Change search
Refine search result
1234567 151 - 200 of 331
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Jørgensen, Dolly
    et al.
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University.
    Jørgensen, Finn Arne
    Department of History of Technology and Environment, Umeå university.
    Pritchard, Sara B.
    Department of Sscience and Technology Studies, Cornell University.
    New Natures: Joining Environmental History with Science and Technology Studies2013Book (Refereed)
  • 152.
    Jørgensen, Dolly
    et al.
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University.
    Nilsson, Christer
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University.
    Hof, Anouschka R.
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University.
    Hasselquist, Eliza Maher
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University.
    Baker, Susan
    Cardiff School of the Social Sciences, Cardiff University.
    III, F. Stuart Chapin
    Institute of Arctic Biology, University of Alaska Fairbanks.
    Eckerberg, Katarina
    Department of Political Science, Umeå University, Umeå universitet.
    Hjältén, Joakim
    Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Department of Wildlife, Swedish University of Agricultural Sciences.
    Polvi, Lina E.
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University.
    Meyerson, Laura A.
    Department of Natural Resources Science, University of Rhode Island, Kingston.
    Policy Language in Restoration Ecology2014In: Restoration Ecology, ISSN 1061-2971, E-ISSN 1526-100X, Vol. 22, no 1, p. 1-4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Relating restoration ecology to policy is one of the aims of the Society for Ecological Restoration and its journal Restoration Ecology. As an interdisciplinary team of researchers in both ecological science and political science, we have struggled with how policy-relevant language is and could be deployed in restoration ecology. Using language in scientific publications that resonates with overarching policy questions may facilitate linkages between researcher investigations and decision-makers' concerns on all levels. Climate change is the most important environmental problem of our time and to provide policymakers with new relevant knowledge on this problem is of outmost importance. To determine whether or not policy-specific language was being included in restoration ecology science, we surveyed the field of restoration ecology from 2008 to 2010, identifying 1,029 articles, which we further examined for the inclusion of climate change as a key element of the research. We found that of the 58 articles with “climate change” or “global warming” in the abstract, only 3 identified specific policies relevant to the research results. We believe that restoration ecologists are failing to include themselves in policy formation and implementation of issues such as climate change within journals focused on restoration ecology. We suggest that more explicit reference to policies and terminology recognizable to policymakers might enhance the impact of restoration ecology on decision-making processes.

  • 153.
    Jørgensen, Dolly
    et al.
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University.
    Quelch, Peter
    The origins and history of medieval wood pastures2014In: European wood-pastures in transition: a social-ecological approach, New York: Routledge Mental Health, 2014, p. 55-69Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Rather than historical ecology, which is the study of what the environment was at a particular moment in time, this chapter presents an environmental history, which is the study of the interactive relationship between humans and non-human nature in the past. This chapter does not attempt to reconstruct the quantity, quality, or composition of wood pasture present at any given time at different places in Europe. Rather this chapter overviews how humans in pre-modern Europe historically interacted with wood pasture, managing it as a mixed livestock-wood production system. It covers wood pasture traditions in the pre-modern era, focusing on the European Middle Ages and early modern period, in essence 500-1700 AD. The first section describes the role of wood pasture in pre-modern society in general. This is followed by four short geographical case studies showing the variety of historical wood pasture use in Europe.

  • 154.
    Jørgensen, Dolly
    et al.
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University.
    Renöfält, Birgitta M.
    Umeå university.
    Damned If You Do, Dammed If You Don’t: Debates on Dam Removal in the Swedish Media2013In: Ecology & society, ISSN 1708-3087, E-ISSN 1708-3087, Vol. 18, no 1, article id 18Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Dam removal is an increasingly common practice. Dams are removed for various reasons, with safety, economics, and ecosystem restoration being the most common. However, dam removals often cause controversy. Riparian land owners and local communities often have a negative view of removal, and their reasons vary. It may be the loss of recreational benefits such as swimming and boating, loss of cultural and historical context tied to the dam, or fear that removal may have a negative effect on aesthetic values. Because controversies are often picked up by local media, and media in itself is an important channel to build support around a cause, the way in which dam removals are reported and discussed in the media is likely to influence the debate. Here, we examine the ways in which proponents and opponents of dam removal frame the services provided by two contrasting ecosystems, i.e., an existing dam and the potential stream without a dam, by performing a media discourse analysis of the reasons given for removal and the reasons presented for the dam to remain in place. Our source material includes Internet-based newspaper articles and their associated public comments in four dam removal controversies in Sweden. Our analysis indicates that public opposition is not based on knowledge deficiency, where more information will lead to better ecological decision-making, as is sometimes argued in dam removal science; it is instead a case of different understandings and valuation of the environment and the functions it provides.

  • 155.
    Jørgensen, Dolly
    et al.
    Department of Ecology and Environmental Science, Umeå University.
    Sörlin, Sverker
    Northscapes: history, technology and the making of northern environments2013Collection (editor) (Refereed)
  • 156.
    Jørgensen, Finn Arne
    et al.
    Department of History of Technology and Environment, Umeå university.
    Jørgensen, Dolly
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    The anthropocene as a history of technology: Welcome to the anthropocene: The earth in our hands, deutsches museum, Munich2016In: Technology and culture, ISSN 0040-165X, E-ISSN 1097-3729, Vol. 57, no 1, p. 231-237Article in journal (Refereed)
  • 157.
    Kinneryd, Hanna
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Så länge det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat: en studie av det tidiga svenska miljöskyddssystemet med fokus på miljöteknisk utveckling inom svensk pappers- och massaindustri2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande rapport är att genom studiet av ett antal (åtta) koncessionsfall inom svensk pappers- och massaindustri från sent 1960-tal till 1990-tal undersöka kunskaps- och teknikspridning och ett eventuellt samförstånd i tillståndsprövningsprocessen, samt hur dessa sammanhang eventuellt förändrats över tid. Grundtanken med denna rapport är att studera hur sociala processer (koncessionsprövningar) bidragit till utveckling och spridning av såväl ny teknik som kunskap. Detta innebär att ett teknikdeterministiskt perspektiv inte är relevant för denna studie. I föreliggande rapport behandlas den svenska pappers- och massaindustrin tillsammans med den svenska miljöförvaltningen som ett sociotekniskt system. Systemet studeras över tid med fokus på miljöteknisk förändring, relationen mellan de olika delarna av systemet och den kunskaps- och teknikutveckling som blev dess resultat. Vad gäller spridning och utveckling av teknik såväl som kunskap ligger betoningen till stor del på vikten av kommunikation inom systemet. Det tidiga svenska miljöskyddssystemet kom att fungera som en arena för myndigheter och industri, det vill säga för de miljöförvaltande instanserna å ena sidan och för bolagen och branschorganisationerna å andra sidan, för såväl miljöskydd som för ekonomisk och teknisk utvärdering av nya lösningar. Det var inte bara miljöeffekterna som skulle styra valet av miljöteknik utan tekniken skulle även vara tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Denna mötesarena för myndigheter och industri hade varit svår att få att fungera om inte en grundläggande samförståndsanda funnits inbyggt i systemet. Tack vare detta kunde representanter från de olika delarna av systemet mötas, nästan som jämlikar, trots att det de facto handlade om tillståndsgivande respektive tillståndssökande aktörer, och driva den miljötekniska utvecklingen framåt. Utöver samförståndsandan tycks även möjlighet för Koncessionsnämnden att tolka miljöskyddslagen relativt öppet ha varit en fördel för den snabba spridningen av ny teknik och kunskap inom det tidiga svenska miljöskyddssystemet.

  • 158.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    1990-talets Norrbotten: bokslut över industriepoken?2000In: Norrbotten, ISSN 0546-3467, p. 92-105Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 159.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Abundant natural resources in the growth process: an advantage or disadvantage for a region?2006In: Migration, industrialisation and regionalisation: papers II from the conference the Use and Abuse of History in the Barents Region at Luleå University of Technology, Luleå, Sweden 2004 / [ed] Lars Elenius, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2006, p. 102-114Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The northern parts of Norway, Sweden, Finland and North West Russia, now days referred to as the Barents region, have undergone dramatic political, social and economic changes since the end of the 19th century. During the last 120 years the region's natural resources have been exploited industrially on a scale and with an intensity never seen before in history. The world market demand for raw materials increased dramatically in the late 19th century, whilst at the same time scarcity, increasing prices and even exhaustion of sources of raw materials affected some of the early industrialised centres of western and southern Europe. As a result there were an inflow of entrepreneurs and capital from outside to different parts of the Barents region becoming an important part in the industrial exploitation of the regions forests, mineral deposits and in hydro power plant building. The aim of the paper is to discuss to what extent abundant natural resources was an advantage or perhaps a disadvantage for the economic growth process of the Barents region. Different approaches on that topic has been emphasised in the public arena and in academic research during different time periods and will be summarised and critically discussed in the paper.

  • 160.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    De nordiska regionerna och 1990-talskrisen: perspektiv på kort och lång sikt1996Report (Other academic)
  • 161.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Far away, cold and windy!: Are Swedes happy in the North with their lives?2012In: Politics of Development in the Barents Region, Rovaniemi: Lapland university press, 2012, p. 295-312Chapter in book (Refereed)
  • 162.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Frontier i Norrbotten: Skogsarbete, teknik och inkomster. I Jord- och skogsbruk i Sverige sedan år 19002011In: Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900: av de areella näringarnas geografi och historia, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2011, p. 337-352Chapter in book (Other academic)
  • 163.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Historien, nuet och framtiden i ekonomisk belysning2009In: Fredens konsekvenser: samhällsförändringar i norr efter 1809, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2009, p. 235-249Chapter in book (Other academic)
  • 164.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Hur "bra" går det egentligen för Norrbotten?2012In: Det Nya Norrbotten: Norrbottenskakademins årsskrift 2010-2011, Luleå: Norrbottensakademien , 2012, p. 36-47Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 165.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Kampen om naturresurserna: ekonomisk utveckling och institutionella förändringar i Lule älvdal under 700 år1987 (ed. 1.uppl.)Book (Other academic)
  • 166.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Långt bort, kallt och blåsigt?: Hur trivs svenskar i norr med sina liv2010In: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, no 8, p. 47-57Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Den internationella lyckoforskningen pekar på ett antal faktorer som påverkar den upplevda lyckan. I en enkät skickad till 4000 norrlänningar, besvarad av 2392 individer, bekräftas flera av dessa hypoteser. Högre inkomst, särskilt relativ inkomst, leder till högre lycka, liksom en religiös övertygelse, att ha ett fast jobb, att vara frisk och att ha gjort karriär. I strid med internationell forskning kan de som tillhör en mationell minoritet uppleva högre lycka, i alla fall om man är same eller tornedaling. Geografisk hemvist kan också påverka lyckan: Skellefte- och pitebor är klart lyckligare än genomsnittsnorrlänningen.

  • 167.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Nordsverige och 1990-talskrisen: arbetsplatsers utslagning och överlevnadsförmåga 1987 till 19931995In: Tillväxt - en fråga om kompetens!: några inlägg för debatt, Luleå: Länsstyrelsen i Norrbottens län , 1995, p. 18-33Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 168.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Norrbotten frontier: forestry work, technology and incomes2011In: Agriculture and forestry in Sweden since 1900: geographical and historical studies, Stockholm: Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry , 2011, p. 354-371Chapter in book (Other academic)
  • 169.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Norrbotten: från expansion till kontraktion 1809-20302008In: Norrbottensakademien: årsskrift 2006-2007, Luleå: Norrbottensakademien , 2008, p. 23-48Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 170.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Norrland och de globala utmaningarna2012In: Ett delat norrland: på väg mot regioner?, Umeå: Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen , 2012, p. 195-216Chapter in book (Other academic)
  • 171.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Norrland, Sverige, Europa och världen2009In: Kan norra Sverige regionaliseras?: beslutsprocesser och medborgarperspektiv, Umeå, 2009, p. 163-184Chapter in book (Other academic)
  • 172.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Några internationella, nationella och regionala aspekter på 1900-talskrisen i Norden1998In: Den regionala utmaningen: territoriell politik i ett europeiskt Norden, Stockholm: NordREFO , 1998Chapter in book (Other academic)
  • 173.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Några internationella, nationella och regionala aspekter på 1990-talskrisen i Norden1997In: NordRefos regionalpolitiska konferens, NordREFO , 1997, p. 174-183Conference paper (Refereed)
  • 174.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Perspektiv på Norrbottens samhällsutveckling, ekonomi och brottslighet till år 20302008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den anmälda brottsligheten i länets kommuner har generellt sett ökat under de senaste 30 åren, på samma sätt som med få undantag skett i alla andra svenska kommuner. Flest brott per invånare finns i Luleå, Haparanda, Gällivare och Boden, medan brotten i mindre kommuner som Pajala, Älvsbyn, Arvidsjaur och Jokkmokk är påfallande få. Generellt sett har dock brottsökningen varit starkast i de kommuner som hade lägst nivå för ca 30 år sedan, främst Arjeplog, Älvsbyn, Överkalix, Piteå och Arvidsjaur. Övertorneå och Pajala utmärker sig som kommuner med en låg historisk brottsnivå och liten ökning fram till idag. I totalt antal finns givetvis brottsligheten främst lokaliserad till befolkningsrika kommuner som Luleå med nästan 9500 anmälda brott per år mellan 2004 och 2007 att jämföra med 230 i Arjeplog, 325 i Pajala och 340 i Överkalix under samma period. Då det gäller våldsbrott relaterade till antalet invånare begås dessa främst i Haparanda, men också i Luleå, Boden, Kiruna, Överkalix och Gällivare är våldsbrotten relativt frekventa. Stölderna minskar generellt i länet medan vålds- och sexualbrott, hot och kränkningar ökar. Det är en förändrad brottsbild som i allt väsentligt liknar den i landet i stort. En förklaring som BRÅ och Rikskriminalpolisen menar ligger bakom detta fenomen är en ökande individualisering och "JAG- fixering", en viss polarisering mellan medborgargrupper och, vad gäller hänsyn till kollektiva värderingar, försvagad moralbildning i samhället. Om detta är en viktig delförklaring till brottsutvecklingen gäller den uppenbarligen också i länet. I ett försök att besvara frågan om brotten i länets kommuner generellt sett kan sägas vara många eller få har en systematisk jämförelse skett kommun för kommun. Länets kommuner har relaterats till kommungrupper i övriga landet med i hög grad samma strukturella attribut vad gäller befolkning, arbetsmarknad och näringsliv. Det har då framgått att Gällivares totala brottslighet, liksom dess fördelning på undergrupper, är relativt sett omfattande. Även i Haparanda är brotten många och speciellt vad gäller vissa typer av brott som våld, alkohol/narkotika, hot/kränkningar och skadegörelse. Luleås totala brottslighet såväl som fördelad på undergrupper är i en sådan jämförelse helt "normal", möjligen med undantaget att anmälda sexualbrott är påtagligt få, medan miljö- och ekonomiska brott är frekventa. Piteå uppvisar en låg generell brottslighet, undantaget ekonomiska brott. Länets glesare befolkade kommuner har generellt sett en låg brottslighet, även jämförd med andra glesbygdskommuner i landet. Det enda mer påtagliga undantaget utgörs av Överkallix med 15 procent fler brott än de som "borde" finnas. Det handlar då såväl om våld, hot, stölder, skadegörelse, alkohol och narkotika som om miljöbrott. En framtidsbedömning av länets brottslighet har gjorts på basis av modellsamband som skattats utifrån landets alla kommuner. Brottsligheten antas vara en funktion av tre faktorer/variabler relativt enkla att prognostisera. Dessa är total folkmängd, urbaniseringsgrad och över- /underrepresentationen av antalet män i yngre medelåldern. Det har då visat sig att brottsvariationerna mellan landets 290 kommuner till ca 90 procent kan "förklaras" på detta sätt. Dessa samband har sedan applicerats på länets kommuner år 2015 vilket motiverat följande slutsats. Antalet brott kan komma att minska i 10 av länets 14 kommuner fram till år 2015. Dessa utgörs av alla inlandskommuner, med Pajala som enda undantag. Däremot kan brottens antal komma att öka med 34 procent i Piteå, 26 procent i Luleå och 20 procent i Kiruna. Sammantaget innebär detta att om ca 10 år kommer ca 6 procent av alla brott att inträffa i de mindre, glesbefolkade inlandskommunerna, ca 14 procent i Malmfälten och drygt 80 procent i kustregionen från Piteå upp till Haparanda och den finska gränsen.

  • 175.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Skogen och skogsarbetet i industriallismens Norrbotten2007In: Norrbotten: Årsbok 2007, Luleå: Norrbottens hembygdsförbund , 2007, p. 64-83Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 176.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Sverige och Norrbotten i den globala ekonomin: industralism, postindustrialism eller den nya ekonomin?2007In: Samhällsförändrarna: livsmönster, ideér och teknisk förändring, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007, p. 154-165Chapter in book (Other academic)
  • 177.
    Lundgren, Nils-Gustav
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    The concepts of post-industrialism, the new economy, industrial revolutions and the importance of raw-materials industries in history and today2007In: The Industrialisation process in the Barents region: proceedings from the conference The Industrialisation process in the Barents region at Pomor State University, Arkhangelsk 2005, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007, p. 32-40Chapter in book (Other academic)
  • 178.
    Lundgren, Nils-Gustav
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Wiberg, Ulf
    Är det möjligt att bryta stagnationen?2009In: Kan norra Sverige regionaliseras?: beslutsprocesser och medborgarperspektiv, Umeå, 2009, p. 185-193Chapter in book (Other academic)
  • 179.
    Löfgren, Åke
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    När telefonen kom till Norrbotten i slutetav 1800-talet2007In: Samhällsförändrarna: livsmönster, ideér och teknisk förändring, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007, p. 68-90Chapter in book (Other academic)
  • 180.
    Persson, Curt
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Andra berättelser om gruvsamhället2015In: Provins, ISSN 0280-9974, Vol. 2015, no 2, p. 8-9Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 181.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Bergakungen: en berättelse om stadens framväxt1998Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 182.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Den store bergakungen Hjalmar Lundbohm1993In: Kirunatidningen, ISSN 1103-1136, no Historiespecial, p. 8-9Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 183.
    Persson, Curt
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Det är av dina misstag du utvecklas2015In: LKAB Framtid, no 1, p. 13-Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 184.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Djävulsön döpt av folket1992In: Kirunatidningen, ISSN 1103-1136, no 1, p. 34-35Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 185.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Från ödemark till stad: Kirunas framväxt och bebyggelsens utveckling2000In: Kiruna: 100-årsboken, Kiruna: Kiruna kommun , 2000, p. 26-43Chapter in book (Other academic)
  • 186.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Glimtar ur Kirunas tidiga historia2000In: Norrbotten, Luleå: Norrbottens hembygdsförbund , 2000, p. 168-185Chapter in book (Other academic)
  • 187.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Hannun Jussa: familjeregister. D. 11998Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 188.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Hannun Jussa: familjeregister. D. 21998Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 189.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Hjalmar Lundbohm: blottade bärgets skatter och grundade staden2000In: Kiruna: 100-årsboken, Kiruna: Kiruna kommun , 2000, p. 50-57Chapter in book (Other academic)
  • 190.
    Persson, Curt
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences.
    Hjalmar Lundbohm: En studie om ledarskap inom LKAB 1898-19212015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The thesis has as main purpose to study the influences that affected LKAB's first manager Hjalmar Lundbohm (1855-1926) in his leadership, both in mining operations and within the social structure, and how Lundbohm as a leader utilized his network. The study is implemented as a scientific biography. Previous research has dealt with Lundbohm’s role as leader and community builder in peripheral ways within larger histories, but no comprehensive analysis of Lundbohm as a leader and network builder has been made.With the focus on an in-depth description of Lundbohm as a person and his role as a leader, the thesis further aims to contribute to a better understanding of the prerequisites that existed when the mining activities in Kiruna and Tuolluvaara started and as the two societies were built up. The hope is also that the analysis of this leadership can serve as a description of the individual leader’s significance for corporate development and leader’s engagement in social issues.Lundbohm appeared as leader at a time when the patriarchal leadership was about to be replaced by a leadership under greater professionalisation, where the requirement of specialist expertise in the specific business area had increased. At the same time Lundbohm’s authority as a leader in LKAB was questioned even before the First World War, because of the outdated patriarchal leadership style he exercised.Outside of LKAB Lundbohm was perceived as a strong patriarchal leader. In connection with his burial some of the speakers expressed that during Lundbohm’s life he had intentionally cultivated an image of himself as the patriarchal protector as well as leader of the mining community. His legendary status was already solidified immediately after his death.The thesis questions the image of Kiruna as a utopian society, revealing other perspectives which expose the differences in standard between the different social components, town plan, SJ residential areas, LKAB's own residence establishment, and Tuolluvaara.Keywords: patriarchal, network, leadership, utopian society, Kiruna, LKAB,

  • 191.
    Persson, Curt
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Hjalmar Lundbohm: kulturen och samhällsbygget2015In: Norrbotten: årsbok 2014-2015, [ Konst], Luleå: Norrbottens hembygdsförbund , 2015, p. 173-205Chapter in book (Other academic)
  • 192.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    I norrland hava vi ett Indien: en beskrivning av Kirunas förhistoria1998Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 193.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Johansson/Pessa: en släktutredning1993Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 194.
    Persson, Curt
    Norrbottens museum.
    Kiruna - industrisamhälle i förändring2006In: Norrbotten: årsbok 2005, Luleå: Norrbottens hembygdsförbund , 2006, p. 46-57Chapter in book (Other academic)
  • 195.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Kirunas första bostad1992In: Kirunatidningen, ISSN 1103-1136, no 1, p. 32-33Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 196.
    Persson, Curt
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Social Sciences.
    Kulturmiljön och gruvnäringen: förr och nu2012In: Det Nya Norrbotten: Norrbottenskakademins årsskrift 2010-2011, Luleå: Norrbottensakademien , 2012, p. 66-77Chapter in book (Other academic)
  • 197.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Laxforsens sågverk och samhälle: ett unikt stycke industrihistoria, norr om Polcirkeln1993In: Kirunatidningen, ISSN 1103-1136, no 10, p. 38-29Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 198.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Lilla Lunds lag1993In: Kirunatidningen, ISSN 1103-1136, no 9, p. 24-25Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 199.
    Persson, Curt
    Norrbottens museum.
    Læstadianism: dess uppkomst, utveckling och riktningsformationer2008In: Norrbotten: årsbok 2008, Luleå: Norrbottens hembygdsförbund , 2008, p. 134-165Chapter in book (Refereed)
  • 200.
    Persson, Curt
    Kiruna kommun.
    Manki vallade renar på din rygg1998Book (Other (popular science, discussion, etc.))
1234567 151 - 200 of 331
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf