internal medicine wards was studied in 400 consecutive patients aged 70 years and above regarding occurrence, associated factors, clinical profile, length of hospital stay, and mortality. The patients were assessed using the Organic Brain Syndrome Scale and the Mini-Mental State Examination, and delirium was diagnosed according to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (4th ed) criteria. Delirium on the day of admission occurred in 31.3% of the patients and was independently associated with old age, fever on the day of admission (> or = 38 degrees C), treatment with neuroleptics, impaired vision, male sex, and previous stroke. Delirious patients had longer hospital stay (15.4 vs 9.5 days, P < .001), a higher mortality rate during hospitalization (11/125 vs 5/275, P < .001), and a higher 1-year mortality rate (45/125 vs 55/275, P = .001). Delirium is a common complication with often easily identified causes, and it has a serious impact on outcome for older medical patients.

  • 124.
    Edlund, Per
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kruse, Richard
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Användandet av bensodiazepiner vid kramper prehospitalt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akuta krampanfall drabbar många människor, både nationellt och internationellt. Detta behandlas i första hand med Bensodiazepiner, såsom Diazepam och Midazolam. Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer skiljer sig åt vid behandling av akuta krampanfall. Region Halland förnyade behandlingsriktlinjerna år 2011 och införde intranasal administrering av Midazolam Syfte: Att sammanställa behandlingsriktlinjerna angående medicinsk behandling vid kramper prehospitalt i Sverige samt kartlägga användandet av bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland. Metod: En kvantitativ registerstudie med en retrospektiv design användes. En sammanställning av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer för medicinsk behandling av kramper utfördes. Chi-Två samt Fishers exakta test användes vid analysen av den insamlade datan från 127 ambulansjournaler i Region Halland. Resultat: Sammanställningen av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer vid kramper visade att behandlingsriktlinjerna skiljer sig åt nationellt. Resultatet från kartläggningen av användandet med bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland visade att Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt att det fanns en signifikant skillnad i behandlingen med Diazepam rektalt relaterat till patientens ålder. Flertalet patienter som hade behandlats med Midazolam intranasalt behövde kompletterande behandling med Diazepam intravenöst. Slutsats: Behandlingsriktlinjerna för kramper prehospitalt skiljer sig åt nationellt. Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt en bristfällig följsamhet till behandlingsriktlinjerna framkom i Region Halland. Mer forskning behövs avseende ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att behandla pågående kramper prehospitalt för ge patienterna möjlighet till en god omvårdnad på ett säkert sätt.

  • 125.
    Ednell, Anna-Karin
    et al.
    Intensive Care Unit, Gällivare Hospital.
    Siljegren, Sara
    Intensive Care Unit, Kiruna Hospital.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    The ICU Patient Diary: a Nursing Intervention that is Complicated in its Simplicity : a Qualitative Study2017Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 40, s. 70-76Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Writing a diary for intensive care patients has been shown to facilitate patientrecovery and prevent post-traumatic stress following hospitalisation.

    Aim

    This study aimed to describe the experiences of critical care nurses’ (CCNs’) in writing personal diaries for ICU patients.

    Method

    The study was conducted with a qualitative design. Ten CCNs from two hospitals participated. Data were collected with semi-structured interviews and analysed using a qualitative thematic content analysis.

    Findings

    The result consists of a theme: Patient diary: a complex nursing intervention in all its simplicity, as well as four categories: Writing informatively and with awareness shows respect and consideration; The diary is important for both patient and CCN; To jointly create an organisation that facilitates and develops the writing; Relatives’ involvement in the diary is a matter of course.

    Conclusion

    CCNs are aware of the diary’s importance for the patient and relatives, but experience difficulties in deciding which patients should get this intervention and how to prioritize it. Writing a personal diary for an ICU patient is a nursing intervention that is complicated in its simplicity.

  • 126.
    Edvardsson, David
    et al.
    The Medical Faculty, Department of Nursing, Umeå University, .
    Sjögren, Karin
    The Medical Faculty, Department of Nursing, Umeå University, .
    Lood, Qarin
    The Medical Faculty, Department of Nursing, Umeå University, .
    Bergland, Ådel
    Department of Nursing Science, Faculty of Medicine, Institute of Health and Society, University of Oslo .
    Kirkevold, Marit
    Department of Nursing Science, Faculty of Medicine, Institute of Health and Society, University of Oslo.
    Sandman, Per-Olof
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    A person-centred and thriving-promoting intervention in nursing homes: study protocol for the U-Age nursing home multi-centre, non-equivalent controlled group before-after trial2017Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 17, artikel-id 22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    The literature suggests that person-centred care can contribute to quality of life and wellbeing of nursing home residents, relatives and staff. However, there is sparse research evidence on how person-centred care can be operationalised and implemented in practice, and the extent to which it may promote wellbeing and satisfaction. Therefore, the U-Age nursing home study was initiated to deepen the understanding of how to integrate person-centred care into daily practice and to explore the effects and meanings of this.

    Methods

    The study aims to evaluate effects and meanings of a person-centred and thriving-promoting intervention in nursing homes through a multi-centre, non-equivalent controlled group before-after trial design. Three nursing homes across three international sites have been allocated to a person-centred and thriving-promoting intervention group, and three nursing homes have been allocated to an inert control group. Staff at intervention sites will participate in a 12-month interactive educational programme that operationalises thriving-promoting and person-centred care three dimensions: 1) Doing a little extra, 2) Developing a caring environment, and 3) Assessing and meeting highly prioritised psychosocial needs. A pedagogical framework will guide the intervention. The primary study endpoints are; residents’ thriving, relatives’ satisfaction with care and staff job satisfaction. Secondary endpoints are; resident, relative and staff experiences of the caring environment, relatives’ experience of visiting their relative and the nursing home, as well as staff stress of conscience and perceived person-centredness of care. Data on study endpoints will be collected pre-intervention, post-intervention, and at a six-month follow up. Interviews will be conducted with relatives and staff to explore experiences and meanings of the intervention.

    Discussion

    The study is expected to provide evidence that can inform further research, policy and practice development on if and how person-centred care may improve wellbeing, thriving and satisfaction for people who reside in, visit or work in nursing homes. The combination of quantitative and qualitative data will illuminate the operationalisation, effects and meaning of person-centred and thriving-promoting care.

  • 127.
    Eilertsen, Grethe
    et al.
    Høgskolen i Buskerud.
    Kirkevold, Marit
    Universitetet i Oslo.
    Mengshoel, Anne Marit
    Olsson, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Fatigue – trøtthet og utmattelse i en travel tid2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 128.
    Eilertsen, Grethe
    et al.
    Høgskolen i Buskerud, Buskerud and Vestfold University College, Kongsberg.
    Ormstad, Heidi
    Buskerud and Vestfold University College, Kongsberg.
    Kirkevold, Marit
    Universitetet i Oslo.
    Mengshoel, Anne Marit
    University of Oslo.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Olsson, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Similarities and differences in the experience of fatigue among people living with fibromyalgia, multiple sclerosis, ankylosing spondylitis and stroke2015Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 13-14, s. 2023-2034Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectivesTo elucidate the experience of fatigue across several long-term illnesses, focusing on the similarities and differences.BackgroundFatigue is common to many long-term illnesses, but it has been studied mainly within the context of a single illness; qualitative studies comparing the experience and its impact on daily life across different long-term illnesses are lacking.DesignQualitative design.MethodsA secondary analysis was conducted of five original interview studies involving 95 persons with ankylosing spondylitis, fibromyalgia, multiple sclerosis or stroke.ResultsSimilarities and differences concerning experiences of fatigue were found across the studied long-term illnesses. All patients expressed the perception of having an unfamiliar body. Fatigue was also commonly expressed as unpredictable, uncontrollable and invisible to others. Differences were related to a constant versus a varying condition, a sudden and an uncontrollable sleepiness, a mutual reinforcement with pain and increased stress sensitivity. A lack of energy and a need for sleep and rest were common experiences, as was the impact on social relationships. There were also similarities regarding how the patients managed their daily life. The search for practical solutions and attitude adjustment differed with the fatigue characteristics. All patients felt a lack of understanding and disbelief from others.Conclusion and relevance to clinical practiceFatigue is commonly expressed by patients with long-term illnesses. Variations in experience are related to the type of diagnosis. The disparity between experiences influences how patients managed and adjusted to the conditions of everyday life. The illness-specific characteristics of fatigue warrant increased clinical awareness and may allow professionals to offer adequate information and establish effective methods of managing the condition. The feeling of invisibility and difficulty describing the experience of fatigue in particular highlights this need.

  • 129.
    Eishayeh, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundberg, Cynthia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens på en sjukhusavdelning: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en demenssjukdom påverkar den kognitiva förmågan negativt och personer med demenssjukdomar är oftast i behov av mycket stöd och omvårdnad. På grund av den fysiska miljön och tidsbristen i en sjukhusavdelning kan det bli en utmaning att skapa bra vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens på en sjukhusavdelning. En systematisk litteratursökning genomfördes inom området och tretton vetenskapliga artiklar valdes ut som svarade på syftet. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.  Analysen resulterade i fyra kategorier: Att kommunicera och skapa en relation är viktigt, att hamna i svåra etiska situationer, att miljön begränsar vårdandet och mer tid önskas och att mer kunskap behövs. Resultat visade att en god kommunikation är en förutsättning för att skapa en god relation till personer med demens och deras anhöriga. Sjuksköterskorna hamnade ofta i svåra etiska situationer vid vård av personer med demens. Den fysiska miljön på en sjukhusavdelning upplevdes ha en överstimulerande påverkan hos personer med demens, även tidsbrist på avdelningen gjorde att sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde ge en bra vård. Sjuksköterskorna upplevde brist på kunskap i att hantera personer med demenssjukdomar och önskade mer utbildning för att kunna ge en bättre vård. Slutsatsen är att personcentrerad omvårdnad kan ge en ökad livskvalité hos personer med demens. Förslagen till vidare forskning inom detta område är att studera vilka andra åtgärder som kan förbättra vården för personer med demenssjukdomar på en sjukhusavdelning.

  • 130.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnad som reflekterande praktik: Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tvångsåtgärder som fastspänning och tvångsmedicinering är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården och motiveras ofta av personal med att det saknas alternativ. Användandet av tvångsåtgärder tycks vara särskilt vanligt när det gäller unga kvinnor med självskadebeteende. Dessa kan uppleva tvångsåtgärder som bestraffning och som ett hinder för att söka vård. Relationen mellan patient och vårdare har beskrivits som ett kraftfullt verktyg för att minska användandet av tvångsåtgärder, men det saknas i stor utsträckning forskning om tvångsvård som fokuserar på patienters perspektiv och alternativ till tvång. Avhandlingens övergripande syfte har varit att få ökad kunskap och förståelse för omvårdnad som process i psykiatrisk vård ur patienters, studenters och personals perspektiv, med särskilt fokus på alternativ till tvång vid självskadebeteende. Avhandlingen har en pragmatisk utgångspunkt där ambitionen har varit att resultat ska kunna omsättas i konkreta handlingar. Delstudierna har en kvalitativ ansats där datamaterial har analyserats med innehållsanalys. Data består av 19 skrivna berättelser från personer som vårdats för självskadebeteende och som har erfarenhet av tvångåtgärder, 14 loggböcker skrivna av sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning inom psykiatrisk vård, samt fokusgruppsintervjuer med totalt 26 skötare, sjuksköterskor, läkare och enhetschefer med erfarenhet av att tvångsvårda patienter. Av berättelserna framkom att personer som vårdats inom psykiatrisk vård hade en önskan om att mötas av förståelse av personalen, att utveckla tillitsfulla och ömsesidiga relationer med dem, och att få vård som grundades på vetenskapliga metoder. Deras faktiska erfarenheter beskrev en vård som var oförutsägbar, kontraproduktiv och byggd på misstro och distans. Studenterna beskrev i loggböckerna vikten av att avsätta tid och engagemang för relationsskapande, något som beskrevs som en förutsättning för att kunna göra bedömningar och lära sig förstå patientens individuella tecken på hälsa och ohälsa. De beskrev hur de identifierade patienters abstrakta behov så som behov av trygghet, empowerment, självkänsla och hopp. Med dessa som grund individanpassade de åtgärder och förhållningssätt och synliggjorde samt tog tillvara patienternas förmågor. I fokusgruppsintervjuerna framkom hur personal med utgångspunkt i utmanande situationer i psykiatrisk slutenvård resonerade kring möjliga åtgärder med fokus antingen på personalens behov, patientens upplevelse, att följa rutiner eller att uppfostra patienter. Beroende på fokus skiljde sig förhållningssätt och utformning av åtgärder markant åt. I fokusgruppsintervjuerna framkom även personalens syn på samarbete utifrån olika professionella roller. Utmärkande var att skötarna, trots att de hade lägst formell kompetens, var den yrkesgrupp med störst inflytande vid beslut om tvångsåtgärder eftersom de arbetade närmast patienterna och därför hade förstahandsinformation om dem.Resultaten visade en stor överenstämmelse mellan patienters, studenters och personals perspektiv. En metasyntes av de olika delstudiernas resultat beskriver omvårdnad som en reflektiv praktik. Att vårdaren har förmågan att bygga upp en tillitsfull relation till patienten är en förutsättning för en relevant bedömning. Bedömningen innebär att patientens individuella behov och förmågor identifieras och ligger till grund för val av åtgärd och förhållningsätt med målet att minska lidande och öka välbefinnande. Vägen till åtgärden är inte statisk, till en början kan åtgärder enbart ha ett relationskapande syfte, behov kan förändras, åtgärder behöva modifieras liksom att tilliten i relationen kan påverkas av olika faktorer. Detta innebär att vägen till åtgärden inte bör ses som ett linjärt förlopp utan bättre förstås som en dynamisk process som förutsätter ett reflekterande förhållningssätt med relationen som grund, med det övergripande målet att stärka patientens förutsättningar till återhämtning och välbefinnande. Den övergripande slutsats som kan dras är att om vårdarna lyckas skapa en ömsesidig, tillitsfull relation till patienten, kan förstå dennes utryckta behov och outtalade tecken samt arbetar proaktivt, i samarbete med patienten, med åtgärder och medvetna förhållningssätt, så finns sällan behov av tvångsåtgärder. För detta krävs att vårdarna får stöd i att utveckla sin reflektiva förmåga och även i att få ta eget ansvar för varje situation och därigenom bygga upp en tillit till sin egen förmåga.

  • 131.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    A self-destructive care: Self-reports of people who experienced coercive measures and their suggestions for alternatives2015Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 36, nr 2, s. 96-103Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Coercive measures are commonly used as a method of intervention, despite insufficient evidence for their effectiveness and benefits. The aim of this study was to describe how people who self-harm perceive alternatives to coercive measures in relation to actual experiences of psychiatric care. A total of 19 self-reports have been analysed with qualitative content analysis, resulting in three categories: a wish for understanding instead of neglect; a wish for mutual relation instead of distrust; a wish for professionalism instead of a counterproductive care. In conclusion, if the caregivers can understand and collaborate with the patient, there is seldom any need for coercive measures

  • 132.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Solving the Staff's Problem or Meeting the Patients’ Needs: Staff Members’ Reasoning about Choice of Action in Challenging Situations in Psychiatric Inpatient Care2014Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 35, nr 6, s. 470-479Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Coercion in challenging situations is often seen as a necessary component of psychiatric care. This study aims to describe staff members’ reasoning about their choice of action in challenging situations in inpatient psychiatric care. Focus group interviews with 26 staff members were analyzed using qualitative content analysis. The results provide an overview of the integrated structure of participants’ reasoning and suggest that staff members’ reasoning about choice of action can be described as a matter of either solving the staff's problems or meeting the patients’ needs. These results can be of use in further research, educational interventions, and staff development activities.

  • 133.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hellzén, Ove
    Nord-Tröndelag University College, Faculty of Health and Science.
    Nurse' perception of the relationship between themselves and the long-term psychiatric client: An interview study.2006Ingår i: Primary Care & Community Psychiatry, ISSN 1746-8841, E-ISSN 1746-885X, Vol. 11, nr 4, s. 185-192Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Even if the importance of a good relationship between staff and clients is well documented, there is a need for a deeper understanding of the interaction in communal settings. The aim of this study was to investigate how staffs at two municipal psychiatric group dwellings describe their relationships with their clients. Methods: A qualitative approach was chosen and in-depth interviews were performed and analysed through content analysis. Results: The analysis resulted in three categories: The good relationship that gives pleasure and nourishment at work', 'Relationships that are characterised by distance and frustration', and 'Striving towards mutual strategies leads to disunity and splits'. Conclusions: The main finding is the lack of general outlines in nurses' work, resulting in two different approaches to clients, which lead to conflicts in the staff group. The staff group that strives for structure and rules could be interpreted as being afraid of being engulfed by their clients. The opposite group, those who stress the close relationship, could be interpreted as engulfing their clients. This statement can be interpreted as the clients risking being alienated in both cases. The conclusion is therefore that the relationships are strongly influenced by the individual nurse's own view of what he/she sees as 'the right caring approach'

  • 134.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Easy but not simple: Nursing students’ descriptions of the process of care in a psychiatric context2016Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 37, nr 1, s. 34-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The nurse-patient interaction is the cornerstone of psychiatric care, yet the concept “mental health nursing” is difficult to describe. This article aims to address this problem through the experiences of nursing students. Online journals from 14 nursing students were analyzed using qualitative content analysis, resulting in three categories: Trusting the Trusting Relationship, Voicing the Unspoken Needs, and Balancing the Dynamics of Doing and Being. This study demonstrates that providing nursing care based on trusting relationships is not a demanding task, but it takes place in a complex environment that has a tendency to make easy things complicated.

  • 135.
    Ekelund, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Strömqvist, Magnus
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Faktorer som påverkar den tidiga postoperativa återhämtningen efter laparoskopisk kolecystektomi2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att stå inför en operation kan betyda många olika känslor, rädsla och osäkerhet inför det okända och att en operation kan innebära en risk men också hopp om ett liv med bättre hälsa. Ett preventivt arbete för patientens återhämtning är en av intensivvårdssjuksköterskans uppgifter. Laparoskopisk operationsteknik är förstahandsvalet vid kolecystektomi. Postoperativ smärta och illamående är vanligt förekommande efter en laparoskopisk operation trots att laparoskopisk teknik har fördelar gentemot andra operationstekniker. Vid en operation är postoperativ återhämtning en process mot att återfå kontroll över sin situation och kunna återfå hälsa. Syftet med studien var att studera faktorer som påverkar den tidiga postoperativa återhämtningen efter laparoskopisk kolecystektomi. Studiens design var en retrospektiv registerstudie. Vuxna patienter som genomgått laparoskopisk kolecystektomi ingick i studien, totalt 219 patienter. Data samlades in från journalsystemet MetaVision och analyserades statistiskt. Resultatet visade att den postoperativa återhämtningen inte påverkades nämnvärt av kön, ålder, BMI, ASA-klass, illamående eller operationstyp. Patienter som skattade smärta i rörelse hade en något längre vistelse på den postoperativa enheten. En signifikant korrelation mellan ålder och smärta framkom, den skattade smärtan sjönk i relation till stigande ålder. I studien framkom tillfällen med avsaknad av dokumentation vad gäller premedicinering, detta var att betrakta som en patientsäkerhetsrisk. Genom arbete i team samt god kommunikation kring patienten ges förutsättningar för skapande av en individualiserad vårdplan genom hela operativa förloppet. Patientens bör optimeras fysiskt genom medicinska åtgärder. Sjuksköterskan behöver också vara uppmärksam på patientens psykiska och emotionella behov då detta kan tänkas påverka patientens postoperativa återhämtning.

  • 136.
    Ekholm, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Brännström, Benny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patient's experiences of undergoing computed tomography examination2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 137.
    Ekholm, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av högteknologisk vårdmiljö2002Ingår i: Röret, ISSN 0283-9202, nr 4, s. 12-15Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 138. Ekholm, Maria
    et al.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av högteknologisk vårdmiljö2002Ingår i: Ventilen, ISSN 0348-6257, Vol. 27, nr 4, s. 27-31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 139. Ekholm, Maria
    et al.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patienters upplevelser av högteknologisk vårdmiljö: en litteraturstudie2003Ingår i: Ventilen, ISSN 0348-6257, Vol. 15, nr 4, s. 8-13Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 140.
    Eklund, Britt-Marie
    et al.
    OLIN studies, Norrbotten County Council.
    Nilsson, Siv
    Hedman, Linnea
    OLIN studies, Norrbotten County Council.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Why do smokers diagnosed with COPD not quit smoking?: a qualitative study2012Ingår i: Tobacco Induced Diseases, ISSN 1617-9625, E-ISSN 1617-9625, Vol. 10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is currently one of the most widespread chronic lung diseases and a growing cause of suffering and mortality worldwide. It is predicted to become the third leading cause of death in the near future. Smoking is the most important risk factor, and about 50% of smokers develop COPD. Smoking cessation is the most important way to improve prognosis. The aim of the study was to describe difficulties of smoking cessation experienced by individuals with COPD who are unable to stop smoking. MethodsTen smokers (five women) with COPD, GOLD stage II, participated in semi-structured interviews in 2010. The data were analyzed using qualitative content analysis. The participants were recruited from the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) studies. ResultsThe participants lives were governed by a lifelong smoking habit that was difficult to break although they had knowledge about the harmful effects and the consequences of COPD. The participants described incidents in their lives as reasons for never finding the time to quit smoking. Demands to quit smoking from other people could lead to continued smoking or get them started again after cessation as they did not want to be patronized. They wanted to receive support from relatives and care providers but they wanted to make the decision to quit on their own. ConclusionFor successful smoking cessation, it is important to understand the difficulties smokers are experiencing that influence their efforts to quit smoking. To achieve a successful lasting smoking cessation it might be more effective to first ensure that the smoker has the right internal motivation to make the decision to quit, then assist with smoking cessation.

  • 141.
    Eklund, Ida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Larsson, Ann-Sofie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Patienters upplevelse av smärta och illamående i tidig postoperativ fas efter elektiv ortopedisk knäplastik2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det många patienter fruktar mest efter en operation är smärta och illamående. Trots att utvecklingen går framåt vid kirurgi och analgesi är smärta och illamående fortfarande ett stort problem hos patienter som genomgått operation. Knäplastikoperationer är vanliga och operationen genererar ofta en hög grad av smärta postoperativt. Syftet med denna studie var att studera patienters upplevelse av smärta och illamående i tidig postoperativ fas efter elektiv ortopedisk knäplastik. Studien har genomförts kvantitativt med deskriptiv och analytisk statistik. Data har samlats in från ett kvalitetsregister, svenskt perioperativt register (SPOR). Resultatet är baserat på 439 patienter som under år 2018 genomgått elektiv knäplastikoperation. Av 439 patienter var 56 % kvinnor och 44 % män. Resultatet visade att kvinnor upplevde en signifikant högre grad av smärta än män gällande högsta upplevda smärta på den postoperativa avdelningen. Kvinnor drabbades också signifikant oftare av illamående. Det framkom inte någon signifikans för att smärtupplevelse och förekomst av illamående berodde på ålder. Slutsatser som kan dras är att det finns ett problem i att kvinnor upplever en högre grad av smärta och har en högre förekomst av illamående än män. Specialistsjuksköterskan inom intensivvård som vårdar patienter postoperativt behöver vara medveten om skillnader beroende på kön för att kunna ge en god omvårdnad. Mer forskning kring skillnader mellan kvinnor och män behövs och kan förhoppningsvis bidra till att minska smärtupplevelsen och förekomsten av illamående hos kvinnor samt öka jämställdheten omvårdnadsmässigt ur ett patientperspektiv.

  • 142.
    Ekros, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Jonsson, Helena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patientens skattning av postoperativ smärta efter genomförd total knäartroplastik2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer som drabbas av knäledsartros där inte medicinsk behandling fungerat blir aktuella för total knäartroplastik (TKA). Under en persons livstid är risken att få knäledsartros 40-45%. TKA förknippas med måttlig till svår smärta efter det kirurgiska ingreppet. Smärtlindringsmetoder har utvecklats och blivit effektivare för att patienten ska få bättre smärtlindring postoperativt. Tidigare studier har visat att god postoperativ smärtlindring förbättrar återhämtningen och minskar postoperativa komplikationer för patienten. Syftet: Syftet med vår kvantitativa enkätstudie var att undersöka patientens skattning av smärta postoperativt efter TKA. Metod: I studien deltog 29 kvinnor och män mellan 53-84 år. Deltagarna fick skatta sin smärta vid två tillfällen, 0-1 timme och mellan 2-4 timmar postoperativt med visuell analog skala (VAS). Data analyserades i SPSS version 24.0. Resultatet: Resultatet visade att efter 0-1 timme postoperativt hade 89.7% VAS ≤ 3 och vid 2-4 timmar postoperativt hade 75.8% VAS ≤ 3. Majoriteten av deltagarna 72.4% skattade sin smärta VAS ≤ 3 vid båda tillfällena. Det fanns en skillnad mellan de deltagare som erhållit spinalanestesi och generell anestesi. Vid första skattningen postoperativt var det ingen som erhållit spinalanestesi som skattade smärta, de som skattade VAS > 3 hade erhållit generell anestesi. Konklusion: Slutsatsen är att patienter som genomgår TKA är väl smärtlindrade men att en större studie med fler antal deltagare skulle behövas göras för att utveckla bättre omvårdnadsrutiner för att möta personers behov av smärtlindringen när spinalanestesins effekter avtagit.

  • 143.
    Elf, Marie
    et al.
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Nordmark, Sofi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lyhagen, Johan
    Department of Statistics, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Finch, Tracy
    Department of Nursing, Midwifery & Health, Faculty of Health & Life Sciences, Northumbria University, Newcastle upon Tyne, UK. .
    Åberg, Anna Christina
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    The Swedish version of the Normalization Process Theory Measure S-NoMAD: translation, adaptation, and pilot testing2018Ingår i: Implementation Science, ISSN 1748-5908, E-ISSN 1748-5908, Vol. 13, nr 1, artikel-id 146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    The original British instrument the Normalization Process Theory Measure (NoMAD) is based on the four core constructs of the Normalization Process Theory: Coherence, Cognitive Participation, Collective Action, and Reflexive Monitoring. They represent ways of thinking about implementation and are focused on how interventions can become part of everyday practice.

    Aim

    To translate and adapt the original NoMAD into the Swedish version S-NoMAD and to evaluate its psychometric properties based on a pilot test in a health care context including in-hospital, primary, and community care contexts.

    Methods

    A systematic approach with a four-step process was utilized, including forward and backward translation and expert reviews for the test and improvement of content validity of the S-NoMAD in different stages of development. The final S-NoMAD version was then used for process evaluation in a pilot study aimed at the implementation of a new working method for individualized care planning. The pilot was executed in two hospitals, four health care centres, and two municipalities in a region in northern Sweden. The S-NoMAD pilot results were analysed for validity using confirmatory factor analysis, i.e. a one-factor model fitted for each of the four constructs of the S-NoMAD. Cronbach’s alpha was used to ascertain the internal consistency reliability.

    Results

    In the pilot, S-NoMAD data were collected from 144 individuals who were different health care professionals or managers. The initial factor analysis model showed good fit for two of the constructs (Coherence and Cognitive Participation) and unsatisfactory fit for the remaining two (Collective Action and Reflexive Monitoring) based on three items. Deleting those items from the model yielded a good fit and good internal consistency (alphas between 0.78 and 0.83). However, the estimation of correlations between the factors showed that the factor Reflexive Monitoring was highly correlated (around 0.9) with the factors Coherence and Collective Action.

    Conclusions

    The results show initial satisfactory psychometric properties for the translation and first validation of the S-NoMAD. However, development of a highly valid and reliable instrument is an iterative process, requiring more extensive validation in various settings and populations. Thus, in order to establish the validity and reliability of the S-NoMAD, additional psychometric testing is needed.

  • 144.
    Enbom, Camilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Fjellström, Madeleine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att vårda barn väcker känslor: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet barn som vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning är färre i förhållande till antal vuxna vilket medför att sjuksköterskor har en begränsad erfarenhet av detta. Att vårda barn kräver kunskap om anatomiska och fysiologiska skillnader gentemot vuxna, men det ställer också krav på tekniskt kunnande av personalen.                                            Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes där individuella, semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor på en allmän intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i norra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Att vårda barn väcker känslor som innefattas av fem kategorier: Att känna osäkerhet, Att distansera sig, Att behöva förbereda sig, Att få stöd från teamet skapar trygghet och Att skapa tillit hos  föräldrarna. Att vårda en patientgrupp som inte är så vanlig på intensivvårdsavdelningen är en utmaning. Sjuka barn kräver mer av personalen både kunskapsmässigt men också känslomässigt. Resultatet visar på behov av mer kunskap hos personal för att känna sig trygg. Slutsats: Då intensivvård av barn är centraliserad ges liten möjlighet att bli trygg i omhändertagandet av barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Hospitering på barnavdelningar samt scenarioträningar skulle kunna bidra till ökad trygghet hos personalen, vilket i slutändan också bidrar till ökad patientsäkerhet.

  • 145.
    Engberg, Sanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Johansson, Lina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser av hur Multipel skleros inverkar på hälsan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar människor runt om i hela världen. Förloppet är i många fall långdraget och inverkar samt förändrar livet hos individer som lever med sjukdomen. Hälsa är en central del i människans liv och kaninfinna sig trots sjukdom. Begreppet hälsai denna litteraturstudie utgickfrån en subjektiv dimension där fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter är inkluderade.Syftet med den kvalitativa litteraturstudien var att beskriva hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen inverkar på hälsan. Litteraturstudien utgick från en kvalitativ innehållsanalys där elvavetenskapliga artiklaranalyserades utifrån det manifesta innehållet med en induktiv ansats vilket resulterade i fem kategorier: Att känna gemenskap och tillhöra ett socialt sammanhang, att känna ensamhet och hinder i det sociala nätverket, att känna svårigheter i den nya situationen, att uppnåmeningsfullhet och balans samtatt se möjligheter i ett förändrat liv. I resultatet framkom det att sjukdomen inverkar både positivt och negativt på hälsan. Sjukdomen ansågs vara en ständig påminnelse om hur livet en gång varit och personerna behövde omvärdera sin syn på livet för att skapa mening. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur sjukdomen multipel skleros upplevs för att kunna vårda dessa människor på bästa sätt. Även kunskaper om hälsa och på vilka sätt det kanpåverka en människa är betydelsefullt för att kunna förebygga ohälsa och göra prioriteringar inom omvårdnaden. Vidare forskning bör fokusera på interventioner för att främja hälsa hos individer med kronisk sjukdom.

  • 146.
    Engelmark, Hanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bergvall, Nathalie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    När livet förändras: upplevelsen av att vara närstående till en person som drabbats av traumatisk hjärnskada2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Traumatisk hjärnskada uppstår helt utan förvarning och medför stora livsförändringar både för den drabbade och för de närstående då en helt ny okänd tillvaro kommer att inledas. Att vara närstående till en person som drabbats av sjukdom kan medföra påfrestningar inom grundläggande faktorer i livet, såsom psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, vilket resulterade i fem slutkategorier; Att förlora sitt tidigare liv och behöva anta en ny roll, Att plötsligt leva med en “ny” person, Att vilja bli sedd som en samarbetspartner i vården, Att behöva en stödjande omgivning och Att lägga stora krav på sig själv var påfrestande. Resultatet visade att närstående behöver både stöd och information från hälso- och sjukvårdspersonal samt att de har ett behov att bli inkluderade i omvårdnaden av den drabbade. Många känslor uppdagades efter olyckan och de närstående upplevde en förlust av sitt tidigare liv samt personen de en gång känt. Sjuksköterskor behöver kunskap i hur det är att vara närstående och behöver ha en förståelse för deras upplevelse för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, genom god kunskap kan närstående få en förbättrad upplevelse av vården samt få hjälp i sin situation.

     

  • 147.
    Englund, Sofia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kero, Susann
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patienter med hypertoni och deras upplevda behov av omvårdnad från distriktssköterskan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hypertoni är ett växande folkhälsoproblem och upptäcks ofta via allmänna hälsoundersökningar på hälsocentral. Distriktssköterskor har en viktig roll i att stödja och informera patienter om dennes sjukdom. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hypertoni upplever behov av omvårdnad från distriktssköterskan på hälsocentralen. Metod: En kvalitativ ansats valdes. 9 deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få tillräckligt med kunskap om sin hypertoni, Att känna tillgänglighet och bli sedd i kontakten med distriktsköterskan och Betydelsen av kontinuitet och uppföljning i kontakten med distriktsköterskan. Slutsats: Kunskap om sjukdomen samt uppföljning och kontinuitet är viktiga delar för att patienten ska känna sig trygg i sin vardag. Som distriktssköterska är det viktigt att på bästa sätt kunna ge en trygg och säker vård samt stödja denna patientgrupp i deras vardag. Eftersom forskning visar att mer kunskap ger ökad förståelse för livsstilsförändringar och egenansvar vid hypertoni skulle vidare forskning för hur man ska nå denna patientgrupp på bästa sätt, vara värdefullt för samhället.

  • 148.
    Engström, Birgitta
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Myrhaug, Martin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Det svåra samtalet vid telefonrådgivning - distriktssköterskors perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård är ett viktigt redskap i kommunikationen med den vårdsökande och ställer stora krav på distriktssköterskans förmåga att kommunicera. Det finns många studier som belyser svårigheter vid telefonrådgivning, men inga studier som belyser distriktssköterskans upplevelse av det svåra samtalet i telefonrådgivning. I denna studie anses ett svårt samtal vara en individuell upplevelse för distriktssköterskan. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av svåra samtal vid telefonrådgivning. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes på åtta distriktssköterskor som hade arbetade inom primärvården i minst två år. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat Åtta kategorier framkom ur resultatet: Att lyssna med inlevelse, Att känna empati i samtalet, Att känna osäkerhet att göra misstag och Att inte vara i samförstånd, Att bli känslomässigt berörd, Att ha behov av reflektion från kollegor, Att bli tryggare med erfarenhet och Att påverkas av verksamhetens begränsningar. Utifrån kategorierna framkom två teman: Att sträva efter ömsesidig relation i ett kravfyllt möte och Att behöva stöd både emotionellt och i arbete. Slutsats Studien visar att upplevelsen av det svåra samtalet kan påverkas av flertal faktorer och kan beröra distriktssköterskor känslomässigt. För att känna trygghet i yrkesrollen och bemöta patienter på ett professionellt sätt i samtalet, är det av stor betydelse att distriktssköterskor får stöd både personligt och i deras arbete.

  • 149.
    Engström, Birgitta
    et al.
    Ambulance Care, Department of Health Care Centre, Pajala.
    Uusitalo, Anders
    Ambulance Care, Department of Health Care Centre, Pajala.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Relatives' involvement in nursing care: a qualitative study describing critical care nurses' experiences2011Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 27, nr 1, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ObjectivesWhen patients become critically ill it also affects their relatives. The aim of this study was to describe critical care nurses’ experience of relatives’ involvement in the nursing care of patients in an intensive care unitMethodSemi-structured personal interviews with eight critical care nurses in an intensive care unit in the northern part of Sweden were conducted during 2010. The interview texts were subjected to qualitative content analysis which resulted in the formulation of two main categories and five sub-categories.FindingsThe findings showed that relatives’ involvement was appreciated and seen as great resource for both patients and critical care nurses. Protecting the integrity of patients was one reason for limiting their involvement. The environment and lack of time were experienced as other obstacles to the involvement of relatives.ConclusionAligning the needs of the relatives to be involved in the care with the needs of the patient and the work situation of the nurses requires open communication between all three parties.

  • 150.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    3 frågor till...2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 101 - 150 av 983
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf