Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 2492
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Students’ Experiences of Meaningful Situations in School2018Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 62, nr 4, s. 538-554Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper focuses on school situations students experienced as meaningful and how these experiences can guide educational improvement. Participants included 15 students in grade 3 from a Swedish school. In this qualitative study, the data consisted of drawings, multimodal productions, interviews, and field notes. The analysis resulted in four themes: Having the opportunity to learn in different spaces; Being free and able to participate; Experiencing caring and sharing, and Recognizing one’s own growth and achievement. The findings suggest that situations students find meaningful involve aspects of both learning and wellbeing. The practical implication for these results is that student-generated qualitative data can help indicate needs for educational improvement.

  • 202.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    ’Tact of researching’: the ethically aware researcher giving voice to students in a Swedish context2011Ingår i: The Student Voice Handbook: Bridging the Academic/Practitioner Divide, Bingley: Emerald Group Publishing Limited, 2011, s. 399-408Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 203.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    The cup is half full: appreciating the positive present in research and in practical work in school2008Ingår i: ECER 2008 Gothenburg: The European Conference on Educational Research in Gothenburg, Sweden, 8 - 9 September 2008, 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this workshop we will present the background and the development of Participatory Appreciative Action Research (PAAR) as a research methodology and a school improvement process as well. This method has its roots in participatory action research which emphasizes the improvement of practice through involvement and participation. The new addition in PAAR is the appreciative aspect, this means for example working together and sharing the best practices and appreciating each other and our abilities. PAAR can be viewed as the opposite of problem-solving because it focuses on success and what works well instead of problems. Key concepts in PAAR are re-framing, positive questions, participation and positive present. These concepts will be discussed and explored. PAAR offers an opportunity to take positive questions and turn them into positive actions. This can be compared to Antonovsky's way of looking at health and development driven by the positive, in other words what is healthy not what is ill. This perspective can also be used when building an educational setting that encourages co-operation and sharing which make possible a positive psychosocial culture enhancing the learning process.We will give examples of how we as researchers have applied PAAR to our own research areas that include ethical perspectives on learning and health promotion with children in compulsory school in Sweden. Finally we raise questions of how educational research and school improvement relate to each other and if, in what way and when they can cooperate in building not only a better school but a better future.Methodology or methods/research instruments or sources used:We will focus on how to use PAAR methodology in the field of school improvement generally and specifically pertaining to educational research and health promotion, through giving the theoretical background and examples of how we have applied PAAR in our own research with students in compulsory school.Conclusions or expected outcomes or findings: This hour-long workshop seeks to introduce and explore PAAR as a method in educational research and in school improvement processes. After giving the background of PAAR, the participants in the workshop will have the opportunity to begin to explore how PAAR can be used in their own research and/or practice. This is done through interactive activities. We will present how we have used PAAR in our research and hope that this will inspire the participants to reflect on their own research and practice. We also want to address the issue of the relationship between research and improvement of a practice.

  • 204.
    Bergmark, Ulrika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Uppskattningens kraft: lärande, etik och hälsa2011Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 205.
    Bergstrom-Wuolo, Maya
    et al.
    Public Health Center, Norrbotten County Council, Luleå.
    Dahlström, Josefin
    Health Counselor in Luleå.
    Hertting, Krister
    School of Health and Welfare, Halmstad University.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    My heart has no hurt: the health of young immigrants2018Ingår i: International Journal of Migration, Health and Social Care, ISSN 1747-9894, E-ISSN 2042-8650, Vol. 14, nr 3, s. 290-304Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to explore health from the perspective of young immigrants in Sweden.

    Design/methodology/approach

    A total of 25 newly arrived young immigrants attending Swedish language classes in northern Sweden participated by drawing and writing open letters. They continued the open-ended sentence “Now I’ll draw and describe a day when I was feeling good, that was […].”

    Findings

    The phenomenological analysis resulted in three themes: longing to be in control for a better life, searching for power in the good and the bad, and striving for a sense of belonging in the new society. The findings illuminate young immigrants’ perspectives of a health-promoting everyday life consisting of agency, reflection and a sense of community. The findings also highlight the young immigrants’ experiences when health-promoting aspects are lacking, characterized by disillusionment, anxiety and loneliness. The findings are discussed with health promotion, health literacy and young immigrants in mind.

    Practical implications

    According to young immigrants, meeting basic needs such as food, sleep and housing is health promoting but easily taken for granted. Being able to have a say in matters concerning everyday life, social inclusion and finding power in memories – positive and negative – can promote health in young immigrants.

    Originality/value

    The young immigrants were able to communicate via drawings and words to overcome language barriers.

  • 206.
    Bergvall-Kåreborn, Birgitta
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Howcroft, Debra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Ståhlbröst, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Melander-Wikman, Anita
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Participation in living lab: designing systems with users2010Ingår i: Human Benefit through the Diffusion of Information Systems Design Science Research: IFIP WG 8.2/8.6 International Working Conference, Perth, Australia, March 30 - April 1, 2010, Proceedings / [ed] Jan Pries-Heje; John J. Veneble; Deborah Bunker; Nancy L. Russo; Janice I. DeGross, Encyclopedia of Global Archaeology/Springer Verlag, 2010, s. 317-326Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on a case study of a living lab, this paper considers the process of participation during the design stages of a health care project for the elderly in Sweden. While participation has an established history, more recently it has been described as an "old, tired concept" that is in need of revitalization in order to cater for changing IS practices. In this paper, we reflect on how participation materializes in a context that is quite dissimilar from more traditional development settings and report on the kinds of practices that may be used to assist design with users

  • 207.
    Bergvall-Kåreborn, Birgitta
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, Datavetenskap.
    Melander-Wikman, Anita
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Eriksson, Carina Ihlström
    Halmstad University.
    Ståhlbröst, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, Datavetenskap.
    A Model for Reflective Participatory Design: The Role of Participation, Voice and Space2015Ingår i: 21st Americas Conference on Information Systems: AMCIS 2015, Puerto Rico, 13 - 15 August 2015, Americas Conference on Information Systems , 2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper aims to contribute to the participatory tradition in health informatics by presenting a model for reflective participatory design emerging from qualitative fieldwork in a participatory project aimed to improve the health and wellbeing of older people in the northern periphery regions of Europe, through new mobile services. The model brings together two established processes in novel ways: systems development and user participation. Within each process three concepts are presented to facilitate discussion and reflection at the concept level, the process level and the integrated process level.

  • 208.
    Biasca, Nicola
    et al.
    Spital Oberengadin, Orthopaedic Clinic.
    Agosti, Reto
    Headache Center Hirslanden, Zurich.
    Tegner, Yelverton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Battaglia, Hugo
    SUVA, Luzern.
    Gerber, Christian
    University of Zürich, Department of Orthopedics.
    Procedure after minor traumatic brain injury (mTBI) in ice hockey to prevent neurological sequele2004Ingår i: Safety in ice hockey, fourth volume: [papers presented at the Fourth Symposium on Ice Hockey held 5 - 6 May 2002 in Pittsburgh, Pennsylvania] / [ed] David J. Pearsall; Alan B. Ashare, West Conshohocken, Pa: ASTM International, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 209.
    Biasca, Nicola
    et al.
    Spital Oberengadin, Orthopaedic Clinic.
    Agosti, Reto
    Headache Center Hirslanden, Zurich.
    Tegner, Yelverton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Battaglia, Hugo
    SUVA, Luzern.
    Gerber, Christian
    University of Zürich, Department of Orthopedics.
    Procedures after minor traumatic brain injury (mTBI) in ice hockey to prevent neurological sequelae2001Ingår i: British Journal of Sports Medicine, ISSN 0306-3674, E-ISSN 1473-0480, Vol. 35, nr 5, s. 367-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 210.
    Biasca, Nicola
    et al.
    Spital Oberengadin, Orthopaedic Surgery and Trauma Surgery.
    Lorentzon, Ronny
    Umeå University, Department of Musculoskeletal Research.
    Tegner, Yelverton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Montag, Wolf-Dieter
    Injury report system2000Ingår i: Safety in ice hockey: third volume / [ed] Alan B. Ashare, West Conshohocken, Pa: ASTM International, 2000, s. 44-62Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 211.
    Biasca, Nicola
    et al.
    Spital Oberengadin, Orthopaedic Surgery and Trauma Surgery.
    Tegner, Yelverton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    International sports injury system: ISIS2001Ingår i: Sports medicine & hockey: a summit for the NHL and beyond, AOSSM , 2001, s. 15-36Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 212.
    Biasca, Nicola
    et al.
    Spital Oberengadin, Clinic of Orthopedic Surgery, Trauma Surgery, and Sports Medicine, Department of Surgery.
    Wirth, Stephan
    Spital Oberengadin, Orthopaedic Clinic.
    Tegner, Yelverton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Head injuries and facial injuries in ice hockey: role of the protective equipment2005Ingår i: European Journal of Trauma, ISSN 1439-0590, E-ISSN 1615-3146, Vol. 31, nr 4, s. 369-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background and Purpose: Despite a decreasing tendency of head and facial injuries in ice hockey the number of these injuries still seems to be too high. The purpose of this prospective investigation was to study the mechanism of facial and eye injuries as well as the role of protective equipment and revised rules. Methods: A prospective epidemiologic analysis of ice hockey-related injuries in the two highest-ranking Swiss Ice Hockey Leagues-League A (NLA) and B (NLB)-was performed by the Swiss Medical Committee during the two seasons 1996 and 1997. Results: A total of 392 injuries occurred during games or practice. Head injuries and facial injuries made up 26% of these injuries. Most of these injuries were classified as minor injuries. All eye injuries occurred in players either not wearing visors at all or wearing the visor incorrectly. Most injuries were caused by the illegal use of sticks. Conclusion: Most head injuries and facial injuries could be prevented by wearing helmet and visor correctly and by playing the game according to the rules

  • 213.
    Biasca, Nicola
    et al.
    Spital Oberengadin, Orthopaedic Surgery and Trauma Surgery.
    Wirth, Stephan
    Spital Oberengadin, Orthopaedic Clinic.
    Tegner, Yelverton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    The avoidability of head and neck injuries in ice hockey: an historical review2002Ingår i: British Journal of Sports Medicine, ISSN 0306-3674, E-ISSN 1473-0480, Vol. 36, nr 6, s. 410-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The number of minor traumatic brain injury (mTBI), cerebral concussions, is increasing and cannot be eliminated by any kind of equipment. Prevention strategies, such as the introduction of "checking from behind" rules have become effective in decreasing the number of severe spinal injuries. A new "head checking" rule should reduce mTBI in the same way in the following years. Mouthguards should be mandatory as an effective device for the prevention of dental and orofacial injuries, as well as reducing the incidence and severity of mTBI. A new internet database system, the International Sports Injury System (ISIS) should improve epidemiological analysis of head, face, and spinal injuries worldwide.ISIS should provide an internationally compatible system for continuous monitoring of risk factors, protective effects of equipment, and protective effects of equipment and effects of changes in rules through the years.

  • 214.
    Bjarte, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Libell, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ambulanssjuksköterskors strategier inför omhändertagande av barn2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 215.
    Bjurvald Gistedt, Alexander
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ambulanssjuksköterskors erfarenheter av prehospital hantering av ofri luftväg hos spädbarn2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Ambulanssjuksköterskors möte med akut sjuka barn är få och larmen med sjuka spädbarn är ännu färre. Med en ökad centralisering ökar även fenomenet av prehospitala förlossningar och i förlängningen exponeringen av det nyfödda barnet och deras eventuella komplikationer. Syftet: Beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av prehospital hantering av ofri luftväg hos spädbarn. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sju ambulanssjuksköterskor där datan analyserades med innehållsanalys. Resultat: Två kategorier: Att vara i behov av ökad kompetens och Att ge och få stöd är viktigt var resultatet av analysen. Ambulanssjuksköterskorna beskrev att de hade lite erfarenhet av luftvägshantering prehospitalt på spädbarn. De upplevde att deras utbildning var bristfällig i området. Allt detta beskrevs vara faktorer som skapade en negativ stress runt hela processen av omhändertagandet. De fann trots detta möjligheten att ge föräldrarna stöd och fann själva stöd hos sina kollegor både kompetensmässigt under tiden av omhändertagande och känslomässigt efteråt. Slutsats: Spädbarn med ofri luftväg är en patientgrupp med komplexa vårdbehov, där ambulanssjuksköterskan utmanas kompetensmässigt och känslomässigt. För att säkerställa en optimal och säker vård till dem, finns ett behov av ökad kunskap inom området. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet hos personalen i en osäker situation som ett spädbarn med ofri luftväg innebär. Fortsatt forskning rekommenderas inom föräldrarnas perspektiv inom området.

  • 216.
    Björk, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Jonsson, Kimberly
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Prehospital vård av patienter med kritiska tillstånd i glesbygd – sjuksköterskors upplevelser.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Centralisering av sjukvård har bidragit till färre antal akutmottagningar. Antalet ambulanstransporter har blivit fler och avstånden till sjukhus längre, vilket ställer höga krav på ambulanspersonalens kompetens. I glesbygd ställs ambulanspersonalen ofta inför utmaningar då för få resurser finns att tillgå. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att prehospitalt vårda patienter med kritiska tillstånd i glesbygd. Metod: Nio legitimerade sjuksköterskor som arbetade på två olika ambulansstationer belägna i glesbygd i Norra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier: Att långa avstånd förlänger vårdtiden, Att bristande resurser försvårar omhändertagandet, Att känna sig ensam och otillräcklig, Att trygghet i teamet stärker omvårdnaden av patienten, Att utbildning och utveckling bidrar till ökad trygghet. Sjuksköterskorna i ambulans i glesbygdstudien upplevde att det var påfrestande att stå ensam med stora och för patienten livsavgörande beslut. De upplevde att arbetet krävde mycket av dem som sjuksköterskor då de fick vårda patienter med kritiska tillstånd under en lång tid på grund av långa avstånd och samtidigt hade för få resurser att tillgå. Vidare upplevdes arbetet som utmanande och deltagarna beskrev att de alltid försökte lösa situationerna efter de förutsättningar som fanns. Ett väl fungerande samarbete med kollegor beskrevs vara viktigt. Sjuksköterskorna beskrev även att det var viktigt att ha en bred kompetens inom akutsjukvård. Slutsats: Prehospital vård i glesbygd och omhändertagande av patienter med kritiska tillstånd är utmanande. Sjuksköterskor bör besitta bred kompetens och utbildning inom akutsjukvård kan främja omvårdnaden i komplexa situationer. Utvecklingsområden har identifierats under studiens process och ytterligare forskning inom området är önskvärt för vidare kliniska implikationer.

  • 217.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå University, Department of Nursing.
    Juthberg, Christina
    Umeå University, Department of Nursing.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Department of Statistics, Umeå School of Business and Economics, Umeå University.
    Wimo, Anders
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Neurogeriatrics, Karolinska Institutet.
    Sandman, Per-Olof
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Winblad, Bengt
    Karolinska institutet, Department of Clinical Neuroscience and Family Medicine, Karolinska institute, Department of Geriatric Medicine, Umeå University, Department of Geriatric Medicine, Department of Clinical Physiology, Umeå university, Department of Neurology, Umeå university.
    Edvardsson, David
    Umeå University, Department of Nursing, Umeå university, School of Nursing and Midwifery, University of Dundee.
    Exploring the prevalence and variance of cognitive impairment, pain, neuropsychiatric symptoms and ADL dependency among persons living in nursing homes: a cross-sectional study2016Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 16, nr 1, artikel-id 154Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundEarlier studies in nursing homes show a high prevalence of cognitive impairment, dependency in activities of daily living (ADL), pain, and neuropsychiatric symptoms among residents. The aim of this study was to explore the prevalence of the above among residents in a nationally representative sample of Swedish nursing homes, and to investigate whether pain and neuropsychiatric symptoms differ in relation to gender, cognitive function, ADL-capacity, type of nursing-home unit and length of stay.MethodsCross-sectional data from 188 randomly selected nursing homes were collected. A total of 4831 residents were assessed for cognitive and ADL function, pain and neuropsychiatric symptoms. Data were analysed using descriptive statistics and the chi-square test.ResultsThe results show the following: the prevalence of cognitive impairment was 67 %, 56 % of residents were ADL-dependent, 48 % exhibited pain and 92 % exhibited neuropsychiatric symptoms. The prevalence of pain did not differ significantly between male and female residents, but pain was more prevalent among cognitively impaired and ADL-dependent residents. Pain prevalence was not significantly different between residents in special care units for people with dementia (SCU) and general units, or between shorter-and longer-stay residents. Furthermore, the prevalence of neuropsychiatric symptoms did not differ significantly between male and female residents, between ADL capacities or in relation to length of stay. However, residents with cognitive impairment and residents in SCUs had a significantly higher prevalence of neuropsychiatric symptoms than residents without cognitive impairment and residents in general units.ConclusionsThe prevalence rates ascertained in this study could contribute to a greater understanding of the needs of nursing-home residents, and may provide nursing home staff and managers with trustworthy assessment scales and benchmark values for further quality assessment purposes, clinical development work and initiating future nursing assessments.

  • 218.
    Björkgren, Camilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Walles, Stina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Bergshög motivation: Motivationsfaktorer för fysisk aktivitet hos universitetsstuderande2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns många kartlagda hälsoeffekter av fysisk aktivitet, bland annat minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, cancer och metabola sjukdomar. Motivation kan beskrivas genom self-determination theory (SDT) som delar upp motivation i inre och yttre faktorer. En individ rör sig mellan ett kontinuum av motivationsfaktorer. Den inre motivationen är associerad med ett längre bibehållande av en aktivitet. En skillnad i motivationsfaktorer mellan idrottsutövare och motionärer har setts i tidigare studier. Det är intressant ur ett hälsopromotivt perspektiv att kunna identifiera vad som motiverar studenter till fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva motivationsfaktorer för vardagsmotion respektive bergsbestigning hos studenter. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra studenter som bestigit Kebnekaises västra led någon gång de senaste tre åren. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Materialet från intervjuerna resulterade i fem kategorier: Välbefinnande för hela kroppen, Lust till aktivitet, Vänners uppmuntran, Få en gemensam upplevelse samt Testa sina gränser. Varje kategori representerade en viktig motivationsfaktor. Två av motivationsfaktorerna var gemensamma för såväl vardagsmotion som bergsbestigning. Konklusion: Motivationsfaktorerna skiljde sig åt beroende på aktivitet. Välbefinnande för hela kroppen representerar en motivationsfaktor för vardagsmotion. Motivationsfaktorerna Lust till aktivitet och Vänners uppmuntran var någotsom representerade både vardagsmotion och bergsbestigning. Faktorer som enbart sågs hos bergsbestigning hos informanterna var Få en gemensam upplevelse och Testa sina gränser. Det fanns även skillnad i motivationsfaktorer beroende på erfarenhet; mindre erfarna motiverades av att testa sina gränser och mer erfarna av att dela upplevelsen med andra.

  • 219.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsställelse med livet i allmänhet2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 220.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Distriktsarbetsterapeuters etiska dilemma vid hemrehabilitering1997Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 221.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Health-Promoting Personal Projects of Old Persons in Northern Sweden2016Ingår i: 1st CONTEC-ENOTHE Congress: National University of Ireland, Galway 15-19 June 2016, 2016, s. 203-Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 222.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Kursvärderingsmodell för Luleå tekniska universitet2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rektor vid Luleå tekniska universitet (LTU) fattade år 2003 beslut om att en gemensam kursvärderingsmodell för universitetet skulle införas för att kvalitetssäkra universitetets kurser och utveckla universitetets utbildningar avseende innehåll, undervisning, lärande och examinationsformer. Kursutvärderingsmodellen implementerades under år 2005 då även ett IT-stöd i universitetets lärplattform Fronter utvecklades. Flera utvärderingar av kursvärderingsmodellen och IT-stödet har gjorts. Utvärderingen som genomfördes i juni år 2007 resulterade i beslut om revidering av kursutvärderingsmodellen. I denna rapport presenteras en reviderad kursutvärderingsmodell för LTU. Revideringsarbetet har utgått från synpunkter som framkom vid utvärderingen som genomfördes i juni 2007 och genomförts i samråd med olika personal och studentgrupper som arbetar med utvecklingen av LTUs grundutbildningar. Kursvärderingsmodellen presenterar en minimistandard för Kursvärderingsarbetet inom institutionen. Omfattningen av arbetet med de olika processerna avvägs utifrån institutionens behov av att utveckla kurser och program/arenor/ämnen samt progressionsnivåerna inom dessa. Inom ramen för modellen har institutionen och avdelningen möjlighet att utveckla de arbetssätt som ger bästa kvalitet i studentens utbildning. Kurvärderingsmodellen stödjer det kvalitetsarbete som beskrivs i Kvalitetsutvecklingssystem för utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå. Kursvärderingsmodellen innehåller två processer, en för kursvärdering och en för kursutveckling. Kursvärderingsprocessen inkluderar kursintroduktion, kontinuerlig kursdialog, kursvärdering och kursvärderingsrapport. Syftet med kursvärderingsprocess är att förbättra pågående kurs samt att ta fram underlag för kursutveckling. Kursansvarig/examinator har ansvaret för att denna process genomförs. Kursutvecklingsprocessen inkluderar utbildningsdialog, program-/arenaråd, samrådsgrupp och beslut om kursutveckling. Syftet med kursutvecklingsprocess är att utveckla kommande kursers kvalitet i samverkan med företrädare för program/arena/ämne, lärare och studenter. Prefekt, utbildningsledare, ämnesföreträdare och koordinator ansvarar för att underlaget för kursutveckling tillvaratas på ett sådant sätt att bästa kvalitet i utbildning uppnås. Varje institution beslutar om vilka tidsramar som ska gälla för de olika delarna i kursvärderingsprocessen och kursutvecklingsprocessen. Tillsammans utgör dessa två processer en förbättringscykel som ska integreras i institutionens kvalitetsarbete. En processbeskrivning över kursvärderingsmodellen finns i bilaga 1.

  • 223.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Occupational Value Experienced in Personal Projects Relevant to Old Persons' Health and Well-Being2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 224.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Temporal patterns of daily occupations and personal projects relevant for older persons’ subjective health: a health promotive perspective2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Engagement in daily occupations has been shown to positively influence subjective health of older persons, but there is little knowledge of how such daily occupations should be temporally structured. This thesis is guided by two concepts to explore the temporal structure of daily occupations. Firstly, the concept temporal patterns of daily occupations are used to focus internal relationships and temporal order of daily occupations during 24-hour sequences. Secondly, the concept personal projects are used to focus sets of intentionally performed occupations structured to reach short- or long-term goals of a year. The overall aim of this thesis was to develop knowledge and understanding of temporal patterns of daily occupations and personal projects relevant for older persons’ health and well-being. This thesis includes four studies, according to a multi method sequential design. Participants in all four studies were recruited from retirement organizations in two municipalities in northern Sweden and all of them are living in their private urban or rural homes. For Study I and II, data of daily occupations and of health and well-being were collected from 151 older adults using open time-diaries completed for one week and two health questionnaires. A time-geographic method was used to analyze data from the time-diaries and descriptive and analytic statistics are applied for further analysis including the additional data from the two health questionnaires. The aim of Study I was to expand the knowledge regarding temporal patterns of daily occupations and to explore and describe older Swedish adults´ daily occupations from such a temporal pattern and time-use perspective. In Study I the temporal pattern of daily occupations of older persons was identified as real time-use and added time-use during 24-hour sequences. The pattern of real time-use showed i)a daily routine of six intervals ii) characteristic profiles illustrating number of participants in categorized occupations and iii) a pattern of merged categories of occupations. The pattern of added time-use for frequencies and durations of the 24-hour sequence showed a hierarchical structure with the highest frequencies and durations shown for care for oneself occupations followed by reflection and recreation, home-keeping, procure and prepare food, and transportation occupations (Study I). The aim of Study II was to identify characteristics of temporal patterns of daily occupations that could be related to high and low health among older adults in northern Sweden. The temporal pattern of daily occupations of older persons, identified as real time-use and added time-use during 24-hour sequences, showed similar patterns for groups of older persons reporting high and low health. Persons of high health reported higher frequencies and longer durations for home-keeping, procure and prepare food, and transportation occupations and lower frequencies and shorter durations for care for oneself and reflection and recreation occupations compared to the low health group (Study II). For Study III and IV, data of personal projects relevant for health and well-being were collected by interviews with 11 older persons selected from the high health subgroup in Study II. Data was analyzed by content analysis. The aim of Study III was to explore personal projects described by older persons in northern Sweden relevant to health and well-being during the forthcoming year. A coherent project system was developed. This system was structured as five core projects representing fourteen personal projects each including two to five sequential occupations, relevant to subjective health during the forthcoming year. The project system was anchored by the core projects: keeping the family together; enjoying one’s life at home; being close to nature; cultivating oneself; and promoting conditions for healthy ageing (Study III). In Study IV variations in occupational value were interpreted from older people´s personal projects relevant for health and well-being the forthcoming year. Variations in occupational value were identified from expressions in the 14 personal projects. Value dimensions of concrete and symbolic value were identified as the most frequently expressed and self-rewarding value as the least frequently expressed. Variations in occupational value within each personal project were shown as profiles of occupational value constructing the core projects. Profiles of occupational value of the core project cultivating one-self were dominated by concrete value while the remaining core projects were dominated by symbolic value (Study IV). Conclusions: This thesis contributes with knowledge of temporal patters of daily occupations described as real and added time-use during 24-hour sequences and the characteristics of such pattern showed for high health. Furthermore, it highlights a structure for a coherent project system relevant for occupational health during a year and the imbedded occupational value. This knowledge of the older persons’ structure and experiences of occupations may be used for promoting occupational health in different contexts. Keywords: elderly, temporal routines, structure of occupations, real time-use, added time-use, time-geographic method, core projects, personal projects, occupational value, health and well-being.

  • 225.
    Björklund, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Utvärdering och analys av LTUs kursutvärderingsmodell med tillhörande IT-stöd2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 226.
    Björklund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Lilja, Margareta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Temporal Patterns of Daily Occupations Related to Older Adults' Health in Northern Sweden2015Ingår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 22, nr 2, s. 127-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify characteristics of temporal patterns of daily occupations that could be related to high and low subjective health among older adults in Northern Sweden. A cross-sectional design imprinted by time-geographic methodology was used and participants 70 years and older were purposively selected and divided into groups of high and low health using the SoC-29 and SF-36 questionnaires. Daily occupations data were registered and analysed using VISUAL Time-PAcTS and related to health conditions using SPSS. The results showed that the participants in the high- and low-health groups showed similar patterns of participation in occupations during the 24-hour sequences describing their daily routines. Some differences in patterns of frequency and duration of occupations were shown between health groups during the 24-hour sequences as well as within six intervals. The low-health group showed higher frequencies and longer durations for “care for oneself” and “reflection and recreation” occupations and lower for “house-keeping” and “procure and prepare food” occupations compared to the high-health groups. There were few significant differences between the high- and low-health groups' mean durations for occupations. The results of this study could contribute to the support and assistance of occupations of older adults in society.

  • 227.
    Björklund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lilja, Margareta
    Division of Occupational Therapy, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institute.
    Erlandsson, Lena-Karin
    Department of Health Sciences, Lund University.
    Temporal Patterns of Daily Occupations among Older Adults in Northern Sweden2014Ingår i: Journal of Occupational Science, ISSN 1442-7591, E-ISSN 2158-1576, Vol. 21, nr 2, s. 143-160Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study sought to expand knowledge regarding patterns of daily occupations and, specifically, to explore and describe the daily occupations of Swedish people aged over 70 years by investigating sequences, contexts and time-use. A cross-sectional design with a time-geographic approach was used. Open time diaries from 151 participants were collected and analysed using the software VISUAL-TimePAcTS. The results were illustrated as a routine of six pooled intervals during 24-hour sequences. The intervals comprised different lengths of time and each interval was dominated by different occupations. Night was dominated by ‘care for oneself’; morning by ‘house-keeping’ and ‘reflection and recreation’; lunch-time by care for oneself; afternoon by ‘reflection and recreation’; dinner/tea-time by ‘care for oneself’, and evening by ‘reflection and recreation’. The results were also illustrated as characteristic profiles of occupations visualised by the number of participants in each occupation during 24-hour sequences. Occupations were mainly supported by the home environment. Summed time-use showed the highest proportions in ‘care for oneself’ and ‘reflection and recreation’ occupations. To what extent health and well-being experiences of patterns of daily occupations might be related to challenges and fulfilment of basic occupational needs requires further investigation

  • 228.
    Björkman, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Stoltz, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk neurodegenerativ sjukdom som i ett sent skede gör att den som drabbas har ett stort behov av omvårdnad. Den sjukes anhöriga tar ofta huvudansvaret över omvårdnaden, vilket innebär begränsat liv, behov av stöd och att sätta sina egna behov åt sidan. Syftet i denna studie var att beskriva upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att livet är begränsat med den sjuke i centrum; att acceptera det nya livet och ta hand om sig själv; att se och hantera förändringar och en oförutsägbar kropp hos den sjuke; att ha hjälp och stöd av utomstående; att vilja ha kontroll i vårdandet. Resultatet visade att vårdare till närstående med Parkinsons sjukdom upplevde brist på stöd, att den sjuke alltid är i centrum samt att de blev undanhållna information från sjukvården om sjukdomen. Slutsatsen var att sjuksköterskor behöver ge stöd och mer plats åt den som vårdar, samt att ge ärlig information om sjukdomens alla aspekter.

  • 229.
    Björkvall, Alice
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Wiberg, Magdalena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Litteraturstudie om hur sexuell hälsa påverkas av prostatacancer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män som har en påverkan på den sexuella hälsan och livskvalitén i stor utsträckning. Sexualitet är en viktig del av människan genom livet och bör därför beaktas av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelser av hur den sexuella hälsan påverkades av prostatacancer. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Genom en sammanställning och analysering av data utformades tre kategorier med sex underkategorier. Resultatet visade att männen hade känslomässiga upplevelser i samband med val av behandling, kroppsliga förändringar, förlust av förmågor och sjukdomens påverkan på den sexuella hälsan. Vidare beskrevs en genomgående brist av stöd och information från sjukvården. Det framkom också att männen upplevde att de sexuella förändringarna hade en inverkan på deras självbild, nära relationer och framtida hopp. Vidare diskuterades resultatet med slutsatsen att sjukvården måste utvecklas för att kunna möta patienter i behov av stöd och frågor kring sexuell hälsa. 

  • 230.
    Björnström, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Eriksson, Ellen
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelsen av att leva med förlamning till följd av ryggmärgsskada - en analys av ett narrativ2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en enorm påfrestning för en persons välmående. Det innebär också stora förändringar och utmaningar i det vardagligalivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva medförlamning till följd av ryggmärgsskada. För att besvara studiens syfte analyserades ett narrativ i form av en självbiografi. Självbiografin var skriven av en person somdrabbats av helkroppsförlamning till följd av ryggmärgsskada. Analysen resulterade i sex kategorier; känslor av frustration och sorg, begränsningar i vardagen då kroppenblivit ens fiende, att känna skam och förlust av integritet, att vilja bevara den manvar och livet som var tidigare, betydelsen av relationer och att vara beroende av andraoch att fokusera på det goda i livet och finna styrka. Resultatet visade på sorg över förlusten av kroppsliga funktioner. Det framkom att det fanns svårigheter attacceptera den förändrade livssituationen och den förändrade kroppen. Livet efter ryggmärgsskadan kom även att innebära känslor av skam och förlust av integritet.Relationer sågs vara av stor betydelse. Därför är det viktigt att vårdpersonal arbetar personcentrerat och ser till patientens individuella behov och anpassar vården efterdetta. Genom en ökad förståelse hos vårdpersonalen kan de på ett bättre sätt ge stöd till personer som drabbats av ryggmärgsskada.

  • 231.
    Björs, Madeleine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Yzden, Tami
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Tyreoideapåverkan av intraarteriellt jodkontrastmedel efter koronarangiografi: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige utförs cirka 40 000 koronarangiografier årligen. I samband med koronarangiografi används intraarteriellt jodkontrastmedel. Tyreoidea (sköldkörteln) är avgörande för metabolismen och hormonproduktionen kan påverkas av jod-injicering. Skador och biverkningar på tyreoidea efter jodkontrast tillförsel är inte lika omdiskuterat som inducerade njurskador. Syfte: Syftet var att sammanställa hur tyreoidea påverkas av intraarteriellt jodkontrastmedel efter koronarangiografi.Metod:Denna studie genomfördessom en allmän litteraturstudie. Databaserna PubMed och Cinahl användes och totalt inkluderades och analyserades 10 vetenskapliga artiklar i resultatet. Resultat:Studiens resultat sammanfattades i två kategorier; Patienter med “eutyroid (frisk) tyreoidea” och patienter med “avvikande tyreoidea” före studiernas start. Resultatet för varje kategori visade hur tyreoidea påverkades efter en koronarangiografi med jodkontrastmedel. Båda kategorierna visade att det förekom patienter som utvecklade olika former av tyreoideadysfunktion. Slutsats: Rapportens resultat samstämmer med de nationella rekommendationerna för jodkontrastmedel att hänsyn ska tas till patientens tyreoideastatus före en koronarangiografi. Detta för att eventuellt kunna premedicinera riskpatienter och uppmana remittenten om uppföljning av fritt T3, fritt T4 och TSH.

  • 232.
    Blandford, Christian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Test-retest reliability assessment of a cervical movement sense test using a laser pointer and automatic image analysis2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    Background:Neck pain accounts for a large part of western country´s total health care costs which emphasizes the need for effective rehabilitation interventions. There has in recent years been an increasing interest around the world to investigate the role of impaired neck sensorimotor control as a contributing factor to long term or recurring neck pain. There is however a lack of feasible and accurate objective methods for the assessment of movement behavior, including proprioception tests of the neck in the clinic today. The purpose of this observational study was to investigate test- retest reliability of such a test using a laser pointer and an automatic scoring system of the test results.

     

    Methods:Sixty participants performed a tracking task of a zig-zag pattern in four different directions with a laser pointer attached to their head as accurately as possible at two different test occasions. Each trial was video recorded and analyzed with a specifically tailored image processing pipeline for automatic quantification of the test. The four main outcome variables were acuity, velocity, number of times off the target line and finally time to complete the test.

     

    Results:The results of intra session repeatability between test occasion one and occasion two showed acceptable intra class correlation (ICC) values (0.67-0.76) for acuity and good to excellent for the other outcome variables (0.82-0.95). SEM values were quite high for all outcome variables, indicating that relative high values are needed to ensure that changes between measurement occasions are relevant. Wilcoxon signed ranks did not indicate any systematic bias with a learning effect for acuity, but for the other outcome variables it did.

    Furthermore, there was a clear negative correlation between acuity and velocity, indicating a speed-accuracy trade off commonly found in manual tasks.

     

    Conclusions:This study indicates that this specific test involving a tracking task of a zig-zag pattern with a laser pointer and automatic scoring of acuity from video recordings is a reliable and feasible test for assessment of sensorimotor control of the neck in the clinic. We suggest that further knowledge should be gained when the speed-accuracy trade off we found during the test are accounted for.

     

    Keywords:Neck, Laser pointer, Proprioception, Tracking task

  • 233.
    Blauwet, Cheri A.
    et al.
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, MA.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Derman, Wayne
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; Institute for Sport and Exercise Medicine, Division of Orthopaedics, Stellenbosch University, South Africa; and International Olympic Committee (IOC) Research Centre, South Africa.
    Idrisova, Guzel
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Lesgaft National State University of Physical Education, Sport and Health, St. Petersburg, Russia; National Paralympic Committee of Russia, Moscow, Russia.
    Kissick, James
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Family Medicine, University of Ottawa, Ottawa, Canada; Carleton University Sport Medicine Clinic, Ottawa, Canada.
    Stomphorst, Jaap
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Sports Medicine Department, Isala Klinieken, Zwolle, The Netherlands.
    Wosornu, Yetsa Tuakli
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Brigham and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, MA.
    Vliet, Peter van der
    Medical Committee and Medical and Scientific Department, International Paralympic Committee, Bonn.
    Webborn, Nick
    Medical Committee, International Paralympic Committee, Bonn, Germany; and School of Sport and Service Management, University of Brighton, East Sussex, United Kingdom.
    The Road to Rio: Medical and Scientific Perspectives on the 2016 Paralympic Games2016Ingår i: PM&R, ISSN 1934-1482, E-ISSN 1934-1563, Vol. 8, nr 8, s. 798-801Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In August and September of this year, the world will turn its attention to Rio de Janeiro, Brazil, for the 2016 Summer Olympic and Paralympic Games. Of interest to physiatrists, the Paralympic Games will take place from September 7 to 18, with an estimated total of 4 billion viewers. In the United States, for the first time in history, the Summer Games will be broadcast over a total of 66 hours on NBCUniversal. The Paralympic Games represent the pinnacle of elite sport for athletes with disabilities while also changing perceptions around the importance of grassroots sport and physical activity opportunities for the disability community more broadly.It is no secret that the planning and preparation for the Rio Games has brought with it a number of challenges—the Zika virus, water quality, construction delays, and the oft-tenuous state of the Brazilian political system, to name a few. In some respects, these challenges are important as they stimulate discourse about the future of the Olympic and Paralympic Movement. In Paralympic sport, some of our current and most salient challenges are rooted in principles of sports medicine and science, as outlined herein. Because it is imperative to uphold the highest standards of athlete health and safety at the Games, this presents an unparalleled opportunity for the voice of physiatrists to come to the fore. As experts in disability and functional performance, neurologic and musculoskeletal rehabilitation, and sports medicine, we uniquely are suited to make an important and timely impact on Paralympic sport. Here, we provide a snapshot of what to watch out for in Rio.

  • 234.
    Blidner, Lasse
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Carpelan, Siri
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskans hantering av medicinsk syrgas under generell anestesi – en enkätstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt Bakgrund: Administrering av syrgas syftar till att behandla hotande eller manifest hypoxi, som i värsta fall är direkt dödligt. Det har traditionellt ansetts riskfritt och säkert, men studier har under senare år påvisat att överdriven syrgasadministrering utgör risker för skada. Negativa effekter innefattar bland annat atelektasbildning, minskat cardiac output och nedsatt perfusion till vävnader. Det råder variation kring syrgas- och ventilatorinställningar peroperativt, och patienter utsätts för betydande risker i och med hypoxi och hyperoxemi. Syftet med studien var att undersöka hur anestesisjuksköterskor hanterar administration av syrgas perioperativt till lungfriska patienter >18 år, bedömda enligt ASA klassifikation I-II under generell anestesi. Metod: Tvärsnittsstudie; en webbenkät skickades ut till verksamma anestesisjuksköterskor på totalt åtta sjukhus i Västra Götaland, Stockholm och Norrland. 575 enkäter skickades ut och svarsfrekvensen var 33.2%. Analyser utfördes i SPSS med bland annat Chi2- och Kruskal-Wallis tester. De kommentarer som lämnades i fritext analyserades och kategoriserades. Resultat: 71.20% uppgav att de eftersträvade SpO2 mellan 96-98%, majoriteten uppgav även att de justerade ned FiO2 vid uppmätt SpO2 100%. De flesta baserade sina syrgasinställningar på praxis från sin enhet, följt av att vad de lärt sig under sin vidareutbildning. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas utifrån utbildningsnivå eller yrkeserfarenhet. Regionalt fanns skillnader där Västra Götaland i högre utsträckning administrerade syrgas under transport till postop/UVA än Stockholm. Lägsta tänkbara nivå av FiO2 deltagarna kunde tänka sig varierade mellan Västra Götaland och Norrland, och i Stockholm var man mer aktiv i att justera FiO2 peroperativt jämfört med de två andra regionerna. Diskussion: Variationer i deltagarnas svar diskuterades bland annat mot bakgrund av specialistsjuksköterskans kärnkompetenser. De signifikanta skillnaderna som kunde påvisas var regionsbaserade, vilket kan bero på variationer i arbetssätt, rutiner och organisationskultur mellan de olika klinikerna. Bortfallet och dess eventuella betydelse för studiens validitet diskuterades. Slutsatser/Kliniska implikationer: Praxis behöver vara utarbetat utifrån evidens och inte enbart utifrån tradition. Forskningen kring syrgas och dess fördelar och risker är komplex och potentiellt är en vanlig uppfattning att hyperoxemi är riskfritt. Möjligen skulle utbildningstillfällen eller reflektionsmöten specifikt inriktade på syrgasbehandling kunna balansera praxis mer mot att undvika både hyperoxemi och hypoxi.

  • 235.
    Blomberg, Barbro
    et al.
    Linnaeus University.
    Widerlund, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindqvist, Anne-Marie
    University of Helsinki.
    Support and service for persons with intellectual disabilities: A study of changes and consequences in Finland and Sweden 1990-20102011Ingår i: Changes and New directions in Human Services: Selected conference proceedings of the 14th international Research Conference held at Luleå University of Technology, Human Work Science, September 2010 / [ed] Elisabeth Berg, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2011, s. 31-37Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 236.
    Blomberg, Barbro
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
    Widerlund, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindqvist, Ann-Marie
    Helsingfors Universitet.
    Stöd och service till personer med utvecklingsstörning: en studie om förändringar i Sverige och Finland mellan åren 1990 och 20102010Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 17, nr 3-4, s. 289-307Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 237.
    Blomberg, Mimmi
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Karlsson, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Röntgenremissens kvalité: - Faktorer som har påverkan i berättigandeprocessen2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Alla röntgenundersökningar med joniserande strålning ska vara berättigade och optimerade. Detta kräver röntgenremisser av god kvalité. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som har påverkan i röntgenremissens berättigandeprocess. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvantitativa studier som kvalitetsgranskats. Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier: berättigade och oberättigade röntgenundersökningar, avsaknad av klinisk information, användning av riktlinjer, införande av intervention och röntgenremissens utformning. Slutsats: Röntgenremissers kvalité har betydelse i berättigandeprocessen. Antalet oberättigade röntgenundersökningar minskar genom ökad kunskap vilket gör utbildning för remitterande läkare till en nyckelfaktor. Detta leder till säkrare sjukvård där patienter inte utsätts för onödig joniserande strålning.

  • 238.
    Blomgren, Ida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Woutila, Anneli
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Förebyggande omvårdnadsåtgärder mot diabetessår som sjuksköterskan kan utföra hos personer med typ 2-diabetes: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 2-diabetes är en växande folksjukdom som ökar världen över för varje år. Typ 2-diabetes leder ofta till komplikationer kopplade till sensoriska och cirkulatoriska nedsättningar och i kombination med högt blodsocker försvåras läkningsprocessen och ökar uppkomsten av diabetessår. Diabetsessår är svårläkta och kan leda till amputation. Syftet med studien var att samla kunskap över vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att förebygga diabetessår hos personer med typ 2-diabetes.

    Metod: Denna studie är en systematisk litteraturöversikt. En systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och Web of Science, där 14 artikler valdes ut efter kvalitetsgranskningen. Inklusionskriterier var personer med typ 2-diabetes och exklusionskriterier var farmakologiska åtgärder, olika typer av omläggningsmaterial och kirurgiska åtgärder.

    Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som förebyggande åtgärder mot uppkomst av diabetessår, dessa kategorier var information och utbildning samt identifikation och kontroll av foten. Personen behöver stöd och information av sjuksköterskan för att förstå vikten av egenkontroll och hur den kan utföras. Sjuksköterska är oftast den som först möter personen och behöver därför i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer för att förebygga uppkomsten av diabetessår.

    Slutsats: Genom ett personcentrerat och evidensbaserat arbete kan sjuksköterskan uppnå målet med att utforma individanpassade omvårdnadsåtgärder, hos personer med diabetessår och förbättra hälsan hos individerna.

     

    Nyckelord: Typ 2-diabetes, diabetessår, förebyggande åtgärder, omvårdnadsintervention och systematisk litteraturöversikt. 

  • 239.
    Blomgren, Johannes
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Strandell, Erika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Jull, Gwendolen
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Physiotherapy, School of Health and Rehabilitation Sciences, The University of Queensland, St Lucia, Brisbane, Australia.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Röijezon, Ulrik
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Effects of deep cervical flexor training on impaired physiological functions associated with chronic neck pain: a systematic review2018Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 19, artikel-id 415Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:Neck pain is a major health issue with high rates of recurrence. It presents with a variety ofaltered sensorimotor functions. Exercise is a cornerstone of rehabilitation and many training methods areused. Exercise is evaluated in most randomized controlled trials on its pain relieving effects. No review hasassessed the effect of exercise on the altered physiological functions or determined if there are differentialeffects of particular training methods. This review investigated the effects of deep cervical flexor (DCF)training, a training method commonly used for patients with neck pain, and compared it to other trainingmethodsornotrainingonoutcomesofcervicalneuromuscular function, muscle size, kinematics and kinetics.Methods:Web of Science, Scopus, CINAHL, PubMed were searched from inception until January 2018. Twelverandomized controlled trials were included that compared DCF training as sole intervention to other trainingor no interventions in persons with neck pain. The Cochrane Risk of Bias tool was used to assess the methodquality. All outcome measures were analysed descriptively and meta-analyses were performed for measuresevaluated in three or more studies.Results:DCF training was compared to cervical endurance, strength, proprioception and mobility training,muscle stretching, and no intervention control groups. Physiological outcome measures includedneuromuscular co-ordination (craniocervical flexion test), functional tasks, muscle fatigability, muscle size,kinematics (joint position sense, posture and range of motion) and kinetics (strength, endurance andcontraction accuracy). Strong evidence was found for effectiveness of DCF training on neuromuscularcoordination, but it had no or small effects on strength and endurance at higher loads. DCF trainingimproved head and cervical posture, while evidence was limited or contradictory for other measures.Conclusions:DCF training can successfully address impaired neuromuscular coordination, but not cervicalflexor strength and endurance at higher contraction intensities. A multimodal training regime is proposedwhen the aim is to specifically address various impaired physiological functions associated with neck pain

  • 240.
    Blomkvist, Anna-Christina
    et al.
    University of Lulea, Department of Human Work Science.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Computer use in cold environments2000Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 31, nr 3, s. 239-245Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study addresses computer work in cold environments with the two-fold aim to explore conditions for such work, and to add knowledge about the use of fingers at data entry in the cold. Five workplaces were visited and work contents and use of computers are briefly described. Effects of work in the cold were in line with those mentioned in the literature, and manual lifting of heavy goods the most impairing activity. Subjects contended with strenuous working postures--holding the computers in their hands or arms--and with cold fingers. Individual fingering for data input was noted. Forefinger or a pen were used, and a pen is recommendable for input, either as a touch pen or, simply to press the keys. A supportive rack could be recommended for portable workstations.

  • 241.
    Blomkvist, Anna-Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Datoranvändning i kyla1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 242.
    Blomquist, Alexandra
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Torstensson, Sofia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Fysioterapeutens roll vid obstetrisk analsfinkterruptur: En enkätstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Att kvinnor drabbas av en bristning efter en vaginal förlossning är vanligt förekommande och drabbar cirka 80% av alla förstföderskor. Bristningarna innebär i vissa fall direkta skador på muskler, nerver och stödfunktioner vilket kan leda till urinläckage, avföringsläckage, tarmtömningssvårigheter, framfall av vaginal-väggarna och sexuell dysfunktion. Uppföljningen av denna patientgrupp varierar i landet, allt mellan utebliven uppföljning och noggrann uppföljning av profession med specialistkunskap. Syfte: Syftet var att ta reda på fysioterapeutens interventioner och roll vid vård av kvinnor som drabbats av en obstetrisk analsfinkterruptur i samband med vaginal förlossning vid landets sju regionsjukhus. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ enkätstudie. En egenkonstruerad eenkät användes och utformades med inspiration från nationella riktlinjer och en tidigare enkät. De som svarade på enkäten var fysioterapeuter som arbetar med förlossningsskador vid sex av landets sju regionsjukhus. Resultat: Fysioterapeuter var involverade vid eftervård och rehabilitering av kvinnor vid olika grader av skada efter vaginal förlossning. Fysioterapeutiska riktlinjer, interventioner och rutiner för uppföljning skilde sig mellan regionsjukhusen. Konklusion: Alla regionsjukhus i Sverige förutom ett har fysioterapeuter inkopplade vid vård av kvinnor som drabbats av en obstetrisk analsfinkterruptur i samband med vaginal förlossning. De fysioterapeutiska riktlinjerna skiljer sig något mellan regionsjukhusen då fysioterapeuterna bygger sina riktlinjer på olika direktiv och fakta. Baserat på denna studie finns behov av mer forskning som undersöker fysioterapeutens interventioner och roll vid vård av kvinnor med obstetrisk analsfinkterruptur i samband med vaginal förlossning.

  • 243.
    Boberg, Elin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Tunlind, Madeleine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskans strategier vid vård av patienter som sviktar i vitala funktioner2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskans arbete i en högteknologisk och dynamisk miljö ställer krav på handlingsberedskap och kvalifikationer såsom ledarskap, initiativförmåga och samarbete. Patienter som sviktar i vitala funktioner är en utmaning inte minst på operationsavdelningen. Anestesisjuksköterskan har en betydelsefull roll i operationsteamet vid vård av dessa akut sjuka patienter. Behandlingar för olika kritiska tillstånd finns väl beskrivna i litteraturen men anestesisjuksköterskans strategier i vården av patienter som sviktar i vitala funktioner behöver synliggöras och kan ge kunskap om anestesisjuksköterskans specifika anestesiologiska omvårdnadsarbete. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier vid vård av patienter som sviktar i vitala funktioner. Studiens design var kvalitativ och en icke- experimentell tvärsnittsstudie genomfördes med kritisk incidentteknik som metod för analys av data. Ord och meningar som motsvarade syftet lyftes ut från svaren och kategoriserades. Analysen resulterade i fyra slutkategorier med strategier vid vård av patienter som sviktar i vitala funktioner: samarbeta och kommunicera med anestesiolog och operationsteamet; skapa en handlingsplan för patientens omvårdnad; förbereda genom att iordningställa läkemedel och medicinsk-teknisk utrustning på operationssalen samt optimera patientens tillstånd och förebygga ytterligare svikt. Resultatet av denna studie visar att yrkeserfarenhet spelar en viktig roll i omvårdnaden kring patienten som sviktar i vitala funktioner. Kunskap om och tidigare erfarenhet av kritiska situationer kan ge bättre förberedelse och handlingsplaner för oväntade och akuta händelser. Anestesisjuksköterskans förmåga att göra kontinuerliga bedömningar och prioriteringar är av stor vikt för att förebygga ytterligare svikt. Noggranna förberedelser i form av information kring patienten, ingreppet och anestesiformen samt läkemedel och utrustning ger bättre handlingsberedskap. Kommunikation och samarbete sker kontinuerligt mellan anestesisjuksköterskan och anestesiolog samt operationsteam där samtliga yrkeskategorier strävar efter en bibehållen patientsäkerhet.

  • 244.
    Bocké, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    ”Hand reach star excursion balance test”: Assessment of dynamic functional mobility in female elite team gymnasts in relation to overuse injuries2020Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background

    Clinical usable assessment methods to quantify mobility, balance, stability and postural control functions together in a full kinetic chain movement are sparse. Normative data of such dynamic functions in different group of athletes are  still lacking and therefore the relationship between dynamic functional mobility and overuse injuries are also unknown. The prevalence of overuse injuries among adolescent athletes are continuously high and team gymnastic is one example of a sport with multiple and underestimated overuse injuries.

     

    Aim

    The first aim of study was to establish normative data of dynamic functional mobility in a group of elite team gymnasts. The second aim was to investigate ongoing overuse injuries and evaluate associations between ongoing overuse injuries and dynamic functional mobility in the group.

     

    Method

    A descriptive cross sectional study including 31 female elite team gymnasts 16-19 years old were conducted. “The hand reach star excursion balance test” (HSEBT) was used to measure dynamic functional mobility in 20 different movement patterns. The "Oslo Sports Trauma Research Center Overuse Injury Questionnaire"(OSTRC) was used to record and analyse severity of ongoing overuse injuries in the group. Pearson correlation analysis was used to determine the relationship between the scoring in the HSEBT- tests and scoring on the OSTRC.

     

    Results

    A majority of the participants presented with scores near the maximum values on the HSEBT. Further,  97% of the subjects had an ongoing overuse injury. Severe injuries, affecting participation in sport were present in 67%. Correlations was found between prevalence of severe injury in the lower back and lower scoring on the right leg in a rotational movement pattern (r= -0,42) whereas prevalence of severe injury in the hip was associated with extreme high mobility in a sidebending pattern in both legs (r= 0,50, 0,49). There was also a relationship between individuals with multiple severe overuse injuries and dynamic functional mobility in an extended movement pattern of the left leg (r= -0,36, -0,38).

     

    Conclusion

    Normative data of dynamic functional mobility according to the HSEBT can provide clinicians with reference points to compare elite female team gymnasts. There was an indication of association between limited mobility in some of the included tests and prevalence of overuse injuries in the lower back and hip. This study included a small sample and therefore conclusions have to be interpreted carefully.

  • 245.
    Bokström, Andreas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lindqvist, Markus
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

     

    Bakgrund

    Hemodialysbehandling är en ofta livslång behandling mot kronisk njurinsufficiens, ett ofta livshotande tillstånd som härstammar i att njurfunktionen filtrations förmåga försämras. Behandlingen är krävande på många sätt och präglar livet för den drabbade. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och omvårdnadsarbetet kring dessa patienter och att erbjuda en personcentrerad vård. För att detta ska vara möjligt måste vårdpersonalen förstå sig på patienternas erfarenheter och upplevelser.  

     

    Syfte

    Syftet med arbetet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling.

     

    Metod

    En litteraturstudie genomfördes med datainsamling genom de booleska sökmetoder Cinahl och Pubmed där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod valdes ut för en kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat

    Behandling med hemodialys innebär stora livsförändringar och ansträngningar både fysiskt och psykiskt. Upplevelserna varierar mellan att handla om patientens individuella uppfattning av livet med hemodialysbehandling och kronisk njurinsufficiens till copingstrategier och sociala problem i relationer med anhöriga och hälso- och sjukvården.

    Omvårdnadsåtgärder och interventioner bör fokusera på att understödja patientens dagliga liv, psykiska hälsa och att underlätta dennes påfrestningar.

     

    Slutsats

    En ökad kunskap om patienters erfarenheter och upplevelser i livet med hemodialys kan ge en ökad kunskap för att bedriva en god personcentrerad vård och omvårdnad. 

  • 246.
    Boman, Chamilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ödman, Petra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att leva med hjärntrötthet, ett osynligt handikapp: En integrerad kunskapsöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hjärntrötthet är ett tillstånd som uppskattningsvis 200 000 personer i Sverige lider av. Hjärntrötthet kännetecknas av en extrem mental trötthet som innebär att personerna som lider av detta behöver mycket mer vila och längre återhämtning än friska individer. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hjärntrötthet som uppkommer efter stroke eller traumatisk hjärnskada (TBI). Tre frågeställningar formulerades; Hur upplever personer som lever med hjärntrötthet att det vardagliga livet påverkas? Vilka strategier används för att hantera hjärntrötthet? Vilka omvårdnadsinterventioner finns? En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Litteraturöversikten bestod av 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att hjärntrötthet är ett mångfasetterat fenomen som påverkar personernas liv i högsta grad. Intryck, förmågor och prestationer påverkas, liksom relationer och det vardagliga livet. En slutsats som drogs var att hjärntrötthet är ett osynligt handikapp som inte bara påverkar den som drabbas utan även personer i dennes omgivning. Därför bör sjuksköterskan vara tydlig och kunna informera om detta tämligen okända fenomen. Sjuksköterskan bör även ha kunskap om olika omvårdnadsinterventioner samt kunna vägleda personer som lider av hjärntrötthet att finna strategier för att hantera vardagen.

  • 247.
    Boman Gren, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Södergren, Simon
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hjärtstoppslarm hos patient på vårdavdelning: upplevelser hos intensivvårdssjuksköterskor som arbetat mindre än 5 år2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dödligheten hos patienter som drabbats av hjärtstopp på vårdavdelningar är hög men med tidig hjärt-lungräddning (HLR) och tidig defibrillering så ökar chansen för överlevnad. Intensivvårdssjuksköterskan som ingår i akutteamet får ett larm om hjärtstopp och tillsammans med kollegor gör de en utryckning till patienten på avdelningen för att stötta och hjälpa till i den akuta situationen. Dessa situationer kan vara kaotiska och stressfyllda. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av hjärtstoppslarm och hjärtstopp på vårdavdelning som jobbat mindre än 5 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett mindre länsdelssjukhus i norra Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor med mindre än fem års yrkeserfarenhet som intensivvårdsjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Utmanande och spännande att bära hjärtstoppslarmet, Hjärtstoppslarm kräver planering och förberedelse, Övning och ett nära samarbete skapar trygghet och Stress påverkar handlingsförmågan. Resultatet visade att oerfarna intensivvårdssjuksköterskor upplever en viss form av stress men att de fann en trygghet i sina kollegor i akutteamet och att deras samarbete fungerar bra. Dock så kunde samarbetet med vårdavdelningens personal samt den medicinläkare som kommer till den patient som drabbats av hjärtstoppet fungera mindre bra och kommunikationen dålig. De upplevde ett behov av kontinuerlig HLR-träning dels med andra professioner samt mer scenarioövningar. Konklusion: Oerfarna intensivvårdssjuksköterskor kände sig trygga med hjärtstoppsteamet men upplevde otrygghet då de befann sig i en okänd miljö då en patient drabbats av hjärtstopp på vårdavdelning. Bristande rutiner och osäkerhet bland personalen kunde påverka den stress som uppstod negativt. Genom att utarbeta en gemensam rutin och träna tillsammans skulle arbetet kring hjärtstoppet kunna bli mindre stressfyllt och mer effektivt.

  • 248.
    Bontje, Peter
    et al.
    Department of Occupational Therapy, Graduate School of Human Health Sciences, Tokyo Metropolitan University.
    Asaba, Eric
    Department of Occupational Therapy, Graduate School of Human Health Sciences, Tokyo Metropolitan University.
    Josephsson, Staffan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Karolinska institute, Neurobiology Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy, Karolinska institutet, Sektionen för arbetsterapi.
    Balancing struggles with desired results in everyday activities: strategies for elderly persons with physical disabilities2016Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 30, nr 1, s. 154-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The number of elderly persons with disabilities needing support with everyday activities increasing in Japan and around the world. Yet, engagement in everyday activities can support the quality of their daily life. Despite research focusing on reported meanings of people's actions, there is still limited knowledge on how engagement in everyday activity is enacted along with the meanings of persons’ actions. The aim of the present study was to identify meanings of persons’ actions within everyday activities of elderly Japanese with physical disabilities. Five elderly persons with physical disabilities living in the community participated in this study. Data were gathered by 10 participant observations of everyday activities supplemented with 13 unstructured interviews. Narrative analysis was used to identify meanings of persons’ actions. The analysis identified an overall plot termed ‘balancing struggles with desired results’. This plot illustrated that participants’ and other involved individuals balanced problematic situations with finding situations that accommodated their needs. Meanings of these actions were further identified as three complementary strategies. Two of three strategies aimed to mitigate given problems, one by ‘acting on a plan to achieve one's goals’, the other by ‘taking a step in a preferred direction by capitalising on emerging opportunities’. The third strategy focused on avoiding undesirable experiences by ‘modifying problematic situations’. In conclusion, these findings call for care and rehabilitation providers’ sensitivity to shifting foci of what matters in daily life's situations as well as aligning with persons’ skills, resources and perspectives. Accordingly, the judicious and flexible use of these complementary strategies can enhance elderly persons’ quality of daily living through everyday activities.

  • 249.
    Boqvist, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Informationssystem på anestesi vid Sunderby sjukhus1999Ingår i: Ventilen, ISSN 0348-6257, nr 3, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 250.
    Boqvist, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Parent''s experience of being with their child at the operation theatre and of being present during introduction of anaesthesia2004Ingår i: Workgroup of European nurse researchers. Biennial conference (12 : Lisboa : 2004), Lisbon: WENR , 2004, s. 15-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
2345678 201 - 250 av 2492
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf