Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 1599
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bykachev, Kirsi
    et al.
    University of Eastern Finland.
    Tossavainen, Kerttu
    University of Eastern Finland.
    Kumpulainen, Kirsti
    University of Eastern Finland.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lindgren, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Wilson, Philip
    University of Aberdeen.
    Bjørvig, Siri
    University Hospital of North Norway.
    Borgen, Morten
    University Hospital of North Norway.
    Multi-professional collaboration and consultation: Improving child and adolescent psychiatry with eHealth2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 202.
    Bykachev, Kirsi
    et al.
    University of Eastern Finland.
    Tossavainen, Kerttu
    University of Eastern Finland.
    Kumpulainen, Kirsti
    University of Eastern Finland.
    Wilson, Philip
    University of Aberdeen.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lindgren, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bjørvig, Siri
    University Hospital of North Norway.
    Borgen, Morten
    University Hospital of North Norway.
    Improving psychiatry services for children and adolescents with eHealth in peripheral areas2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 203.
    Byqvist, Julia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Forsberg, Frida
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    "Mitt barn är annorlunda": Föräldrars upplevelser av att leva med barn med autism2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Autism är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som årligen drabbar omkring 100-200 barn i Sverige. För sjuksköterskan är det viktigt att ha förståelse för föräldrarnas upplevelser och barnets problematik. Genom denna litteraturstudie kan en fördjupad kunskap och förståelse genereras vilket kan leda till att sjuksköterskor kan skapa en bättre omvårdnadsrelation till föräldrar med barn som har autism. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn med autism. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med narrativ ansats av tre självbiografier utfördes. Resultat: Fem kategorier framkom och presenterades: att ha misstankar om att något är annorlunda, att leva i förnekelse inför sig själv eller andra, att känna sig otillräcklig för sitt barn och söka kunskap, att känna sig dömd av människor i omgivningen samt att känna lättnad och ha en fungerande vardag. Diskussion: Föräldrar till barn med autism kan känna sig dömda och stigmatiserade av människor i omgivningen och som sjuksköterska är det viktigt att inte bidra till att förstärka dessa känslor. Det är även viktigt att som sjuksköterska ha en medvetenhet om att även flickor kan ha autism och att detta lätt kan förbises, då diagnosen är vanligare hos pojkar. Slutsats: När ett barn drabbas av autism påverkas hela familjen och att som förälder leva med ett barn med autism kan vara oerhört påfrestande på olika sätt. Mer forskning behövs inom området och framförallt om varför flickor i större utsträckning inte får sin diagnos i tid.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 204.
    Bäcklund, Iris
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Åhl Nilsson, Minna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Kvinnors upplevelse av sin livssituation efter en mastektomi vid bröstcancer2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen idag bland kvinnor där ungefär 1 miljon drabbas varje år. En av behandlingsmetoderna mot bröstcancer är mastektomi. Mastektomi är en kroppsförändrande operation vars innebörd är att kvinnan förlorar det ena eller båda brösten för att avlägsna brösttumörer, vilket medför att kvinnan kan behöva anpassa sitt liv i många aspekter Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av sin livsituation efter en mastekomi vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien hade en kvalitativ deign med manifest innehållsanalys där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: resultatet av litteraturstudien presenteras i fem kategorier, Sorg och saknad över att förlora en del av sig själv, Förändrad kroppsbild och upplevelse av kvinnlighet, Begränsat dagligt liv och förändrade relationer, Betydelsefullt att få stöd, Strategier för att hantera den nya situation var betydelsefullt. Resultatet visade att mastektomin orsakade många känslomässiga reaktioner och kvinnor upplevde att de hade blivit ifråntagna en bit av sig själva. Kvinnor upplevde en förlust av sin kvinnliga idenitet och en förändrad självbild, kroppsuppfattning, relationer och sexualitet till följd av mastektomin. Kvinnor upplevde att stödet från partnern, familj, vänner och vårdpersonal, supportgrupper eller religiösa samfund hade en betydande roll i situationen. Slutsats: En djupare förståelse för kvinnors upplevelse av sin livssituation efter en mastekomi vid bröstcancer kan öka kunskapen hos sjuksköterskan för att tillämpa ett personcenterat förhållningsätt där kvinnors individuella behov tillgodoses.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 205.
    Bäckström, Josefin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Medical Sciences, Psychiatry, Uppsala University, SE-751 85 Uppsala, Sweden.
    Pöder, Ulrika
    Department of Public Health and Caring Sciences, Caring Sciences, Uppsala University, SE-751 22 Uppsala, Sweden.
    Karlsson, Ann-Christin
    Department of Public Health and Caring Sciences, Caring Sciences, Uppsala University, SE-751 22 Uppsala, Sweden.
    I Was Merely a Brick in the Game: A Qualitative Study on Registered Nurses’ Reasons for Quitting Their Jobs in Hospitals2024Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, artikkel-id 6662802Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim was to explore why registered nurses (RNs) in Sweden choose to quit their jobs in hospitals, also in relation to experienced patient safety. Previous research has shown that nurse turnover, especially in hospital settings, is a serious challenge for society and health care globally. Insufficient staffing of RNs is linked to poorer patient outcomes and a general patient safety at risk. It is, therefore, important to continually explore how nurses describe their reasons for quitting their jobs. The study was conducted using a qualitative descriptive design, based on 11 semistructured interviews with RNs. The analysis generated four categories describing the results: Feeling that the profession is not valued; Psychological and physical symptoms related to work; An insufficient and unsupportive organization; and Unsatisfying leadership and teamwork. Specifically, the RNs participating in this study described a range of reasons for quitting, where the feeling of not being valued and treated as a respected and autonomous profession was a common thread throughout the results. RNs experienced that, overall, the insufficient work conditions, also resulting in lower patient safety, ultimately led to their decision to quit. The findings highlight the crucial need for employers to develop working conditions for RNs, to make sure that the profession is valued according to professional standards and provide the potential for autonomous nursing practice. To reduce nurse turnover, and instead attract and retain nurses, leadership and management in nursing need to be adjusted to meet the demands of a modern academic profession.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 206.
    Bäckström, Marice
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Leijon-Sundqvist, Katarina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Lundvall, Liselott
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Radiology, Linköping University Hospital, Linköping, Sweden; Department of Radiology, Västerviks Hospital, Västervik, Sweden.
    Jonsson, K.
    Department of Nursing, Umeå University, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    On the edge of decision-making in trauma care: A focus group study on radiographers’ experiences of interprofessional collaboration2023Inngår i: Radiography, ISSN 1078-8174, E-ISSN 1532-2831, Vol. 29, nr 6, s. 1123-1129Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: The temporary trauma teams in trauma alerts consist of a diverse group of unique professionals requiring interprofessional collaboration and coordination to achieve efficient, high-quality care. The uncertain situation and complex care environment impose high demands on team dynamics such as individual attitudes and team behaviours. Within interprofessional teams, interaction and coordination reflect the collective success of collaboration and the achievement of goals. Interactions with radiographers have increased in trauma teams given computed tomography's prominent role in providing crucial knowledge for decision-making in trauma care. This study aimed to explore radiographers' experiences of interprofessional collaboration during trauma alerts.

    Method: The study was designed with focus group methodology, including 17 radiographers participating in five focus groups, analysed with an inductive focus group analysis.

    Results: An overarching theme, “On the edge of decision-making”, emerged along with three sub-themes: “Feeling included requires acknowledgement”, “Exclusion precludes shared knowledge”, and “Experience and mutual awareness facilitate team interaction”.

    Conclusions: Interprofessional collaboration from the radiographer's perspective within trauma teams requires a sense of inclusion and the ability to interact with the team. Exclusion from vital decision-making obstructs radiographers' comprehension of situations and thereby the interdependence in interprofessional collaboration. Implications for practice: Common platforms are needed for knowledge sharing and team practices, including radiographers’ areas of responsibility and relational coordination to foster interprofessional relationships. Through these means interdependence through awareness and shared knowledge can be facilitated on trauma teams.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 207.
    Bäckström, Moa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Isaksson, Tova
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Upplevelser av att leva med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige, med en överrepresentation i glesbygd. Kardiovaskulär sjukdom innebär ofta besvärliga symptom och livslång behandling vilket kan påverka den drabbades hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och resulterade i 17 artiklar. Dessa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats enligt Bengtsson (2016). Resultat: Analysprocessen resulterade i fem slutkategorier “Kunskap om sjukdomen skapar trygghet och förutsättningar för att främja sin egen hälsa”, “brist på personliga och lokala resurser påverkar hälsan negativt”, “socialt stöd i glesbygd främjar återhämtning och skapar trygghet”, “bristande stöd av vårdpersonal leder till försämrad tillit och oro” samt “begränsningar och förändringar till följd av sjukdomen leder till en känslomässig utmaning och ensamhet”. Resultatet visade att det fanns en vilja hos dessa människor att ta hand om sin hälsa. Då var sjukdomsrelaterad kunskap och gott socialt stöd från anhöriga, sociala sammanhang och vårdpersonal faktorer som främjade den möjligheten. Samtidigt fanns faktorer kopplat till sjukdomen och att vara bosatt i glesbygd som påverkade hälsan negativt och försvårade möjligheten till återhämtning och hälsa. Det var brist på kunskap kring sin sjukdom, brist på personliga och lokala resurser samt bristande stöd av vårdpersonal som framkom som hinder för en god hälsa. Bristande kunskap påverkade egenvården, brist på resurser gjorde det svårt att få tillgång till nödvändig vård och bristande stöd av vårdpersonal skapade oro när man befann sig i en känslomässigt jobbig och ensam situation i att lära sig leva med en sjukdom som kunde innebära begränsningar och förändringar av livet. Slutsatser: Genom att sjuksköterskan har en medvetenhet kring miljöns betydelse i ett omvårdnadsperspektiv kan hälsan främjas för de som lever med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Börjesson, Kristoffer
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vallius, Tero
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vad sjuksköterskor upplever som arbetsrelaterade stressfaktorer: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom omvårdnadsyrket. Stress kan ha en betydande inverkan på enskilda sjuksköterskors hälsa och deras förmåga att utföra uppgifter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad sjuksköterskor upplever som arbetsrelaterade stressfaktorer. Totalt inkluderades 11 artiklar från två databaser som svarade mot syftet, vilka sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt resulterade det i fyra slutkategorier: krävande arbetsförhållanden, bristande samarbete och kommunikation, att inte kunna påverka och inte bli respekterad i yrkeskunnandet samt obalans mellan ansvar och förmåga. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning, tidsbrist, bristande kommunikation mellan vårdpersonal och otillräckligt ledarskap som faktorer till stress och något som i sin tur kan påverka vårdkvaliteten. Resultatet ger kunskap om sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer på arbetet. Fynden visar att omvårdnadsarbete och organisationer behöver omstruktureras för att sjuksköterskor ska få en bättre arbetsmiljö.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 209.
    Cabrati, Gülcan
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hammar, Rebecka
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Patienters upplevelse av hemodialysbehandling: en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid kronisk njursjukdom är funktionen hos njurarna försämrad. Detta behandlas vanligtvis med hemodialys, som gör det arbete som njuren inte längre klarar av. Behandlingen är livslång och kräver mycket tid då det sker flera gånger i veckan. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hemodialysbehandling. Litteraturstudien innehållande tolv kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Samtliga artiklar var publicerade på engelska mellan 2009-2019 och hade hög respektive medel kvalitet. Resultatet är presenterat utifrån fyra kategorier: Att livet begränsas, som innebar att patienterna upplevde sig vara begränsade och hade brist på frihet. Att leva med en försvagad kropp, innebar att patienternas välbefinnande minskade på grund av behandlingens symtom såsom trötthet, svaghet och illamående. Att vara fast och inte ha valmöjligheter, innebar att dialysen var något patienterna behövde göra vare sig de ville eller inte och att de var beroende av behandlingen och fick ingen ledighet ifrån detta. Sist framkom att acceptera och vara gynnsamt inställd, som innebar att vissa patienter accepterat behandlingen, det fanns en tacksamhet till dialysen och behandlingen var anledningen till att de var vid liv. Denna litteraturstudien gav en ökad uppfattning om patienters upplevelser, det skulle kunna underlätta för vårdpersonal att bemöta patienten på ett professionellt sätt. Vidare forskning skulle kunna göras på KASAM kopplat till hemodialyspatienter samt vidare forskning på förbättringsarbeten inom vissa områden kring hemodialyspatienter. Exempelvis inom bemötandet samt någon slags form av sysselsättning som underlättar tiden på dialysavdelningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 210.
    Callas, Lisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Sahlström, Frida
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Personers upplevelser av att leva med en enterostomi2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En enterostomi är en konstgjord öppning i buken som avleder avföring från tarmen. Enterostomin kan vara kronisk eller reversibel och kan bli aktuell vid olika sjukdomstillstånd. Att få en livsförändrande sjukdom kan påverka personer både fysiskt och psykiskt. Personer som får en enterostomi står inför utmaningar som innefattar både läran om enterostomin och läran om att leva med den. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med en enterostomi Metod: Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, tretton vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev personers upplevelser av att leva med en enterostomi: En förändrad kropp som påverkar självbilden, Bli begränsad i vardagen, Oro för andras reaktioner, Behov av en stödjande omgivning, Återgå och anpassa sig till ett nytt liv. Slutsats: Det framkom att en del personer upplevde att enterostomin medförde en positiv livsförändring medan andra upplevde svårigheter med anpassning och begränsningar i vardagen. Sjuksköterskan har därför en viktig roll för att stödja personer till att återanpassa sig till livet med enterostomi, genom att ge relevant information, handledning och ett gott mentalt stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 211.
    Campo, Juan Carlos
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundin, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vårda en orolig patient vid en akut operation2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Oro är vanligt hos patienter som ska opereras, oavsett om det är en elektiv eller akut operation. Studier har visat att en bra relation mellan anestesisjuksköterskan och patienten preoperativt minskar oron hos patienten. En akut operation upplevs som stressande för patienten då denne inte kan påverka sin situation. Anestesisjuksköterskan är den som inför en akut operation ansvarar för patientens trygghet och säkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vårda en orolig patient vid en akut operation. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ändamålsenligt urval utfördes. Urvalskriterierna innefattade anestesisjuksköterskor med minst ett års erfarenhet på en operationsavdelning som bedriver akut verksamhet. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom i resultatet; Att ha kunskap om patientens tidigare erfarenheter, Att ta över ansvar för patient som är utelämnad, Att undvika felaktig och otillräcklig information och Att utforma personcentrerad information. Slutsats: Anestesisjuksköterskan behöver vara lyhörd och inkännande för att kunna anpassa sig till den unika individen. Med denna kunskap kan anestesisjuksköterskan bemöta oro genom att informera patienter på ett personcentrerat sätt utifrån deras villkor och önskemål. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 212.
    Carlström, Rebeccah
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ek, Susanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Transpersoners upplevelse av möten med hälso- & sjukvårdspersonal2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Tidigare forskning (folkhälsomyndigheten, 2016; Wurm, 2017) har påvisat brister i kunskap och bemötande mot HBTQ+ personer, men även positiva möten.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva transpersoners upplevelser av möten med hälso-& sjukvårdspersonal.

    Metod: Denna studie är baserad på enkäter där svarsfrekvensen var 24 stycken. En kvalitativ metod med öppna frågor valdes för att få beskrivande svar. Analysen mynnade ut i tre övergripande teman, att bli accepterad för den man är, att mötas med kunskap, varsamhet och lyhördhet och att mötas för sitt vårdbehov med respekt och utan fördomar.

    Resultat: Resultatet påvisar att det förekommer bra möten i vården även om det är var övervägande negativa. Detta beror på att transpersonerna upplever sig ifrågasatta, ej respekterade och har en känsla av att de behöver jobba hårdare än cispersoner för att få den hjälp de har rätt till. Analysen mynnade ut i tre övergripande teman, En förväntan att bli accepterad för den man är, En önskan att mötas med kunskap, varsamhet och lyhördhet och En önskan att mötas för sitt vårdbehov med respekt och utan fördomar.

    Slutsats: Slutsatsen som författarna tar i denna studie är att bemötandet kan bli bra om personalen visar en lyhördhet, en acceptans och öppenhet när de möter transpersoner. Studien visar också på att möten kan bli bra om personalen är påläst och inte ställer irrelevanta frågor under besöket. Det vill säga att personalen själva tar ansvar för att hitta den information de behöver istället för att fråga transpersonen.

  • 213.
    Carlström, Rebeccah
    et al.
    Psychiatric Outpatient Clinic, Örnsköldsvik Hospital, Örnsköldsvik, Sweden.
    Ek, Susanna
    Psychiatric Emergency Department, Vrinnevi Hospital, Region Östergötland, Norrköping, Sweden.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    ‘Treat me with respect’: transgender persons’ experiences of encounters with healthcare staff2021Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 35, nr 2, s. 600-607Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Transgender persons face barriers to health care including discrimination and lack of awareness by professionals. This study aimed to describe transgender persons’ experiences of encounters with healthcare staff.

    Methods

    Participants were recruited through postings in social media and on websites targeting people identifying as transgender. Through an online form, 21 people identifying as transgender provided written self‐reports. These were analysed using a method for inductive qualitative content analysis. The study was conducted in Sweden in 2018.

    Results

    The results describe transgender persons’ experiences and perceptions of encounters with healthcare staff in one theme: treat me with respect, and three main categories: accept me for who I am; treat me according to my needs; and meet me with competence .

    Conclusions

    Healthcare professionals can contribute in restoring and upholding transgender people’s trust in health care by accepting their identity and focusing on their healthcare needs while also being informed about transgender people’s needs and realities. A key point in this is recognising transgender person’s vulnerability to violations of dignity in relation to health care.

  • 214.
    Cettner, Nelly
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Forssén, Kajsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Upplevelsen av att ha en familjemedlem med Huntingtons sjukdom: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, obotlig sjukdom som leder till ett successivt ökande vårdbehov. Vårdpersonal kan ha svårt att tillgodose den sjukes komplexa behov och närstående kan vara ett stöd till personer med HS. Kroniska sjukdomar påverkar inte bara den sjuke, utan kan även påverka närståendes liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att ha en familjemedlem med Huntingtons sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Ett förändrat oförutsägbart beteende skapar otrygghet; Sjukdomen överskuggar närståendes livsutrymme; Oro för den sjukes framtid och sin egen; Stöd och strategier är viktigt för att orka med. Den sjukes förändrade beteende påverkade relationer och trygghet och närstående upplevde ökat ansvar vilket begränsade deras liv. Oro upplevdes för den sjuke, men även för sin egen risk att drabbas av HS. Situationen hanterades på olika sätt och det framkom olika behov av både praktiskt och känslomässigt stöd som inte alltid tillgodosågs. Slutsats: Utifrån närståendes omfattande utmaningar som framkom i studien har ett överhängande behov av stöd identifierats. Genom ett familjecentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskor stödja och inkludera närstående samtidigt som hela familjens hantering av situationen kan främjas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 215.
    Christensen, Carina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Upplevelser av vårdlidande hos personer som vårdats inom psykiatrisk heldygnsvård: Kvalitativ studie2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienters vårdlidande kan orsakas av det som görs eller inte görs av personal inom vården. En upplevelse av att inte bli förstådd av vårdpersonal orsakar vårdlidande med känslor av att bli sårad, avvisad och att inte bli trodd. Syftet: med denna studie var att beskriva deltagarnas upplevelser av vårdlidande inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod:Texterna till studien är hämtat från webbsidan psynlighet.se. där det finns ett stort antal publicerade berättelser från personer med erfarenhet från psykiatrisk heldygnsvård. Texterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Det resulterade i tre slutkategorier om deltagarnas vårdlidande; Att vården var en förvaring som inte bidrog till återhämtning, att inte bli sedd som en person och bli behandlad som luft och att hot leder till rädsla och maktlöshet. Slutsats: Vården upplevdes inte som professionell då det saknades individanpassning och det var brist på tid från vårdpersonal. Patienterna kände sig objektifierade och saknade tillit till vården. När de inte fick den bekräftelse de behöver upplevde de att de tappade sitt värde som människa. Sammantaget bidrog vården till ett ökat lidande för många av patienterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 216.
    Clair, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Strategier för att lindra preoperativ oro och ångest inför anestesi – anestesisjuksköterskors erfarenheter2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att genomgå anestesi är många gånger förknippat med oro och ångest. Detta blir ett problem i den anestesiologiska omvårdnaden. I tidigare studier har man sett att många patienter som ska genomgå anestesi har en känsla av oro eller ångest i olika nivåer. Vanliga anledningar till att oro och ångest skapas är känslan av att tappa kontrollen, att vara dåligt informerad eller att patienten har en dålig erfarenhet sedan tidigare anestesier. När anestesisjuksköterskan träffar patienten i det preoperativa samtalet innan anestesin kan upptäckten av oro eller ångest identifieras och anestesisjuksköterskan behöver använda sig av omvårdnadsåtgärder för att lindra oron eller ångesten. Detta medför ett behov av att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av olika strategier för att lindra oro och ångest inför anestesi. Syftet med studien var att undersöka erfarna anestesisjuksköterskors erfarenheter av strategier för att lindra preoperativ oro och ångest hos vuxna inför anestesi. Studien består av en intervjustudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen gjordes med intervjuer i semistrukturerad form. Studien innefattade intervjuer med sex verksamma anestesisjuksköterskor med minst fem års erfarenhet som arbetade på ett sjukhus i södra Sverige. Dataanalysen som användes var kritisk incident teknik och där framkom fyra olika kategorier, anestesisjuksköterskans bemötande, att ge information preoperativt, avledande omvårdnad för att skapa trygghet och läkemedel som ett alternativ. Kategorierna beskriver anestesisjuksköterskans strategier för att lindra oro och ångest inför anestesi. Med en spridning av olika lindrande omvårdnadsstrategier kan medvetenheten öka för användning av olika strategier hos både nya och erfarna anestesisjuksköterskor samt sjuksköterskor inom preoperativa enheter, vilket i sin tur lindrar patientens oro och ångest inför anestesi och kan medföra mindre komplikationer och en kortare vårdtid samt en bättre perioperativ upplevelse för patienten.

  • 217.
    Clair, Cecilia
    et al.
    Department of Anesthesia, Trelleborg Hospital, Trelleborg, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Strömbäck, Ulrica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Strategies to Relieve Patients' Preoperative Anxiety Before Anesthesia: Experiences of Nurse Anesthetists2020Inngår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 35, nr 3, s. 314-320Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    To investigate nurse anesthetists' experiences of strategies that alleviate adult patients' preoperative anxiety before anesthesia administration.

    Design

    The study has a qualitative approach wherein the data were collected through semistructured interviews. The study included interviews with six active nurse anesthetists with at least 5 years of experience who worked in a hospital in southern Sweden.

    Methods

    Critical incident technology was used to analyze the data.

    Findings

    Four different categories emerged: behavior of nurse anesthetist, preoperatively providing information, diverting attention to create security, and medicine as an alternative.

    Conclusions

    Awareness can increase the use of different strategies by both new and experienced nurse anesthetists, as well as by nurses in preoperative units, which in turn alleviates patient anxiety about anesthesia. This may result in a better perioperative experience for the patient.

  • 218.
    Dabija, Marius
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Aine, Matilda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Forsberg, Angelica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Caring for critically ill patients during interhospital transfers: A qualitative study2021Inngår i: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 26, nr 5, s. 333-340Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    The coronavirus pandemic has resulted in an increased number of interhospital transfers of patients with artificial airways. The transfer of these patients is associated with risks and has been experienced as highly challenging, which needs to be further explored.

    Aims and objectives

    To describe critical care nurses' experiences of caring for critically ill patients with artificial airways during interhospital transfers.

    Design

    A cross‐sectional study using a qualitative approach was conducted during spring 2020. Participants were critical care nurses (n = 7) from different hospitals (n = 2).

    Methods

    The data were collected through semi‐structured interviews based on an interview guide. A qualitative content analysis using an inductive approach was performed.

    Results

    The analysis resulted in one main theme, “Preserving the safety in an unknown environment,” and three sub‐themes, “Being adequately prepared is essential to feel secure,” “Feeling abandoned and overwhelmingly responsible,” and “Being challenged in an unfamiliar and risky environment.”

    Conclusions

    Critical care nurses experienced interhospital transfers of critically ill patients with artificial airways as complex and risky. It is essential to have an overall plan in order to prevent any unpredictable and acute events. Adequate communication and good teamwork are key to the safe transfer of a critically ill patient in that potential complications and dangers to the patient can be prevented.

    Relevance to clinical practice

    Standardized checklists need to be created to guide the transfers of critically ill patients with different conditions. This would prevent failures based on human or system factors, such as lack of experience and lack of good teamwork.

  • 219.
    Dabija, Marius
    et al.
    Division of Surgery, Sollefteå Hospital, Sollefteå, Sweden.
    Fedog, Fredrik
    Division of Surgery-Anaesthesia, Stavanger University Hospital, Stavanger, Norway.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gustafsson, Silje
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Difficult Airways: Key Factors for Successful Management2019Inngår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 34, nr 1, s. 151-159Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: To describe anesthetic nurses’ experiences of key factors for thesuccessful management of difficult airways in adult patients.Design: This study had a qualitative observational and descriptive designfollowing the critical incident technique.Methods: Twelve experienced anesthetic nurses were interviewed.Findings: We identified five key factors for the successful management ofdifficult airways: identification of the difficult airway, creating a plan ofaction, remaining calm and focusing on the task, technical skills, and usingthe equipment. Identification of the difficult airway implies preassessmentwith standardized methods and actively observing for signsindicative of a difficult airway. Having all equipment available atbedside during induction and creating a backup plan increases the actionforce in unexpected situations. A calm and methodical work procedurefacilitates the management of the difficult airway as well as selectingtechniques and equipment according to the patient and situation.Conclusions: Reflective practice can aid the anesthetic nurse in drawingon experience and remaining calm in acute situations.

  • 220.
    Dabija, Marius Nicolae
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Aine, Matilda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda intensivvårdspatienter med artificiell luftväg under interhospitala marktransporter2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att vårda intensivvårdspatienter med artificiell luftväg under interhospitala transporter kan upplevas som utmanande för intensivvårdssjuksköterskor. Interhospitala transporter av intensivvårdspatienter med artificiell luftväg är förenat med risker relaterat till att dessa behöver hjälp med att upprätthålla sina vitala funktioner såsom andning och cirkulation. Syfte Syftet med studien är att beskriva Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda intensivvårdspatienter med artificiell luftväg under interhospitala marktransporter. Metod: En kvalitativ studie med deskriptiv ansats utfördes. Urval: Inklusionskriterier för studien var specialistsjuksköterska inom intensivvård med erfarenhet av minst en interhospital transport av patient med artificiellt luftväg och att vilja och kunna beskriva upplevelser av detta. Resultat: Analysen mynnade i tre kategorier: Att förbereda är essentiellt för att känna kontroll, Att känna sig otillräcklig och utlämnad och Att utmanas och lösa problem i en ny och okänd miljö. Slutsats: Studien visade att en interhospital transport av en intensivvårdspatient med artificiell luftväg var något som upplevdes väldigt riskfyllt. Att plötsligt infinna sig i en ambulanstransport med en svårt sjuk patient med artificiell luftväg medförde till att intensivvårdssjuksköterskor kände sig oroliga och utlämnade. En god kommunikation och ett bra teamarbete är en nyckel för en säker interhospital transport av en intensivvårdspatient. Genom att potentiella komplikationer och faror för patienten då kan förebyggas i tid. En god patientsäkerhet betyder inte bara avsaknad av incidenter och fel, utan är även beroende på en säker praxis och pålitlig användning av den teknologi som finns.

  • 221.
    Dabija, Marius Nicolae
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nuland Fedog, Fredrik
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Framgångsrika faktorer vid hantering av svår luftväg hos vuxna – ur anestesisjuksköterskans perspektiv2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Luftvägskomplikationer är relaterat till anestesin av patienten, eftersom patientens eftersom patienten inte har möjlighet att andas själ. Respiratoriska komplikationer är ett hot mot patientens liv och hälsa. Anestesisjuksköterskor arbetar mycket självständigt och efter erfarenhetsbaserad kunskap om hantering av svår luftväg. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av framgångsrika faktorer vid hantering av svår luftväg hos vuxna. Metod: Denna studie hade en kvalitativ design med induktiv ansats och Critical incidence technique (CIT) användes som metod för insamling och analys av data. Tolv intervjuer med anestesisjuksköterskor med minimum 3 års erfarenhet genomfördes. Resultat: Hjälpmedel som olika skop, tuber och ledare underlättar vid hantering av svår luftväg. Basala handgrepp som käklyft, positionering av patienten och användning av trekantig kudde är framgångsrika faktorer vid hantering av svår luftväg. En noggrann prebedömning med standardiserade metoder som Mellampati, tyreomentalt avstånd gör det möjligt att identifiera patienter som riskerar svår luftväg före inledning av narkos. Att planera sitt arbete och ha en beredskap på svåra situationer i form av en reservplan identifierades som framgångsrika faktorer. Anestesisjuksköterskans kunskap och kompetens spelar också in, samt förmågan att hantera stress och bibehålla ett lugnt arbetssätt vid akuta och oväntade situationer. Slutsats: Studien beskrev olika framgångsrika strategier som anestesisjuksköterskan kan använda för att utföra och säkerställa hanteringen av en svår luftväg. Dock behövs det fler studier om de olika strategierna, samt flera studier om teamarbete och hur samspelet mellan anestesisjuksköterskor och anestesiläkare påverkar arbetet.

  • 222.
    Dagfjäll Esberg, Nadja
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundqvist Lakso, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelser av att leva med reumatoid artrit: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom och en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna. Vad som utlöser sjukdomen är okänt och det finns inget botemedel, målet med behandling är att minska sjukdomsaktivitet. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med RA. En litteraturstudie genomfördes där 14 artiklar inkluderades i analysen. Analys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att personer med RA upplevde att svåra symtom som smärta, stelhet och utmattning var mest frekventa. Begränsningar att utföra aktiviteter, intressen, samt arbete beskrevs och det upplevdes frustrerande att behöva anpassa sig efter sjukdomen. Personer upplevde en oviss framtid, samt en rädsla att förlora sin identitet och sitt oberoende. Ett behov av stöd och en god relation till sjukvårdspersonal beskrevs. Resultatet ger en fördjupad kunskap och förståelse som är till nytta för vårdpersonal för att kunna identifiera behov och stödja personer med RA. För att kunna ge bra omhändertagande är det viktigt att få en insikt i personers egna perspektiv av situationen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Dahlberg, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sadinmaa, Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt: -en kunskapsöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att befinna sig i livets slutskede ökar risken för psykiskt lidande i form av oro och ångest. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar om vad det finns för interventioner, vem som utför interventionerna samt vad interventionerna gav för effekt. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där 19 studier valdes ut att bli granskade och analyserade. Resultatet visade tre huvudkategorier av interventioner, psykologiska-, sinnesstimulerande- och resursstärkande interventioner. Resultatet visade att dem som utförde interventionerna kunde variera mellan olika professioner. Resultatet påvisade också att 18 av 19 studier rapporterade en ångestlindrande effekt av interventionerna. Kunskapsöversikten bidrar till en ökad kunskap över vilka interventioner sjuksköterskor kan erbjuda eller med rätt utbildning utföra för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Kunskapsöversikten kan även användas som en guide till att välja rätt intervention utifrån patientens förutsättningar och önskad effekt. Resultatet av kunskapsöversikten visar att en ökad kunskap om de identifierade interventioner kan bidra till att bredda sjuksköterskans omvårdnadskompetens men även till en holistisk omvårdnad som lindrar lidande och ökar upplevelse av hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 224.
    Dahlgren, Moa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Larsson, Ellinor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder vid oro hos personer med demens: En kunskapsöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens. Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13 artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en personcentrerad vård. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Dahlkvist, Eva
    et al.
    Faculty of Health and Occupational Studies, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Wallhagen, Marita
    Faculty of Engineering and Sustainable Development, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Bergsten, Eva L.
    Department of Occupational Health Sciences and Psychology, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Larsson, Johan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, Människa och teknik. Department of Occupational Health Sciences and Psychology, University of Gävle, Gävle, Sweden; Department of Occupational Health and Safety, LKAB, Gällivare, Sweden.
    Enmarker, Ingela
    Faculty of Health and Occupational Studies, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    First-Line Managers’ Leadership Behavior Profiles and Use of Gardens in Residential Care Facilities: An Interview Study2023Inngår i: Journal of Aging and Environment, ISSN 2689-2618, Vol. 37, nr 1, s. 65-84Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study explored first-line managers’ leadership behavior profiles regarding their goals for utilizing the garden at residential care facilities for older people. Semi-structured interviews were conducted with a convenience sample of first-line managers (n = 12) in Sweden. Data were analyzed using deductive content analysis theoretically guided by the Three-dimensional Leadership Model. The results showed that the main leadership behavior profiles were related to the dimensions structure, relation and change. The managers emphasized workplace regulations and goals. They allowed staff to make decisions and encouraged them to see problems and opportunities. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 226.
    Dahlman, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Thomasdotter, Ruth
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnadsbehov hos personer som lever med stomi: en kunskapsöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2015 fanns det 43 000 personer som levde med stomi i Sverige. Somsjuksköterska är det stor sannolikhet att träffa denna patientgrupp. I yrkesrollensom sjuksköterska ingår att identifiera omvårdnadsbehov till syfte att förbättra,bevara eller återfå hälsa med bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet.Syftet med studien var att sammanställa kunskap om omvårdnadsbehov förpersoner som lever med stomi. Utifrån syftet handlade frågeställningarna omsvårigheter och behov hos denna grupp, samt hur sjuksköterskan kan mötadessa behov. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, den systematiskalitteratursökningen resulterade i 18 studier som granskades och analyserades.Resultatet visade på svårigheter som en förlorad autonomi på grund av enförändrad kropp, förändrad vardag och problem att hantera stomin. Resultatetvisade på behov av acceptans, kunskap och autonomi, för att stötta behoven vardet viktigt att sjuksköterskan gav en individanpassad omvårdnad och stöd.Denna kunskapsöversikt kan bidra till en ökad insikt av den personcentreradeomvårdnadens betydelse för enskilda patientgrupper. Föreslagna interventionerär grundlig information pre- och postoperativt rörande alla aspekter runt stominoch god uppföljning efter utskrivning från sjukhuset.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 227.
    Danielsson, Josefin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Persson, Mathilda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Stresshanteringsmetoder sjuksköterskor kan använda för att minska arbetsrelaterad stress2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetsrelaterad stress är vanligt inom sjukvården och drabbar ofta sjuksköterskor. En långvarig negativ stress kan leda till sjukdom som till exempel utmattning och detta kan leda till sjukskrivningar samt personligt lidande. Arbetsstress är en starkt bidragande faktor som gör att sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Arbetsrelaterad stress kan också påverka patientsäkerheten negativt. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa metoder för stresshantering som sjuksköterskor kan använda för att minska arbetsrelaterad stress. Frågeställningarna var: Vilka stresshanteringsmetoder finns? På vilket sätt påverkar stresshanteringsmetoder sjuksköterskors stressnivå? Visar dessa metoder några andra positiva effekter för sjuksköterskor? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats, aktuell forskning söktes fram i två databaser, 17 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. Fem stycken artiklar sorterades bort för att de hade för låg kvalitet eller redan fanns med i en vald litteraturöversikt. Därför ingick slutligen tolv stycken artiklar i analysen. Analysen resulterade i åtta olika stresshanteringsmetoder: mindfulness, massage, avslappning, aromaterapi, auriculoterapi, webbaserade stresshantering program, KBT och yoga där samtliga visade en minskande effekt på upplevd arbetsrelaterad stress. Resultatet visade även andra positiva effekter som stresshanteringmetoderna gav, ett förändrat tankesätt, självutvecklade copingstrategier samt ett ökat välbefinnande. Slutsatsen var att stresshanteringsmetoder är en viktig del i arbetet för en minskad arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och att arbetsgivare har ett stort ansvar i att stödja sina anställda i detta. Vi föreslår att redan i sjuksköterskeutbildningen införa utbildning av olika stresshanteringsmetoder för att arbeta stressförebyggande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Darehed, David
    et al.
    Department of Medicine, Gällivare Hospital, Gällivare, Sweden.
    Norrving, Bo
    Department of Clinical Sciences, Lund University, Sweden.
    Stegmayr, Birgitta
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Umea University, Umeå, Sweden.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Blom, Mathias C.
    Department of Clinical Sciences, Department of Medicine, Lund University.
    Patients with acute stroke are less likely to be admitted directly to a stroke unit when hospital beds are scarce: A Swedish multicenter register study2017Inngår i: European Stroke Journal, ISSN 2396-9873, E-ISSN 2396-9881Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction

    It is well established that managing patients with acute stroke in dedicated stroke units is associated with improved functioning and survival. The objectives of this study are to investigate whether patients with acute stroke are less likely to be directly admitted to a stroke unit from the Emergency Department when hospital beds are scarce and to measure variation across hospitals in terms of this outcome.

    Patients and methods

    This register study comprised data on patients with acute stroke admitted to 14 out of 72 Swedish hospitals in 2011–2014. Data from the Swedish stroke register were linked to administrative daily data on hospital bed occupancy (measured at 6 a.m.). Logistic regression analysis was used to analyse the association between bed occupancy and direct stroke unit admission.

    Results

    A total of 13,955 hospital admissions were included; 79.6% were directly admitted to a stroke unit from the Emergency Department. Each percentage increase in hospital bed occupancy was associated with a 1.5% decrease in odds of direct admission to a stroke unit (odds ratio = 0.985, 95% confidence interval = 0.978–0.992). The best-performing hospital exhibited an odds ratio of 3.8 (95% confidence interval = 2.6–5.5) for direct admission to a stroke unit versus the reference hospital.

    Discussion and conclusion

    We found an association between hospital crowding and reduced quality of care in acute stroke, portrayed by a lower likelihood of patients being directly admitted to a stroke unit from the Emergency Department. The magnitude of the effect varied considerably across hospitals.

  • 229.
    De Vylder, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Fofana, Aisha
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Upplevelser av att vara förälder till ett barn med cancer2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancer är en betydande dödsorsak bland barn i höginkomstländer och i Sverige insjuknar omkring 350 barn varje år. För föräldrarna till barnen innebär det en rad olika påfrestningar och utmaningar. För att möta behoven hos föräldrar med cancersjuka barn är familjecentrerad vård viktig då det innebär att även föräldrarnas behov tas i beaktande för att erbjuda bästa möjliga vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie och innehållsanalys tillämpades med 14 vetenskapliga artiklar som grund, artiklarna analyserades med manifest induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i sju slutliga kategorier: Påfrestande upplevelser genom barncancerns förlopp, Behov av tydlig information och öppen kommunikation, Betydelsen av förtroende och tillit till vårdpersonalen, Att uppleva svårigheter i samband med beslutfattande, Att hantera den svåra situationen och känna hopp, Att bli utmanad i föräldrarollen och inom familjerelationer och Upplevelsen av utanförskap och ensamhet relaterat till okunskap. Slutsats: Föräldraskap vid barn med cancer är påfrestande och livsförändrande. Kommunikation, tillit, stöd, coping och familjecentrerad vård är viktiga. Mer forskning behövs, och sjuksköterskor bör öka sin kompetens för att kunna stödja föräldrar och barnets vård samt påverka dess välbefinnande positivt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Degerman, M.
    et al.
    Municipality of Skellefteå Dept. of Healthcare Development, Trädgårdsgatan 6, 931 85 Skellefteå, Sweden.
    Öhman, Micael
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Photobiomodulation on hard to heal ulcers: influence of diabetes mellitus on treatment time to healing in frail elderly patients2023Inngår i: Mechanisms of Photobiomodulation Therapy XVII: Proceedings of SPIE / [ed] Ann Liebert; Jeri-Anne Lyons; James D. Carroll, SPIE , 2023, artikkel-id 1236202Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 231.
    Degerman, Sara
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Fors, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att främja livsstilsförändring hos patienter inom primärvården: sjuksköterskors upplevelser2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige har globalt sett en god folkhälsa men det finns fortfarande stora skillnader mellan olika grupper i samhället. Primärvården har ett stort ansvar när det kommer till det förbyggande arbetet kring livsstilsrelaterade sjukdomar, och sjuksköterskor har en ledande roll i den hälsofrämjande omvårdnaden. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att främja livsstilsförändring hos patienter inom primärvården. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod med induktiv ansats, där data samlades in genom två semi-strukturerade fokusgruppintervjuer. Deltagarna bestod av grundutbildade sjuksköterskor och specialistutbildade distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier; Att det är viktigt att hitta vad som motiverar patienten, Att information behöver vara tydlig och anpassad till patientens behov, Att belysa goda livsstilsvanor vid alla patientmöten, Att det är viktigt med rätt förutsättningar, Att ha kunskaper och egna erfarenheter underlättar. Slutsatser är att trots att sjuksköterskor besitter en vilja att organisera, planera och bedriva arbetet med livsstilsförändringar saknas det förutsättningar för detta samt att det finns en skillnad mellan hur det hälsofrämjande arbetet betonas under specialistutbildning till distriktssköterska och hur dessa kunskaper sedan ges möjlighet att användas i det dagliga arbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 232.
    Degerman, Sara
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Selberg, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Personer med Cerebral Pares upplevelse av möten med andra människor: en analys av självbiografiska narrativ2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cerebral Pares är en paraplybenämning på permanenta störningar i hjärnans neurologiska utveckling som inträffat under de tre första levnadsåren. Ungefär två av 1000 födda barn drabbas och det finns inget botemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med Cerebral Pares upplever möten med andra människor. Tre självbiografiska verk med fyra olika inifrånperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fem kategorier; att bli sedd för den jag är bakom funktionsnedsättningen, att vilja vara som alla andra trots funktionsnedsättningen, att vara i beroendeställning, att bli dömd på förhand och att mötas av respektlöshet och illa behandling. Resultatet visade att personer som levde med CP kände samhörighet när andra människor såg förbi deras funktionsnedsättning. De upplevde också att det gick åt mycket kraft när de skulle försöka vara som alla andra. Personer som levde med CP kände sig ofta särbehandlade och möttes av fördomar och att andra människor inte såg dem som jämställda personer. De upplevelser som beskrivs i denna studie kan tillsammans med vidare forskning bidra till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal förstår dessa personer bättre och kan utforma omvårdnaden på bästa sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 233.
    Delanavaz, Daniel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engberg, Erika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av hemhemodialys2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Hemodialys innebär en livsuppehållande behandling och ges i dagens läge som assisterad intermittent dialys på institution där gängse praxis är fyra timmar tre gånger i veckan. Patienterna kan även erbjudas möjlighet till egen behandling under eget ansvar i hemmet, hemhemodialys, där behandling kan ske enligt patientens eget livsmönster. Inom dialysvården har denna typ av behandling funnits länge men är i ständig utveckling. Vårt syfte var att beskriva patientens upplevelse av hemhemodialys för att få en bättre förståelse mellan vårdpersonal och patient. Vi har använt oss av en litteraturstudie med ett inifrånperspektiv, med fokus på patientens upplevelse. Tre olika sökmotorer valdes för att systematiskt samla in kvalitativa studier som därefter kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem olika huvudkategorier; att självuppfattningen förändrades, att hjälp och stöd ger trygghet, behov av individuellt anpassad undervisning, att det kräver anpassning i hemmet samt att ökad frihet och flexibilitet ger ökad hälsa. Mest framträdande var skillnaden från att vara en patient till att känna sig som en person med möjlighet att leva ett normalt liv med signifikant ökad livskvalitet. Det finns dock brister i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och därför måste sjuksköterskan bli bättre på att erbjuda personcentrerad vård för att ge patienten de bästa förutsättningarna för en god egenvård. Behandlingsmetoden har inte enbart visat sig förbättra livskvaliteten och överlevnaden för patienterna men förefaller också mer kostnadseffektiv. Dessutom genererar den mindre behov av vårdpersonal och således finns det mycket att vinna även för sjukvården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 234.
    Deliens, Luc
    et al.
    Vrije Universiteit Brussel (VUB) & Ghent University, End-of-life Care Research Group, Brussels, Belgium.
    Scheerrens, Anne-Lore
    Vrije Universiteit Brussel (VUB) & Ghent University, End-of-life Care Research Group, Brussels, Belgium; Ghent University, Health Promotion Unit, Ghent, Belgium.
    Matthys, Marjolein
    Vrije Universiteit Brussel (VUB) & Ghent University, End-of-life Care Research Group, Brussels, Belgium; Ghent University, Health Promotion Unit, Ghent, Belgium.
    Eneslätt, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics (LIME), Karolinska Institutet.
    Using a health promotion approach in palliative care research2022Inngår i: 7th Public Health Palliative Care International Conference. Democratizing caring, dying and grieving: participation, action, understanding and evaluation, Sage Publications, 2022, artikkel-id 208Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Growing evidence shows that using a health promotion approach in palliative care can also have a positive impact on health outcomes in patients, their families and communities. A health promotion approach focuses on factors such as empowerment, attitude and self-efficacy that stimulate health and wellbeing and on enabling individuals to have control of these factors and to make healthy choices even when confronted with life-threatening illness.

    Objectives: To improve knowledge and skills to use a health promotion approach in palliative care research by 1) sharing experiences (challenges; facilitators, barriers) with the use of a health promotion approach in palliative care research and providing inspiring practices and 2) discussing the (potential) impact for people confronted with serious illness, communities, health care services and policy. This workshop will also schedule time for any questions or other ideas related to using a health promotion approach in palliative care research.

    Workshop format: The speakers will shortly (10’) and interactively present their work and experience with using a health promotion approach in palliative care research. Following these presentations, ideas for using a health promotion approach in future palliative care research will be discussed. For example: how to apply principles and practices of health promotion; how to co-create and design studies with the target group and other potential end-users in palliative care research? These discussions will be held in small groups i.e. one group will include both people having experience and having no experience. Afterwards, time will be scheduled for presenting the ideas back to the group.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 235.
    Denieva, Khadizhat
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Hussein Jirrabey, Qadra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär förändringar i dagliga livet som påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Genom personcentrerad vård och omvårdnad bör sjuksköterskans fokus ligga på att förstå personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt och därmed identifiera deras behov, främja hälsa, lindra lidande samt öka livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och PubMed. Litteraturstudien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade i sju huvudkategorier: ‘Att uppleva fysiska begränsningar till följd av symtom’, ‘Att uppleva social isolering och ensamhet’, ‘Att uppleva emotionella reaktioner till följd av sjukdomen’, ‘Att känna sig som en börda och ha skuldkänslor’, ‘Att leva med informationsbrist om sjukdomen’, ‘Att känna att relationer har betydelse för känsla av trygghet och säkerhet’, ‘Att acceptera sjukdomen och utveckla nya strategier’. Slutsats: Genom att studera personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt kan sjuksköterskan få förutsättningar att personcentrera vård och omvårdnad. Resultatet i studien ger en ökad förståelse för en sjuksköterska om hur personer med kronisk hjärtsvikt upplevde av att leva med sjukdomen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 236.
    Derblom, Katharina
    et al.
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Molin, Jenny
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden; Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Lindgren, Britt-Marie
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    ‘Acknowledge me as a capable person’: How people with mental ill health describe their experiences with general emergency care staff – A qualitative interview study2021Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 30, nr 6, s. 1539-1549Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    People with mental ill health attend general emergency care more often than others for physical and psychiatric care needs. Staff in general emergency care report they lack knowledge and strategies to meet with and care for people with mental ill health. This study aimed to describe how people with mental ill health experience encounters with staff in general emergency care. We conducted individual semi-structured interviews with 11 people with mental ill health about their experiences in general emergency care and subjected the interview data to qualitative content analysis. Our results show the importance to people with mental ill health of being acknowledged as capable persons, and how this relates to their experiences of being recognized, ignored, or dismissed by staff in general emergency care. Even small, ordinary aspects of staff/patient interactions can have major impacts on a person’s recovery and well-being. The study is reported according to the consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ) guidelines.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 237.
    Derblom, Katharina
    et al.
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Molin, Jenny
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden; Department of Clinical Sciences, Division of Psychiatry, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Lindgren, Britt-Marie
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Nursing Staff’s Experiences of Caring for People with Mental Ill-Health in General Emergency Departments: A Qualitative Descriptive Study2022Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 43, nr 12, s. 1145-1154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    While people with mental ill-health report unsatisfying experiences and poor treatment in general emergency departments, nursing staff report a lack of adequate knowledge and training. This study describes nursing staff’s experiences caring for people with mental ill-health in general emergency departments. A qualitative descriptive design was used and 14 interviews were subjected to qualitative content analysis. Results show that nursing staff are dealing with uncertainty and competing priorities when caring for people with mental ill-health. Nursing staff must both take and be given the opportunity to maintain and develop confidence and independence and need support in promoting mental health recovery.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Diaz, Yoseline
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Bäckman, My
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Personers upplevelse av fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människor blir alltmer stillasittande vilket ökar risken för metabolt syndrom och kranskärlssjukdom. Kranskärlssjukdom är ett allvarligt tillstånd där hjärtat drabbas av syrebrist, varpå hjärtmuskeln förtvinar och eventuellt dör. Efter insjuknandet kan livet upplevas förändrat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta och identifiera behov samt erbjuda livsstilsråd hos personer som genomgått kranskärlssjukdom. Preventiva åtgärder som fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom avser en mängd positiva hälsoeffekter på kort och lång sikt. Genom att studera personers upplevelse av fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom kan en djupare förståelse om rehabiliteringsprocessen uppnås vilket kan främja sjuksköterskans arbete för en individanpassad och säker vård. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom. Metod:  I litteraturstudien tillämpades kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Totalt sammanställdes och analyserades tolv artiklar. Data kategoriserades och en objektiv tolkning utfördes varpå en teoretisk förståelse växte fram. Resultat: Studiens resultat består av fyra kategorier; att uppleva rädsla för en ny hjärtinfarkt, att de fysiska förutsättningarna är förändrade, att fysisk aktivitet med andra påverkar motivationen och att negativa tankar motverkas. Slutsats: Sammantaget framkommer det att personer upplevde rädsla vid fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom. Dessutom upplevde flertalet personer begränsningar i relation till kroppens fysiska kapacitet.  Sjuksköterskan bör därav utforma information utifrån personens individuella behov och resurser för att främja fysisk aktivitet och en ökad hälsa samt livskvalitet efter kranskärlsjukdom.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 239.
    Dimitrova, Tsvetoslava
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskor upplevelse av arbetet med munhälsa och munvård på äldre patienter på en geriatrisk klinik2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Antalet äldre personer i samhället ökar och därmed också antalet äldre i behov av omvårdnad. Idag behåller äldre människor sina naturliga tänder längre än tidigare, och därför kan en ökande efterfrågan på munhälsovård i framtiden förväntas. Det ökande antalet naturliga tänder i de äldre åldersgrupperna är ett tecken på bättre allmän hälsa, men det är också en potentiell riskfaktor om inte munhälsan vårdas på ett adekvat sätt. På grund av dessa potentiella risker och vikten av mun-och tandkomfort för äldre personer, är det viktigt att all vårdpersonal främjar munhälsan hos äldre personer.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetet med munvård på äldre patienter som vårdas på en geriatrisk klinik.Metod : En kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Deltagarna var tretton sjuksköterskor på en geriatrisk klinik i Stockholm.Resultat : Bearbetning av data mynnade i fyra slutkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser om arbetet med munvård. Sjuksköterskor uppfattade att det är de som hade största ansvaret för äldres munvård, men att det även är undersköterskor, läkare och arbetsterapeuter som hade ansvar om äldres patienter munvård. Sjuksköterskor uppfattade att munvården brister och hade låg prioritet i jämförelse med övrig omvårdnad. Som hinder och svårigheter vid utförandet av munvård uttrycktes vara: tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalens engagemang, glömska och slarv samt personalen okunskap inom munhälsa och munvård och inte minst patienter med demenssjukdom som inte ville samarbeta. Sjuksköterskor uttryckte både positiva och negativa känslor gällande samarbete med andra yrkeskategori, dock uppfattades samarbetet med tandvården som mycket positiv. Sjuksköterskor skattade sin kunskap gällande munhälsa och munvård som relativ låg, även svårigheter vid utförandet av munhälsobedöm-ning enligt ROAG uppkom.Slutsats: Sjuksköterskor i studien ansåg att de har huvudansvaret för äldres munvård, dock utförs munvården praktiskt av undersköterskan. Munvården brister mycket och prioriterades låg på kliniken. Som orsak för bristande eller utebliven munvård nämndes: tidsbrist, underbemanning, hög arbetsbelastning samt personalens okunskap och engagemang. Sjuksköterskor ansåg att mer kunskap och utbildning inom munhälsa och munvård behövdes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 240.
    Djapo, Linda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hur unga personer upplever vård i samband med självskadebeteende: En analys av patienters egna berättelser2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Självskadebeteende innebär icke-suicidal självskada på den egna huden eller icke- dödliga handlingar som självmordsförsök och överdosering. Bland tonåringar och unga är prevalensen särskilt hög, och det är av vikt att veta hur sjukvårdspersonal kan bli bättre på bemötande för att hjälpa dessa personer i en många gånger svår livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur unga personer upplever vård i samband med självskadebeteende. Självbiografiska texter i två icke-fiktiva böcker analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv och manifest ansats. Resultatet visade i hög grad att unga varken upplevt att de har blivit sedda eller fått vård. De utsattes många gånger för ett bestraffande maktsystem där de i underläge utsattes för övergrepp, många gånger med ökat självskadebeteende som följd. De upplevde ensamhet, rädsla och många gånger en osäkerhet hos vårdpersonal. I resultatet framkom också positiva upplevelser där de unga känt sig sedda och fått vård. I denna del har de känt sig sedda som personer med unika behov, de har känt omsorg från personalen och de har blivit bemötta med respekt och vänlighet. Studien visar på betydelsen av ett etiskt förhållningssätt i bemötandet av patienter med självskadebeteende. Grundpelarna i bemötandet är acceptans och tilltro till individens förmåga att integrera sin person i den verklighet de lever i. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Djurstedt Niska, Natalie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Dahlquist, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Sjuksköterskors upplevelse av etiska utmaningar vid palliativ vård på vårdavdelning: en litteraturstudie2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på sjukhusens vårdavdelningar kommer ofta i kontakt med palliativ vård och vård i livets slutskede. Sjuksköterskors perspektiv på hur det är att vårda palliativa patienter på en kurativ avdelning och de etiska dilemman de står inför, kan ge värdefulla insikter i hur vård i livets slutskede kan förbättras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor upplevelse av etiska utmaningar vid palliativ vård på en vårdavdelning. Metod: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna gjordes med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex slutkategorier, vilka var: Att känna sig maktlös, Att patientens rättigheter inte respekteras, Att känna sig otillräcklig i sin yrkesroll, Att inte kunna ge patienten en värdig död, Att hamna i konfliktsituationer och Att uppleva skuld- och skamkänslor. Slutsats: Resultatet visar att etiska utmaningar som uppstår inom palliativ vård på vårdavdelningar ofta beror på bristande teamsamverkan och kommunikationsbrister inom teamet. Det visar även att sjuksköterskor har låg tro på sin kunskap samt kompetens. Sjuksköterskor behöver bryta hierarkier, motverka maktpositioner och stärka det interprofessionella samarbetet inom teamet. Sjuksköterskor har ett lagstadgat ansvar för att omvårdnaden utförs på ett etiskt korrekt sätt. Det krävs att varje sjuksköterska vågar ta det ansvaret, samt vågar leda och stärka kollegor och varandra i det etiska arbetet. I framtida forskning vore det intressant att undersöka vad som krävs för att stärka sjuksköterskors självkänsla och ledarskap i mötet med etiska utmaningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 242.
    Dominique, Axel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Sohlman, Martin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Personers upplevelser av att leva med akut leukemi: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akut leukemi är en form av blodcancer med ett hastigt förlopp utan tydliga riskfaktorer. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Litteraturstudien bestod av en induktiv kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i referensdatabaserna CINAHL, PsychInfo och PubMed där 14 vetenskapliga artiklar erhölls och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i 5 slutkategorier som beskriver människors upplevelser av att leva med akut leukemi. Insjuknandet sker plötsligt och upplevs som chockerande av personer med akut leukemi. Det medför också en stor osäkerhet för personerna. Personer med akut leukemi upplever också att de måste kämpa för att få både information och kontroll i samband med deras behandling. Personerna får även biverkningar efter behandlingen som begränsar dem i deras vardagsliv. I samband med akut leukemi upplever personer att deras identitet är under förändring samt att de måste börja prioritera det som är viktigt för dem i deras liv. Slutsats: Personer med akut leukemi har varierande behov av stöd för att bland annat orka uthärda det chockerande sjukdomsförloppet samt att få den information just de är i behov av. Detta kräver att sjuksköterskan kan inta ett personcentrerat förhållningssätt för att möta personen och dennes behov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 243.
    Drevenhorn, Eva
    et al.
    Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Risk för ohälsa2016Inngår i: Omvårdnad & medicin / [ed] Anna Ekwall, Anna M. Jansson, Studentlitteratur AB, 2016, s. 73-92Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 244.
    Dupont, Charlèss
    et al.
    VUB-UGhent End-of-life Care Research Group, Vrije Universiteit Brussel (VUB), 1090, Brussel, Belgium.
    Smets, Tinne
    VUB-UGhent End-of-life Care Research Group, Vrije Universiteit Brussel (VUB), 1090, Brussel, Belgium.
    Monnet, Fanny
    VUB-UGhent End-of-life Care Research Group, Vrije Universiteit Brussel (VUB), 1090, Brussel, Belgium.
    Eneslätt, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Health Care Sciences, Marie Cederschiöld University College, Stockholm, Sweden.
    Tishelman, Carol
    Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Center for health care economics, informatics and health care research (CHIS). Stockholm Health Care Services (SLSO), Region Stockholm, Stockholm, Sweden.
    Van den Block, Lieve
    VUB-UGhent End-of-life Care Research Group, Vrije Universiteit Brussel (VUB), 1090, Brussel, Belgium.
    The cultural adaptation of the go wish card game for use in Flanders, Belgium: a public health tool to identify and discuss end-of-life preferences2022Inngår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 22, nr 1, artikkel-id 2110Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Public health tools like the Go Wish card game from the US, have been found useful to support people in reflecting on their end-of-life preferences, but a cultural adaptation is essential for their success. In the present study, we explore the necessary cultural adaptations to the Go Wish cards by applying an extensive, systematic, and community-engaging negotiating procedure to facilitate the use of the cards in the general population of Flanders, Belgium.

    Methods

    We used an iterative cultural adaptation process with repeated discussions with various community organizations and representatives of minority and religious groups. After that, the cards were evaluated by 12 healthcare professionals in relation to: linguistic equivalence to the original version, applicability, comprehensibility, and relevance per card. Additional testing with potential users preceded final adjustments.

    Results

    We found that stakeholders were keen to engage throughout the process of cultural adaptation and we were able to make a range of cultural adaptations for the use of the cards in Flanders. All original statements were rephrased from passive to more active statements. Sixteen out of 36 cards were adjusted to make them more culturally appropriate for use in Flanders, e.g., “to meet with clergy or a chaplain” to “having a spiritual counselor as support.” Three new cards were added: two with statements appropriate to the Belgian patient rights and euthanasia legislation and one extra Wild Card. Potential users (n = 33) felt that the cards supported conversations about end-of-life preferences.

    Conclusion

    By making community engagement a cornerstone of our adaption process, we developed a card set that potential end-users considered a supportive public health tool for reflecting and discussing end-of-life values and preferences. The described process is particularly valuable for culturally adapt interventions, especially given that community engagement in adapting interventions is essential to creating grounded interventions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Dupont, Charlèss
    et al.
    VUB-UGhent End-of-life Care Research Group, Vrije Universiteit Brussel (VUB), Brussel, Belgium.
    Smets, Tinne
    VUB-UGhent End-of-life Care Research Group, Vrije Universiteit Brussel (VUB), Brussel, Belgium.
    Monnet, Fanny
    VUB-UGhent End-of-life Care Research Group, Vrije Universiteit Brussel (VUB), Brussel, Belgium.
    Eneslätt, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Tishelman, Carol
    Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Health Care Sciences, Marie Cederschiöld University College, Stockholm, Sweden.
    Van den Block, Lieve
    VUB-UGhent End-of-life Care Research Group, Vrije Universiteit Brussel (VUB), Brussel, Belgium.
    The cultural adaptation of the GoWish cards for use in Flanders, Belgium: a game to identify and discuss end-of-life preferences2022Inngår i: 7th Public Health Palliative Care International Conference. Democratizing caring, dying and grieving: participation, action, understanding and evaluation, Sage Publications, 2022, artikkel-id 93Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Games like the GoWish cards, from the US, have been found useful to support people in reflecting about their end-of-life preferences. Because card games like GoWish are culturally sensitive, we aimed to perform a systematic cultural adaptation of the cards for use in Flanders, Belgium involving multiple stakeholders.

    Methods: We used an iterative cultural adaptation process with repeated discussions with various community organizations and representatives of minority and religious groups. Next, the cards were evaluated in relation to: linguistic equivalence to original version, applicability, comprehensibility, and relevance per card. Based on the evaluation for each item the content validity index (I-CVI) was calculated with >0,78 as minimum required score. The translated version was tested with potential users. Their feedback and items with a I-CVI of <0,78 were used for final adjustments.

    Results: After translation, the organizations and representatives of minorities and religions made cultural adaptations to nine cards (e.g. “accomplishments” was changed to “memories” since this was deemed more appropriate in our culture). Because of the legal context in Belgium, two cards were added: “a self-chosen end of life” and “being able to record my choices”. The modified version was reviewed by 12 healthcare workers. 28/38 cards had an I-CVI score >0.78 on all four items. Potential users (n = 33) felt that the cards supported conversations about end-of-life preferences. Based on the ten cards with a I-CVI <0.78 and feedback from potential users, the wording of four cards was reformulated.

    Conclusion: Using a systematic process of cultural adaptation involving multiple stakeholders, we were able to identify detailed adjustments needed to achieve cultural adaptations appropriate for use of the cards in Flanders. The strength of the adaptation process lies in the multiple perspectives using different methods throughout the process.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 246.
    Ebrahimi, Mahsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Mohammadi, Nooriya
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Risker med joniserande strålning med fokus på barn samt unga vuxna vid datortomografiundersökningar: En litteraturöversikt2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet datortomografiundersökningar (DT) ökar i Sverige och hela världen. En nackdel med denna undersökning är höga stråldoser som kan orsaka stokastiska skador (cancer) på patienter. Mest strålkänsliga patienter är barn. De har snabbare celldelning och längre livstid kvar vilket innebär att cancer har större möjlighet att utvecklas i framtiden. Syfte: Syfte med denna studie är att belysa hälsorisker som kan förekomma vid joniserande strålning inom DT med fokus på barn samt unga vuxna. Metod: En litteraturöversikt gjordes där artiklarna valdes från två databaser PubMed och CINAHL. 10 artiklar kvalitetsgranskades och resultaten av de utvalda artiklarna analyserades.

    Resultat:  Resultaten visade att DT-undersökning som genomförs under barndomen kan leda till ökad risk för malignitet och deterministiska skador. Det finns ett direkt samband mellan mängden av stråldos, ålder och kön vid exponering av joniserande strålning av DT och risken att drabbas av cancer. Ju högre dos och desto yngre patienten är, samt hos flickor överlag, finns större risk att drabbas av cancersjukdom. Slutsatser: På grund av hälsorisker som förekommer efter exponering med joniserande strålning krävs ett stort ansvar både hos radiologer och röntgensjuksköterskor, för att minimera skadorna hos barn. Därför är det även av stor vikt att alla undersökningar som utförs inom DT är berättigade och optimerade för att nyttan av att utföra undersökningen ska bli större än skadan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Edberg, Martina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sandström, Lina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi - En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hysterektomi är något kvinnor genomgår till följd av sjukdomar eller postpartum blödningar och det påverkar kvinnor på olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att ha genomgått en hysterektomi. För att utföra studien användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i sex kategorier: att förlora sin fertilitet och kvinnlighet, att ha ett behov av information, att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden, att ha smärtsamma påminnelser, att vara i behov av stöd och att ha olika känslor vid återhämtningen. Resultatet påvisade olika upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Vid akut hysterektomi handlade stora delar om bristen på information och att hysterektomin var traumatiserande. Vid planerade hysterektomier upplevde kvinnorna att det var lättande att inte längre behöva lida av symtom och att de kände sig friare. Några aspekter var densamma oberoende om kvinnorna hade genomgått en akut eller planerad hysterektomi. Vidare forskning behövs kring hur information delges vid hysterektomier samt hur hälso- och sjukvårdspersonal ska bemöta och kommunicera om den sexuella hälsan och det psykiska välmåendet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 248.
    Edenhagen, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Riström, Linnéa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelsen av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1: - En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig världen över. Det finns mycket forskning som berör personer med diabetes typ 1 men sparsamt med forskning som beskriver upplevelsen av att vara anhörig till dessa personer. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett inifrånperspektiv. Analysen är utförd i enlighet med Bengtsson (2016) via en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultatet beskrivs utifrån fem kategorier: Att sjukdomen medför begränsningar i det dagliga livet; Att relationer förändras; Att känna oro både i det dagliga livet och inför framtiden; Att vara maktlös och sakna stöd från omgivningen; Att sjukdomen är hanterbar. Kliniskt kan detta resultat användas för att öka kunskap och förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Dessa anhöriga bör fångas upp i ett tidigt skede då det i studien framkommer att de blir påverkade både fysiskt och psykiskt. Sjukvården bör erbjuda anhöriga stöd för att de ska kunna känna sig trygga. Detta kan ske genom att sjukvården arrangerar sjuksköterskeledda stödgrupper eller utser kontaktsjuksköterskor som anhöriga kan ringa om de behöver samtala. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Edlund, Agneta
    et al.
    Piteå River Valley Hospital, Department of Medicine and Rehabilitation.
    Lundström, Maria
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Karlsson, Stig
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Brännström, Benny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bucht, Gösta
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Gustafson, Yngve
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Delirium in older patients admitted to general internal medicine2006Inngår i: Journal of Geriatric Psychiatry and Neurology, ISSN 0891-9887, E-ISSN 1552-5708, Vol. 19, nr 2, s. 83-90Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Delirium on the day of admission to general internal medicine wards was studied in 400 consecutive patients aged 70 years and above regarding occurrence, associated factors, clinical profile, length of hospital stay, and mortality. The patients were assessed using the Organic Brain Syndrome Scale and the Mini-Mental State Examination, and delirium was diagnosed according to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (4th ed) criteria. Delirium on the day of admission occurred in 31.3% of the patients and was independently associated with old age, fever on the day of admission (> or = 38 degrees C), treatment with neuroleptics, impaired vision, male sex, and previous stroke. Delirious patients had longer hospital stay (15.4 vs 9.5 days, P < .001), a higher mortality rate during hospitalization (11/125 vs 5/275, P < .001), and a higher 1-year mortality rate (45/125 vs 55/275, P = .001). Delirium is a common complication with often easily identified causes, and it has a serious impact on outcome for older medical patients.

  • 250.
    Edlund, Per
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kruse, Richard
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Användandet av bensodiazepiner vid kramper prehospitalt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akuta krampanfall drabbar många människor, både nationellt och internationellt. Detta behandlas i första hand med Bensodiazepiner, såsom Diazepam och Midazolam. Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer skiljer sig åt vid behandling av akuta krampanfall. Region Halland förnyade behandlingsriktlinjerna år 2011 och införde intranasal administrering av Midazolam Syfte: Att sammanställa behandlingsriktlinjerna angående medicinsk behandling vid kramper prehospitalt i Sverige samt kartlägga användandet av bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland. Metod: En kvantitativ registerstudie med en retrospektiv design användes. En sammanställning av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer för medicinsk behandling av kramper utfördes. Chi-Två samt Fishers exakta test användes vid analysen av den insamlade datan från 127 ambulansjournaler i Region Halland. Resultat: Sammanställningen av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer vid kramper visade att behandlingsriktlinjerna skiljer sig åt nationellt. Resultatet från kartläggningen av användandet med bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland visade att Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt att det fanns en signifikant skillnad i behandlingen med Diazepam rektalt relaterat till patientens ålder. Flertalet patienter som hade behandlats med Midazolam intranasalt behövde kompletterande behandling med Diazepam intravenöst. Slutsats: Behandlingsriktlinjerna för kramper prehospitalt skiljer sig åt nationellt. Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt en bristfällig följsamhet till behandlingsriktlinjerna framkom i Region Halland. Mer forskning behövs avseende ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att behandla pågående kramper prehospitalt för ge patienterna möjlighet till en god omvårdnad på ett säkert sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
2345678 201 - 250 of 1599
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf