Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1023
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Elf, Marie
    et al.
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Nordmark, Sofi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lyhagen, Johan
    Department of Statistics, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Finch, Tracy
    Department of Nursing, Midwifery & Health, Faculty of Health & Life Sciences, Northumbria University, Newcastle upon Tyne, UK. .
    Åberg, Anna Christina
    School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    The Swedish version of the Normalization Process Theory Measure S-NoMAD: translation, adaptation, and pilot testing2018Ingår i: Implementation Science, ISSN 1748-5908, E-ISSN 1748-5908, Vol. 13, nr 1, artikel-id 146Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    The original British instrument the Normalization Process Theory Measure (NoMAD) is based on the four core constructs of the Normalization Process Theory: Coherence, Cognitive Participation, Collective Action, and Reflexive Monitoring. They represent ways of thinking about implementation and are focused on how interventions can become part of everyday practice.

    Aim

    To translate and adapt the original NoMAD into the Swedish version S-NoMAD and to evaluate its psychometric properties based on a pilot test in a health care context including in-hospital, primary, and community care contexts.

    Methods

    A systematic approach with a four-step process was utilized, including forward and backward translation and expert reviews for the test and improvement of content validity of the S-NoMAD in different stages of development. The final S-NoMAD version was then used for process evaluation in a pilot study aimed at the implementation of a new working method for individualized care planning. The pilot was executed in two hospitals, four health care centres, and two municipalities in a region in northern Sweden. The S-NoMAD pilot results were analysed for validity using confirmatory factor analysis, i.e. a one-factor model fitted for each of the four constructs of the S-NoMAD. Cronbach’s alpha was used to ascertain the internal consistency reliability.

    Results

    In the pilot, S-NoMAD data were collected from 144 individuals who were different health care professionals or managers. The initial factor analysis model showed good fit for two of the constructs (Coherence and Cognitive Participation) and unsatisfactory fit for the remaining two (Collective Action and Reflexive Monitoring) based on three items. Deleting those items from the model yielded a good fit and good internal consistency (alphas between 0.78 and 0.83). However, the estimation of correlations between the factors showed that the factor Reflexive Monitoring was highly correlated (around 0.9) with the factors Coherence and Collective Action.

    Conclusions

    The results show initial satisfactory psychometric properties for the translation and first validation of the S-NoMAD. However, development of a highly valid and reliable instrument is an iterative process, requiring more extensive validation in various settings and populations. Thus, in order to establish the validity and reliability of the S-NoMAD, additional psychometric testing is needed.

  • 152.
    Enbom, Camilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Fjellström, Madeleine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att vårda barn väcker känslor: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet barn som vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning är färre i förhållande till antal vuxna vilket medför att sjuksköterskor har en begränsad erfarenhet av detta. Att vårda barn kräver kunskap om anatomiska och fysiologiska skillnader gentemot vuxna, men det ställer också krav på tekniskt kunnande av personalen.                                            Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes där individuella, semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor på en allmän intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i norra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Att vårda barn väcker känslor som innefattas av fem kategorier: Att känna osäkerhet, Att distansera sig, Att behöva förbereda sig, Att få stöd från teamet skapar trygghet och Att skapa tillit hos  föräldrarna. Att vårda en patientgrupp som inte är så vanlig på intensivvårdsavdelningen är en utmaning. Sjuka barn kräver mer av personalen både kunskapsmässigt men också känslomässigt. Resultatet visar på behov av mer kunskap hos personal för att känna sig trygg. Slutsats: Då intensivvård av barn är centraliserad ges liten möjlighet att bli trygg i omhändertagandet av barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Hospitering på barnavdelningar samt scenarioträningar skulle kunna bidra till ökad trygghet hos personalen, vilket i slutändan också bidrar till ökad patientsäkerhet.

  • 153.
    Engberg, Sanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Johansson, Lina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser av hur Multipel skleros inverkar på hälsan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar människor runt om i hela världen. Förloppet är i många fall långdraget och inverkar samt förändrar livet hos individer som lever med sjukdomen. Hälsa är en central del i människans liv och kaninfinna sig trots sjukdom. Begreppet hälsai denna litteraturstudie utgickfrån en subjektiv dimension där fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter är inkluderade.Syftet med den kvalitativa litteraturstudien var att beskriva hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen inverkar på hälsan. Litteraturstudien utgick från en kvalitativ innehållsanalys där elvavetenskapliga artiklaranalyserades utifrån det manifesta innehållet med en induktiv ansats vilket resulterade i fem kategorier: Att känna gemenskap och tillhöra ett socialt sammanhang, att känna ensamhet och hinder i det sociala nätverket, att känna svårigheter i den nya situationen, att uppnåmeningsfullhet och balans samtatt se möjligheter i ett förändrat liv. I resultatet framkom det att sjukdomen inverkar både positivt och negativt på hälsan. Sjukdomen ansågs vara en ständig påminnelse om hur livet en gång varit och personerna behövde omvärdera sin syn på livet för att skapa mening. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur sjukdomen multipel skleros upplevs för att kunna vårda dessa människor på bästa sätt. Även kunskaper om hälsa och på vilka sätt det kanpåverka en människa är betydelsefullt för att kunna förebygga ohälsa och göra prioriteringar inom omvårdnaden. Vidare forskning bör fokusera på interventioner för att främja hälsa hos individer med kronisk sjukdom.

  • 154.
    Engelmark, Hanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bergvall, Nathalie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    När livet förändras: upplevelsen av att vara närstående till en person som drabbats av traumatisk hjärnskada2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Traumatisk hjärnskada uppstår helt utan förvarning och medför stora livsförändringar både för den drabbade och för de närstående då en helt ny okänd tillvaro kommer att inledas. Att vara närstående till en person som drabbats av sjukdom kan medföra påfrestningar inom grundläggande faktorer i livet, såsom psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, vilket resulterade i fem slutkategorier; Att förlora sitt tidigare liv och behöva anta en ny roll, Att plötsligt leva med en “ny” person, Att vilja bli sedd som en samarbetspartner i vården, Att behöva en stödjande omgivning och Att lägga stora krav på sig själv var påfrestande. Resultatet visade att närstående behöver både stöd och information från hälso- och sjukvårdspersonal samt att de har ett behov att bli inkluderade i omvårdnaden av den drabbade. Många känslor uppdagades efter olyckan och de närstående upplevde en förlust av sitt tidigare liv samt personen de en gång känt. Sjuksköterskor behöver kunskap i hur det är att vara närstående och behöver ha en förståelse för deras upplevelse för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, genom god kunskap kan närstående få en förbättrad upplevelse av vården samt få hjälp i sin situation.

     

  • 155.
    Englund, Sofia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kero, Susann
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patienter med hypertoni och deras upplevda behov av omvårdnad från distriktssköterskan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hypertoni är ett växande folkhälsoproblem och upptäcks ofta via allmänna hälsoundersökningar på hälsocentral. Distriktssköterskor har en viktig roll i att stödja och informera patienter om dennes sjukdom. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hypertoni upplever behov av omvårdnad från distriktssköterskan på hälsocentralen. Metod: En kvalitativ ansats valdes. 9 deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få tillräckligt med kunskap om sin hypertoni, Att känna tillgänglighet och bli sedd i kontakten med distriktsköterskan och Betydelsen av kontinuitet och uppföljning i kontakten med distriktsköterskan. Slutsats: Kunskap om sjukdomen samt uppföljning och kontinuitet är viktiga delar för att patienten ska känna sig trygg i sin vardag. Som distriktssköterska är det viktigt att på bästa sätt kunna ge en trygg och säker vård samt stödja denna patientgrupp i deras vardag. Eftersom forskning visar att mer kunskap ger ökad förståelse för livsstilsförändringar och egenansvar vid hypertoni skulle vidare forskning för hur man ska nå denna patientgrupp på bästa sätt, vara värdefullt för samhället.

  • 156.
    Engström, Birgitta
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Myrhaug, Martin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Det svåra samtalet vid telefonrådgivning - distriktssköterskors perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård är ett viktigt redskap i kommunikationen med den vårdsökande och ställer stora krav på distriktssköterskans förmåga att kommunicera. Det finns många studier som belyser svårigheter vid telefonrådgivning, men inga studier som belyser distriktssköterskans upplevelse av det svåra samtalet i telefonrådgivning. I denna studie anses ett svårt samtal vara en individuell upplevelse för distriktssköterskan. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av svåra samtal vid telefonrådgivning. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes på åtta distriktssköterskor som hade arbetade inom primärvården i minst två år. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat Åtta kategorier framkom ur resultatet: Att lyssna med inlevelse, Att känna empati i samtalet, Att känna osäkerhet att göra misstag och Att inte vara i samförstånd, Att bli känslomässigt berörd, Att ha behov av reflektion från kollegor, Att bli tryggare med erfarenhet och Att påverkas av verksamhetens begränsningar. Utifrån kategorierna framkom två teman: Att sträva efter ömsesidig relation i ett kravfyllt möte och Att behöva stöd både emotionellt och i arbete. Slutsats Studien visar att upplevelsen av det svåra samtalet kan påverkas av flertal faktorer och kan beröra distriktssköterskor känslomässigt. För att känna trygghet i yrkesrollen och bemöta patienter på ett professionellt sätt i samtalet, är det av stor betydelse att distriktssköterskor får stöd både personligt och i deras arbete.

  • 157.
    Engström, Birgitta
    et al.
    Ambulance Care, Department of Health Care Centre, Pajala.
    Uusitalo, Anders
    Ambulance Care, Department of Health Care Centre, Pajala.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Relatives' involvement in nursing care: a qualitative study describing critical care nurses' experiences2011Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 27, nr 1, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ObjectivesWhen patients become critically ill it also affects their relatives. The aim of this study was to describe critical care nurses’ experience of relatives’ involvement in the nursing care of patients in an intensive care unitMethodSemi-structured personal interviews with eight critical care nurses in an intensive care unit in the northern part of Sweden were conducted during 2010. The interview texts were subjected to qualitative content analysis which resulted in the formulation of two main categories and five sub-categories.FindingsThe findings showed that relatives’ involvement was appreciated and seen as great resource for both patients and critical care nurses. Protecting the integrity of patients was one reason for limiting their involvement. The environment and lack of time were experienced as other obstacles to the involvement of relatives.ConclusionAligning the needs of the relatives to be involved in the care with the needs of the patient and the work situation of the nurses requires open communication between all three parties.

  • 158.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    3 frågor till...2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 159.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    A wish to be near: experiences of close relatives within intensive care from the perspective of close relatives, formerly critically ill people and critical care nurses2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this doctoral thesis was to describe the experiences of close relatives within intensive care, from the perspective of close relatives, formerly critically ill people and critical care nurses. Data were collected by means of qualitative research interviews with close relatives of people who had been critically ill and cared for in an intensive care unit (ICU) and with the people themselves. Data were also collected by means of focus-group discussions with critical care nurses. Collected data were analysed using qualitative thematic content analysis and phenomenological hermeneutic interpretation. This thesis reveals that it was a frightening experience for close relatives to see the person critically ill in an unknown environment. It was important to be able to be near the ill person. Showing respect for and confirming the dignity of the ill person were essential. The uncertainty concerning the outcome for the ill person was hard to manage. Close relatives wanted to feel hope, even though the prognosis was poor. The presence of close relatives was taken for granted by critical care nurses. Information from close relatives made it possible for critical care nurses to provide personal care for the critically ill person. Critical care nurses supported close relatives by giving them information and being near. Close relatives were described as an important but demanding part of the critical care nurses' work. People who had been critically ill had felt their close relatives' presence. Through the help of close relatives they felt they were understood and safe. Close relatives made it possible for them to do various things, which were appreciated, but they also engendered feelings of guilt. They realized their own, and the close relatives' significance, which gave them the power to continue the struggle. The possibility for people who had been critically ill, and their close relatives, to return together to the ICU for a follow-up visit after discharge and talk about what happened during and after their stay in the ICU was appreciated. Receiving explanations and being able to discuss one's experience were valuable. Meeting the ICU staff again enabled them to express their gratitude for their work, to give opinions about the care and to suggest improvements. This thesis shows that the critically ill person is the focus of close relatives' existence. The uncertainty of the time causes close relatives' suffering and they felt vulnerable. To be able to be close to the critically ill person, to be allowed to participate in and receive explanations about what was happening and why, to be met by dignity and to be able to keep hope alive are all prerequisites for enduring a radically changed everyday life which close relatives experience when someone they love is, or has been, critically ill. The crucial challenge is how these needs can be met by the staff of the ICU.

  • 160.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Close relatives’ experiences of transitions when living with a person with traumatic brain injury2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 161.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Follow up visits to an ICU: Critical care nurses’ experiences2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 162.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Life Style Health Coaching2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Life Style Health Coaching is an eHealth project using telecare to motivate and inspire overweight people withrisk factors to improve their lifestyle and increase their well-being. About 230 people are in the project andthey have all received individual programs. With the help of a personal health diary their progress can be followedand discussed with their health coach who contacts them regularly. Tips and reminders are sent by emailand sms. The project will continue for one year and includes measurements of the effects and experiences.

  • 163.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Nursing mothers in an ICU after complicated childbirth2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 164.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Patient-Nurse relationship in ICU pain management2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 165.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Relatives’ experiences of ICU care2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 166.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Spouses' experiences of their partners being cared for in an intensive care unit2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 167.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: What is the relationship between elements of ICU treatment and memories after discharge in adult ICU survivors?2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 168.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Allt kretsar kring den som är sjuk: Åsa Engström forskar som hur det är att vara närstående2006Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 169.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 170.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Dagboken: en hjälp för IVA-patienten2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 171.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: De anhöriga: länken mellan personalen och de svårt sjuka2004Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 172.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Få kraft genom bekräftelse: närståendes betydelse för personer inom intensivvård2008Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 173.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av närstående inom intensivvård2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 174.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Livsstil och livsstilsförändringar2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad är ett hälsosamt liv och vad krävs för att förbättra sin livsstil?Åsa Engström, biträdande professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitetoch Anna-Maria Ek, projektledare vid Health Solution, berättar om ett gemensamtprojekt. Syftet har varit att testa om om livscoachning via telefon, kombineratmed stöd via webb, kan bidra till förbättrade levnadsvanor hos personer medförhöjt BMI. Vilka resultat visar projektet och vilka erfarenheter har deltagarnaav att genomföra en livsstilsförändring?

  • 175.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Member on International Advisory Board of Intensive & Critical Care Nursing2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 176.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Närstående inom intensivvård2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 177.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Närstående inom intensivvård: Att få styrka genom bekräftelse: innebörden av närstående för personer som varit svårt sjuka2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 178.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Närstående inom intensivvård från intensivvårdssjuksköterskors perspektiv2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 179.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Närstående till svårt sjuka personer inom intensivvård2006Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 180.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Ständig information dämpar närståendes ångest2005Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 181.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Close relatives of critically ill persons in intensive and critical care: the experiences of close relatives and critical care nurses2006Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the licentiate thesis was to describe close relatives of critically ill persons within intensive and critical care from the perspective of close relatives and of critical care nurses. The data were collected by means of qualitaive research interviews with seven partners of persons who had been critically ill and cared for in an intensive care unit, and with focus groups discussions with 24 critical care nurses. The data were then analysed using a qualitative thematic content analysis.This study shows it was a frightening experience to see the person critically ill in an unknown environment. It was important to be able to be present; nothing else mattered. Showing respect, confirming the integrity and dignity of the ill person were also essential. recieving support from family and friends was important, as were understanding what had happened, obtaining information and the way in which this was given. The uncertainty concerning the outcome of the ill person was hard to cope with. Close relatives wanted to feel hope, even though the prognosis was poor.The presence of close relatives was taken for granted by critical care nurses and ut was frustrating if the ill person did not have any. Information from close relatives made it possible for critical care nurses to create personal care for the critically ill person. Critical care nurses supported clsoe relatives by giving them information, being near and trying to establish good relationships with them.Close relatives were described as an important and demanding part of the critical care nurses' work something that took time and enegy to deal with, and the critical care nurses missed forums for discussions about the care given.The discussion of this study show the importance for close relatives to be near and advocate for the ill person. Feeling that staff care about the ill person and close relatives make close relatives to feel safe. Recieving explanations to understand what as happening is significant.

  • 182.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Innebörden av närstående för personer som varit svårt sjuka och vårdats på en intensivvårdsavdelning2007Ingår i: NOKIAS : Nordisk kongress för anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor: sjukvård i ett föränderligt samhälle : Stockholm, Sverige 22-23 november 2007, Riksföreningen för anestesi och intensivvård , 2007, s. 4-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 183.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närstående inom intensivvård2009Ingår i: Temadag NOFI i Borås, 20-21 april 2009, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 184.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närstående till personer som drabbats av akut, svår sjukdom2009Ingår i: Att leva med sjukdom, Stockholm: Norstedts akademiska förlag , 2009, s. 120-132Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 185.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närstående till personer som drabbats av akut, svår sjukdom2014Ingår i: Att leva med sjukdom, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 121-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 186.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närståendes situation, delaktighet och betydelse när en svårt sjuk person vårdas på IVA2013Ingår i: Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden, Lund: Studentlitteratur AB, 2013Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 187.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser vid akut, svår sjukdom2009Ingår i: Att leva med sjukdom, Stockholm: Norstedts akademiska förlag , 2009, s. 51-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 188.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser vid akut,svår sjukdom2014Ingår i: Att leva med sjukdom, Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 45-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 189.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Andersson, Staffan
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Experiences of a follow-up visit to an ICU2008Ingår i: 3rd EfCCNa Congress and the 27th Aniarti congress: Influencing Critical Care Nursing in Europe 9-11 October 2008, Florence, Italy, European federation of Critical Care Nursing associations , 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 190.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Andersson, Staffan
    Söderberg, Siv
    Re-visiting the ICU Experiences of follow-up visits to an ICU after discharge: a qualitative study2008Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 24, nr 4, s. 233-241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe how people who have been critically ill, and their close relatives experience a post-discharge, follow-up visit to the intensive care unit (ICU) that provided the care. There is a lack of studies from such a standpoint. The study design is qualitative. A total of 18 adults participated; nine had been critically ill and nine were close relatives, all made a post-discharge follow-up visit to an ICU in the northern part of Sweden. The study data was collected through personal interviews, conducted after the follow-up visit, using a narrative approach. The data were then subjected to qualitative thematic content analysis which resulted in four themes: receiving strength from returning together; making sense of the critical-illness experience; feeling grateful to have survived and the possibility of improving the care. People who had been critically ill and close relatives felt that returning together was valuable. Meeting the staff, with whom participants felt they had developed a relationship, made it possible for them to express their gratitude for the treatment and nursing care received, and to suggest improvements. The interviews revealed that the follow-up visit was seen as an important way of learning what had happened and why during the period of critical illness.

  • 191.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Boström, Jonas
    Division of Surgery, Skellefteå Hospital, Sweden.
    Karlsson, Ann-Christin
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University.
    Women's experiences of undergoing total knee joint replacement surgery2017Ingår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 32, nr 2, s. 86-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of the study was to describe women's experiences of undergoing total knee joint replacement surgery.

    Design

    A qualitative approach was used.

    Method

    A content analysis of the text from interviews with five women was conducted.

    Findings

    The time before surgery was marked by the experience of constant pain, which affected the women negatively in their everyday lives. During surgery, the information provided by the staff gave each woman a sense of security; the women handed over responsibility to the staff and experienced a sensation of relief. The postoperative period was characterized by a feeling of joy when the surgery was over, although a rough and tedious rehabilitation phase then began. Challenges in everyday life were a factor for motivation and confidence, although postoperative pain was experienced as discouraging.

    Conclusion

    Support from health care staff is an important factor for coping with everyday life during the preoperative, perioperative and postoperative phases of undergoing knee joint replacement.

  • 192.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Dicksson, Eric
    Intensive Care Unit, Kalmar Hospital, Department of Anaesthesia and Intensive Care.
    Contreras, Pernilla
    Intensive Care Unit, Piteå River Valley Hospital.
    The desire of parents to be involved and present2015Ingår i: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 20, nr 6, s. 322-330Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundIntensive care of children means not only caring for a child; it means care for the whole family.AimThe aim of the study was to describe parents' experiences of having a critically ill child in an intensive care unit (ICU).ParticipantsA purposive sample of seven parents who had their child treated in an ICU during 2012 in Sweden.DesignThe design uses an inductive, qualitative approach with data collected by means of qualitative interviews.MethodsThe interviews were transcribed verbatim and subjected to qualitative content analysis.ResultsThe analysis resulted in one theme: the desire of parents to be involved and present, with four categories such as wanting to understand and know what is happening, feeling frustration about their child's care and treatment, a health care environment that arouses emotions, and needs for support and processing.ConclusionIt is of great importance to parents to be informed continuously about their child's condition and the care and treatment that are planned. This may increase parents' sense of ownership, control and security.Relevance to clinical practiceProviding answers to those questions that can be answered and being available to parents when they have questions about their critically ill child, the meaning of it all, and what the future will hold are suggested in clinical practice.

  • 193.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Forsberg, Angelica
    Sunderby sjukhus.
    Patients’ perceptions of short-term recovery after a gastric bypass2018Ingår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 33, nr 5, s. 681-688Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    To explore gastric bypass patients' perceptions of their postoperative recovery over 1 month.

    Design

    A standardized questionnaire, the postoperative recovery profile, was used.

    Methods

    Postoperative recovery profile is a multi-item questionnaire for self-assessment of general postoperative recovery. Participants were patients who had undergone gastric bypass surgery (n = 39). The changes in recovery between 1 day and 1 month postsurgery were evaluated by a statistical method developed specifically for analyzing changes in paired ordered data over time.

    Findings

    Most of the symptoms and/or functions were significantly improved on a group level. The most marked improvement was to pain and sleeping difficulties followed by mobilization. In terms of the psychological items, the proportion of patients who indicated no problems was high at both endpoints. The items that deviated from the improvement pattern were appetite changes and gastrointestinal function which demonstrated a relatively high proportion of deterioration, and the individual variability was prominent.

    Conclusions

    There is a need for interventions to improve recovery on a group as well as an individual level.

  • 194.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Forsberg, Angelica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Peripheral intravenous catheter difficulty: A clinical survey of registered nurse and critical care nurse performance2019Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 28, nr 3-4, s. 686-694, artikel-id 15960276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives To describe the characteristics, problems and interventions associated with performing peripheral intravenous catheterisation in difficult situations when registered nurses need support from critical care nurses. Background Only a few studies have focused on peripheral intravenous catheterisation problems or interventions to promote success. There is limited research on the education, knowledge, confidence and skills of registered nurses associated with successful peripheral intravenous catheterisations. Design A descriptive cross‐sectional survey design was used. Results A total of 101 questionnaires were completed by critical care nurses (n = 32) and 92 by registered nurses (n = 83); the total number of participants was 115. The same critical care nurses and registered nurses could participate several times on different occasions. Statistical analyses were performed using descriptive statistics. The patterns differed in part between the registered nurses who needed support and the critical care nurses who provided the support. Both registered nurses and critical care nurses used ultrasound to a very low extent (2.2% vs. 1.0%). The registered nurses indicated to a significantly higher extent (p = 0.02) that the veins were invisible and that they had performed the optional interventions. The success rate for critical care nurses was considerably high (86.1%). The most common place for successful insertion was the wrist. Critical care nurses performed fewer interventions, and they informed the patients and assessed that the veins were fragile to a higher extent. Conclusions Superior nursing skills are required in order to adapt and assess specific situations related to peripheral intravenous catheterisation difficulties and to choose the adequate interventions. Young and newly graduated registered nurses should be offered individualised training during the post‐educational period on how to assess problems and perform peripheral intravenous catheterisations in specific difficult situations. Relevance to Clinical Practice Simulation is suggested for practical training in order to increase patient safety related to the performance of technical skills such as peripheral intravenous catheterisation.

  • 195.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Vem kontrollerar smärtan?: patienters upplevelser av egenkontroll och behandlingsmål i sjukgymnastik2007Ingår i: Svensk rehabilitering, ISSN 1403-4468, Vol. 8/9, nr 4:1, s. 56-62Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 196.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Grip, Kerstin
    Örebro University Hospital, Department of Anaesthesiology and Intensive Care.
    Hamrén, Mikaela
    Ullevaal University Hospital, Oslo.
    Experiences of ICU diaries: touching a tender wound2009Ingår i: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 14, nr 2, s. 61-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe peoples' experiences of a personal diary written when they were critically ill and receiving care in an intensive care unit (ICU). BACKGROUND: In some ICUs, diaries are written by the ICU staff and close relatives of those who are critically ill and mechanically ventilated, but there is a lack of studies that focus on the experiences of the formerly critically ill of personal diaries written when in an ICU. METHODS: Qualitative personal interviews were conducted with nine people who were formerly critically ill. The interview texts were analysed using qualitative content analysis. FINDINGS: From the analysis of the data, one theme emerged - touching a tender wound, with four categories: being afraid and being deeply touched, appreciating close relatives' notes, a feeling of unreality and gaining coherence. The participants were deeply touched when they read the diary for the first time. Parts of it were experienced as unreal, as if they were reading about someone else. The diary provided necessary knowledge about what had happened during the time when the participants were critically ill and from which they had only fragmented or no memories at all. Even though it aroused strong feelings, reading the diary was experienced as an important support for a long time after their stay in the ICU. Experiencing that one was not fully aware of what had happened and then reading about oneself being critically ill and about one's close relatives' experiences was interpreted as touching a tender wound. CONCLUSIONS AND RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: It is suggested that a diary may be a tool that can help formerly critically ill people to gain a sense of coherence concerning their critical illness experience, but reading it can be painful and demanding.

  • 197.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Jansson, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Critical Care Nurses Experiences of Temporary Staffing in ICU2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 198.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Johansson, Maria
    Intensive Care Unit, Gällivare Hospital.
    Mattsson, Mia
    Intensive Care Unit 57, Sunderby Hospital.
    Strömbäck, Ulrica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Nursing Care of ICU Patients Lightly Sedated with Dexmedetomidine2016Ingår i: Journal of Clinical Intensive Care and Medicine, ISSN 2639-6653, Vol. 1, s. 5-13Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Intensive care patients are often in need of sedation to endure being intubated. Lightsedation is increasingly common since it has been proved to offer benefi ts such as faster recovery to patients.Aim: The aim of this study was to describe critical care nurses’ experiences of nursing patients lightlysedated with dexmedetomidine.Research Methodology: Qualitative personal interviews were conducted during 2015 with 10 critical carenurses in Sweden. Interview transcripts were analysed using inductive qualitative thematic analysis.Results: Light sedation of the patient facilitated communication and interaction with him or her, and therelationship between the patient and his or her family members. Dexmedetomidine was described as a fairlynew drug, and the critical care nurses stated that they needed more knowledge about it and about sedationscales in order to learn more about the drug’s mechanism of action and its potential side effects on patients.Conclusion: It is important to critical care nurses to learn more about dexmedetomidine and about sedationscales to assess levels of sedation, as light sedation has been shown to benefi t the patient as opposed to deepsedation that can increase recovery time.

  • 199.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Critical care nurses' experiences of nursing mothers in ICU after complicated childbirth2013Ingår i: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 18, nr 5, s. 251-257Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Providing nursing care for a critically ill obstetric patient or a patient who has just become a mother after a complicated birth can be a challenging experience for critical care nurses (CCNs). These patients have special needs because of the significant alterations in their physiology and anatomy together with the need to consider such specifics as breastfeeding and mother-child bonding. Aim: The aim with this study was to describe CCNs' experience of nursing the new mother and her family after a complicated childbirth. Method: The design of the study was qualitative. Data collection was carried out through focus group discussions with 13 CCNs in three focus groups during spring 2012. The data were subjected to qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in the formulation of four categories: the mother and her vital functions are prioritized; not being responsible for the child and the father; an environment unsuited to the new family and collaboration with staff in neonatal and maternity delivery wards. Conclusion and relevance to clinical practice: When nursing a mother after a complicated birth the CCNs give her and her vital signs high priority. The fathers of the children or partners of the mothers are expected to take on the responsibility of caring for the newborn child and of being the link with the neonatal ward. It is suggested that education about the needs of new families for nursing care would improve the situation and have clinical implications. Whether the intensive care unit is always the best place in which to provide care for mothers and new families is debatable. © 2013 British Association of Critical Care Nurses.

  • 200.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Mothers' experiences of a stay in an ICU after a complicated childbirth2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
1234567 151 - 200 av 1023
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf