Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1099
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Framväxten av musikpedagogiska ideal vid en folkhögskola: rekrytering och studiemiljö2007Ingår i: Nordisk musikkpedagogisk forskning: Årbok, ISSN 1504-5021, Vol. 9, s. 83-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 202.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Freedom to learn in music education1998Ingår i: Ubuntu: music education for a humane society ; conference proceedings of the 23rd World Conference of the International Society for Music Education held in Pretoria, South Africa / [ed] Caroline van Niekerk, Pretoria, SA: Unisa Press, 1998, s. 52-59Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 203.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Frihet är det bästa ting ... ?: utvärdering av projektet Individuella mål och självverksamhet i pianoundervisning1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 204.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    I spänningsfältet mellan folkbildning och konservatorietradition: en studie an Framnäs folkhögskola 1952-19572009Ingår i: Nordisk musikkpedagogisk forskning: Årbok, ISSN 1504-5021, Vol. 11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 205.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Individuella mål och självverksamhet - ett fruktbart alternativ för musikutbildning?1993Ingår i: Självbedömning och reflektion i musikutbildning, Malmö: Musikhögskolan i Malmö , 1993, s. 47-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 206.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Individuella mål och självverksamhet: ett fruktbart alternativ för musikutbildning?1993Ingår i: Självbedömning och reflektion i musikutbildning, Malmö: Musikhögskolan i Malmö , 1993Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 207.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Individuella mål och självverksamhet i pianoundervisning1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 208.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Juvas Marianne Liljas - "Vad månde blifva av dessa barnen?": en studie av David Björlings pedagogik och dess bakgrund i äldre sångundervisningstraditioner2007Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, nr 3, s. 235-239Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 209.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Kan begreppet självverksamhet vara fruktbart för musikpedagogiken?1996Ingår i: Mest om improvisation: sju musikpedagogiska arbetstexter, Piteå: Luleå tekniska universitet, 1996, s. 3-5Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 210.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Mellan folkbildning och konservatorium2006Ingår i: Resultatdialog 2006: orskning inom utbildningsvetenskap, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 211.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Music teachers' everyday conceptions of musicality1999Ingår i: The 17th International Society for Music Education, ISME Research Seminar, School of Music, Univ. of Illinois , 1999, s. 21-25Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 212. Brändström, Sture
    Musik oss emellan: Identitetsdimensioner i ungdomars musikaliska deltagande2013Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 1653-9672, Vol. 95, s. 152-154Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Recension av Annika Danielssons doktorsavhandling Musik oss emellan: Identitetsdimensioner i ungdomars musikaliska deltagande (Örebro universitet).978-91-7668-880-9

  • 213.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Musikaliskt lärande2000Ingår i: Filosofer funderar, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2000, s. 55-62Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 214.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Musikaliskt lärande som social aktivitet: en kommentar till Hermann J. Kaisers artikel Filosofiska grunder för musiklärarutbildning1999Ingår i: Nordisk musikkpedagogisk forskning: Årbok, ISSN 1504-5021, nr 3, s. 23-30Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 215.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Musikalitet och lärande2006Ingår i: Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet, Lund: Studentlitteratur AB, 2006, s. 143-155Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 216.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Musiklinjen vid Framnäs folkhögskola 1952-19572005Ingår i: Linköping Electronic Conference Proceedings, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 217.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Musikpedagogik som vetenskap och praktik2002Ingår i: Fotnoten, ISSN 0284-477X, nr 2, s. 33-34Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Replik på artikel om mozarteffekten av Jonas Almquist i föregående nummer.

  • 218.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Musikpedagogiska aspekter på temat rockmusik och skola1996Ingår i: Rockmusik och skola: rapport från konferens 29-30 mars 1996 i Piteå / [ed] Sture Brändström, Luleå: Luleå tekniska universitet, 1996, s. 3-17Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 219.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Musikutbildning för arbetare: rekrytering och studiemiljö vid Framnäs folkhögskola 1952-19572006Ingår i: Arbetarhistoria : Meddelande från Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, ISSN 0281-7446, Vol. 120, nr 4, s. 14-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 220.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Musikutbildningen vid Framnäs folkhögskola 1952-19572006Ingår i: Resultatdialog 2006: forskning inom utbildningsvetenskap, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2006, s. 27-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När Framnäs folkhögskola grundades 1952 var det uttryckliga syftet med dess musiklinje att avhjälpa bristen på ledare för alla de musikcirklar som växte upp runt om i landet. I detta paper redovisas en undersökning av vem som sökte sig till musikutbildningen under de fem första åren. Vidare hoppas jag kunna återge något av hur det var att studera musik vid Framnäs folkhögskola under pionjärtiden. Vilka var drivkrafterna hos eleverna att söka sig till skolan och hur upplevde de mötet med Framnäs för ett halvt sekel sedan? Datainsamlingen genomfördes genom analys av elevmatriklar. Vidare har fyra elever från de första kullarna intervjuats för att undersöka hur de i retrospektivt ljus upplevde sin framnästid och sitt yrkesliv i musikens och musikpedagogikens tjänst. Den typiske musikeleven under pionjärtiden visade sig vara en man i 20-årsåldern med folkskola och yrkeserfarenhet, han tillhörde arbetarklassen och kom från ett mindre samhälle i Norrbotten. Det som präglade musikutbildningen vid Framnäs var internatmiljön med dess typiska spänning mellan ett folkbildningsideal och den europeiska konservatorietraditionen - ett spänningsförhållande som levt vidare in i dagens musiklärarutbildning.

  • 221.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Nedtecknat eller klingande?2007Ingår i: Fotnoten, ISSN 0284-477X, nr 3, s. 24-25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 222.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Några idébärare vid Framnäs folkhögskola2010Ingår i: Kunskapens konst: vänbok till Börje Ståhlhammar, Örebro: Musikhögskolan, Örebro universitet , 2010, s. 37-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 223.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Recension av: Kaladjev, Stojan: Ergonomi i musikutbildningen2010Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, nr 83, s. 114-115Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 224.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Recension av: Lidman Magnusson, Berit: Att sjunga eller inte sjunga2000Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, nr 82, s. 108-109Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 225.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Recension av: Liljas, Juvas Marianne: "Vad månde blifva af dessa barnen?"2008Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 1653-9672, Vol. 90, s. 138-140Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 226.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Recension av: Ljungar-Chapelon, Anders: Le respect de la tradition : om den franska flöjtkonsten : dess lärande, hantverk och estetik i ett hermeneutiskt perspektiv2009Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, nr 91, s. 197-199Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 227.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Recension av: Westergaard Madsen, Jens: Kreativt klaverstudium2008Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 1653-9672, Vol. 90, s. 162-163Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 228.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Recension av: Zimmerman Nilsson, Marie-Helene: Musiklärares val av undervisningsinnehåll : en studie om undervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan2009Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, nr 91, s. 240-241Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 229.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Recesion av: Lind, Steffen Lärares professionaliseringssträvanden vid skolutveckling. Handlingsalternativen stängning och allians2001Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 2, s. 150-153Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 230.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Rockmusik och skola: rapport från konferens 29-30 mars 1996 i Piteå1996Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 231.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Självformulerade mål och självverksamhet i musikutbildning: En uppföljande studie1997Ingår i: Kvalitetskonferens 1997, Högskoleverket , 1997Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 232.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Three perspectives on musicality2007Ingår i: Everything depends on a good beginning (J.Á. Komenský): compendium of the 2005 EAS European Music Congress in Prague / [ed] Miloš Kodejška; Markéta Kozinová; Martina Miššíková, Prague: Charles University, Faculty of Education , 2007, s. 108-111Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 233.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Tre sätt att se på musikalitet2005Ingår i: Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning NTD, ISSN 1651-6036, nr 3, s. 14-17Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 234.
    Brändström, Sture
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Vem är musikalisk?: intervjuer med musiklärare och musiklärarutbildare1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 235.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Gall, Marina
    Pance, Branka Rotar
    Stöger, Christine
    Summer, Gerhard
    Learning from each other: music teacher training in Europe with a special focus on England, Slovenia, Sweden and Germany2011Ingår i: Music inside and outside the school / [ed] Airi Liimets; Marit Mäesalu, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2011, s. 325-344Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 236.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Högberg, Fredrik
    Composing and teaching composition: the Luleå concept1998Ingår i: Children composing, Malmö: Musikhögskolan i Malmö , 1998, s. 82-96Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Om ett samarbetsprojekt mellan Musikhögskolan i Piteå och Kommunala musikskolan i Luleå rörande kompositionsundervisning

  • 237.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Larsson, Anna
    A total institution within reach?: Music education at Framnäs Folk High School in the 1950s and 60s2011Ingår i: Finnish Journal of Music Education, ISSN 1239-3908, Vol. 14, nr 2, s. 60-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to increase understanding of what music studies at a folk high school could mean to individual students, and to discuss what Framnäs Folk High School meant to music education opportunities in northern Sweden. The 1950s and 1960s are primarily addressed, in other words, the period from the foundation of Framnäs up until the major changes that took place in the 1970s. How were students recruited, and what did the new study opportunities mean to prospective students? What was the study situation like at the school and what was the social environment like? What role did music play in the study environment and what view towards music found expression at Framnäs Folk High School? Terms used in the analysis include “total institution” (Goffman 1961) and “reach” (Kåks & Westholm 1998). The argument in the article uses analysis of archived material from Framnäs Folk High School, published literature and interviews with former students. In the study, it is shown that Framnäs Folk High School’s music education was within mental reach for many who would hardly have seen the Royal School of Music in Stockholm, at the time Sweden’s northernmost institution for advanced music, as an alternative. The social environment at Framnäs included elements of control and discipline, as well as community and consideration. Something that distinguishes the folk high school environment from total institutions in Goffman’s sense of the term is the camaraderie between teachers and students and the fundamental freedom. The view towards music and culture that characterised the music education at Framnäs may be described as admiring appropriation of the bourgeois or classical music heritage.

  • 238.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Liljas, Juvas Marianne
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Wachenfeldt, Thomas von
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Manifesta och latenta ideologier om lärande inom svensk spelmansrörelse på 1920-talet2012Ingår i: Nordisk musikkpedagogisk forskning: Årbok, ISSN 1504-5021, Vol. 13, s. 115-130Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article was to illuminate aspects of learning in the Swedish fiddler movement (Spelmansrörelsen) 1923-1927. This was a period characterized by the organization and to some extent institutionalization of Swedish folk music. The empirical data is taken from the journal Hembygden, which was a magazine for scholars, enthusiasts and practitioners of folk music. Theoretically, the study is based on a concept of ideology developed by Sven-Eric Liedman: in every time there are two basic forms of identifiable ideology, manifest and latent. From the empirical material as a whole (around 900 articles), a selection was made to find articles dealing with aspects of learning among the fiddlers (33 articles). The following themes were generated: Fiddlers’ repertoire, Fiddlers’ masters, Rooms for learning, Learning formation. The writers in Hembygden often emphasized autodidactic aspect of learning and especially the importance of learning by ear. This manifest ideology came into an interesting tension in relation to the fiddlers themselves, who in many cases were more positive to notes and formal training.

  • 239.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Söderman, Johan
    Malmö University.
    Thorgersen, Ketil
    Stockholm University.
    The double feature of musical folkbildning: three Swedish examples2012Ingår i: British Journal of Music Education, ISSN 0265-0517, E-ISSN 1469-2104, Vol. 29, nr 1, s. 65-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to analyse three examples of musical folkbildning in Sweden. The first case is from the establishment of the state funded Framnäs Folk High Music School in the middle of the last century. The second case, Hagström’s music education, is from the same time but describes a music school run by a private company. The third case study concerns a contemporary expression of folkbildning, namely hip-hop. The theoretical framework that inspired this article stems from Pierre Bourdieu and his education sociology. The double feature of folkbildning appears in terms of: elitist and democratic tendencies, high and low taste agendas, control and freedom.

  • 240.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Wiklund, Christer
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Distance Music Education in Northern Europe2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The name of the project we are going to present is Vi r Music (www.vi-r-music.blogspot.com/). The aim of the project is to create a network that will start researching the possibilities for virtual music education at different levels. The Swedish part of the project consists of masterclasses, electric guitar tuition and vocal tuition. Some preliminary results: In distance education there are several technical equipments added to the traditional music education context. We have found that 30 minutes lessons are optimal concerning distance tuition. Try to use rooms with calm visual backgrounds and without too much echo.

  • 241.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Wiklund, Christer
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    The relevance of distributed master classes2011Ingår i: Musik och kunskapsbildning: en festskrift till Bengt Olsson, Göteborg: Konstnärliga fakulteten Göteborgs universitet , 2011, s. 39-47Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 242.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Wiklund, Christer
    Tre studier om musiklärarstuderandes skolförlagda praktik1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 243. Brändström, Sture
    et al.
    Wiklund, Christer
    Två musikpedagogiska fält: en studie om kommunal musikskola och musiklärarutbildning1995Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 244.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Wiklund, Christer
    Vem är musikutbildningen till för?: teoretisk referensram och två empiriska studier1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 245.
    Brändström, Sture
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Wiklund, Christer
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Lundström, Erik
    Framnäs folkhögskola.
    Developing distance music education in arctic Scandinavia: electric guitar teaching and master classes2012Ingår i: Music Education Research, ISSN 1461-3808, E-ISSN 1469-9893, Vol. 14, nr 4, s. 448-456Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article was to present the project Vi r Music, with a focus on electric guitar teaching (Case 1) and master classes (Case 2). What were the benefits and shortcomings in the two cases and how did online teaching differ from face-to-face teaching? A guitar teacher with a specialisation in jazz music introduced distance teaching to three of his students. Under supervision the students taught upper-secondary students living 290 km from the university. The guitar lessons were held with the use of Skype. In the project, 11 distance master classes were also studied. The devices used were a video-conference system, external microphones and speakers, and 50–52′′ TV screens. The methods for data collection in both cases were above all qualitative interviews with teachers and students and to some degree observation of the teaching sessions. The overall impression from the study was that teachers and students seemed to consider the online teaching in the project a positive experience. The informants looked upon the distance-learning situation as a fruitful complement to face-to-face teaching. Because of the time delay, the most difficult part of the online teaching was playing together or marking the rhythm. The results suggested that video-conference teaching is more intensive than face-to-face teaching and requires both thorough planning and readiness to improvise during the lesson.

  • 246.
    Burkart, Patrick
    et al.
    Texas A&M University.
    Leijonhufvud, Susanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik, medier och teater.
    The Spotifyication of public service media2019Ingår i: The Information Society, ISSN 0197-2243, E-ISSN 1087-6537, Vol. 35, nr 4, s. 173-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates contemporary cultural policy reforms enabled by paid digital media distribution services, taking the case of the integration of Spotify into the Swedish public media system. Specifically, it reflects on the conflicts arising over the prioritization of digital distribution over cultural preservation, during the gradual substitution of the Spotify digital services for the services provided by the traditional material media archive, the Grammofonarkivet. It considers the factors influencing changes in the Swedish cultural policy environment and the nature of the complaints and human rights claims made by employees of the Grammofonarkivet to UNESCO regarding its structural transformation. It also postulates a “Spotification” model of public service media emerging in Sweden but potentially affecting other countries with public media systems served by traditional media archives.

  • 247.
    Bäckman, Mikael
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    How does playing chromatic affect my diatonic playing & vice versa2017Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 248.
    Bäckman, Mikael
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    One Lick - Two Harps: How can practicing the chromatic harmonica make me a better diatonic player and vice versa?2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 249.
    Bönström, Linda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik.
    Vad lärde du dig i skolan idag?: Neurodidaktiska perspektiv på inlärning och minne hos gymnasieungdomar2020Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärnans uppbyggnad och funktion besvarar många intressanta frågor när det kommer till undervisning och ett neurodidaktiskt perspektiv bidrar till att bättre förstå hur elever på gymnasienivå kan behärska de kunskaper som efterfrågas i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Studiens förutsättningar har legat inom ramen för tio veckors verksamhetsförlagd utbildning och har genomförts hösten 2017  tillsammans med två klasser som läser kursen Samhällskunskap 1a1 på Herrgårdsgymnasiet. Forskningsstrategin är en fåfallsstudie och teoriprövande som ämnat till att förklara varför ungdomar och neurodidaktik är en lyckad kombination. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:

     

    1)      Vad upplever elever i årskurs två vara det bästa sättet att lära sig samhällsvetenskapliga begrepp på?

     

    2)      Hur kan detta förklaras ur ett neurodidaktiskt läroperspektiv?

    Metoder för materialinsamling har varit enkäter och intervjuer och genom en mest-lika-design går resultatet att generalisera till en större population. Resultatet visar att eleverna tycks relatera mer till termer än begrepp och att de föredrar att arbeta två och två. Framför allt anser de flesta elever i studien att de lär sig bäst när läraren har en genomgång. Men läraren måste vara intressant, tydlig och använda sig av visuellt material för att inlärningen ska fungera bäst, enligt eleverna själva. Ett neurodidaktiskt lärarperspektiv handlar om att kunna anpassa – och självfallet utveckla – undervisningen till hjärnans biologiska konstruktion.

  • 250.
    Carl, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Naturvetenskap och estetiska lärprocesser: En studie om hur naturvetenskap och estetiska lärprocesser integreras i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare planerar och genomför undervisning där estetiska lärprocesser integreras med naturvetenskap. Utifrån syftet har tre forskningsfrågor skapats för att ta reda på förskollärarnas avsikter med en aktivitet där de ska integrera de två ämnena, hur de iscensätter undervisningen samt vilka reflektioner förskollärarna ger uttryck för efter undervisningssituationen.

    Forskningsfrågorna har besvarats genom att använda en kombination av tre metoder. Observation, intervju och stimulated recall gjorde det möjligt att synliggöra förskollärarnas avsikter när de planerade inför aktiviteten där de skulle integrera estetiska lärprocesser och naturvetenskap, vad som skedde i praktiken samt deras reflektioner om det.

    Resultatet visar att estetiska lärprocesser och naturvetenskap ingår i hela processen från planering till genomförande och reflektion. Resultatet tyder dock på att ämnena endast integreras med varandra under genomförandet. Estetiska lärprocesser och naturvetenskap får även olika stort utrymme, både i relation till varandra och beroende på vilken del av processen som studeras.

    Förskollärares förhållningssätt till estetiska lärprocesser och deras kunskaper, eller bristande kunskaper, om de två ämnena påverkar hur undervisningen inom dem sker. Det påverkar vilket innehåll och material förskollärarna väljer att arbeta med, vilket tillvägagångssätt som används och hur de arbetar med barnen.

2345678 201 - 250 av 1099
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf