Endre søk
Begrens søket
4546474849 2351 - 2400 of 2402
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2351.
    Öhman, Marja
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Dagligt liv med allvarlig, kronisk sjukdom2014Inngår i: Att leva med sjukdom, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 107-115Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2352.
    Öhman, Marja
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Distriktssköterskans perspektiv2009Inngår i: Att leva med sjukdom, Stockholm: Norstedts akademiska förlag , 2009, s. 147-154Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2353.
    Öhman, Marja
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Living with serious chronic illness from the perspective of people with serious chronic illness, close relatives and district nurses2003Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this licentiate thesis is to elucidate the meaning of experiences of serious chronic illness as narrated by people with such illness (n=10), close relatives (n=14) and district nurses (DN) (n=10), that is from an insider viewpoint. Data was collected through narrative interviews that were analysed using a phenomenological hermeneutic interpretation. People living with serious chronic illness live a life hovering between suffering and enduring but which also includes a cautious process of reformulation of the self. Suffering emerges, first and foremost, from pain, fatigue, loss of strength and independence. Central to the illness experience is a feeling of loneliness and existing in a state of tension between hope and despair about survival. The experience of being involved in a struggle for normalcy by integrating changes and by learning to live a new kind of daily life at home is also salient in the narratives. Close relatives living with people with serious chronic illness live a life with reduced personal freedom and an increased sense of responsibility for the care of the ill person. The relatives struggle with the ethical demand that they gain the strength to manage this responsibility, which requires their total involvement in living with the ill person's pain, fear, anxiety and suffering. Feelings of loneliness arise relating to the silence of the home; the illness influences their capacity to converse about mutual memories and everyday happenings. The death of the ill person creates immediately a huge emptiness and a lack of mission and meaning in life. For DNs serious chronic illness means encounters with the people concerned in a close relationship. They share both the experiences of the ill person and their close relativesas well as their understanding of the illness. This wakes DNs available to alleviate and console them by being entirely present and by staying with them in in communion in difficult situations. The comprehensive understanding of this study concerns togetherness, throug sharing an inter-subjective world and being in communion.

  • 2354.
    Öhman, Marja
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närstående till personer med allvarlig, kronisk sjukdom2014Inngår i: Att leva med sjukdom, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 131-135Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2355.
    Öhman, Marja
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närstående till personer med allvarlig, kronisk sjukdom2009Inngår i: Att leva med sjukdom, Stockholm: Norstedts akademiska förlag , 2009, s. 132-136Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2356. Öhman, Marja
    et al.
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Institutionen för Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hovering between suffering and enduring: the meaning of living with serious chronic illness2003Inngår i: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 13, nr 4, s. 528-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Illness is part of life and hence always has a place in a life history. All that went on before the time of the illness, how life was in the past and what hopes and dreams were interrupted and changed, all influence the experiences of illness. The authors interviewed 5 women and 5 men with different kinds of serious chronic illnesses and used phenomenological hermeneutic method to interpret the transcribed interviews. They present the findings in three major themes: experiencing the body as a hindrance, being alone in illness, and struggling for normalcy. Participants seemed to hover between an escape from the emotional suffering pain of illness and the emotionless state of enduring. The comprehensive understanding illuminated that living with a serious chronic illness means living a life that is hovering between enduring and suffering but also including the process of reformulation of the self.

  • 2357. Öhman, Marja
    et al.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    District nursing - sharing an understanding by being present: Experiences of encounters with people with serious chronic illness and their close relatives in their homes2004Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 13, nr 7, s. 858-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In the homecare setting, district nurses assume a heavy responsibility and are involved in a variety of care activities. They view themselves as having a central role in care at home that centres on the development of a relationship with those who are ill and their families. AIM: The aim of this study was to elucidate the meaning of district nurses experiences of encounters with people with serious chronic illness and their close relatives in their homes. A purposive sample of 10 district nurses (female) was interviewed using a narrative approach. METHOD: To achieve the aim, a phenomenological hermeneutic interpretation inspired by the philosophy of Ricoeur was used to interpret the interview text. RESULTS: This study proposes that district nurses' experiences of encounters with people with serious chronic illness and their close relatives in their homes can be understood as district nurses being welcomed into the ill people's privacy, to share their intimacy and their understanding of being ill. This close relationship enables them to alleviate and to console the suffering and loneliness caused by illness. This is expressed in the three themes: being in a close relationship, sharing an understanding and weaving a web of protection. CONCLUSION: It seems that by being entirely present, in a close relationship, district nurses share the experiences of illness and through interpretation of the whole persons' expressions; they share an understanding of this illness experience. In this close relationship, at the home of the ill people and their close relatives, district nurses are available to alleviate people's suffering and loneliness caused by illness. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: This study reveals the need to be entirely present in encounters between the district nurses and people with serious chronic illness and their close relatives. This relation makes it possible to establish a shared understanding of the illness experience. Being aware of the importance of this shared understanding within a relationship, will increase the health care personnel's possibility to alleviate and console those suffering of illness. This proposed interpretation could be useful for reflection of care interventions, in education and supervision of district nurses.

  • 2358. Öhman, Marja
    et al.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    The experiences of close relatives living with a person with serious chronic illness2004Inngår i: Qualitative Health Research, ISSN 1049-7323, E-ISSN 1552-7557, Vol. 14, nr 3, s. 396-410Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Living with serious chronic illness has a directly threatening effect on the life course of healthy relatives. The aim of this study was to elucidate the meaning of close relatives' experiences of living with a person with serious, chronic illness. Using a narrative approach, the authors interviewed 13 spouses and 1 daughter about the meaning of their experiences. They used a phenomenological hermeneutic method to interpret the interview text. The structural analysis revealed three major themes: A Shrinking Life, Forced to Take Responsibility, and Struggling to Keep Going. Close relatives in this study seemed to be living lives characterized by a reduced sense of individual freedom and an increased sense of responsibility for the care of the ill person. It means struggling to obtain the strength to manage their duty and an inner sense of community and of solidarity. The authors interpret the findings in the light of the works of philosophers who have described ethical demands and natural love between people.

  • 2359. Öhman, Marja
    et al.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lundman, Berit
    Umeå University, Department of Nursing.
    Att vara svårt sjuk och bo hemma2001Inngår i: Abstractsboken: Hälso- och sjukvårdsstämman 25-27 april 2001, Vårdförbundet SHSTF , 2001Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2360.
    Öhman, Veronica
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Larsälv, Emmelie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelse av att leva med Endometrios: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Endometrios är en ännu relativt outforskad sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. Denna sjukdom påverkar många delar av kvinnors liv och vardag då de lever med konsekvenserna som sjukdomen kan medföra. Ännu finns ingen konstaterad orsak till varför sjukdomen uppkommer, därav behövs detta område belysas mer. Syftet med denna studie var därför att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Systematiska litteratursökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. De valda vetenskapliga artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av de elva artiklarna resulterade i fyra kategorier; Att känna sig otillräcklig som kvinna, Att sjukdomen är en privat angelägenhet, Att känna sig begränsad och kontrollerad samt Att inte bli tagen på allvar och bemötas med okunskap. I denna studie visar resultatet genomgående att kvinnor hade ett behov av att bli tagna på allvar och bli bemötta på ett respektfullt sätt. Kvinnor beskrev att den ständiga kampen för att hantera sin sjukdom och komplikationer som den medförde påverkade hela deras livssituation och resulterade i en negativ påfrestning på den mentala hälsan. Att sjukvårdspersonal tar dessa kvinnor på allvar och lyssnar på deras oro kan leda till att kvinnor känner sig mer trygg i att våga söka hjälp för sina symtom och på så vis få adekvat behandling för sin sjukdom. En annan viktigt aspekt är att tillvarata kvinnors egna resurser vilket kan leda till utveckling av strategier som gör det lättare att hantera och leva med endometrios.

  • 2361.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Activity: Creating space for learning: Creating space for learning2000Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2362.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Activity: Health behaviour amongst school-aged children in Northern Sweden2006Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2363.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Activity: Health behaviour in school-aged children2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2364.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Activity: Preceptorship in nurse education: creating a space for learning2003Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2365.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Activity: Research perspectives of video communication between the neonatal unit and the parents of preterm born infants2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2366.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Activity: Teaching in clinical practice: the meaning of preceptorship in nurse education2001Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2367.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Activity: The meaning of preceptorship i nurse education2002Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2368.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Att lära i praktik1998Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    sjuksköterskestudenters erfarenheter av handledning

  • 2369.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Handledning av studenter under praktisk utbildning1999Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2370.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Teknikens användning från vaggan till graven : vad visar forskningen: nyfödda barn och nyblivna föräldrar2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2371.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Tid, takt och närhet med studenter: vad innebär det att vara sjuksköterska och handledare?2001Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2372.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Vad innebär det att vara sjuksköterska och handleda studenter?2000Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2373.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Balancing nursing and teaching in clinical education2004Inngår i: Workgroup of European nurse researchers. Biennial conference (12 : Lisboa : 2004), WENR , 2004, s. 39-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2374.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Being in the space for teaching-and-learning: the meaning of preceptorship in nurse education2000Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to illuminate student nurses' and nurses' lived experience of preceptorship and develop an understanding of the meaning of being a preceptor and of teaching and learning in a preceptor-preceptee relationship during student nurses' clinical education on hospital wards. A phenomenological approach was applied to study the experiences of those who are living in an ongoing experience of preceptorship. Seventeen student nurses and the seventeen nurses acting as their personal preceptor volunteered to participate. To illuminate their experience of preceptorship, tape recorded narrative interviews were conducted, transcribed verbatim and analysed by using a phenomenological-hermeneutic method. According to the findings, the student nurses disclosed the meaning of being precepted in themes related with their being directed towards increased competence and with the feelings and bodily sensations that accompanied the learning, a learning that occurred when performing practical nursing actions. The student nurses learning was facilitated by preceptors who created a space for their learning and in that space provided concrete illustrations, exercised control and managed to find the peace and quite needed for reflection. The meaning of being a preceptor revealed a balancing to find solutions to the problem of interrupting the time for nursing when including the student in one's daily work, as well as increased awareness of the processes of learning. In good examples of preceptoring the meaning of preceptoring was understood as the preceptors sheltering and facilitating the student nurses when learning by the use of teaching strategies. The meaning of preceptorship was compared with a didactic model, where the student-preceptor relationship formed the basis of the processes of teaching-and-learning, which embraced intentions, acting, lived-experience and reflections. Further, it is demonstrated that preceptorship supports the student nurses and the preceptors increasing their competence in nursing, parallel with the student nurses reducing their dependence on preceptor support.

  • 2375.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Experiences of classroom research to increase schoolchildren's wellbeing2007Inngår i: School, culture and well-being: ArctiChildren research and development findings from Northern Finland, Sweden and Norway, and North-West Russia, Rovaniemi: Lapland University of Applied Sciences, 2007, s. 69-83Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2376.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    From ArctiChildren to ArctiChildren InNet: Some Reflections2015Inngår i: Empowering School eHealth Model in the Barents Region, Rovaniemi: Lapland University of Applied Sciences, 2015, s. 315-317Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 2377.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Handledning av sjuksköterskestudenter på vårdavdelning2001Inngår i: Uppdukat, ISSN 1101-5624, Vol. 13, nr 3, s. 9-11Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 2378.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Handledning av studenter i klinisk utbildning: Preceptorship of students in clinical practice2001Inngår i: Barnbladet, ISSN 0349-1994, Vol. 26, nr 4, s. 18-20Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 2379.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Health, learning and security: to develop schools work with good learning environments2004Inngår i: SchoolChildren in the Barents Region: First dissemination conference in Rovaniemi 17. -18. 3.2004, ArctiChildren Conference , 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2380.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lärande i vårdens vardag2004Inngår i: Lärande i arbetsliv och var dag, Jönköping: Brain Books , 2004, s. 170-85Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2381.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Möten på vårdavdelning: miljö för lärande2002Inngår i: Människor, hälsa, miljö: föredrag hållna på filosofiska fakultetens dag 6 oktober 2001, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2002, s. 97-108Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2382.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Om konsten att lära sig omvårdnadens konst2008Inngår i: Programbok för NCCS konferens Kunkapsutveckling i vårdvetenskap: Etik, Evidens och Estetik, Nordic College of Caring Science och Högskolan i Borås , 2008, s. 36-37Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    BakgrundBerättelsen om en svårt sjuk person som var beroende av andra för att kunna släcka sin törst var ett exempel som inspirerat till fortsatta analyser av estetiska dimensioner i omvårdnad. Under sjuksköterskeutbildning är det många omvårdnadshandlingar, förutom att tillfredställa en annan persons behov av dryck som studenter måste lära sig. Hur studenter lär sig konsten att utöva god omvårdnad och hur detta berör teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap har studerats tidigare samtidigt har frågor med utgångspunkt i estetiska värden ofta förblivit mindre belysta. SyfteAtt beskriva och reflektera över estetiska dimensioner i studenters lärande av omvårdnad.MetodReflektiv analys av texter baserade på en fenomenologisk-hermeneutisk studie med sjutton studenter under sjuksköterskeutbildningens tredje år i verksamhetsförlagd utbildning. ResultatKonsten att lära sig god omvårdnad belystes utifrån studenters berättelser. I resultatet framgick exempel på förmågan att kunna betrakta det sköna i de unika möten, handlingar och värderingar som förekom i vårdens rum för lärande. På vägen mot den sköna omvårdnadskonsten fungerade handledare som en viktig reflektions partner och de kunde bidra till att underlätta och skydda studenters lärande. SlutsatsDet är viktigt att reflektera över vem som värderar omvårdnadens konst, vem den egentlige betraktaren är och vilken roll patient och närstående har i denna process.

  • 2383.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Skönheten i ett glas vatten: om konsten att lära sig omvårdnad2006Inngår i: Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet, Lund: Studentlitteratur AB, 2006, s. 209-222Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2384.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Using a WHO Cross National Survey to Describe Health Behaviour amongst School-Aged Children in northern Sweden2006Inngår i: NERA's 34th Congress, Örebro 9-11 March, 2006: ABSTRACTS, 2006, s. 132-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The importance of schoolchildren's health for their learning is recently focused on by Swedish authorities. This paper is focusing on attempts within the Arctic Children project to identify factors that can be supportive or hindering for developing children's health and learning environment. The aim of this paper is to identify and gain increased knowledge and understanding of factors influencing school children's health. One school district in northern Sweden had voluntarily decided to participate in the Arctic Children project. From this district the study sample was selected in grade 6, 7 and 8. The number of schoolchildren who responded to the survey was 400, 189 girls and 211 boys and corresponding to 90% of all pupils enrolled in the sampled classes. The children answered one standardized WHO questionnaire. Results from the data analysis will be presented and are focusing on tree areas; Social dimensions of the children's living, Health and ill-health pattern among children and Experiences of school work.

  • 2385.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vem lär vem?: levd reflektion i handledning2000Inngår i: Lära om lärande, Lund: Studentlitteratur AB, 2000, s. 145-159Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2386.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Alerby, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Hertting, Krister
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Backman, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Projekt: "Skolan suger"... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Vi är en forskargrupp från institutionerna för Pedagogik och lärande och Hälsovetenskap som fått finansiering från Vetenskapsrådet för att under 2009 – 2011 bedriva ett forskningsprojekt. Nära relationer i form av tillit och respekt påverkar elevers hälsa och välmående positivt, och effekterna av lärande är beroende av såväl lärandemiljön som de erfarenheter som görs. En lärandesituation som uppmuntrar samverkan och delaktighet bidrar sannolikt till ett positivt psykosocialt klimat och välmående hos både elever och lärare. I anslutning till diskussioner om elevers erfarenheter av psykosocial hälsa i skolan kan detta innebära att fokus ligger mot att hantera negativa aspekter av psykosocial hälsa. I motsats till problemlösningsmodellen finns det uppskattande hälsoperspektivet som istället fokuserar positiva aspekter och friskfaktorer.

  • 2387.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Alerby, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Forsman, Arne
    Project: ArctiChildren2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Utvecklings och forskningsprojekt för psykosocialt välbefinnande hos barn och ungdomar i den arktiska regionen

  • 2388.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Alerby, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Forsman, Arne
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Project: ArctiChildren II2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Cross-border Training Program for Supporting School education to Promote Psychosocial Well-being in the Barnets region

  • 2389.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hallberg, Ingalill R.
    Lund University, Centre for Caring Sciences.
    Nurses' lived experience of being a preceptor2000Inngår i: Journal of Professional Nursing, ISSN 8755-7223, E-ISSN 1532-8481, Vol. 16, nr 4, s. 228-39Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Registered nurses' lived experience of preceptorship was studied in this phenomenological study. To illuminate the meaning of registered nurses' experience of being a preceptor for student nurses, individual tape-recorded interviews were conducted with 17 registered nurses. They narrated their experience of being a personal preceptor for student nurses during practical training on a hospital unit, and the interviews transcribed verbatim were analyzed phenomenological-hermeneutically. The analysis revealed two main themes (1) including the student in their daily work and (2) increasing awareness of the process of learning, as well as six other themes, which contributed to a new comprehension of the meaning of being a preceptor. All the themes were related to the ongoing preceptor-preceptee relationship. The preceptors' thinking on past experiences and their ideas of nursing care in the future were present simultaneously. Nurses acting as preceptors were perceived as conscious individuals, demanding a balance of their daily work responsibility with increased awareness of the professional demands of nursing care. Preceptors gained increased awareness of and a desire to fulfill the student nurses' varied learning needs and increased awareness of their own learning process

  • 2390.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hallberg, Ingalill R.
    Lund University, Centre for Caring Sciences.
    Student nurses' lived experience of preceptorship: Part 1: In relation to learning2000Inngår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 37, nr 1, s. 13-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this first part of a research project a phenomenological approach was applied to understanding student nurses' experience of preceptorship. The lived experience of seventeen student nurses learning within a preceptor-preceptee relationship on hospital wards formed the basis of the study. Tape-recorded interviews were conducted, transcribed and analysed. The phenomenological hermeneutic analysis revealed three themes of meaning central to the lived experience of learning. These were (a) directing learning; (b) learning in practical action and (c) feeling in learning. The themes included six sub-themes with internal variations. The results indicate that learning, as a phenomenon, could be understood as being in different modes of learning, including directing learning, learning in practical actions and feeling in learning. Each theme was also found to be inherent in the others in an ongoing changeable process. The findings were compared with Aristotle's five modes of learning and revealed that the student nurses' learning embraced scientific knowledge, technical skills, practical wisdom and limited intuition. The study may provide nurse educators with some insight into student nurses' learning by being in real-life situations and performing nursing actions within a preceptor-preceptee relationship

  • 2391.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hallberg, Ingalill R.
    Lund University, Centre for Caring Sciences.
    Student nurses' lived experience of preceptorship: Part 2: The preceptor-preceptee relationship2000Inngår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 37, nr 1, s. 25-36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Student nurses' experience of preceptorship was the focus of this second part of a phenomenological study. The aim was to illuminate student nurses' lived experience of the preceptor-preceptee relationship on hospital wards. A phenomenological-hermeneutic analysis was made of tape-recorded interviews with seventeen student nurses. The interpretation process culminated in four themes, namely: (a) creating space for learning; (b) providing concrete illustrations; (c) exercising control and (d) seeking reflection. Each theme included sub-themes with internal variations. The theme 'creating space for learning' was understood as basic in relation to the other themes and as the foundation of student learning and preceptoring. The ongoing process of preceptoring meant that the preceptors acted as role models, were with the students and also exercised control. Control was directed both to patient safety and to student learning. The students' 'seeking reflection' included attempts to find peace and quiet either by themselves or with the preceptor. The reflection together with the preceptor facilitated the students' transformation of knowledge, from the specific situation to a general knowledge and increased the value of learning.

  • 2392.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hallberg, Ingalill R.
    Lund University, Centre for Caring Sciences.
    The meaning of preceptorship: nurses' lived experience of being a preceptor2001Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 33, nr 4, s. 530-40Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM OF THE STUDY: This phenomenological study is aimed at illuminating nurses' lived experience of the process of preceptoring and the meaning of preceptorship in a Swedish context. METHODS: Seventeen nurses from the North of Sweden with varied previous experience of preceptorship volunteered to participate. Their narratives, describing their experience of being a personal preceptor for a student nurse during practical training on a hospital ward in the third year of a 3-year diploma programme within a university college of nursing in Sweden, were transcribed verbatim. A phenomenological-hermeneutic interpretation disclosed the themes 'sheltering the students when learning' and 'facilitating the students' learning', together with eight sub-themes, which created an understanding of the meaning of preceptorship. FINDINGS AND DISCUSSION: The meaning of preceptorship was understood as reducing the risk of the students learning helplessness and empowering the students when learning in practice. The meaning of preceptorship highlighted the need for further preceptor support and development of the role of the preceptor. On the basis of the findings, suggestions were made to increase the preceptors' awareness of values in nursing practice and use of pedagogical strategies in the process of preceptoring. Through such strategies a reciprocal development of the preceptors' and the faculty's knowledge may take place, to the best advantage of the students' learning and the development of the profession

  • 2393.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Birgitta
    Videokommunikation mellan neonatal vårdavdelning och föräldrar till för tidigt födda barn: några perspektiv från ett forskningsprojekt mellan LTU och NLL2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 2394.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lindberg, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Projekt: Neonatal omvårdnad i hemmet med stöd av IT2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektets övergripande syfte  Syftet med detta projekt är att beskriva upplevelsen hos föräldrar till barn som är födda för tidigt av första tiden hemma med stöd av informations- och kommunikationsteknik (IKT), samt sjuksköterskors upplevelser och reflektioner i samband med att ge stöd med hjälp av IKT till föräldrar som har fått ett barn som är fött för tidigt.    Kort beskrivning av projektet  Att få ett barn som föds för tidigt har stor påverkan på föräldrar och på relationen mellan föräldrar och barn. Att åka hem från sjukhuset och ta eget ansvar för sitt barn innebär blandade känslor, dels en längtan hem, dels oro inför att vara ensam ansvarig för barnet. Föräldrar kan ha behov av stöd och att få kontakt med specialutbildad personal i en övergångsfas mellan vård på barnavdelningen och vård i hemmet. Sjuksköterskor som vårdar barn som är födda för tidigt och deras familjer har en unik position för att kunna stödja föräldrarna genom den expertkunskap som de har. När barnet har vårdats under en längre tid så åker vanligtvis barn och föräldrar hem på prov under en begränsad tid (permission) innan barnet skrivs ut från barnavdelningen. Genom att använda teknik som möjliggör kontakt med en barnsjuksköterska när som helst under dygnet, med säker och lättanvänd ljud och bildkommunikation, skulle förutsättningar för föräldrar att åka hem med sitt barn och känna sig trygga kunna skapas. Sjuksköterskor kan uppleva det som ett komplement till telefon som nu används för kommunikation mellan hem och vårdavdelning, därmed skapas möjlighet till förbättrad omvårdnad genom att ge stöd och hjälp till föräldrar via IKT. Behov finns att följa införande av teknik i neonatal vård och omvårdnad ur föräldrars och sjuksköterskors perspektiv. Detta för att utveckla kunskap om hur stöd till föräldrar kan förmedlas via ljud och bildkommunikation, samt hur det upplevs av både föräldrar och sjuksköterskor. Målet är att erhålla ökad information och kunskap, som kan utveckla och därmed höja kvaliteten inom neonatal omvårdnad.

  • 2395.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lindberg, Inger
    Christensson, Kyllike
    Institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet.
    Projekt: Tidighemgång efter barns födelse med stöd av IT-teknik2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektets övergripande syfte  Det övergripande syftet med projektet var är att undersöka huruvida IT-teknik kan vara ett komplement/alternativ för nyblivna föräldrar för att uppleva trygghet och säkerhet vid tidighemgång från en BB-avdelning.   Kort beskrivning av projektet  Vården efter förlossning, såväl den medicinska som omvårdnaden av mor och det nyfödda barnet har genomgått stora strukturella förändringar. Under 1980-1990-talet sjönk medelvårdtiden efter införandet av ”tidighemgång” från 5-7 dagar till 2-3 dygns vistelse för att idag på vissa ställen vara enbart 6 timmar. Idag är vårdformen ”tidighemgång” i stort sett etablerad över hela landet med stora variationer. Genom centralisering av förlossningsavdelningar till större sjukhus har allt fler människor fått längre avstånd till kvalificerad vård. Syftet med del studie 1 var att beskriva förväntningar på postpartum vården, bland gravida kvinnor boende i norra Sverige. Syftet var även att studera om personligheten vara avgörande för valet av vårdform. Syftet med delstudie 2 var att beskriva barnmorskors erfarenheter av förändringar i deras vårdande roll samt yrkesfunktion på BB-avdelningar i norra Sverige. Vid en intervention med informations och kommunikationsteknik (IKT) var syftet i delstudie 3 att undersöka nyblivna föräldrars upplevelse av trygghet och säkerhet vid användning av IKT och i delstudie 4 att undersöka barnmorskors upplevelse av trygghet och säkerhet vid användning av IKT.

  • 2396.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Lindberg, Birgitta
    Research perspectives from a Swedish horizon of studies using new technology for parental support2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2397.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nyström, Kerstin
    Parenthood experiences during the child's first year2004Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 46, nr 3, s. 319-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background. Raising a child is probably the most challenging responsibility faced by a new parent. The first year is the basis of the child's development and is significant for growth and development. Knowledge and understanding of parents' experiences are especially important for child health nurses, whose role is to support parents in their parenthood. Aim. The aim of this review was to describe mothers' and fathers' experiences of parenthood during the child's first year. Method. A literature search covering 1992-2002 was carried out using the terms parenthood, parenting, first year, infancy and experience. Of the 88 articles retrieved, 33 articles (both qualitative and quantitative) met the inclusion criteria and corresponded to the aim of this review. The data were analysed by thematic content analysis. Findings. Being a parent during the child's first year was experienced as overwhelming. The findings were described from two perspectives, namely mothers' and fathers' perspectives, since all the included studies considered mothers' and fathers' experiences separately. The following categories were identified concerning mothers: being satisfied and confident as a mother, being primarily responsible for the child is overwhelming and causes strain, struggling with the limited time available for oneself, and being fatigued and drained. The following categories were found for fathers: being confident as a father and as a partner, living up to the new demands causes strain, being prevented from achieving closeness to the child is hurtful, and being the protector and the provider of the family. The unifying theme for these categories was 'living in a new and overwhelming world'. Conclusion. There is a need for nurse interventions aimed at minimizing parents' experiences of strain. A suggested intervention is to find a method whereby child health nurses' support would lead to parents becoming empowered in their parenthood

  • 2398.
    Öhrling, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Nyström, Kerstin
    Projekt: Upplevelse av föräldraskap och föräldrastöd under barnet första år2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektets övergripande syfteSyftet är att beskriva föräldrars erfarenheter av föräldraskap, mödrars upplevelser av att vara separerade från sina nyfödda barn och hur föräldrar upplever en intervention med föräldrastöd via elektroniska möten under barnet första levnadsår.    Kort beskrivning av projektet  I projektet studeras hur föräldrar (både förstagångs- och flergångsföräldrar) upplevde föräldraskapet under barnets första år. Analys av publicerade vetenskapliga artiklar mellan åren 1992-2002 har genomförts. Dessutom har åtta nyblivna mödrar, till fullgångna barn som vårdats på en neonatalavdelning intervjuats om sina upplevelser av att vara separerade från sina nyfödda barn. Intervjutexten har analyserats med en fenomenologisk hermeneutisk metod. En intervention med föräldrastöd via elektroniska möten under barnets första levnadsår har genomförts som ett komplement till ordinarie barnhälsovård. De mammor och pappor som deltog i interventionen har intervjuats var för sig vid två tillfällen.

  • 2399.
    Öhrlund, Josefine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Norlander, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Fysioterapeutiska behandlingsmetoder vid egentlig depression - En enkätstudie / Physiotherapy treatment for major depression – a survey study2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är ett folkhälsoproblem som ökar i Sverige och därmed ökar även behovet av fysioterapeuter som har kunskap inom psykosomatisk och psykiatrisk fysioterapi inom vården. En fysioterapeut kan erbjuda en mängd olika behandlingsmetoder vid depression. Det saknas en studie som beskriver vilka fysioterapeutiska behandlingsmetoder som använts kliniskt 2017 inom vuxenpsykiatrin i Sverige med fokus på egentlig depression. Detta är viktigt att klargöra för att bibehålla fysioterapeuter uppdaterade om arbetet som utförs kliniskt inom området fysioterapi och mental hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka fysioterapeutiska behandlingar som användes vid behandling av egentlig depression inom vuxenpsykiatrin. Metod: Det var119 personer inom sektionen för Fysioterapeuter inom Mental Hälsa som deltog i studien och nåddes via en webbenkät. Resultat: Denna studie kartlade 47 behandlingsmetoder. Utifrån dessa var det 26 som klassificerades som regelrätta fysioterapeutiska behandlingsmetoder. De behandlingsmetoder som majoriteten av försökspersonerna använde i det kliniska arbetet var fysisk aktivitet 90 %, basal kroppskännedom 79 % och träning 61 %. Majoriteten 92 % svarade att de grundar sina val av behandlingsmetoder på både vetenskaplig grund och klinisk erfarenhet. Konklusion: Det finns många behandlingsmetoder som fysioterapeuten kan erbjuda en patient med depression och som ibland kombineras behandlingsmetoderna. Det fodras en större kartläggning för att täcka den fysioterapeutiska populationen som behandlar diagnosen egentlig depression.

  • 2400.
    Öman, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Larsson, Nellie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en person med Parkinsons sjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk sjukdom som ger en tilltagande försämring av motoriska och kognitiva funktioner. Många personer med Parkinsons sjukdom bor kvar i hemmet och får ett ökat behov av stöd och hjälp. De som tillgodoser detta behov av omvårdnad är ofta närstående som vårdar personen. Detta kan få en påverkan på närståendes hälsa ochlivskvalité. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en person med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut via en litteratursökning och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson(2016). Analysen resulterade i sex olika slutkategorier; att ha behov av information och kunskap om sjukdomen, att ha behov av stöd och fungerande sjukvård, att livet och vardagen förändras vilket kan skapa ensamhet och isolering, att relationer förändras och ger nya förhållningssätt, att vilja orka vårda och känna oro för att inte räcka till, att känna osäkerhet och behöva ta svåra beslut. Resultatet visade att närstående saknade information, hade ett stort behov av stöd, livet och vardagen förändrades samt skapade ensamhet och isolering och relationer förändrades. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste synliggöra närstående som en viktig del i omvårdnaden samt att ge närstående bra förutsättningar att klara det dagliga livet.

4546474849 2351 - 2400 of 2402
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf