Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 2381
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bjarte, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Libell, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ambulanssjuksköterskors strategier inför omhändertagande av barn2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 202.
    Björk, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Jonsson, Kimberly
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Prehospital vård av patienter med kritiska tillstånd i glesbygd – sjuksköterskors upplevelser.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Centralisering av sjukvård har bidragit till färre antal akutmottagningar. Antalet ambulanstransporter har blivit fler och avstånden till sjukhus längre, vilket ställer höga krav på ambulanspersonalens kompetens. I glesbygd ställs ambulanspersonalen ofta inför utmaningar då för få resurser finns att tillgå. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att prehospitalt vårda patienter med kritiska tillstånd i glesbygd. Metod: Nio legitimerade sjuksköterskor som arbetade på två olika ambulansstationer belägna i glesbygd i Norra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier: Att långa avstånd förlänger vårdtiden, Att bristande resurser försvårar omhändertagandet, Att känna sig ensam och otillräcklig, Att trygghet i teamet stärker omvårdnaden av patienten, Att utbildning och utveckling bidrar till ökad trygghet. Sjuksköterskorna i ambulans i glesbygdstudien upplevde att det var påfrestande att stå ensam med stora och för patienten livsavgörande beslut. De upplevde att arbetet krävde mycket av dem som sjuksköterskor då de fick vårda patienter med kritiska tillstånd under en lång tid på grund av långa avstånd och samtidigt hade för få resurser att tillgå. Vidare upplevdes arbetet som utmanande och deltagarna beskrev att de alltid försökte lösa situationerna efter de förutsättningar som fanns. Ett väl fungerande samarbete med kollegor beskrevs vara viktigt. Sjuksköterskorna beskrev även att det var viktigt att ha en bred kompetens inom akutsjukvård. Slutsats: Prehospital vård i glesbygd och omhändertagande av patienter med kritiska tillstånd är utmanande. Sjuksköterskor bör besitta bred kompetens och utbildning inom akutsjukvård kan främja omvårdnaden i komplexa situationer. Utvecklingsområden har identifierats under studiens process och ytterligare forskning inom området är önskvärt för vidare kliniska implikationer.

  • 203.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå University, Department of Nursing.
    Juthberg, Christina
    Umeå University, Department of Nursing.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Department of Statistics, Umeå School of Business and Economics, Umeå University.
    Wimo, Anders
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Neurogeriatrics, Karolinska Institutet.
    Sandman, Per-Olof
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Winblad, Bengt
    Karolinska institutet, Department of Clinical Neuroscience and Family Medicine, Karolinska institute, Department of Geriatric Medicine, Umeå University, Department of Geriatric Medicine, Department of Clinical Physiology, Umeå university, Department of Neurology, Umeå university.
    Edvardsson, David
    Umeå University, Department of Nursing, Umeå university, School of Nursing and Midwifery, University of Dundee.
    Exploring the prevalence and variance of cognitive impairment, pain, neuropsychiatric symptoms and ADL dependency among persons living in nursing homes: a cross-sectional study2016Inngår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BackgroundEarlier studies in nursing homes show a high prevalence of cognitive impairment, dependency in activities of daily living (ADL), pain, and neuropsychiatric symptoms among residents. The aim of this study was to explore the prevalence of the above among residents in a nationally representative sample of Swedish nursing homes, and to investigate whether pain and neuropsychiatric symptoms differ in relation to gender, cognitive function, ADL-capacity, type of nursing-home unit and length of stay.MethodsCross-sectional data from 188 randomly selected nursing homes were collected. A total of 4831 residents were assessed for cognitive and ADL function, pain and neuropsychiatric symptoms. Data were analysed using descriptive statistics and the chi-square test.ResultsThe results show the following: the prevalence of cognitive impairment was 67 %, 56 % of residents were ADL-dependent, 48 % exhibited pain and 92 % exhibited neuropsychiatric symptoms. The prevalence of pain did not differ significantly between male and female residents, but pain was more prevalent among cognitively impaired and ADL-dependent residents. Pain prevalence was not significantly different between residents in special care units for people with dementia (SCU) and general units, or between shorter-and longer-stay residents. Furthermore, the prevalence of neuropsychiatric symptoms did not differ significantly between male and female residents, between ADL capacities or in relation to length of stay. However, residents with cognitive impairment and residents in SCUs had a significantly higher prevalence of neuropsychiatric symptoms than residents without cognitive impairment and residents in general units.ConclusionsThe prevalence rates ascertained in this study could contribute to a greater understanding of the needs of nursing-home residents, and may provide nursing home staff and managers with trustworthy assessment scales and benchmark values for further quality assessment purposes, clinical development work and initiating future nursing assessments.

  • 204.
    Björkgren, Camilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Walles, Stina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Bergshög motivation: Motivationsfaktorer för fysisk aktivitet hos universitetsstuderande2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns många kartlagda hälsoeffekter av fysisk aktivitet, bland annat minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, cancer och metabola sjukdomar. Motivation kan beskrivas genom self-determination theory (SDT) som delar upp motivation i inre och yttre faktorer. En individ rör sig mellan ett kontinuum av motivationsfaktorer. Den inre motivationen är associerad med ett längre bibehållande av en aktivitet. En skillnad i motivationsfaktorer mellan idrottsutövare och motionärer har setts i tidigare studier. Det är intressant ur ett hälsopromotivt perspektiv att kunna identifiera vad som motiverar studenter till fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva motivationsfaktorer för vardagsmotion respektive bergsbestigning hos studenter. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra studenter som bestigit Kebnekaises västra led någon gång de senaste tre åren. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet från intervjuerna resulterade i fem kategorier: Välbefinnande för hela kroppen, Lust till aktivitet, Vänners uppmuntran, Få en gemensam upplevelse samt Testa sina gränser. Varje kategori representerade en viktig motivationsfaktor. Två av motivationsfaktorerna var gemensamma för såväl vardagsmotion som bergsbestigning. Konklusion: Motivationsfaktorerna skiljde sig åt beroende på aktivitet. Välbefinnande för hela kroppen representerar en motivationsfaktor för vardagsmotion. Motivationsfaktorerna Lust till aktivitet och Vänners uppmuntran var någotsom representerade både vardagsmotion och bergsbestigning. Faktorer som enbart sågs hos bergsbestigning hos informanterna var Få en gemensam upplevelse och Testa sina gränser. Det fanns även skillnad i motivationsfaktorer beroende på erfarenhet; mindre erfarna motiverades av att testa sina gränser och mer erfarna av att dela upplevelsen med andra.

  • 205.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsställelse med livet i allmänhet2007Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 206.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Distriktsarbetsterapeuters etiska dilemma vid hemrehabilitering1997Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 207.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Health-Promoting Personal Projects of Old Persons in Northern Sweden2016Inngår i: 1st CONTEC-ENOTHE Congress: National University of Ireland, Galway 15-19 June 2016, 2016, s. 203-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 208.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Kursvärderingsmodell för Luleå tekniska universitet2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rektor vid Luleå tekniska universitet (LTU) fattade år 2003 beslut om att en gemensam kursvärderingsmodell för universitetet skulle införas för att kvalitetssäkra universitetets kurser och utveckla universitetets utbildningar avseende innehåll, undervisning, lärande och examinationsformer. Kursutvärderingsmodellen implementerades under år 2005 då även ett IT-stöd i universitetets lärplattform Fronter utvecklades. Flera utvärderingar av kursvärderingsmodellen och IT-stödet har gjorts. Utvärderingen som genomfördes i juni år 2007 resulterade i beslut om revidering av kursutvärderingsmodellen. I denna rapport presenteras en reviderad kursutvärderingsmodell för LTU. Revideringsarbetet har utgått från synpunkter som framkom vid utvärderingen som genomfördes i juni 2007 och genomförts i samråd med olika personal och studentgrupper som arbetar med utvecklingen av LTUs grundutbildningar. Kursvärderingsmodellen presenterar en minimistandard för Kursvärderingsarbetet inom institutionen. Omfattningen av arbetet med de olika processerna avvägs utifrån institutionens behov av att utveckla kurser och program/arenor/ämnen samt progressionsnivåerna inom dessa. Inom ramen för modellen har institutionen och avdelningen möjlighet att utveckla de arbetssätt som ger bästa kvalitet i studentens utbildning. Kurvärderingsmodellen stödjer det kvalitetsarbete som beskrivs i Kvalitetsutvecklingssystem för utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. Kursvärderingsmodellen innehåller två processer, en för kursvärdering och en för kursutveckling. Kursvärderingsprocessen inkluderar kursintroduktion, kontinuerlig kursdialog, kursvärdering och kursvärderingsrapport. Syftet med kursvärderingsprocess är att förbättra pågående kurs samt att ta fram underlag för kursutveckling. Kursansvarig/examinator har ansvaret för att denna process genomförs. Kursutvecklingsprocessen inkluderar utbildningsdialog, program-/arenaråd, samrådsgrupp och beslut om kursutveckling. Syftet med kursutvecklingsprocess är att utveckla kommande kursers kvalitet i samverkan med företrädare för program/arena/ämne, lärare och studenter. Prefekt, utbildningsledare, ämnesföreträdare och koordinator ansvarar för att underlaget för kursutveckling tillvaratas på ett sådant sätt att bästa kvalitet i utbildning uppnås. Varje institution beslutar om vilka tidsramar som ska gälla för de olika delarna i kursvärderingsprocessen och kursutvecklingsprocessen. Tillsammans utgör dessa två processer en förbättringscykel som ska integreras i institutionens kvalitetsarbete. En processbeskrivning över kursvärderingsmodellen finns i bilaga 1.

  • 209.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Occupational Value Experienced in Personal Projects Relevant to Old Persons' Health and Well-Being2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 210.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Temporal patterns of daily occupations and personal projects relevant for older persons’ subjective health: a health promotive perspective2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Engagement in daily occupations has been shown to positively influence subjective health of older persons, but there is little knowledge of how such daily occupations should be temporally structured. This thesis is guided by two concepts to explore the temporal structure of daily occupations. Firstly, the concept temporal patterns of daily occupations are used to focus internal relationships and temporal order of daily occupations during 24-hour sequences. Secondly, the concept personal projects are used to focus sets of intentionally performed occupations structured to reach short- or long-term goals of a year. The overall aim of this thesis was to develop knowledge and understanding of temporal patterns of daily occupations and personal projects relevant for older persons’ health and well-being. This thesis includes four studies, according to a multi method sequential design. Participants in all four studies were recruited from retirement organizations in two municipalities in northern Sweden and all of them are living in their private urban or rural homes. For Study I and II, data of daily occupations and of health and well-being were collected from 151 older adults using open time-diaries completed for one week and two health questionnaires. A time-geographic method was used to analyze data from the time-diaries and descriptive and analytic statistics are applied for further analysis including the additional data from the two health questionnaires. The aim of Study I was to expand the knowledge regarding temporal patterns of daily occupations and to explore and describe older Swedish adults´ daily occupations from such a temporal pattern and time-use perspective. In Study I the temporal pattern of daily occupations of older persons was identified as real time-use and added time-use during 24-hour sequences. The pattern of real time-use showed i)a daily routine of six intervals ii) characteristic profiles illustrating number of participants in categorized occupations and iii) a pattern of merged categories of occupations. The pattern of added time-use for frequencies and durations of the 24-hour sequence showed a hierarchical structure with the highest frequencies and durations shown for care for oneself occupations followed by reflection and recreation, home-keeping, procure and prepare food, and transportation occupations (Study I). The aim of Study II was to identify characteristics of temporal patterns of daily occupations that could be related to high and low health among older adults in northern Sweden. The temporal pattern of daily occupations of older persons, identified as real time-use and added time-use during 24-hour sequences, showed similar patterns for groups of older persons reporting high and low health. Persons of high health reported higher frequencies and longer durations for home-keeping, procure and prepare food, and transportation occupations and lower frequencies and shorter durations for care for oneself and reflection and recreation occupations compared to the low health group (Study II). For Study III and IV, data of personal projects relevant for health and well-being were collected by interviews with 11 older persons selected from the high health subgroup in Study II. Data was analyzed by content analysis. The aim of Study III was to explore personal projects described by older persons in northern Sweden relevant to health and well-being during the forthcoming year. A coherent project system was developed. This system was structured as five core projects representing fourteen personal projects each including two to five sequential occupations, relevant to subjective health during the forthcoming year. The project system was anchored by the core projects: keeping the family together; enjoying one’s life at home; being close to nature; cultivating oneself; and promoting conditions for healthy ageing (Study III). In Study IV variations in occupational value were interpreted from older people´s personal projects relevant for health and well-being the forthcoming year. Variations in occupational value were identified from expressions in the 14 personal projects. Value dimensions of concrete and symbolic value were identified as the most frequently expressed and self-rewarding value as the least frequently expressed. Variations in occupational value within each personal project were shown as profiles of occupational value constructing the core projects. Profiles of occupational value of the core project cultivating one-self were dominated by concrete value while the remaining core projects were dominated by symbolic value (Study IV). Conclusions: This thesis contributes with knowledge of temporal patters of daily occupations described as real and added time-use during 24-hour sequences and the characteristics of such pattern showed for high health. Furthermore, it highlights a structure for a coherent project system relevant for occupational health during a year and the imbedded occupational value. This knowledge of the older persons’ structure and experiences of occupations may be used for promoting occupational health in different contexts. Keywords: elderly, temporal routines, structure of occupations, real time-use, added time-use, time-geographic method, core projects, personal projects, occupational value, health and well-being.

  • 211.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Utvärdering och analys av LTUs kursutvärderingsmodell med tillhörande IT-stöd2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 212.
    Björklund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lilja, Margareta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Temporal Patterns of Daily Occupations Related to Older Adults' Health in Northern Sweden2015Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 22, nr 2, s. 127-145Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify characteristics of temporal patterns of daily occupations that could be related to high and low subjective health among older adults in Northern Sweden. A cross-sectional design imprinted by time-geographic methodology was used and participants 70 years and older were purposively selected and divided into groups of high and low health using the SoC-29 and SF-36 questionnaires. Daily occupations data were registered and analysed using VISUAL Time-PAcTS and related to health conditions using SPSS. The results showed that the participants in the high- and low-health groups showed similar patterns of participation in occupations during the 24-hour sequences describing their daily routines. Some differences in patterns of frequency and duration of occupations were shown between health groups during the 24-hour sequences as well as within six intervals. The low-health group showed higher frequencies and longer durations for “care for oneself” and “reflection and recreation” occupations and lower for “house-keeping” and “procure and prepare food” occupations compared to the high-health groups. There were few significant differences between the high- and low-health groups' mean durations for occupations. The results of this study could contribute to the support and assistance of occupations of older adults in society.

  • 213.
    Björklund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lilja, Margareta
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Temporal Patterns of Daily Occupations among Older Adults in Northern Sweden2014Inngår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 21, nr 2, s. 143-160Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study sought to expand knowledge regarding patterns of daily occupations and, specifically, to explore and describe the daily occupations of Swedish people aged over 70 years by investigating sequences, contexts and time-use. A cross-sectional design with a time-geographic approach was used. Open time diaries from 151 participants were collected and analysed using the software VISUAL-TimePAcTS. The results were illustrated as a routine of six pooled intervals during 24-hour sequences. The intervals comprised different lengths of time and each interval was dominated by different occupations. Night was dominated by ‘care for oneself’; morning by ‘house-keeping’ and ‘reflection and recreation’; lunch-time by care for oneself; afternoon by ‘reflection and recreation’; dinner/tea-time by ‘care for oneself’, and evening by ‘reflection and recreation’. The results were also illustrated as characteristic profiles of occupations visualised by the number of participants in each occupation during 24-hour sequences. Occupations were mainly supported by the home environment. Summed time-use showed the highest proportions in ‘care for oneself’ and ‘reflection and recreation’ occupations. To what extent health and well-being experiences of patterns of daily occupations might be related to challenges and fulfilment of basic occupational needs requires further investigation

  • 214.
    Björkman, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Stoltz, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk neurodegenerativ sjukdom som i ett sent skede gör att den som drabbas har ett stort behov av omvårdnad. Den sjukes anhöriga tar ofta huvudansvaret över omvårdnaden, vilket innebär begränsat liv, behov av stöd och att sätta sina egna behov åt sidan. Syftet i denna studie var att beskriva upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att livet är begränsat med den sjuke i centrum; att acceptera det nya livet och ta hand om sig själv; att se och hantera förändringar och en oförutsägbar kropp hos den sjuke; att ha hjälp och stöd av utomstående; att vilja ha kontroll i vårdandet. Resultatet visade att vårdare till närstående med Parkinsons sjukdom upplevde brist på stöd, att den sjuke alltid är i centrum samt att de blev undanhållna information från sjukvården om sjukdomen. Slutsatsen var att sjuksköterskor behöver ge stöd och mer plats åt den som vårdar, samt att ge ärlig information om sjukdomens alla aspekter.

  • 215.
    Björkvall, Alice
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Wiberg, Magdalena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Litteraturstudie om hur sexuell hälsa påverkas av prostatacancer2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män som har en påverkan på den sexuella hälsan och livskvalitén i stor utsträckning. Sexualitet är en viktig del av människan genom livet och bör därför beaktas av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelser av hur den sexuella hälsan påverkades av prostatacancer. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Genom en sammanställning och analysering av data utformades tre kategorier med sex underkategorier. Resultatet visade att männen hade känslomässiga upplevelser i samband med val av behandling, kroppsliga förändringar, förlust av förmågor och sjukdomens påverkan på den sexuella hälsan. Vidare beskrevs en genomgående brist av stöd och information från sjukvården. Det framkom också att männen upplevde att de sexuella förändringarna hade en inverkan på deras självbild, nära relationer och framtida hopp. Vidare diskuterades resultatet med slutsatsen att sjukvården måste utvecklas för att kunna möta patienter i behov av stöd och frågor kring sexuell hälsa. 

  • 216.
    Björnström, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Eriksson, Ellen
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelsen av att leva med förlamning till följd av ryggmärgsskada - en analys av ett narrativ2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en enorm påfrestning för en persons välmående. Det innebär också stora förändringar och utmaningar i det vardagligalivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva medförlamning till följd av ryggmärgsskada. För att besvara studiens syfte analyserades ett narrativ i form av en självbiografi. Självbiografin var skriven av en person somdrabbats av helkroppsförlamning till följd av ryggmärgsskada. Analysen resulterade i sex kategorier; känslor av frustration och sorg, begränsningar i vardagen då kroppenblivit ens fiende, att känna skam och förlust av integritet, att vilja bevara den manvar och livet som var tidigare, betydelsen av relationer och att vara beroende av andraoch att fokusera på det goda i livet och finna styrka. Resultatet visade på sorg över förlusten av kroppsliga funktioner. Det framkom att det fanns svårigheter attacceptera den förändrade livssituationen och den förändrade kroppen. Livet efter ryggmärgsskadan kom även att innebära känslor av skam och förlust av integritet.Relationer sågs vara av stor betydelse. Därför är det viktigt att vårdpersonal arbetar personcentrerat och ser till patientens individuella behov och anpassar vården efterdetta. Genom en ökad förståelse hos vårdpersonalen kan de på ett bättre sätt ge stöd till personer som drabbats av ryggmärgsskada.

  • 217.
    Björs, Madeleine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Yzden, Tami
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Tyreoideapåverkan av intraarteriellt jodkontrastmedel efter koronarangiografi: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige utförs cirka 40 000 koronarangiografier årligen. I samband med koronarangiografi används intraarteriellt jodkontrastmedel. Tyreoidea (sköldkörteln) är avgörande för metabolismen och hormonproduktionen kan påverkas av jod-injicering. Skador och biverkningar på tyreoidea efter jodkontrast tillförsel är inte lika omdiskuterat som inducerade njurskador. Syfte: Syftet var att sammanställa hur tyreoidea påverkas av intraarteriellt jodkontrastmedel efter koronarangiografi.Metod:Denna studie genomfördessom en allmän litteraturstudie. Databaserna PubMed och Cinahl användes och totalt inkluderades och analyserades 10 vetenskapliga artiklar i resultatet. Resultat:Studiens resultat sammanfattades i två kategorier; Patienter med “eutyroid (frisk) tyreoidea” och patienter med “avvikande tyreoidea” före studiernas start. Resultatet för varje kategori visade hur tyreoidea påverkades efter en koronarangiografi med jodkontrastmedel. Båda kategorierna visade att det förekom patienter som utvecklade olika former av tyreoideadysfunktion. Slutsats: Rapportens resultat samstämmer med de nationella rekommendationerna för jodkontrastmedel att hänsyn ska tas till patientens tyreoideastatus före en koronarangiografi. Detta för att eventuellt kunna premedicinera riskpatienter och uppmana remittenten om uppföljning av fritt T3, fritt T4 och TSH.

  • 218.
    Blandford, Christian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Test-retest reliability assessment of a cervical movement sense test using a laser pointer and automatic image analysis2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

    Background:Neck pain accounts for a large part of western country´s total health care costs which emphasizes the need for effective rehabilitation interventions. There has in recent years been an increasing interest around the world to investigate the role of impaired neck sensorimotor control as a contributing factor to long term or recurring neck pain. There is however a lack of feasible and accurate objective methods for the assessment of movement behavior, including proprioception tests of the neck in the clinic today. The purpose of this observational study was to investigate test- retest reliability of such a test using a laser pointer and an automatic scoring system of the test results.

     

    Methods:Sixty participants performed a tracking task of a zig-zag pattern in four different directions with a laser pointer attached to their head as accurately as possible at two different test occasions. Each trial was video recorded and analyzed with a specifically tailored image processing pipeline for automatic quantification of the test. The four main outcome variables were acuity, velocity, number of times off the target line and finally time to complete the test.

     

    Results:The results of intra session repeatability between test occasion one and occasion two showed acceptable intra class correlation (ICC) values (0.67-0.76) for acuity and good to excellent for the other outcome variables (0.82-0.95). SEM values were quite high for all outcome variables, indicating that relative high values are needed to ensure that changes between measurement occasions are relevant. Wilcoxon signed ranks did not indicate any systematic bias with a learning effect for acuity, but for the other outcome variables it did.

    Furthermore, there was a clear negative correlation between acuity and velocity, indicating a speed-accuracy trade off commonly found in manual tasks.

     

    Conclusions:This study indicates that this specific test involving a tracking task of a zig-zag pattern with a laser pointer and automatic scoring of acuity from video recordings is a reliable and feasible test for assessment of sensorimotor control of the neck in the clinic. We suggest that further knowledge should be gained when the speed-accuracy trade off we found during the test are accounted for.

     

    Keywords:Neck, Laser pointer, Proprioception, Tracking task

  • 219.
    Blauwet, Cheri A.
    et al.
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, MA.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Derman, Wayne
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; Institute for Sport and Exercise Medicine, Division of Orthopaedics, Stellenbosch University, South Africa; and International Olympic Committee (IOC) Research Centre, South Africa.
    Idrisova, Guzel
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Lesgaft National State University of Physical Education, Sport and Health, St. Petersburg, Russia; National Paralympic Committee of Russia, Moscow, Russia.
    Kissick, James
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Family Medicine, University of Ottawa, Ottawa, Canada; Carleton University Sport Medicine Clinic, Ottawa, Canada.
    Stomphorst, Jaap
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Sports Medicine Department, Isala Klinieken, Zwolle, The Netherlands.
    Wosornu, Yetsa Tuakli
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, MA.
    Vliet, Peter van der
    Medical Committee and Medical and Scientific Department, International Paralympic Committee, Bonn.
    Webborn, Nick
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and School of Sport and Service Management, University of Brighton, East Sussex, United Kingdom.
    The Road to Rio: Medical and Scientific Perspectives on the 2016 Paralympic Games2016Inngår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 8, nr 8, s. 798-801Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In August and September of this year, the world will turn its attention to Rio de Janeiro, Brazil, for the 2016 Summer Olympic and Paralympic Games. Of interest to physiatrists, the Paralympic Games will take place from September 7 to 18, with an estimated total of 4 billion viewers. In the United States, for the first time in history, the Summer Games will be broadcast over a total of 66 hours on NBCUniversal. The Paralympic Games represent the pinnacle of elite sport for athletes with disabilities while also changing perceptions around the importance of grassroots sport and physical activity opportunities for the disability community more broadly.It is no secret that the planning and preparation for the Rio Games has brought with it a number of challenges—the Zika virus, water quality, construction delays, and the oft-tenuous state of the Brazilian political system, to name a few. In some respects, these challenges are important as they stimulate discourse about the future of the Olympic and Paralympic Movement. In Paralympic sport, some of our current and most salient challenges are rooted in principles of sports medicine and science, as outlined herein. Because it is imperative to uphold the highest standards of athlete health and safety at the Games, this presents an unparalleled opportunity for the voice of physiatrists to come to the fore. As experts in disability and functional performance, neurologic and musculoskeletal rehabilitation, and sports medicine, we uniquely are suited to make an important and timely impact on Paralympic sport. Here, we provide a snapshot of what to watch out for in Rio.

  • 220.
    Blidner, Lasse
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Carpelan, Siri
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskans hantering av medicinsk syrgas under generell anestesi – en enkätstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt Bakgrund: Administrering av syrgas syftar till att behandla hotande eller manifest hypoxi, som i värsta fall är direkt dödligt. Det har traditionellt ansetts riskfritt och säkert, men studier har under senare år påvisat att överdriven syrgasadministrering utgör risker för skada. Negativa effekter innefattar bland annat atelektasbildning, minskat cardiac output och nedsatt perfusion till vävnader. Det råder variation kring syrgas- och ventilatorinställningar peroperativt, och patienter utsätts för betydande risker i och med hypoxi och hyperoxemi. Syftet med studien var att undersöka hur anestesisjuksköterskor hanterar administration av syrgas perioperativt till lungfriska patienter >18 år, bedömda enligt ASA klassifikation I-II under generell anestesi. Metod: Tvärsnittsstudie; en webbenkät skickades ut till verksamma anestesisjuksköterskor på totalt åtta sjukhus i Västra Götaland, Stockholm och Norrland. 575 enkäter skickades ut och svarsfrekvensen var 33.2%. Analyser utfördes i SPSS med bland annat Chi2- och Kruskal-Wallis tester. De kommentarer som lämnades i fritext analyserades och kategoriserades. Resultat: 71.20% uppgav att de eftersträvade SpO2 mellan 96-98%, majoriteten uppgav även att de justerade ned FiO2 vid uppmätt SpO2 100%. De flesta baserade sina syrgasinställningar på praxis från sin enhet, följt av att vad de lärt sig under sin vidareutbildning. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas utifrån utbildningsnivå eller yrkeserfarenhet. Regionalt fanns skillnader där Västra Götaland i högre utsträckning administrerade syrgas under transport till postop/UVA än Stockholm. Lägsta tänkbara nivå av FiO2 deltagarna kunde tänka sig varierade mellan Västra Götaland och Norrland, och i Stockholm var man mer aktiv i att justera FiO2 peroperativt jämfört med de två andra regionerna. Diskussion: Variationer i deltagarnas svar diskuterades bland annat mot bakgrund av specialistsjuksköterskans kärnkompetenser. De signifikanta skillnaderna som kunde påvisas var regionsbaserade, vilket kan bero på variationer i arbetssätt, rutiner och organisationskultur mellan de olika klinikerna. Bortfallet och dess eventuella betydelse för studiens validitet diskuterades. Slutsatser/Kliniska implikationer: Praxis behöver vara utarbetat utifrån evidens och inte enbart utifrån tradition. Forskningen kring syrgas och dess fördelar och risker är komplex och potentiellt är en vanlig uppfattning att hyperoxemi är riskfritt. Möjligen skulle utbildningstillfällen eller reflektionsmöten specifikt inriktade på syrgasbehandling kunna balansera praxis mer mot att undvika både hyperoxemi och hypoxi.

  • 221.
    Blomberg, Barbro
    et al.
    Linnaeus University.
    Widerlund, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindqvist, Anne-Marie
    University of Helsinki.
    Support and service for persons with intellectual disabilities: A study of changes and consequences in Finland and Sweden 1990-20102011Inngår i: Changes and New directions in Human Services: Selected conference proceedings of the 14th international Research Conference held at Luleå University of Technology, Human Work Science, September 2010 / [ed] Elisabeth Berg, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2011, s. 31-37Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 222.
    Blomberg, Barbro
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
    Widerlund, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindqvist, Ann-Marie
    Helsingfors Universitet.
    Stöd och service till personer med utvecklingsstörning: en studie om förändringar i Sverige och Finland mellan åren 1990 och 20102010Inngår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 17, nr 3-4, s. 289-307Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 223.
    Blomgren, Ida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Woutila, Anneli
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Förebyggande omvårdnadsåtgärder mot diabetessår som sjuksköterskan kan utföra hos personer med typ 2-diabetes: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 2-diabetes är en växande folksjukdom som ökar världen över för varje år. Typ 2-diabetes leder ofta till komplikationer kopplade till sensoriska och cirkulatoriska nedsättningar och i kombination med högt blodsocker försvåras läkningsprocessen och ökar uppkomsten av diabetessår. Diabetsessår är svårläkta och kan leda till amputation. Syftet med studien var att samla kunskap över vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att förebygga diabetessår hos personer med typ 2-diabetes.

    Metod: Denna studie är en systematisk litteraturöversikt. En systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och Web of Science, där 14 artikler valdes ut efter kvalitetsgranskningen. Inklusionskriterier var personer med typ 2-diabetes och exklusionskriterier var farmakologiska åtgärder, olika typer av omläggningsmaterial och kirurgiska åtgärder.

    Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som förebyggande åtgärder mot uppkomst av diabetessår, dessa kategorier var information och utbildning samt identifikation och kontroll av foten. Personen behöver stöd och information av sjuksköterskan för att förstå vikten av egenkontroll och hur den kan utföras. Sjuksköterska är oftast den som först möter personen och behöver därför i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer för att förebygga uppkomsten av diabetessår.

    Slutsats: Genom ett personcentrerat och evidensbaserat arbete kan sjuksköterskan uppnå målet med att utforma individanpassade omvårdnadsåtgärder, hos personer med diabetessår och förbättra hälsan hos individerna.

     

    Nyckelord: Typ 2-diabetes, diabetessår, förebyggande åtgärder, omvårdnadsintervention och systematisk litteraturöversikt. 

  • 224.
    Blomgren, Johannes
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Strandell, Erika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Jull, Gwendolen
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Physiotherapy, School of Health and Rehabilitation Sciences, The University of Queensland, St Lucia, Brisbane, Australia.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Röijezon, Ulrik
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Effects of deep cervical flexor training on impaired physiological functions associated with chronic neck pain: a systematic review2018Inngår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 19, artikkel-id 415Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:Neck pain is a major health issue with high rates of recurrence. It presents with a variety ofaltered sensorimotor functions. Exercise is a cornerstone of rehabilitation and many training methods areused. Exercise is evaluated in most randomized controlled trials on its pain relieving effects. No review hasassessed the effect of exercise on the altered physiological functions or determined if there are differentialeffects of particular training methods. This review investigated the effects of deep cervical flexor (DCF)training, a training method commonly used for patients with neck pain, and compared it to other trainingmethodsornotrainingonoutcomesofcervicalneuromuscular function, muscle size, kinematics and kinetics.Methods:Web of Science, Scopus, CINAHL, PubMed were searched from inception until January 2018. Twelverandomized controlled trials were included that compared DCF training as sole intervention to other trainingor no interventions in persons with neck pain. The Cochrane Risk of Bias tool was used to assess the methodquality. All outcome measures were analysed descriptively and meta-analyses were performed for measuresevaluated in three or more studies.Results:DCF training was compared to cervical endurance, strength, proprioception and mobility training,muscle stretching, and no intervention control groups. Physiological outcome measures includedneuromuscular co-ordination (craniocervical flexion test), functional tasks, muscle fatigability, muscle size,kinematics (joint position sense, posture and range of motion) and kinetics (strength, endurance andcontraction accuracy). Strong evidence was found for effectiveness of DCF training on neuromuscularcoordination, but it had no or small effects on strength and endurance at higher loads. DCF trainingimproved head and cervical posture, while evidence was limited or contradictory for other measures.Conclusions:DCF training can successfully address impaired neuromuscular coordination, but not cervicalflexor strength and endurance at higher contraction intensities. A multimodal training regime is proposedwhen the aim is to specifically address various impaired physiological functions associated with neck pain

  • 225.
    Blomkvist, Anna-Christina
    et al.
    University of Lulea, Department of Human Work Science.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Computer use in cold environments2000Inngår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 31, nr 3, s. 239-245Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study addresses computer work in cold environments with the two-fold aim to explore conditions for such work, and to add knowledge about the use of fingers at data entry in the cold. Five workplaces were visited and work contents and use of computers are briefly described. Effects of work in the cold were in line with those mentioned in the literature, and manual lifting of heavy goods the most impairing activity. Subjects contended with strenuous working postures--holding the computers in their hands or arms--and with cold fingers. Individual fingering for data input was noted. Forefinger or a pen were used, and a pen is recommendable for input, either as a touch pen or, simply to press the keys. A supportive rack could be recommended for portable workstations.

  • 226.
    Blomkvist, Anna-Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Datoranvändning i kyla1997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 227.
    Boberg, Elin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Tunlind, Madeleine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskans strategier vid vård av patienter som sviktar i vitala funktioner2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskans arbete i en högteknologisk och dynamisk miljö ställer krav på handlingsberedskap och kvalifikationer såsom ledarskap, initiativförmåga och samarbete. Patienter som sviktar i vitala funktioner är en utmaning inte minst på operationsavdelningen. Anestesisjuksköterskan har en betydelsefull roll i operationsteamet vid vård av dessa akut sjuka patienter. Behandlingar för olika kritiska tillstånd finns väl beskrivna i litteraturen men anestesisjuksköterskans strategier i vården av patienter som sviktar i vitala funktioner behöver synliggöras och kan ge kunskap om anestesisjuksköterskans specifika anestesiologiska omvårdnadsarbete. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier vid vård av patienter som sviktar i vitala funktioner. Studiens design var kvalitativ och en icke- experimentell tvärsnittsstudie genomfördes med kritisk incidentteknik som metod för analys av data. Ord och meningar som motsvarade syftet lyftes ut från svaren och kategoriserades. Analysen resulterade i fyra slutkategorier med strategier vid vård av patienter som sviktar i vitala funktioner: samarbeta och kommunicera med anestesiolog och operationsteamet; skapa en handlingsplan för patientens omvårdnad; förbereda genom att iordningställa läkemedel och medicinsk-teknisk utrustning på operationssalen samt optimera patientens tillstånd och förebygga ytterligare svikt. Resultatet av denna studie visar att yrkeserfarenhet spelar en viktig roll i omvårdnaden kring patienten som sviktar i vitala funktioner. Kunskap om och tidigare erfarenhet av kritiska situationer kan ge bättre förberedelse och handlingsplaner för oväntade och akuta händelser. Anestesisjuksköterskans förmåga att göra kontinuerliga bedömningar och prioriteringar är av stor vikt för att förebygga ytterligare svikt. Noggranna förberedelser i form av information kring patienten, ingreppet och anestesiformen samt läkemedel och utrustning ger bättre handlingsberedskap. Kommunikation och samarbete sker kontinuerligt mellan anestesisjuksköterskan och anestesiolog samt operationsteam där samtliga yrkeskategorier strävar efter en bibehållen patientsäkerhet.

  • 228.
    Bokström, Andreas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lindqvist, Markus
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

     

    Bakgrund

    Hemodialysbehandling är en ofta livslång behandling mot kronisk njurinsufficiens, ett ofta livshotande tillstånd som härstammar i att njurfunktionen filtrations förmåga försämras. Behandlingen är krävande på många sätt och präglar livet för den drabbade. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och omvårdnadsarbetet kring dessa patienter och att erbjuda en personcentrerad vård. För att detta ska vara möjligt måste vårdpersonalen förstå sig på patienternas erfarenheter och upplevelser.  

     

    Syfte

    Syftet med arbetet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling.

     

    Metod

    En litteraturstudie genomfördes med datainsamling genom de booleska sökmetoder Cinahl och Pubmed där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod valdes ut för en kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat

    Behandling med hemodialys innebär stora livsförändringar och ansträngningar både fysiskt och psykiskt. Upplevelserna varierar mellan att handla om patientens individuella uppfattning av livet med hemodialysbehandling och kronisk njurinsufficiens till copingstrategier och sociala problem i relationer med anhöriga och hälso- och sjukvården.

    Omvårdnadsåtgärder och interventioner bör fokusera på att understödja patientens dagliga liv, psykiska hälsa och att underlätta dennes påfrestningar.

     

    Slutsats

    En ökad kunskap om patienters erfarenheter och upplevelser i livet med hemodialys kan ge en ökad kunskap för att bedriva en god personcentrerad vård och omvårdnad. 

  • 229.
    Boman, Chamilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ödman, Petra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att leva med hjärntrötthet, ett osynligt handikapp: En integrerad kunskapsöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärntrötthet är ett tillstånd som uppskattningsvis 200 000 personer i Sverige lider av. Hjärntrötthet kännetecknas av en extrem mental trötthet som innebär att personerna som lider av detta behöver mycket mer vila och längre återhämtning än friska individer. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hjärntrötthet som uppkommer efter stroke eller traumatisk hjärnskada (TBI). Tre frågeställningar formulerades; Hur upplever personer som lever med hjärntrötthet att det vardagliga livet påverkas? Vilka strategier används för att hantera hjärntrötthet? Vilka omvårdnadsinterventioner finns? En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Litteraturöversikten bestod av 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att hjärntrötthet är ett mångfasetterat fenomen som påverkar personernas liv i högsta grad. Intryck, förmågor och prestationer påverkas, liksom relationer och det vardagliga livet. En slutsats som drogs var att hjärntrötthet är ett osynligt handikapp som inte bara påverkar den som drabbas utan även personer i dennes omgivning. Därför bör sjuksköterskan vara tydlig och kunna informera om detta tämligen okända fenomen. Sjuksköterskan bör även ha kunskap om olika omvårdnadsinterventioner samt kunna vägleda personer som lider av hjärntrötthet att finna strategier för att hantera vardagen.

  • 230.
    Boman Gren, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Södergren, Simon
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hjärtstoppslarm hos patient på vårdavdelning: upplevelser hos intensivvårdssjuksköterskor som arbetat mindre än 5 år2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dödligheten hos patienter som drabbats av hjärtstopp på vårdavdelningar är hög men med tidig hjärt-lungräddning (HLR) och tidig defibrillering så ökar chansen för överlevnad. Intensivvårdssjuksköterskan som ingår i akutteamet får ett larm om hjärtstopp och tillsammans med kollegor gör de en utryckning till patienten på avdelningen för att stötta och hjälpa till i den akuta situationen. Dessa situationer kan vara kaotiska och stressfyllda. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av hjärtstoppslarm och hjärtstopp på vårdavdelning som jobbat mindre än 5 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett mindre länsdelssjukhus i norra Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor med mindre än fem års yrkeserfarenhet som intensivvårdsjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Utmanande och spännande att bära hjärtstoppslarmet, Hjärtstoppslarm kräver planering och förberedelse, Övning och ett nära samarbete skapar trygghet och Stress påverkar handlingsförmågan. Resultatet visade att oerfarna intensivvårdssjuksköterskor upplever en viss form av stress men att de fann en trygghet i sina kollegor i akutteamet och att deras samarbete fungerar bra. Dock så kunde samarbetet med vårdavdelningens personal samt den medicinläkare som kommer till den patient som drabbats av hjärtstoppet fungera mindre bra och kommunikationen dålig. De upplevde ett behov av kontinuerlig HLR-träning dels med andra professioner samt mer scenarioövningar. Konklusion: Oerfarna intensivvårdssjuksköterskor kände sig trygga med hjärtstoppsteamet men upplevde otrygghet då de befann sig i en okänd miljö då en patient drabbats av hjärtstopp på vårdavdelning. Bristande rutiner och osäkerhet bland personalen kunde påverka den stress som uppstod negativt. Genom att utarbeta en gemensam rutin och träna tillsammans skulle arbetet kring hjärtstoppet kunna bli mindre stressfyllt och mer effektivt.

  • 231.
    Bontje, Peter
    et al.
    Department of Occupational Therapy, Graduate School of Human Health Sciences, Tokyo Metropolitan University.
    Asaba, Eric
    Department of Occupational Therapy, Graduate School of Human Health Sciences, Tokyo Metropolitan University.
    Josephsson, Staffan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Karolinska institute, Neurobiology Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska institutet, Sektionen för arbetsterapi.
    Balancing struggles with desired results in everyday activities: strategies for elderly persons with physical disabilities2016Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 30, nr 1, s. 154-163Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The number of elderly persons with disabilities needing support with everyday activities increasing in Japan and around the world. Yet, engagement in everyday activities can support the quality of their daily life. Despite research focusing on reported meanings of people's actions, there is still limited knowledge on how engagement in everyday activity is enacted along with the meanings of persons’ actions. The aim of the present study was to identify meanings of persons’ actions within everyday activities of elderly Japanese with physical disabilities. Five elderly persons with physical disabilities living in the community participated in this study. Data were gathered by 10 participant observations of everyday activities supplemented with 13 unstructured interviews. Narrative analysis was used to identify meanings of persons’ actions. The analysis identified an overall plot termed ‘balancing struggles with desired results’. This plot illustrated that participants’ and other involved individuals balanced problematic situations with finding situations that accommodated their needs. Meanings of these actions were further identified as three complementary strategies. Two of three strategies aimed to mitigate given problems, one by ‘acting on a plan to achieve one's goals’, the other by ‘taking a step in a preferred direction by capitalising on emerging opportunities’. The third strategy focused on avoiding undesirable experiences by ‘modifying problematic situations’. In conclusion, these findings call for care and rehabilitation providers’ sensitivity to shifting foci of what matters in daily life's situations as well as aligning with persons’ skills, resources and perspectives. Accordingly, the judicious and flexible use of these complementary strategies can enhance elderly persons’ quality of daily living through everyday activities.

  • 232.
    Boqvist, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Informationssystem på anestesi vid Sunderby sjukhus1999Inngår i: Ventilen, ISSN 0348-6257, nr 3, s. 4-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 233.
    Boqvist, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Parent''s experience of being with their child at the operation theatre and of being present during introduction of anaesthesia2004Inngår i: Workgroup of European nurse researchers. Biennial conference (12 : Lisboa : 2004), Lisbon: WENR , 2004, s. 15-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 234.
    Borg, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Videll, Karmen
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Anestesisjuksköterskors omhändertagande av patienter som erhållit icke-depolariserande muskelrelaxantia2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att omhänderta patienter som under en operation ska erhålla eller har erhållit icke-depolariserande muskelrelaxantia (IDMR) är för många anestesisjuksköterskor en del av det vardagliga arbetet. Däremot finns det inga entydigariktlinjer på hur omvårdnaden kring en sådan patient ska ske. En inblick till anestesisjuksköterskornas omhändertagande av denna patientgrupp kan ge en ökad förståelse för och kunskap om den specifika anestesiologiska omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors omhändertagande av patienter som har erhållit icke-depolariserande muskelrelaxantia. Metod: Metoden som användes i denna studie var kvalitativa fokusgruppsintervjuer (n=3) med 12 anestesisjuksköterskor som genomfördes vid tre sjukhus i Sverige. Deltagarna hade minst 2 års kliniskt yrkeserfarenhet som anestesisjuksköterska. Fokusgruppsintervjuerna analyserades med kvalitativ analys enligt Doody, Slevin och Taggart (2013).Resultat: Att prata med patienten och ge denne information fortlöpande under omhändertagandet varnågot som alla anestesisjuksköterskor ansåg vara en självklar del i deras arbete. Den information som delgavs anpassades till patienten för att försöka minska stress och oro inför anestesin och operationen. Metoder för övervakning var med specifik neuromuskulär monitorering (NMM), dvs. TOF och PTC, eller utan NMM då anestesiapparaten, ventilatorn, sömndjupsmätare, kliniska tecken och tid efter administrering av IDMR tillämpades för att övervaka patienten. IDMR administrerades ofta på anestesisjuksköterskornas egna initiativ eller enligt rutiner, men påverkades också av operatörens önskemål. Reversering gavs enligt rutiner som var utformade efter vad TOF-mätaren visade eller efter tid för senaste administrering av IDMR. Alla anestesisjuksköterskor försökte arbeta strukturerat, alltid ligga ett steg före i sin planering och att vara beredd på överraskningar var viktigt för att kunna göra ett bra arbete och ge patienten godomvårdnad. Konklusion: Studien visade att omhändertagande av denna patientgrupp skilde sig mellan kliniker. Utveckling av nationella riktlinjer skulle skapa en bättre säkerhetsmiljö och mera konsekvent omhändertagande nationellt.

  • 235.
    Boström, Josefin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Viklund, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som främjar hopp till personer med cancer - en kunskapsöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en person får diagnosen cancer kan detta innebär en stor kris för denne. Vilket kan leda till en känsla av hopplöshet. Därför blir hoppet en viktig resurs samt kraftkälla för personen som drabbats av cancer, en kraft som driver människan framåt. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om omvårdnadsåtgärder som främjar känslan av hopp till personer med cancer. Syftet besvarades utifrån de två frågeställningarna, Vilka omvårdnadsåtgärder främjar hopp samt hur kan sjuksköterskan omsätta de identifierade omvårdnadsåtgärderna i det dagliga omvårdnadsarbetet.Sammanställning av data gjordes genom en kunskapsöversikt. Analysen baserades på 10 identifierade artiklar, dessa låg sedan till grund för resultatet. Resultatet bestod av 8 slutkategoriervar av 5 innehöll omvårdnadsåtgärder så som samhörighet och stöd, omsorg, kommunikation och information, meningsfulla aktiviteter, minnen och kortsiktiga mål samt genom önskan och tro. Men även 3 slutkategorier som behandlade sjuksköterskans omsättande av omvårdnadsåtgärderna. Dessa var i form av relationen mellan sjuksköterskan och personen, kommunikation samt information. Resultatet har visat att sjuksköterskan kan använda sig av omvårdnadsåtgärder för att främja hopp hos personer med cancer. Men eftersom att hoppet är komplext krävs det att sjuksköterskan kan möta personens behov utifrån dennes förutsättningar. Detta för att omvårdnadsåtgärderna ska bli främjande för hoppet.

  • 236.
    Boström, Madelene
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Magnusson, Klara
    ICU, Northern Älvsborgs County Hospital.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nursing patients suffering from trauma: critical care nurses narrate their experiences2012Inngår i: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 16, nr 1, s. 21-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe critical care nurses' experiences of nursing patients suffering from trauma. Eight critical care nurses were interviewed. Qualitative thematic content analysis was applied to the data and resulted in one theme; 'Needing to feel in control and part of a team', with six categories; 'different ways of dealing with uncertainty', 'feelings of responsibility and security', 'wanting to relieve the pain', 'supporting the relatives', 'suppressing one's own feelings', and 'reflecting over one's work'. The findings show the importance of preparation for caring for a patient suffering from trauma. Standardized care of the patient according to Advanced Trauma Life Support was described as a good basis, but for the quality of care to be good this always had to be complemented with personal nursing care for the patient and care for their relatives. This study contributes knowledge about meeting critically ill patients suffering from trauma and suggestions about how to cope with thoughts that might arise after a serious situation in nursing care

  • 237.
    Boudin, Elisabeth
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundström, Erika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ledarskapets påverkan på patientsäkerhet, kvalitet på vården, produktivitet och effektivitet samt sjuksköterskors trivsel på arbetet: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare och självständigt ansvaraför omvårdnaden. Sjuksköterskors trivsel på arbetet påverkas av en rad faktorer, exempelvis arbetsbelastning och att ha meningsfulla arbetsuppgifter. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställakunskap om hur ledarskapet påverkade omvårdnaden och sjuksköterskans trivsel på arbetet. För att svara på syftet formuleradestrefrågeställningar:Vilka ledarskapsstilar använder sjuksköterskor?Hur påverkarledarskapet patientsäkerheten, kvaliteten på vården samt produktivitet och effektivitet?Hur påverkar organisationens ledarskap sjuksköterskors trivsel på arbetet?18 artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Den systematiska litteraturöversiktenresulterade i niokategorier fördelade på de trefrågeställningarna. Resultatet visadeatt sjuksköterskor och deras chefer använde sig av en mängd olika ledarskapsstilar. Organisationens och chefernas ledarskap påverkade sjuksköterskornas trivsel på arbetet genom att de tydliggjorde organisationens mål. Goda relationer, tydlig kommunikationoch att vara rättvis var egenskaper som en ledare borde ha. Bristande stöd från ledning samt hög arbetsbelastning minskade sjuksköterskors trivsel på arbetet. Sjuksköterskornas ledarskap påverkade patientsäkerheten, kvaliteten på vården samt produktivitetoch effektivitet i sjuksköterskornas arbete. Sammanfattningsvis borde det ligga i organisationens intresse att sjuksköterskor trivs på sitt arbete, eftersom att hög arbetsbelastning och hög personalomsättning leder till dålig kvalitet på vården och låg patientsäkerhet. Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sin egen ledarskapsstil och dess påverkan på teamet och vården.

  • 238.
    Bradley, Jonathan P.
    et al.
    Department of Physics, Warwick University, Coventry.
    Velaga, Sitaram
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Antzutkin, Oleg
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Industriell miljö- och processteknik.
    Brown, Steven P.
    Department of Physics, Warwick University, Coventry.
    Probing intermolecular crystal packing in gamma-indomethacin by high-resolution 1H solid-state NMR spectroscopy2011Inngår i: Crystal Growth & Design, ISSN 1528-7483, E-ISSN 1528-7505, Vol. 11, nr 8, s. 3463-3471Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An NMR crystallography approach that combines experimental solid-state magic-angle-spinning (MAS) NMR with calculation is applied to the gamma polymorph of the pharmaceutical molecule, indomethacin. First-principles calculations (GIPAW) for the full crystal structure and an isolated molecule show changes in the (1)H chemical shift for specific aliphatic and aromatic protons of over -1 ppm that are due to intermolecular CH-pi interactions. For the OH proton, (1)H double-quantum (DQ) CRAMPS (combined rotation and multiple-pulse spectroscopy) spectra reveal intermolecular H-H proximities to the OH proton of the carboxylic acid dimer as well as to specific aromatic CH protons. The enhanced resolution in (1)H DQ-(13)C spectra, recorded at 850 MHz, enables separate (1)H DQ build-up curves (as a function of the DQ recoupling time) to be extracted for the aromatic CH protons. Supported by eight-spin density-matrix simulations, it is shown how the relative maximum intensities and rates of build-up provide quantitative insight into intramolecular and intermolecular H-H proximities that characterize the crystal packing

  • 239.
    Brandberg, Linnéa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Burman, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård – en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård är vanligt förekommande och är ett omdiskuterat ämnei media,såväl som inom vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser beträffande tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Enkvalitativlitteraturstudie genomfördes med en manifest innehållsanalys, med totalt tio stycken vetenskapliga artiklar. Studien resulterade i fyra huvudkategorier med 14 subkategori;Att sjuksköterskans beslutsfattande styrdes av flera olika faktorer, att tvångsåtgärder kundemissbrukas och att dess form är ohållbar, att erfarenheter förändradeen sjuksköterskas syn och att relationerna påverkades,och att uppleva starka och svåra känslor försvårade arbetet. Resultatet skildrade känslor hos sjuksköterskan som utfört tvångsåtgärder från rädsla och skuld till lättnad när ingen kommit till skada. Debeskrev att deinte upplevde sig haandra alternativ till tvångsåtgärder att tillgå, men att det fanns en önskan och längtan till att tvångsåtgärderska eliminerashelt. Eftersom tvångsåtgärder är vanligt förkommandeinom psykiatrinbehövs ny kunskap och möjlighet till reflektioni arbetsteamet, och självreflektion,om hur sjuksköterskanska bemöta dessa situationer.

  • 240.
    Brar, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Fritz, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Fysioterapeutens inställning till effekten av akupunkturbehandling för patienter med spänningshuvudvärk: En enkätstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akupunktur betyder nålbehandling och har sitt ursprung i traditionell kinesisk medicin. En profession som kan utöva akupunktur är fysioterapeuter. Akupunktur kan användas vid många olika typer av smärttillstånd, bland annat spänningshuvudvärk. En profession som kan utöva akupunktur är fysioterapeuter. Många professioner har en positiv inställning till akupunkturbehandlingens effekt medan andra anser att nålarna i sig inte är någon unik metod, snarare ett resultat av placeboeffekt och väljer då bort denna behandlingsmetod. Syfte: Syftet med studien äratt undersöka fysioterapeuters inställning till effekten av akupunkturbehandling för patienter med spänningshuvudvärk.Metod: Fysioterapeuter inom primärvården i Sverige fick en enskild förfrågan via mail om att delta i studien. En länk till en webbenkät samt ett informationsbrev om studiens syfte bifogades. En länk till enkäten lades även ut på fackföreningen Fysioterapeuternas hemsida. Enkätfrågorna sammanställdes i excel och redovisades i löpande text, tabeller och figurer.Resultat: Enkäten besvaradesav totalt 32 personer. Svaren tyder på att majoriteten av fysioterapeuterna har en positiv inställning till akupunkturbehandling vid spänningshuvudvärk. Vid behandling av spänningshuvudvärk väljer man dock information samt träning framför akupunktur. Det framkom också att deltagarna ansåg att akupunkturbehandling saknar ett starkt vetenskapligt stöd. Konklusion: Med dagens aktuella kunskapsläge om akupunktur, visar resultatet i denna studie att fysioterapeuterna till största del har en positiv inställningtill effekten av akupunkturbehandling vid spänningshuvudvärk.

  • 241.
    Bredhult, Anna-Katarina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Landström, Annika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Myhr, Ulla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Windswept hip syndrome: en litteraturstudie2001Inngår i: Nordisk fysioterapi, ISSN 1402-3024, Vol. 5, nr 3, s. 135-42Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Windswept Hip Syndrome (WHS) is a triad of hip subluxation or dislocation, pelvic obliquity and scoliosis. In cerebral palsy it is one of the most difficult deformities to control and treat and it predispose to poor, unstable sitting. The aim of this study was to describe literature concerning factors which contribute to the development, prevention and management of WHS. Literature based on articles found in Medline, Arbline, Spriline and via references 1983-1999, were used. Several factors contributing to the development of WHS were identified. The dislocated hip was commonly located on the raised side of the pelvis and the convexity of the scoliosis was opposite the raised side of the pelvic obliquity. There were different opinions concerning the temporal relationship between the development of the deformities. Secondary complications to WHS were pain, loss of function, difficulties with hygiene and nursing care. Correct positioning, increased weight-bearing, muscle stretching, strengthening exercises and use of orthosis were considered useful maneuvers in preventing the deformities. Surgery for developed deformities included soft tissue surgery, osteotomy and arthrodesis. The impetus should be to prevent the development of WHS from occuring, in order to avoid serious complications on many levels.

  • 242.
    Briggs, Karen K.
    et al.
    Steadman Hawkins research foundation, Basic science research, Vail.
    Lysholm, Jack
    Winternet.
    Tegner, Yelverton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Rodkey, William G.
    Steadman Hawkins research foundation, Basic science research, Vail.
    Steadman, J. Richard
    Steadman Hawkins research foundation, Basic science research, Vail.
    25 years later: the reliability, validity and responsiveness of the Lysholm score and Tegner activity scale for anterior cruciate ligament injury of tne knee2008Inngår i: Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, ISSN 0942-2056, E-ISSN 1433-7347, Vol. 16, nr Suppl. 1, s. S34-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 243.
    Broberg, Helena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Karlström, Johanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelsen av att vara närstående till en person i palliativ vård: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en person närmar sig livets slut på grund av sjukdom, skador eller ålder övergår vården till att vara palliativ. Att vara närstående till en person i palliativ vård kan innebära stora förändringar. Samtidigt som den palliativa vården har som mål att erbjuda stöd till närstående att hantera sin situation framhåller tidigare forskning att närstående kan vara i stort behov av både mer och förbättrat stöd. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person i palliativ vård. Metoden var en litteraturstudie av 12 kvalitativa artiklar publicerade i CINAHL som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet består av fem kategorier, 1) Att stå på sidan av vid lidande och försämring,2) Att vilja vara närvarande och ha en vårdande roll, 3) Att livet kretsar kring den sjuke och vardagen förändras, 4) Att ha behov av stöd och samhörighet, 5) Att förlora sin närstående och sin roll som vårdare. Slutsatsen är att närstående vill vara nära och stödja den sjuke personen samtidigt som de har ett eget behov av stöd. Sjuksköterskan kan möjliggöra för den närstående att vara närvarande och hantera vården av den sjuke personen genom information och utbildning och samtidigt bevara den närståendes välbefinnande genom tillgänglighet, stöd och bekräftelse.

  • 244.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Lund University Hospital, Skåne University Hospital, Lund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, Department of Health Sciences, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Flansbjer, Ulla-Britt
    Lunds universitet, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Determinants of falls and fear of falling in ambulatory persons with late effects of polio2017Inngår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 9, nr 5, s. 455-463Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BackgroundFalls and fear of falling (FOF) are common in persons with late effects of polio but there is limited knowledge of associated factors.ObjectiveTo determine how knee muscle strength, dynamic balance and gait performance (adjusted for gender, age and BMI) are associated with falls and FOF in persons with late effects of polio.DesignA cross-sectional study.SettingA university hospital outpatient clinic.ParticipantsEighty-one ambulatory persons with verified late effects of polio (43 men; mean age 67 years).Main Outcome MeasurementsNumber of falls the past year, Falls Efficacy Scale –International (FES-I) to assess FOF, a Biodex dynamometer to measure knee muscle strength, the Timed Up and Go (TUG) test to assess dynamic balance and the Six Minute Walk test (6MWT) to assess gait performance. Univariate and multivariate logistic regression analyses were used for falls (categorical data) and linear regression analyses for FOF (continuous data) as dependent variables.ResultsFifty-nine % reported at least one fall during the past year and 79% experienced FOF. Reduced knee muscle strength in the more affected limb and gait performance were determinants of falls. An increase of 10 Nm in knee flexor and knee extensor strength reduced the OR between 0.70 and 0.83 (P=.01), and an increase of 100 meter in 6MWT reduced the OR to 0.41 (P=.001). All factors were determinants of FOF; reduced knee muscle strength in the more and less affected limbs explained 17% to 25% of the variance in FOF, dynamic balance 30% and gait performance 41%. Gender, age and BMI only marginally influenced the results.ConclusionsReduced gait performance, knee muscle strength and dynamic balance are to a varying degree determinants of falls and FOF in ambulatory persons with late effects of polio. Future studies need to evaluate if rehabilitation programs targeting these factors can reduce falls and FOF in this population. 

  • 245.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Lund University Hospital, Skåne University Hospital, Lund, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, Department of Health Sciences, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital.
    Flansbjer, Ulla-Britt
    Lunds universitet, Lund University, Department of Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital, Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Muscle Weakness and Perceived Disability of Upper Limbs in Persons With Late Effects of Polio2016Inngår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 8, nr 9, s. 825-832Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Muscle weakness in one or both upper limbs is common in persons with previous polio, but there is very limited knowledge how it influences daily life. Objective: To assess muscle weakness and self-perceived disability of the upper limbs in persons with late effects of polio and evaluate their association. Design: Cross-sectional study. Settings: University hospital outpatient clinic. Participants: Twenty-eight persons (mean age 67, SD 16 years) with late effects of polio in their upper limbs. Main Outcome Measures: A fixed dynamometer (Biodex System 3 PRO dynamometer (Biodex Medical Systems Inc., Shirley, NY) was used to measure isometric shoulder abduction and elbow flexion, as well as isokinetic concentric elbow flexion and extension. A hand-held dynamometer (Grippit, Hägersten, Sweden) was used to measure isometric grip strength. The Disabilities of Arm, Shoulder and Hand (DASH) questionnaire was used to assess self-perceived disability of the upper limbs. The relationships between the measures were analyzed with the Spearman rank correlation coefficients (rho). Results: The participants were 20%-31% weaker in their more-affected upper limb compared with their less-affected limb. The DASH score was on average 33.5 (SD 18.6), indicating a mild-to-moderate disability of their upper limbs. Changing a lightbulb overhead, carrying a heavy object, and performing recreational activities that required muscle force with the arms were perceived as most difficult. The correlations (rho) between the muscle strength measurements and DASH scores ranged from -0.46 (95% confidence interval [95% CI] -0.10 to -0.71) to -0.61 (95% CI -0.31 to -0.80) for the more affected upper limb, and from -0.54 (95% CI -0.21 to -0.76) to -0.68 (95% CI -0.41 to -0.84) for the less affected upper limb (P < .05-.01). Conclusions: Persons with previous polio and muscle weakness in their upper limbs perceive difficulties to use their arms in daily life, especially when performing activities above their head and strenuous household or leisure activities. The fair-to-moderate correlations of muscle strength with self-perceived disability imply that the weakness can only partially explain the perceived disabilities of arm, shoulder and hand. Other factors are therefore important to consider in the rehabilitation of persons with late effects of polio and upper limb disability. © 2016 American Academy of Physical Medicine and Rehabilitation.

  • 246.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Skåne University Hospital, Lund.
    Flansbjer, Ulla-Britt
    Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    No effects of whole-body vibration training on muscle strength and gait performance in persons with late effects of polio: a pilot study2010Inngår i: Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, ISSN 0003-9993, E-ISSN 1532-821X, Vol. 91, nr 9, s. 1474-1477Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    ObjectiveTo evaluate the feasibility and possible effects of whole-body vibration (WBV) training on muscle strength and gait performance in people with late effects of polio.DesignA case-controlled pilot study with assessments before and after training.SettingA university hospital rehabilitation department.ParticipantsPeople (N=5; 3 men, 2 women; mean age, 64±6.7y; range, 55-71y) with clinically and electrophysiologically verified late effects of polio.InterventionsAll participants underwent 10 sessions of supervised WBV training (standing with knees flexed 40°-55° up to 60 seconds per repetition and 10 repetitions per session twice weekly for 5 weeks).Main Outcome MeasuresIsokinetic and isometric knee muscle strength (dynamometer), and gait performance (Timed Up & Go, Comfortable Gait Speed, Fast Gait Speed, and six-minute walk tests).ResultsAll participants completed the 5 weeks of WBV training, with no discernible discomfort. No significant changes in knee muscle strength or gait performance were found after the WBV training period.ConclusionsThis pilot study did not show any significant improvements in knee muscle strength and gait performance following a standard protocol of WBV training. Thus, the results do not lend support to WBV training for people with late effects of polio.

  • 247.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Umeå University, Rehabilitation Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Flansbjer, Ulla-Britt
    Department of Rehabilitation, Lund University Hospital, Sweden.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    What is the long term benefit of constraint induced movement therapy?: a 4-year follow-up2009Inngår i: Clinical Rehabilitation, ISSN 0269-2155, E-ISSN 1477-0873, Vol. 23, nr 5, s. 418-423Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To evaluate the long-term benefits of constraint-induced movement therapy in chronic stroke.Design: A four-year follow-up after constraint-induced group therapy assessing arm and hand function and self-reported daily hand use.Subjects: Fourteen post-stroke individuals (six women and eight men; mean age 59.6 ± 12.7 years, range 23-75 years) with mild to moderate impairments of hand function.Outcome measures: The Sollerman hand function test and the Motor Activity Log test.Results: Four years after constraint-induced group therapy the participants had maintained their hand function, as measured by the Sollerman hand function test. The self-reported use and quality of movements of the more affected hand, as measured by the Motor Activity Log test, had decreased compared to post-treatment and three months follow-up (P < 0.01), but was still significantly higher than pre-treatment (P < 0.05).Conclusion: There seems to be a long-term benefit of constraint-induced group therapy. Hand function was maintained over time and daily hand use had increased compared to pre-treatment. To provide guidelines about the clinical use of constraint-induced movement therapy further, larger and controlled studies are needed.

  • 248.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Lund University Hospital.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    A 1-year follow-up after shortened constraint-induced movement therapy with and without mitt poststroke2010Inngår i: Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, ISSN 0003-9993, E-ISSN 1532-821X, Vol. 91, nr 3, s. 460-464Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    ObjectiveTo explore the long-term benefits of shortened constraint-induced movement therapy (CIMT) in the subacute phase poststroke.DesignA 1-year follow-up after shortened CIMT (3h training/d for 2wk) where the participants had been randomized to a mitt group or a nonmitt group.SettingA university hospital rehabilitation department.ParticipantsPoststroke patients (N=20, 15 men, 5 women; mean age 58.8y; on average 14.8mo poststroke) with mild to moderate impairments of hand function.InterventionsNot applicable.Main Outcome MeasuresThe Sollerman hand function test, the modified Motor Assessment Scale, and the Motor Activity Log test. Assessments were made by blinded observers.ResultsOne year after shortened CIMT, participants within both the mitt group and the nonmitt group showed statistically significant improvements in arm and hand motor performance and on self-reported motor ability compared with before and after treatment. No significant differences between the groups were found in any measure at any time.ConclusionsShortened CIMT seems to be beneficial up to 1 year after training, but the restraint may not enhance upper motor function. To determine which components of CIMT are most effective, larger randomized studies are needed.

  • 249.
    Brogårdh, Christina
    et al.
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Sjödahl Hammarlund, Catharina
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Experiences of falls and strategies to manage the consequences of falls in persons with late effects of polio: a qualitative study2017Inngår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 49, nr 8, s. 652-658Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    To explore how persons with late effects of polio experience falls and what strategies they use to manage the consequences of falls.

    DESIGN:

    A qualitative study with face-to-face interviews. Data were analysed by systematic text condensation.

    PARTICIPANTS:

    Fourteen ambulatory persons (7 women; mean age 70 years) with late effects of polio.

    RESULTS:

    Analysis resulted in one main theme, "Everyday life is a challenge to avoid the consequences of falls", and 3 categories with 7 subcategories. Participants perceived that falls were unpredictable and could occur anywhere. Even slightly uneven surfaces could cause a fall, and increased impairments following late effects of polio led to reduced movement control and an inability to adjust balance quickly. Physical injuries were described after the falls, as well as emotional and psychological reactions, such as embarrassment, frustration and fear of falling. Assistive devices, careful planning and strategic thinking were strategies to prevent falls, together with adaptation and social comparisons to mitigate the emotional reactions.

    CONCLUSION:

    Experiences of falls greatly affect persons with late effects of polio in daily life. To reduce falls and fall-related consequences both problem-focused and emotion-focused strategies are used. In order to increase daily functioning, these findings should be included in a multifaceted falls management programme.

  • 250.
    Bränholm, Inga-Britt
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för Rehabiliteringsmedicin.
    Andersson, Marit
    Piteå älvdals sjukhus.
    Larsson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Långtidssjukskrivning förändrar livet1995Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 92, nr 23, s. 2421-2124Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
2345678 201 - 250 of 2381
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf