Change search
Refine search result
3132333435 1651 - 1700 of 1740
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1651.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Kvinnorörelsens visioner och genusvetenskapens analys2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Skulle framtidens teknik bli annorlunda om kvinnors erfarenheter och visioner fick styra utvecklingen? En bättre formulering att arbeta efter, kan lyda ungefär: Kan kvinnorörelsens kritik av naturvetenskap och teknik användas för att förbättra och bygga på de teknikvetenskapliga metoderna? Det handlar om att undersöka vilka alternativa principer man kan arbeta efter, för att skapa nya tekniska rutiner, mallar och metoder.

  • 1652.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Könsaspekter och regionala aspekter på tekniska högskolan i Luleå2007Conference paper (Other academic)
  • 1653.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Luleå-Bangalore tur och retur med jämställdhet och innovation2008In: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, Vol. 1, no 1, 9-14 p.Article in journal (Other academic)
  • 1654.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Mottaglighet och kontroll: tre polariteter i den kognitiva psykologins begreppsvärld1995Report (Other academic)
  • 1655.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Networking for communications challenged communities: Report from a European project targeting conditions of poor or lacking ICT coverage2011In: Journal of Community Informatics, ISSN 1712-4441, E-ISSN 1712-4441, Vol. 7, no 3Article in journal (Refereed)
  • 1656.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Nya möjligheter för kvinnor i renskötselföretag: rapport till Sametingets kansli Mål 1 Sápmi Norra2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Slutrapport inlämnad 2003-12-22. På förfrågan från Sirges Tjiellde, (förr: Sirkas sameby), projektledare Susanne Spik, under försommaren 2001, blev Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, intresserad av att starta ett forsknings- och utvecklingsprojekt associerat till Sirges samebys projekt Kvinna i sameby (KIS). De praktiskt tekniska möjligheterna för kvinnor att delta i renskötseln, och frågor om könsmönster och attitydförändringar var bakgrunden till att Susanne Spik tog kontakt med oss. Vi menade att en insats från vår sida kunde börja med en förstudie. VINNOVA beviljade medel för oktober till december 2001. Detta innebar att vi kunde vara med från KIS start. Från oktober 2002 drevs projektet med medel från Mål 1 Sápmi Norra och Vinnova. Projektet har innehållit två grupper av frågor. Den första gruppen frågor gällde den kvinnliga renskötaren som individ:"Vilka sociala mönster samt praktiskt/tekniska förutsättningar hindrar respektive har potential att stärka kvinnors företagande och aktiva del i renskötseln? Kan man genom teknologiutveckling och tekniska åtgärder underlätta kvinnors deltagande i renskötseln?" Den andra gruppen frågor gällde förmågan i samhället att enligt målen om jämställdhet och demokrati i teknologiutvecklingen svara upp emot de behov kvinnorna har:"Hur skapas kontakter mellan brukare (kvinnliga renskötare, Sirges, andra berörda) och experter? Vilka aktörer tar upp kommunikation med brukarna? Vilka aktörer, strukturer och nätverk kan bära upp tekniska förändringsprojekt till gagn för Sirges och dess jämställdhetssträvanden?" Diskussioner kring teknik handlade till en början framför allt om snöskotern och den mekaniserade och motoriserade teknik som spelar huvudrollen som arbetsverktyg och hjälpmedel i dagens renskötsel. Men samarbetet ledde till att ett förslag inom det datatekniska området utvecklades av Internetarkitekt Avri Doria, som var gästforskare i Luleå 2002: Sámi Network Connectivity (SNC). Tanken med förslaget vara att göra det möjligt att ha kontakt med Internet, använda e- mail och liknande även när man befinner sig till fjälls, till en mycket lägre kostnad än om man använder satellituppkoppling. SNC uppfattades av medarbetarna i Kvinna i sameby som både en möjlighet att få till stånd nödvändiga kommunikationslösningar, och till att ta aktiv del i relevant teknikutveckling. Kvinnorna bestämde sig för att försöka få igång ett forsknings- och utvecklingssamarbete kring SNC. Förnyelse av renskötselns metoder, men även att lokalt bygga upp företagande kring den nya tekniken och nya applikationer sågs som intressant. SNC blev ett ovanligt IT-projekt på så sätt att det drevs fram utifrån ett jämställdhetsprojekt, och genom att de personer som starkast drev frågan var kvinnor, samt genom att det samiska intresset var grund för aktiviteten. SNC föreligger i skrivande stund som ansökan till Vinnovas program Framtida kommunikationsnät, samt lade grunden till en ansökan till Nuteks Reg-IT samt Mål 1 Sápmi Norra. Redan samarbetet för att ta fram de ansökningar har gett nya idéer och ökad kompetens för de parter som deltagit. I forskningsmaterialet framgår att flickor och kvinnor tidigare, liksom idag, uppfostrats till att fungera i renskötselmiljön, vilket inte begränsar sig till att sköta renar och binäringar, utan också att kunna fungera i sådana boendeförhållanden, den tidsrytm och de sociala mönster som är renskötselns förutsättningar och möjliggörande kontext. Jag ser detta i berättelser av och om kvinnor i alla generationer. Men sedan ett par generationer finns en stark villkorlighet för kvinnor att som vuxna stanna i den miljö de lärt sig hantera och finna meningsfull. Om man utgår ifrån den vardagliga arbetssituationen, och från de personer som finns i och kring renskötseln anser jag att genus i renskötaryrket uppträder i stort på samma sätt som i andra mansdominerade yrken, vilket beskrivits från bland annat svenska industriarbetsplatser. Det finns föreställningar kring kvinnor som underbygger strukturer där kvinnor marginaliseras. Dessa föreställningar om kvinnor konstrueras i förhållande till ett antal "motsatser"; kroppsstyrka, ny teknik, och till mannen som meningsbärande. Föreställningarna får bland annat uttryck i relation till teknik som ökar individens rörlighet och därmed konkurrenskraft - snöskotern, helikoptern. Ett sådant uttryck är den folkliga förklaringsmodellen att det är snöskotern och dess tyngd som gör att kvinnor idag inte kan vara renskötare (alternativt uttryckt "inte passar som/är sämre som renskötare"). Samtidigt som kvinnor idag protesterar mot de villkor kvinnor i Sápmi har att leva med, finns det en lojalitet mot samebyarna och mot de personer som är ledande i byarna och på andra sätt. För att förstå det här tror jag man kan tänka att möjligheten att leva det man betraktar som ett samiskt liv är det högst prioriterade målet för många samiska kvinnor. Kvinnor i renskötseln vill ofta framför allt värna möjligheten att leva det liv de betraktar som samiskt. Man bör därför fundera kring hur samernas rättigheter som minoritet och urbefolkning är skyddade, och på hur de är kanaliserade inom det svenska samhället. Här kan man se dels till lagstiftning, dels till praxis. Man får komma ihåg att lagstiftningen 1928 till 1971 var direkt kvinnodiskriminerande och inte erkände kvinnor som företrädare för renskötseln (Amft 2000), och det saknas även idag en fullständig tilltro till lagstiftningens hantering av kvinnornas rättigheter och möjligheter. Renskötare och renskötarfamiljer upplever att deras möjligheter att försvara sina intressen är svårbestämda. Det finns i den nära historien konkreta upplevelser, som lagt grunden till denna känsla. Även männen i renskötseln och deras attityder till debatt och kritik är en produkt av lagstiftningen och dess tolkning i praktiken. Ser de att kvinnor respekteras av exempelvis stat, kommun, bolag och andra intressenter som rennäringen förhandlar med, undanröjs också för dem en orsak att vara tveksam till att kvinnor debatterar, för fram krav, föreslår förändring och så vidare.

  • 1657.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Om tvärvetenskap2000In: Kvinnoforskningsnytt : nyhetsblad från Centrum för kvinnoforskning, Luleå tekniska universitet, ISSN 1401-5390, no 2, 3-9 p.Article in journal (Other academic)
  • 1658.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Projekt: Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling bygger vidare på erfarenheter av hållbar näringslivsutveckling hos såväl Nenet som LTU och tar vid där projektet NV Eko (Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv) slutade. Det specifika syftet är att öka den lokala/regionala kompetensen och initiativkraften i hållbar näringslivsutveckling med tydligt fokus på investeringar i förnybara energiprojekt och energieffektivisering. Något som förväntas ge positiva spridningseffekter i det regionala och lokala näringslivet. I projektet samarbetar Nenet med LTU och en upphandlad konsult, HKS Energy. Forskningsämnet Genus och teknik genom Maria Udén undersöker som en delmängd av LTUs insats, förutsättningarna för jämställdhetsintegrering.

  • 1659.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    På väg mot genusperspektiv i ingenjörsvetenskaperna: teknisk förändring på värdebaserad grund2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Fokus är aktuella sätt att förändra teknikvetenskap utifrån en uttalad värdegrund, det vill säga normativt motiverade förändringsprojekt som har en levande relation till dagens teknikvetenskapliga praktik. Bakom detta ligger en grundläggande frågeställning: Kan feministisk teori integreras i ingenjörsvetenskaperna? Frågan är avgörande därför att om så inte är fallet framstår den feministiska teorins relevans som begränsad för den tekniska sektorn, därmed även det möjliga djupet i till exempel mainstreamingprocesserna inom de tekniska forskningsråden. För förstudien har jag valt ut fyra exempel på förändringsarbete som jag kort beskriver. De är valda ämnesmässigt förutsättningslöst, men utifrån att de alla innehåller någon typ av operationalisering av värdebaserade kriterier. Jag kräver heller inte att jämställdhet eller genusperspektiv ska vara förändringens drivkraft i de olika exemplen. Till exempel så har miljörörelsen hunnit längre i att utforma konkreta tekniska alternativ än jämställdhetsrörelsen och feminismen, och dess mål har vunnit större acceptans bland tekniker, företag och myndigheter. Det är naturligt att försöka lära av de framsteg som gjorts i miljöns och ekologins tecken. Slutligen sammanställer jag mina mer förutsättningslösa iakttagelser i relation till byggplaneringen, eller snarare till de tankar mina kontakter med dåvarande Avdelningen för byggnadsfunktionslära gav, samt aktuell litteratur. För att strukturera sammanställningen relaterar jag till var sin av Christina Mörtbergs respektive Evelyn Fox Kellers strategier för integration av feministisk teori i teknik- och naturvetenskaperna. Mörtberg och Keller har båda under lång tid metodiskt arbetat med frågor om värdebaserad förändring i natur- och teknikvetenskaperna. Med Keller och Mörtberg har jag poängterat två dimensioner av teknikarbete: den som handlar om interaktion med det icke-lingvistiska, det vill säga med materia och natur, respektive interaktion med det språkliga och kulturella. Man kan tänka sig en skala från det "mest materiellt inriktade" till det "mest kulturellt/språkligt inriktade". Analys av exemplen: Olli Salmis text är den i urvalet som mest uttalat arbetar med förändring av vår interaktion med materia och natur. Salmi för över kunskap om ett område - det biologiska livet - till kunskapen om ett annat område - den storskaliga industrin. För att göra denna operation använder han en länk, en teoribyggnad med kapacitet att beskriva skeenden i båda dessa områden: värmeläran och särskilt exergibegreppet. Eva Sterner adresserar sociala arrangemang kring vår interaktion med natur och materia och väljer att kvantifiera hållbarhet så att denna kan läggas in i en ekonomisk kalkyl. Det medium som skapar kommunikation mellan norm och praktik, och på så sätt avses förändra vår interaktion med naturen och den materiella världen är ekonomin. Ett ekonomiskt mått är ett känt och hanterbart mått bland de människor som måste kunna agera i vardagen, för att målsättningen om hållbart byggande ska förverkligas. Därmed är det ett mått som kan få genomslag, menar Sterner. Birgitta Rydhagen arbetar också hon med praktiken kring interaktion med natur och materia, men hon har ett vetenskapsteoretiskt perspektiv och lägger en större tyngdpunkt på det språkliga och kulturella samspelet än Eva Sterner gör. En effekt som uppnås av att Rydhagen konsekvent gör sin redovisning i text, är att det sociala och det materiella får en gemensam förståelseram. Inga skillnader skapas mellan "det ingenjörsmässiga", "det ekologiska", "det sociala". En skillnad skulle lätt ha skapats om experternas planer presenteras med sofistikerade ritningar, kartor och scheman, medan brukarnas tankar presenteras i ord. Britt Strandberg, som jämfört med Salmi ligger i "andra änden" av skalan mellan att adressera interaktion med materia/natur "eller" språk/kultur, är en klassisk jämställdhetsarbetare där hon av ett historiskt faktum som rör befolkningstillväxt (eller brist på sådan) får hjälp att föra fram jämställdhet som en attraktiv målbild. Men Strandberg och hennes kollegor har också identifierat nya parter och ekonomisk - framtids - nytta av mainstreaming. Kundrelationen uttalas som del av energiföretagets framtid, och kön/genus blir del i synliggörandet av denna relation. Detta är en typ av operationalisering som samverkar med, och blivit möjlig genom, kvinnors förändrade situation, med ekonomiskt aktörskap som konsumenter och förändrad livssituation på flera sätt. I princip ska det finnas goda möjligheter att integrera feministisk teori i ingenjörsvetenskapernas samtliga aspekter. Därmed blir svaret ja, på en fråga om den verklighetsbild som ryms i byggplaneringens verktyg kan vidgas, så att de svarar mot krav på jämställdhet i teknisk utveckling. Men frågan som denna förstudie rör sig kring, nämligen hur detta ska gå till är dubbeltydig. Den kan tolkas både som att den gäller utformningen av verktyg, och som att den gäller de sociala och organisatoriska förutsättningarna.Det är vitt skilda verktyg och tillvägagångssätt som används i de olika exemplen. Trots att varje exempel är en meningsfull operationalisering i sig, och alla upphovspersonerna alltså är förmögna att arbeta med operationalisering av idéer in i teknisk praktik är det inte troligt att den ena upphovspersonen skulle ha kunnat skriva den andras text eller göra den andras presentation. För att kunna ta en metod, ett verktyg i bruk eller omtolka dess innebörd och konsekvenser, krävs det förtrogenhet. Man får inse att det är en krävande uppgift bygga upp, liksom att upprätthålla, en tillräcklig kompetens inom både feministisk/genus- och ingenjörsvetenskap. För att bedöma de realistiska möjligheterna att presentera feministiska alternativ inom ingenjörsvetenskaperna finns det ytterligare en problematik att ta hänsyn till, nämligen utsikterna att nå koncensus om att sådana alternativ behövs och är förenliga med den tekniska sektorn.

  • 1660.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Reindeer and frozen stories: feminist dreams about alternative technologies and cultural diversity2010In: Travelling thoughtfulness: feminist technoscience stories, Umeå: The Department of Informatics, Umeå University , 2010, 193-208 p.Chapter in book (Refereed)
  • 1661.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Routes to knowledge society inclusion: examination of the N4C case2011In: Proceedings of the 14th International Multiconference Information Society - IS 2011, Ljubljana: Josef Stefan Institut, Ljubljana , 2011, 187-190 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper the issue of routes towards knowledge society inclusion and the building of knowledge economies are examined. This is done via three different sub-cases identified within the EU FP7 project N4C (Networking for Communications Challenged Communities). Starting from the two separate theses that inclusion starts with either physical access or the social context, the conclusion is that inclusion is best understood as intersection of opportunities and obstacles that define each situation. One person or group may be successfully included in one instance but in other aspects stand outside the knowledge society

  • 1662.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    SNC - when the red nose won't do!: a nomadic proposition for connectivity2003In: Digital dynamics: control, participation and exclusion, 2003Conference paper (Refereed)
  • 1663.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Swedish case study2004In: Women's participation in decision-making processes in Arctic fisheries resource management: Arctic Council 2002-2004, Nordfold: Forlaget Nora, Kvinneuniversitetet Nord , 2004, 89-100 p.Chapter in book (Other academic)
  • 1664.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Technology and the empowerment of women: examples from Norrbotten2004In: Industrial impact on natural and social environment: proceedings CAES' 2001, International interdisciplinary research education course, Kola Peninsula, Russia, 2-19 September 2001, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2004Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    2-19 September 2001 an innovative PhD course took place in the Kola Peninsula, NW Russia. The PhD course "Industrial Impact on Natural and Social Environment" is the second in the chain of interdisciplinary research education courses arranged by the Circumpolar Arctic Environmental Studies PhD Network (CAES Network: http://www.caesnetwork.cjb.net). The course topics covered by a team of internationally recognised researchers from the following disciplines: biology, ecology, geography, environmental management, anthropology, sociology, technology and human work sciences. The course program also includes contacts with local experts, administrators/politicians, and study visits to industries and local communities. Proceedings contain Course program and papers written by course participants

  • 1665.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Technology and the empowerment of women: examples from Norrbotten2002In: Taking wing: conference report, Ministry of social affairs and health , 2002Conference paper (Refereed)
  • 1666.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Tekniken som handarbete och teknikern som strateg: kvinnliga civilingenjörer1996In: Arbete, människa, miljö och Nordisk ergonomi, ISSN 1402-859X, no 2, 56-60 p.Article in journal (Other academic)
  • 1667.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Tekniskt sett av kvinnor: kvinnors examensarbeten på civil- och bergsingenjörsutbildningarna Tekniska Högskolan i Luleå 1971-19932000Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen är en monografi uppbyggd kring frågan ”Vad är teknik?”. Syftet är att skapa inblick om teknik sett ur kvinnors perspektiv. Hur ser resultaten av kvinnliga ingenjörers arbete ut? Vi vet oerhört lite om detta! Det är också ett viktigt delprojekt att pröva möjligheterna till en utveckling av feminismens forskande om teknologi, ingenjörsarbete, och kvinnor som tekniker, till feministisk forskning inom det tekniska området och civilingenjörsyrket. Utgångspunkten är att det är yrkets redskap (antaganden, symbolsystem, procedurer) som måste omskapas om yrket ska förändras. Är något sådant möjligt? I avhandlingen, som främst baseras på kvalitativa metoder refereras till källmaterial enligt följande: Examensarbeten med kvinnliga teknologer som författare, Tekniska Högskolan i Luleå (LuTH) 1971-1993. Studie av struktur och innehåll som helhet och med avseende på text, grafik och bild utförd 1994-1999. Studien inkluderar sammanställning av källförteckning. Intervjuer kring examensarbeten, teknik och yrke: nio kvinnor utbildade vid Tekniska Högskolan i Luleå 1971-1993. Två till tre gånger upprepade individuella intervjuer utförda hösten och vintern 1996-1997. Intervjuerna fokuserade mot innebörd i examensarbetets innehåll och utförande, sett och kontextualiserat genom olika tids- och livsloppsperspektiv. Ovanstående egna forskningsmaterial kompletteras av litteraturstudier angående civilingenjörsyrket med avseende på kvinnors inträde och andel, samt angående Tekniska Högskolan i Luleå, dess tillkomst och institutionella samt lokala kontext. Avhandlingen studerar uttryckssätt och innehåll i examensarbetenas titlar och illustrationer. Examensarbetenas titlar visar på vissa språkliga preferenser; en inriktning mot språklig specialisering, ett flitigt användande av specialbenämningar och omnämnandet av områdesspecifika artefakter.Det finns några saker som inte ingår i examensarbetenas titlar, men som annars är vanliga bland människor att tala om och att skriftligt notera: anknytning i tid, plats och till människor. Språkbruket är torrt och sakligt; neutralt. Orden bra och dåligt eller dess synonymer står inte att finna i examensarbetenas titlar. Men detta innebär inte att värdeanknytningar saknas; områdesspecifika (subkulturella) värdemeddelanden finns, och mest frekvent förmedlas dessa genom benämningar av artefakter och anknytande till organisationer.Bland examensarbetena och mest frekvent i examensarbetenas omslagsillustrationer finns också vad som kan betraktas som utmaningar mot och omdefinitioner av vad teknik ”är”. Speciellt illustrationerna erbjuder en teknisk pluralism, som visar på olika sätt att tolka hur den utbildade teknikerns representation av problembilder och verklighet ska utformas. Genom de matematiska, grafiska och av metall tillverkade artefakter som dominerar i examensarbetena är de kvinnliga luleåteknologernas examensarbeten ansatser till en omtolkning av kvinnlighet. Exempelvis examensarbetet Noshjulstyrning till JAS 39 Gripen är inte originellt till sin art som examensarbete. Men som benämning för en kvinnas arbete, och som egenidentifikation av en kvinna, är det en omtolkning av kön. Ramarna inom vilka omtolkningarna sker, sätter dock frågetecken för hur de ska förstås. Den tekniska kompetensen och kontakten med den tekniska fronten har historiskt spridits bland män i nätverk av både formella och informella sammanhang och relationer. Det finns ytterst få tecken i intervjuer och examensarbeten som tyder på en interaktion bland kvinnorna med sammanhang utanför de organisationer som redan äger en hög tekniknivå; arbetsgivarna. Självständighetssträvan genom den tekniska kompetensen kanaliseras i överväldigande hög grad på ett till arbetsgivarna knutet sätt, och intervjuerna ger inte anledning att tro att avgörande förändringar sker i formell utbildning så att kvinnor i teknisk utbildning integreras i dessa informella sammanhang. Bilden blir att det kvinnliga teknikerskapet innebär något relativt insnävat och institutionellt kontrollerat. Tecken på teknikspridning till och genom informella relationer, eller sett till de tekniska institutionerna nyskapade relationer, förekommer i det som intervjuerna berättar, men endast sparsamt. Detta skulle kunna förklaras med en begränsad tillgång till mäns informella tekniska relationer (men där en förtrogenhet med mopeder, bilar osv ger tillhörighet), tillsammans med att kvinnor inte har egna informella teknikrelationer. I inget fall har ett examensarbete skrivits av minoritetsperson på något av de minoritetsspråk som har regional hemvist i Luleås omnejd. Också på andra sätt framstår Luleå Norrbotten och norra Norrland mest genom sin frånvaro; platserna och deras människor och människornas kulturer och språk blir underligt frånvarande i den regionalpolitiska etableringen ”Tekniska Högskolan i Luleå”. En tystnad om platsen Luleå i den tekniska praktiken på LuTH, står i kontrast till hur aktivt de intervjuade kvinnorna förhåller sig till platser, och hur icke utbytbara de olika platserna är i deras berättelser.

  • 1668.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    The impact of women on engineering: a study of female engineering students' thesis topics2002In: International Journal of Engineering ,Science and Innovative Technology, ISSN 0949-149X, E-ISSN 2277-3754, Vol. 18, no 4, 458-464 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    With a focus on technological practice, this paper detects and discusses changes that arose-or did not arise-as Swedish women entered engineering across a broader front. For this analysis, quantitative and qualitative data are related. A specifically new empirical source for the purpose of gender and technology studies is explored and described, namely M.Sc. theses by women engineering students. The conclusion is that the technology displayed in the women's theses does not differ from engineering science in general

  • 1669.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Told by the titles: gender and regional aspects of Luleå university of technology2007Conference paper (Other academic)
  • 1670.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Två ingenjörsarbeten1998In: Kvinnoforskningsnytt : nyhetsblad från Centrum för kvinnoforskning, Luleå tekniska universitet, ISSN 1401-5390, no 3, 4-8 p.Article in journal (Other academic)
  • 1671.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    What does the word technology mean?: interviews with five Swedish women who ar engineers1996In: Advances in applied ergonomics.: proceedings of the 1st international conference on applied ergonomics / [ed] Ahmet F Özok; Gavriel Salvendy, Istanbul: USA Publ. Corp. , 1996Conference paper (Refereed)
  • 1672.
    Udén, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Women and ICT development in the arctic2007In: Technology, Social Process and Gender in the Information Society: February 5-6, 2007 in Mysore, India, IT for change , 2007Conference paper (Other academic)
  • 1673.
    Udén, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Andersson, Maria
    Luleå University of Technology, Department of Health Sciences, Gemensamt HLV.
    Jansson, Anna
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Vård- och omsorgspersonal medverkar i teknikutveckling modell: vägen till en rimlig modell2015Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Användarmedverkan i teknikutveckling kan både ses utifrån demokratiska potentialer och som en kommersiell investering – ett sätt att förkorta ledtid från idé till produkt. Användarmedverkan kan också uppfattas som ett sätt att kvalitetssäkra en utvecklingsprocess. Inom vård och omsorg involveras idag vårdtagare, anhöriga och vårdgivare i en ”boom” kring eHälsa och digitala applikationer och tjänster för vård och omsorg. Det vi kallar en ”boom” kan förväntas sträcka sig över ett antal år innan branschen stabiliserats. Inom denna ”boom” har – med offentliga aktörer som påskyndare – ”användarmedverkan” i teknikutveckling från vård- och omsorgspersonalens sida närmast institutionaliserats. Frågan är, i tidens vurm för deltagande och bottom-upprocesser, hur ”användarens” intressen tillvaratas när deltagande blir en arbetsuppgift? Och vilka är ”användarens” intressen? Deltagande, även kallad interaktiv forskning (med flera begrepp) innehåller instruktioner för demokratiska förhållningssätt, som ger utrymme för den senare frågan att besvaras i varje konkret sammanhang. Men kriterierna för att tillämpa de här instruktionerna är inte med nödvändighet uppfyllda i den stora gruppen forsknings- och innovationsprojekt där personal ”på golvet” involveras. Med (semi)institutionaliseringen av deltagande metoder flyttar den springande punkten från att röra forsknings- och utvecklingsmetod till arbetsorganisation, och här specifikt hur vård- och omsorgspersonalens deltagande organiseras. Vi är här intresserade av hur ”medverkan” i teknikutveckling inom vård och omsorg hanteras idag – och hur den bör hanteras om man ser till vård/omsorgspersonalens intressen. Till att börja med är det värdefullt att skapa en plattform för problematisering, och syftet med vårt inlägg här är att föreslå en sådan modell.

  • 1674.
    Udén, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Doria, Avri
    Technology producers meeting indigenous users: the case of Sámi network connectivity2007In: International Journal of Agricultural Resources, Governance and Ecology, ISSN 1462-4605, E-ISSN 1741-5004, Vol. 6, no 6, 693-705 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we use the case of an internet connectivity project in Scandinavia, Sámi Network Connectivity (SNC), as a means to investigate the impulses which designing a network for a semi nomadic population, gives to network design, and to policy making. Thus, we regard the diffusion of innovations as something, which affects not only the culture of technology users but also that of technology producers. Manuel Castells argues that the cultural heritage imprinted in the Information and Communication Technology (ICT) sector's technical design and social organisation has developed as a result of interaction between large, hierarchical institutions on the one hand and the radical thinking of the 1960s on the other and. The conceptual congruence between internet experts and the user community displayed in SNC may so be explained. We suggest that due to discourses that surrounded senior ICT professionals during their youth, there is a preparation for a nomadic scenario within the ICT sector as such.

  • 1675.
    Udén, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Doria, Avri
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences.
    Näslund, John
    Fransson, Barbro
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences.
    Project: Networking for Communications Challenged Communities: Architecture, Test Beds and Innovative Alliances2008Other (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 1676.
    Udén, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Doria, Avri
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Theodorsen, Arne-Wilhelm
    Luleå tekniska universitet.
    Sjursen, Sigurd
    Luleå tekniska universitet.
    Anywhere? Anytime?: the Northern challenge to ICT developers2006In: ICT - tools for providing information, advice and services for rural SMEs?: seminar proceedings / [ed] Anne Matilainen, Aleksanteri Institute , 2006, 50-56 p.Conference paper (Refereed)
  • 1677.
    Udén, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Grøttum, Karl Johan
    Sjursen, Sigurd
    Realizing delay tolerant networking as access enabler: services arizing in new realms and the driving applications2009Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    There are many locations that are not within reach, or at least not within affordable reach, of the optical fibres, copper cables, radio waves or even satellite links that make up the physical infrastructure of the world's networks. This makes a true challenge for the Future Internet. One of the new technologies currently being investigated as one possible enabler is Delay Tolerant Networking (DTN), the future standardization of which is prepared in the DTN research group, DTNRG, within the realms of IETF/IRTF. Providing applications that exploit these advances is generally perceived as vital to getting these advances out into the field. It is a reasonable assumption that the applications that are the presently most used in the "normal" internet will continue to be of most importance also in hitherto not ICT covered areas. But, for local SMEs the rational may rather be development of specialized services that increase the efficiency and market potentials for their activities in remote locations.

  • 1678.
    Udén, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Jimenez-Leube, Javier
    Universidad Politécnica de Madrid.
    Zazo-Bello, Santiago
    Universidad Politécnica de Madrid.
    Gonzalez-Bris, Carlos
    Universidad Politécnica de Madrid.
    Guillén, Javier
    Albentia Systems, S.A..
    Temporary access for nomadic scenarios: comparison of established and experimental solutions for extraordinary socio-economic settings in southern and northernmost Europe2009Conference paper (Other academic)
  • 1679.
    Udén, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Johansson, Anders W.
    Mälardalens högskola.
    A critical perspective on equality and innovation assessment and measurement2008In: 2008 International Council for Small Business World Conference: June 22-25 2008, Halifax, Nova Scotia, Canada, ICSB , 2008Conference paper (Refereed)
  • 1680.
    Udén, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Johansson, Anders W.
    Mälardalens högskola.
    Lindberg, Malin
    Stenmark, Lina
    Mälardalens högskola.
    Lyftet: forskning om kvinnors företagande och initiativ i innovationssystem2008Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Slutrapport för projektet Lyftet. Lyftet har haft sin bas i två forskningsmiljöer, en vid Luleå tekniska universitet och en vid Mälardalens högskola. Vid båda dessa miljöer har man sedan ett flertal år bedrivit forskning kring, och även konkret utvecklingssamarbete med, lokala projekt och initiativ där kvinnor haft drivande roller i innovationsinriktat arbete, med bas i norra Norrland, Södermanland och Västmanland. Slutrapporten - som är kort och håller fram huvuddragen i Lyftets resultat - är uppdelad så att var och en av projektets fyra forskare haft några sidor till förfogande att själv bestämma innehållet. Projektets forskare har olika bakgrund, och har delvis intresserat sig för olika vägar att teoretisera Lyftets forskningsmaterial. Mångfalden i stil och perspektiv stimulerar till vidare utveckling. För mer fylliga vetenskapliga och debatterande resultatredovisningar finns läshänvisningar till publicerade och i några fall kommande publikationer inklusive två doktorsavhandlingar som planeras till 2010. Rapportens teman är; Information och brist på information; Kvinnor, teknik och innovationssystem; Uppväga eller spä på marknadens brister?: Samhällets roll i teori och praktik; Entreprenörskapsdiskursens historiska rötter; Behovet av en kritisk emancipatorisk forskning; Prioriteringsmönster i Sveriges innovationspolitik; Resurscentrum som innovationssystem; Quattro helix; Innovationsinnehåll; Att synliggöra andra perspektiv; I skärningspunkten mellan tre perspektiv; Mätande i fokus; Intersektionalitet

  • 1681.
    Udén, Maria K.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Implementing feminist theory in engineering: obstacles within the gender studies tradition2017In: European Journal of Engineering Education, ISSN 0304-3797, E-ISSN 1469-5898, Vol. 42, no 3, 336-348 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Scholars have noted that there is hesitation to utilise findings from gender studies in engineering education. Issues within gender studies may be part of the matching problem. Debates concerning two concepts for new engineering paradigms are investigated: care and heterogeneity. Their appeals and the respective complications which they tend to be associated with are revisited. Two examples are explored in detail. The tensions revealed lead to the contents of technical work. More social sciences content in engineering education is sometimes suggested, as a way to support more humane approaches. But, if the calculations that decide how many bolts of what dimension are to be put where are ‘masculinist reductionism’, it still remains that someone will have to do those calculations. Is emphasis on social issues really what we want from engineers?

  • 1682.
    Udén, Maria
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Martín, Ana Maria
    Universidad Politécnica de Madrid.
    Future Internet scenarios to further the art of feminist technology creation2013Conference paper (Other academic)
  • 1683. Uhlin, I.
    et al.
    Hänninger, A.
    Samuelsson, Björn
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Framtidens rörläggning: en studie av förbättrade åtgärder vid ledningsarbeten : [FoU rapport]1994Report (Other academic)
  • 1684.
    Van Dal, Victor H.P.
    et al.
    Edge Hill University.
    Wass, Malin
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    First- and Second-Language Learnability Explained by Orthographic Depth and Orthographic Learning: A 'Natural' Scandinavian Experiment2017In: Scientific Studies of Reading, ISSN 1088-8438, E-ISSN 1532-799X, Vol. 21, no 1, 46-59 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Effects of orthographic depth on orthographic learning ability were examined in 10- to 13-year-old children who learnt to read in similar orthographies differing in orthographic depth, defined as consistency of grapheme-to-phoneme correspondences. Danish children who learnt to read a deep orthography underperformed their Swedish counterparts who acquired a shallow orthography on vocabulary, phonological working memory, orthographic learning ability, and a range of first-language (L1: Danish/Swedish) and second-language (L2: English as a foreign language) measures. Orthographic learning ability explained over and above vocabulary and phonological working memory the better performance of Swedish children in comparison with Danish children on L1 reading accuracy and fluency, spelling, and visual word familiarity. With respect to L2 learning, orthographic learning ability determined spelling and visual word familiarity over and above L2 vocabulary and phonological working memory. It is concluded that shallow orthographies promote orthographic learning ability more efficiently than deep orthographies.

  • 1685. Waara, Peter
    et al.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Österberg, Lars
    Alltjämt många manliga män2006Report (Other academic)
  • 1686. Waara, Peter
    et al.
    Berglund, Leif
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Soudunsaari, Leena
    Koskimäki, Ville
    How people regard the mine establishment in Kaunisvaara, Tapuli and Hannukainen areas2008Report (Other academic)
  • 1687.
    Wamala, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Does IT count?: complexities between access to and use of information technologies among Uganda's farmers2010Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Drawn from a year of ethnographic fieldwork among farmers in Uganda, this study engages with developing an understanding on how access to and use of media and information technologies are negotiated in their separate profiles. Oftentimes the two entities, access and use, are laminated into one statistical representation, depicting both terms as either use or access. However, these terms are nodal points in two discourses and should not by necessity be understood as one. Media and information technologies in the current study refer to computers/internet and mobile phones which are situated in the information technologies part of the phrase. Radios, newspapers and television form part of the media phrase. Access to information carries similar weight as having access to other crucial resources such as land and capital for the farmer, which is why media and information technologies which have the ability to deliver information in real time are encouraged for Uganda's farmers by development efforts.Agriculture is Uganda's economic bedrock and is a practice that Ugandans identify with. Situating a study of access to and use of media and information technologies in this sector may give an indication of the diffusion process of the media and information technologies among Ugandans. Uganda like other developing regions are encouraged to adapt the use of media and information technologies, particularly the Internet, in light of the socioeconomic progress, associated with the ability to use the information from this medium towards self-progression. This study is partly motivated by the requests for more studies that give an indication to what level socioeconomic progress can be measured in line with access to information from media and information technologies. The methods that informed this research include interviews, observations, survey research methods and focus group discussions. Farmers in the eastern, northern and central regions of Uganda informed this research. The farmers were initially asked what information sources were available to them with regards to their farming practices. This question produced a range of responses and from the responses an indication of where farmers locate media and information technologies was analysed. It was also possible to discern that a positive influence on the farming practices can be traced to use of information from the media and information technologies. From the descriptions given by the farmers as well as the observations made, the social environment in which the media and information technologies operate is influential towards the farmer's relationship with the technology. As farmers' negotiated access and use in very innovative ways in light of the fact that the communications infrastructure is still developing specific relations with the technologies emerged. For example the search for signals for radios and mobile phones in some of the rural areas may require tree-climbing or going up a hill. Women are culturally barred from some of these practices deemed to be uncouth and unflattering for the pious nature of women. The technologies for which signals must be sought gain an inherently masculine symbolism to which women enjoy limited associations. In this case having access to the physical device, may not always result in women being able to use the radio or mobile phone. Critically analysing access in this way also brings to question who a user is. Because access and use require various social negotiations, this brings forth the understanding that technology is culturally embedded. The current research gives specific focus to gender, at the same time as it is acknowledged that gender intersects with other social categories such as age and ethnicity and aims to contribute to studies that give attention to the cultural embeddedness of gender and technology from a development perspective.

  • 1688.
    Wamala, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    'I have to show an "I can" attitude': social enactments of gender and technology in mobile telephony communication practices2010Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Intentional Missed calling referred to as beeping through the mobile phone, is a phenomenon that has taken the African continent by storm. Giving specific attention to relational beeps, this study analyses the practice through an intersectional theoretical lens, revealing a practice deeply imbued with social categorical orders. A year of ethnographic study in Uganda (2008) informed this study. Document analyses and twenty-three conversational interviews with friends, family and acquaintances with whom rapport had been established socio-culturally contextualised the rules associated with the practice prior to qualitative interviews with fifty three university students and recent graduates (20-28). Targeting young dating couples the focus on gender highlights complex rules to the practice that may deter some of the informants in this study from beeping. The same informants basing on other social relationships such as kinships can be found to engage in the same activity. Beeping is therefore a multilayered exercise that each individual at some socio-relational level engages in. It is the relationship to the beep recipient that negotiates this practice. The current study offers as a contribution to existing beeping analyses, an intersectional understanding of this practice. This study differs from previous beeping research, by analysing different gender-based negotiations that confront beeping practices. Mapping local, diverse expressions of masculinities and femininities at the intersection of beeping activities the study offers some recommendations on how Information Communication Technologies (ICT) in general can be useful signals of understanding sociological order.

  • 1689.
    Wamala, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Internet governance: a gender and development perspective2008In: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, Vol. 1, no 1, 15-19 p.Article in journal (Other academic)
  • 1690.
    Wamala, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Lived experiences of technology: challenging statistical representations with impact indicators in data on internet use in Swaziland2009In: Current strands of thought and work in progress at the division for Gender and Technology, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2009, 51-75 p.Chapter in book (Other academic)
  • 1691.
    Wamala, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Migrating to the information society: Swazi women's lived experiences of technology2007In: 2007 Annual meeting : Society for Social Studies of Science: October 11-13, Montreal, Canada, 2007, 572- p.Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Within development, Gender and Information Communication Technologies (ICT)contextualizes feminist cultural studies. For Swaziland, a small kingdom in SouthernAfrica, gender and ICT is approached from the perspective of empowering those whohave no access or are impaired by some social or other impediment. My researchdiffracts from this angle and instead focuses on those who are using technology, andanalyses their experiences with the hindsight of enlightening future projects on how tobest lure more offline social actors to migrate to the information society.The study of Gender and Technology has produced interesting analogies that havecreated what theorists such as Berg & Lie (1995) call constructive tensions within genderand technology studies from a science and technology studies (STS) perspective.Theorists such as Everts Saskia (1998), Cockburn (1994) and Butler (1990) have beenuseful in analysing the different relationship women have with technology.Researching/analysing the gender and technology relationship from a developmentperspective, I have not so much focused on women being denied access due to varioussocial impediments such as their gender role requirements, illiteracy, poverty and theirsocial standings. I look at women who are using technology, women who are embracingICT use, to understand the unique relationship women in Swaziland have with ICTspecifically women graduates in professional jobs. It is my aim to diffract from theobvious notion of women being gendered and hence experiencing hardships because of it.

  • 1692.
    Wamala, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    New approaches to gender and technology studies from a development perspective: women's lived experiences of technology in Swaziland2007In: Science & Technology in Society: An interdisciplinary Graduate Student Conference: March 31 - April 1, 2007, Washington DC, 2007Conference paper (Other academic)
  • 1693.
    Wamala, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    New approaches to gender and technology studies from a development perspective: women's lived experiences of technology in Swaziland2007Conference paper (Other academic)
  • 1694.
    Wamala, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Social role of academic networks towards emerging information societies: Swaziland as a case study2006In: Open access 2006: 4th International Workshop on Open Access, Stockholm, 12-14 December 2006, 2006Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Even with education, women in Swaziland continue to face social barriers that impact their level of use or enjoyment of Information Communication Technologies. Development of an ‘all inclusive' knowledge based society in Swaziland may only become a reality if the social and cultural experiences of the local actors are taken into consideration.This paper focuses on the query how academic networks can help improve living conditions for people in developing regions. The data used in this paper was gathered using both quantitative and qualitative methods, and specific problem areas were identified in the process. In order to address the issues highlighted from the research, this paper proposes the concept of Interactive Research (IR) for Academic Networks to aid emerging Information societies. IR calls for conducting research with and not on participants in their unique circumstances, such that while creating a learning social changing process for the participants, the researcher in turn has the opportunity of creating new knowledges while being immersed in the research process. In using the concept of IR this paper also proposes that the situation in Swaziland can be seen in a generalised context for developing regions.

  • 1695.
    Wamala, Caroline
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    The social enactments of gender and technology in mobile telephony communication practices: the case of Uganda2010Conference paper (Other academic)
  • 1696.
    Wang, E.
    et al.
    Luleå University of Technology.
    Bourcherat, P.
    British Telecom Research Laboratories.
    Shahnavaz, Houshang
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Sahlin, C.
    National Defence Research Establishment.
    Hedman, L.
    Swedish telecom.
    A verification of the evaluation tools for evaluating multi-media co-operative authoring emulation1990In: International conference on Integrated Broadband Services and Networks: 15 - 18 October 1990, London: Institution of Engineering and Technology, 1990, 335-340 p.Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    For the development of integrated broadband communication (IBC) services, the usability of the system is one of the main factors which contribute to the success of the system. This paper describes and discusses the preliminary results of a multi-author multi-media authoring pilot study which was carried out to verifying the candidate evaluation tools to ensure that these tools can be used for evaluating the yet-to-be specified candidate usability principles for IBC services. Based on the assumed usability characteristics, evaluation tools (observation, questionnaires, interview, and objective data recording) were developed and tested. It is suggested that several evaluation tools should be used for complementing each other and accomplishing a more complete and accurate evaluation

  • 1697. Wang, E.
    et al.
    Shahnavaz, Houshang
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    A methodology for usability evaluation of advanced computer system1989Conference paper (Other academic)
  • 1698. Wang, E.
    et al.
    Shahnavaz, Houshang
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Usability aspects of hypermedia application: citizen information services within public sectors (MISO) : a case study1990In: Human-computer interaction, INTERACT '90: proceedings of the IFIP TC 13 third International Conference on Human-Computer Interaction, held in Cambridge, U.K., 27-31 August, 1990 / [ed] Dan Diaper, Elsevier, 1990Conference paper (Refereed)
  • 1699.
    Wang, Hua-Chen
    et al.
    Macquarie University.
    Wass, Malin
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Castles, Anne
    Macquarie University.
    Paired-Associate Learning Ability Accounts for Unique Variance in Orthographic Learning2017In: Scientific Studies of Reading, ISSN 1088-8438, E-ISSN 1532-799X, Vol. 21, no 1, 5-16 p.Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Paired-associate learning is a dynamic measure of the ability to form new linksbetween two items. This study aimed to investigate whether paired-associatelearning ability is associated with success in orthographic learning, and if so,whether it accounts for unique variance beyond phonological decoding abilityand orthographic knowledge. A group of 63 children ages 8–10 completed anorthographic learning task and three types of paired-associate learning task:visual–visual, visual–verbal, and verbal–verbal. The results showed that bothvisual–verbal and verbal–verbal (but not visual–visual) paired-associate learningability were associated with success in learning the spellings of novel words.Moreover, hierarchical regression analyses showed that visual–verbal pairedassociatelearning predicted orthographic learning even after phonologicaldecoding skill and existing orthographic knowledge had been accounted for.We propose that paired-associate learning abilitymay be one of the underlyingmechanisms of orthographic learning, facilitating the connection between thephonology and orthographic representation of a word. 

  • 1700.
    Weihed, Pär
    et al.
    Luleå University of Technology, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering, Geosciences and Environmental Engineering.
    Greberg, Jenny
    Luleå University of Technology, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering, Mining and Geotechnical Engineering.
    Björkman, Bo
    Luleå University of Technology, Department of Civil, Environmental and Natural Resources Engineering, Minerals and Metallurgical Engineering.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Andersson, Eira
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Fältholm, Ylva
    Luleå University of Technology, Department of Business Administration, Technology and Social Sciences, Human Work Science.
    Bäckblom, Göran
    LKAB, Sverige.
    Project: Strategic Research and Innovation Agenda for the Swedish Mining and Metal Producing Industry2014Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Developing the Strategic Research and Innovation Agenda for the Swedish Mining and Metal Producing Industry, for the years 2013-2030.

3132333435 1651 - 1700 of 1740
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf