Endre søk
Begrens søket
34567 251 - 300 of 311
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Gruvnäringen brukar och förbrukar2011Inngår i: Samdok-forum, Vol. 2011, nr 2, s. 28-29Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 252.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Heritagisation of built environments: a study of the urban transformation in Kiruna, Sweden2013Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This licentiate thesis is part of a larger case study that examines the built cultural heritage in Kiruna’s urban transformation. The research study presupposes it is necessary to address cultural significance of the built environment in urban planning practice. In Sweden, a conservation planning strategy emerged during the 1980s, in response to the extensive urban renewals that took place in many towns over the decades before. In spite of this, there are many examples of how demands for urban renewal challenge urban conservation.The aim of the thesis is to explore how the concept of built cultural heritage is understood in contemporary urban planning and how urban planning practice affects the built cultural heritage. The main research question is: how are buildings and built environments transformed into cultural heritage?The analysis draws on concepts such as ‘heritagisation’, ‘heritage’ and ‘authorised heritage discourse’. Heritagisation is defined as a process in which something, such as a built environment, turns into heritage. Heritage is perceived as a social and cultural construction in which values and meanings are attributed to, for instance, built environments. There is a distinction between official heritage that is authorised by legislation and unofficial heritage, which is not formally recognised. The authorised heritage discourse is characterised as a hegemonic heritage discourse favouring the monumental and aesthetically appealing, being a concern for heritage specialists.The research is performed as a qualitative, interpretative intrinsic case study of Kiruna’s contemporary urban transformation. The case study is triangulated using multiple methods and a variety of data. The main methods used are text analysis of records, planning documents and media coverage as well as semistructured interviews and observations.Kiruna was established in 1900, with the mining company LKAB as the main stakeholder, in order to provide housing for the large number of workers required in the iron ore industry. The hopes were very high for the design of the new town and some of Sweden’s most famous architects, planners and artists at the time were hired. From the 1980s until 2005, the town’s built environments were recognised as built cultural heritage. Local, regional and national authorities collaborated in protecting designated buildings. In 2004, it became publicly known that subsidence caused by mining activities would affect the settlement; the town would, therefore, be relocated. This has caused controversies around the management of the built cultural heritage in the urban transformation processes. The case of Kiruna illustrates the impact of legislation in defining built cultural heritage and the influence of the authorised heritage discourse on urban planning practice. There are, however, difficulties in implementing the notion of cultural heritage as socially and culturally constructed into urban planning processes; rather, the heritage is perceived as a fixed entity. It is suggested that also unofficial heritage should be recognised in the urban planning processes, in order to manage the long-term urban transformation process.

  • 253.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Heritagisation, re-heritagisation and de-heritagisation of built environments: The urban transformation of Kiruna, Sweden2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This doctoral thesis presents research that aimed to contribute to the understanding of heritagisation in built environments and how heritagisation interacts with structural changes to an environment. The theoretical framework of the research was based on heritagisation, a concept defined by Harrison (2013) as the process through which objects, places and practices are turned into cultural heritage. The research was part of a single case study investigating conceptualisations of built heritage during the urban transformation of the town of Kiruna. Kiruna is a mining town in the northernmost part of Sweden that has plans to be relocated so that the mining company LKAB can continue mining the iron ore deposit that extends underneath the settlement. Kiruna is also a designated heritage site since the 1980s, and includes a large number of protected buildings. Hence, it is of interest how the built heritage is managed during the urban planning process. This is not only because the urban planning situation, which includes the relocation of an entire town, is special, but also because the town’s built heritage inevitably will change during the urban transformation. The research underlying this thesis has followed heritagisation during the urban transformation, from 2004, when the urban transformation was announced, until 2015. The empirical data used consist of planning documents, media reporting and observations, which together provide an overall view of the public discussions over the course of the urban planning process. Findings from the Kiruna case study show that the town’s officially recognised built heritage corresponds with the concept of an authorised heritage discourse (AHD). This heritage discourse was challenged by the urban transformation. Conservation goals are not clearly stated in the urban planning process and there are differing ideas for how to manage historic buildings during the urban transformation. These ideas shift both over time and between stakeholders, and the outcome of the urban planning process depends on a balance between the discourses of heritage conservation, urban development and architectural production. During the urban planning process some parts of the town’s official heritage have been reaffirmed as built heritage, while others have been dismissed. The concept of heritagisation was adopted and developed throughout the research presented in this thesis. This research also introduced the concepts of re-heritagisation and de-heritagisation, which refer to new heritagisation processes that occur when built heritage is contested and challenged during urban change. One of the main conclusions of the research was that the changes in meaning during the heritagisation process can be divided into four dimensions to analyse the complicated relationship between different interests and strategies in urban planning. Heritagisation can refer to: the addition of new heritage; reaffirmation of already designated heritage; re-interpretation of already designated heritage; rejection of previous designated heritage.

  • 254.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Jävre turiststation: Från rivningsobjekt till byggnadsminne2011Inngår i: Norrbotten: Norrbottens läns hembygdsförenings tidskrift, Luleå: Norrbottens läns hembygdsförening , 2011, s. 128-137Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 255.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Kirunas stadsomvandling: Omdaning av en mönsterstad2014Inngår i: Plan (Stockholm, 1947), ISSN 0032-0560, nr 1, s. 27-31Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 256.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Kulturarv i norr: kyrkstäder2014Inngår i: Byggnadskultur, ISSN 0348-6885, Vol. 2014, nr 4, s. 19-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 257.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Kulturvärden i vardagsmiljön: Matojärvi islada, Kiruna2013Inngår i: Norrbotten: Norrbottens läns hembygdsförenings tidskrift, Luleå: Norrbottens läns hembygdsförening , 2013, s. 214-219Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 258.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Norrbotten's Technological Megasystem2019Inngår i: TICCIH Bulletin, ISSN 1605-6647, Vol. 85, s. 3-6Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 259.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Re-heritagisation within planning practice2016Inngår i: Planning practice + research, ISSN 0269-7459, E-ISSN 1360-0583Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 260.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Restaureringen av Sikfors gamla kraftstation2012Inngår i: Årsbok: Piteå museum, Piteå: Piteå museum , 2012, s. 40-49Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 261.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    The town reassembled: authenticity and transformation in Kiruna, Sweden2018Inngår i: Authentic Reconstruction: Authenticity, Architecture and the Built Heritage / [ed] John Bold, Peter Larkham, Robert Pickard, New York: Bloomsbury Academic, 2018, 1, s. 237-252Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 262.
    Sjöholm, Jennie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Hidman, Erik
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Att flytta en stad: Gamla och nya Kiruna2016Inngår i: Byggnadskultur, ISSN 0348-6885, Vol. 2016, nr 3, s. 18-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 263.
    Sjöholm, Jennie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina L.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Malmfältens kulturmiljöprocesser2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 264.
    Sjöström, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Arkitektoniska kvaliteter i ett arktiskt klimat: Ett gestaltningsförslag baserat på principer och strategier för klimatanpassat bostadsbyggande2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Städer och samhällen har under det senaste seklet utvecklats och exploaterats längre norrut men med en avsaknad av ett tydligt arkitektoniskt formspråk anpassat för ett arktiskt och subarktiskt klimat. Somliga forskare hävdar att städer och byggnader i dessa klimat till stor del baseras på universella arkitektoniska och urbana principer, som egentligen är bättre lämpade i tempererade klimat. Syftet med detta ar-bete är att undersöka, identifiera, sammanställa ochvisualisera relevant forskning, kunskap och praktisk kännedom gällande arkitektonisk gestaltning i ett arktiskt och subarktiskt klimat. Att identifiera bidragandefaktorer till komfortabla och attraktiva bostäder och stadsrum med kvalitéer som reducerar uppkomsten av väderrelaterade obehag. För att således, genom ett konceptuellt gestaltningsförslag, kunna visualisera och belysa det arkitektoniska formspråket som är bäst lämpat för det arktiska och subarktiska klimatet.

    Inledningsvis genomförs en litteraturstudie där till- gänglig forskning studeras med avseende att tydlig-göra vad som definierar arktisk och subarktisk arki- tektur samt klimatanpassat bostadsbyggande. Vidareidentifieras avgörande klimatfaktorer och arkitekto- niska kvaliteter som kan främja ett tydligt formspråk och komfortabla miljöer i dessa krävande klimat. Efter litteraturstudien upprättas en syntes som tillsammans med metoder ur Problem Seeking och Design: pro- cess och metod sammanställer de identifierade kvali-

    teterna till konkreta principer och strategier. Syntesen resulterade i följande tre klimatfaktorer att ta hänsyn till: Sol, Vind och Snö. Vidare resulterade syntes i följande nio byggnadsrelaterade faktorer: Volymer, Tak, Fasad, Entré, Markplan, Innergårdar samt mer urbana delar som: Gator, Vegetation och Aktiviteter.

    För att applicera dessa identifierade principer ochstrategier valdes ett tillämpningsområde med klimat- förutsättningar likt de som studerats. Tillämpningsområdet blev två kvarter i Kirunas nya stadsdel, nordväst om nya centrum. En platsanalys genomfördes med hjälp av välkända analysmetoder där information tillhandahållits genom Kirunas utvecklingsplan, fördjupande översiktsplan samt det vinnande täv- lingsbidraget för den nya stadsdelen, Kiruna 4-ever.

    Det konceptuella gestaltningsförslaget, som är arbetets resultat, baseras på den upprättade synte- sen tillsammans med resultatet av de analyser som genomförts med avseende på tillämpningsområdet. Gestaltningsförslaget utgör två bostadskvarter i linjer med Kirunas utvecklingsplan gällande utformning ochfunktion samt det identifierade arkitektoniska principerna. En höggradig funktionsblandning, levande och inbjudande gatumiljöer, attraktiva stråk, torg och parker samt en tydlig närhet till naturen är några av de kvaliteter som framgår i förslaget. Tillsammans med de väl avvägda och anpassade kombinationerna av designprinciper för arktisk och subarktisk arkitektur.

    Då gestaltningsförslaget är utformat på en övergripande konceptuell nivå, där fokus legat på attapplicera de identifierade principerna, anses detinte vara en fullständig produkt. Fortsatt arbete med och utveckling av det termiska klimatet samt interiöra faktorerna föreslås, som inte nödvändigtvis bör påverka den förslagna exteriöra utformningen.

    Det sammanställda och identifierade principernapresenteras på sida 47 i rapporten. Medan gestaltningsförslaget i sin helhet presenteras på sida 85.

  • 265. Tossavainen, Mia
    Project: Attract - Attraktiva, hållbara livsmiljöer i kallt klimat2013Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hållbart samhällsbyggande inkluderar sociala, ekonomiska, ekologiska och tekniska aspekter. Inom det tvärvetenskapliga FoU-projektet Attract integreras samtliga dessa aspekter för att kunna åstadkomma attraktivt och hållbart boende i kallt klimat. Det tvååriga FoU-projektet omfattar en budget om drygt 23 miljoner, och finansieras huvudsakligen av Vinnova, HLRC samt de medverkande företagen.

  • 266.
    Wallin Angelöf, Alexandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Kartläggning och analys av mängdningsprocessen för nyproduktion av bostäder i syfte att minska uppkomsten av gipsspill2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En tredjedel av allt avfall i Sverige kommer från byggsektorn, om man räknar bort gruvsektorn. Det har skett en ökning av avfallet inom byggsektorn från år 2012 till år 2014.  Enligt uppskattningar av ett branschledande åkeriföretag utgjorde gipsspillet 5 % av det totala avfallet år 2015 i Stockholm och Uppsala. Gipsspillet kan återvinnas om det är torrt och rent från spackel, tapet osv. men det krävs energi för att återvinna gipsen. Därför är det bättre ur miljösynpunkt att förebygga uppkomsten av gipsspill. Förebyggande av gipsspill kan göras redan när arkitekten ritar byggnaden men också vid många andra skeden, bland annat vid kalkylering som utförs från tidig projektering till produktionsplanering.

    Detta examensarbete fokuserar på gipsspill som uppkommer vid nyproduktion av bostäder då gipsspill har setts av JM som den enskilt största andelen av allt materialspill. Studien tar avstamp i resultat från tidigare examensarbeten som utförts på uppdrag av JM samt genomfört arbete i ett stort företagsinternt projekt med syfte att minimera avfallsmängderna. I det företagsinterna projektet identifierade man att en anledning till den stora mängden gipsspill var övermängdning.

    Syftet med examensarbetet, är att beskriva mängdningsprocessen och undersöka hur gipsspillet kan minskas vid mängdning i nyproduktion av byggnader. Målsättningen är att föreslå åtgärder för arbetssättet för mängdning av gips och arbetsprocessen mellan Kalkylavdelningen och Produktion så att gipsspillet kan minska. För att uppnå detta utfördes en fallstudie av JMs mängdningsprocess. För att kartlägga hur mängdningen sker idag genomfördes intervjuer med tolv personer som på olika sätt kan påverka mängdningen av gips: arbetsledare, kalkylatorer, platschef och arbetschef från olika arbetsplatser inom JM i Sverige. Utöver intervjuerna genomfördes en workshop med elva personer från Produktion och Kalkylavdelningen för att komma fram med konkreta förslag till förbättringar och förändringar av mängdningsprocessen. Genom fallstudien togs en modell fram som visar hur mängdningsprocessen ser ut på JM idag, den visar även glapp eller där andra aspekter spelar in på mängdningsprocessen.

    Det har beslutats att Kalkylavdelningens mängder skall användas och kommuniceras till alla projekt, men studien indikerar att beslutet inte har implementerats i hela organisationen. Resultatet indikerar även att kommunikationen mellan Kalkylavdelningen och Produktion är bristfällig. Utöver kommunikationen ansåg intervjupersonerna och workshopdeltagarna att ett problemområde är att det inte finns en gemensam mall som gör mängdningen enhetlig inom företaget.

    Ett förslag till förändring av mängdningsprocessen är att varje projekt ska ha en ansvarige kalkylatorn som följer med genom projektet inklusive produktionsfasen. Rekommendationerna är att inkludera Kalkylavdelningen i fler möten med Produktion som t.ex. uppstartsmöten och avstämningsmöten. Ett annat förslag som framkom genom workshopen och intervjuerna var att det behövs arbetas fram en gemensam mall för mängdning med hjälp av en referensgrupp bestående av personer från Produktion och Kalkylavdelningen. Ett förslag till fortsatt arbete är därför att sätta samman denna referensgrupp som ska arbeta fram och granska vad som bör finnas i den gemensamma mallen. 

  • 267. Wihlborg, Elin
    Flexible use of time to overcome constraints2005Inngår i: Home-Oriented Informatics and Telematics: Proceedings of the IFIP WG 9. 3 Hoit 2005 Conference / [ed] Andy Sloane, Encyclopedia of Global Archaeology/Springer Verlag, 2005, s. 1-14Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 268.
    Wikberg-Nilsson, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Blomqvist, Kajsa
    RISE.
    Jahnke, Marcus
    RISE.
    Molnar, Stefan
    RISE.
    Nilsson, Kristina L.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    de Fine Licht, Karl
    RISE.
    Öhrling, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Människa och teknik.
    Tillgänglighetsdesign för stadens utveckling2018Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Det offentliga rummet: stadens gator, parker, byggnader och torg likväl som den kultur och sociala kontext som en viss stad har, skulle kunna utformas för att vara tillgängligt, användbart, inkluderande, attraktivt och välgörande för människan i betydligt större utsträckning än vad som görs idag. 

    Troligtvis är det inte medveten diskriminering som ligger bakom mindre god design av det offentliga rummet, utan snarare okunskap om vad som kan och behöver göras. Fram tills dess människor befinner sig i en situation där de på något sätt själva är hindrade från att delta på lika villkor är det svårt att inse hur mycket det offentliga rummet påverkar oss. Det kan vara mindre hinder i form av ojämnt underlag som gör det svårt att ta sig fram för vissa, medan det omöjliggör framfart för andra. Det kan vara miljöer som vissa upplever som “vanliga” medan andra upplever sig djupt otrygga eller utestängda från desamma. Med andra ord är det offentliga rummets utrymmen där vi lever, jobbar och leker knutna till vart vi går och vad vi gör eller vart vi inte går eller gör. 

    Av den anledningen anser vi att det finns behov av att utveckla konkreta metoder och handgripliga råd för att arbeta med mer medveten utformning av fysisk miljö: tillgänglighetsdesign. Tillgänglighetsdesign används här genomgående som ett brett begrepp för design av lösningar som upplevs trygga, användbara, inkluderande, attraktiva och välgörande. Vi utgår från en designpraktik som stödjer tanken att miljön måste vara tillgänglig för alla grupper i samhället. I det förstudieprojekt som beskrivs i kommande kapitel har av den anledningen en kartläggning skett med utgångspunkt i ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign, det vill säga att motverka diskriminering och främja lika rättighter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

    Förstudien har omfattat kartläggning av normkritiska perspektiv, lagar och riktlinjer kring fysisk tillgänglighet, social hållbarhet och tillgänglighet, universell och inkluderande design, samt inhämtning av inspiration från arkitektur, form och designområdet. Det har även omfattat identifiering av goda exempel från runt om i landet på vad tillgänglighetsdesign i bred bemärkelse kan omfatta och intervjuer med personer som arbetat med detta. Vi vill rikta ett stort tack till er som bidragit till arbetet. 

    Vår avsikt är att de principer som utformats i förstudien för tillgänglighetsdesign ska diskuteras, användas och uppdateras vid all stadsutveckling. På så sätt kan vi åstadkomma ett helhetsgrepp på tillgänglighetsdesign och åstadkomma socialt hållbara, attraktiva och tillgängliga platser och miljöer runt om i landet. 

  • 269.
    Wiklund, Roine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Brunnström, Lasse
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Boken om LKAB: Den svenske nasjonalformuen2015Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 270.
    Wiklund, Roine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Brunnström, Lasse
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Feldman, Margarita
    Boken om LKAB: den svenska nationalrikedomen2015Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 271.
    Wiklund, Roine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Samhällsvetenskap.
    Brunnström, Lasse
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Feldman, Margarita
    The book of LKAB: The national treasure of Sweden2015Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 272.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC - Acitivity 3.6 Measuring of Green Corridor Performance samt BGLC - Acitivity 6.1 Corridor structure enabler management2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lägesbeskrivning för arbetet i WP 6.1 Corridor structure enabler, samt WP 3.6 Measuring of Green Corridor performance. LTU är aktivitetesledare för dessa aktiviteter i projektet. LTU är projektpartner.

  • 273.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC - Acitivity 6.1 Corridor structure enabler management2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lägesrapport för arbetet i projektet Bothnian Green Logistic Corridor, aktivitet WP6.1 där LTU är aktivitetsledare. LTU är projektpartner.

  • 274.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC - Acitivity 6.1 Corridor structure enabler management2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Beskrivning av upplägg för arbetet i projektet Bothnian Green Logistic Corridor, aktivitet WP6.1 där LTU är aktivitetsledare. LTU är projektpartner

  • 275.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC - Acitivity 6.1 Corridor structure enabler management2013Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Information om arbetsresultat så här långt i WP 6.1 Corridor structure enabler management, Bothnian Green Logistic Corridor project, inför diskussion på workshop.

  • 276.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC – Activity 6.1 Corridor structure enabler management, samt BGLC – Activity 3.6 Measuring of Green Corridor Performance2013Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kort beskrivning av aktuella resultat i WP 6.1 respektive WP 3.6 i Bothnian Green Logistic Corridor project. LTU är aktivitetsledare för dessa. LTU är projektpartner.

  • 277.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC - Corridor structure enabler management2014Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Beskrivning av arbetet i WP 6.1. Corridor structure enabler management, i Bothnian Green Logistic Corridor project, samt förslag till rekommendation för corridor management för Botniska korridoren. Rekommendationen utgjorde underlag för fokusgrupper på workshopen. LTU är aktivitetsledare för WP 6.1. LTU är projektpartner.

  • 278.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: Bothnian Green Logistic Transport Corridor Activity 6.12013Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Introduktion vid Workshop, arrangerad av LTU, VTT, CLOSER och Region Örebro, inom projektet BGLC.

  • 279.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: Experiences from cooperation between regional authorities and EU programmes: Former and current project initiatives stimulating regional industrial development2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 280.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: How to create a transnational transport corridor management – structural and procedural public and private cooperation2013Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 281.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: LTU Luleå University of Technology – research partner in BGLC, WP62011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Partner meeting for the Bothnian Green Logistic Corridor project (start-up phase)

  • 282.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: Research of governance for sustainable transport corridors2015Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Beskrivning av mitt forskningsområde vid Corridor Forum för Scandinavian-Mediterranean transport corridor, som är en av de utpekade mest strategiska transportkorridorerna i EU. Se EU regulation 1316/2013.

  • 283.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Aktivitet: ACE Green: Arctic-Central Europe Green Transport Corridor2014Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 284.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Aktivitet: Botniska korridoren2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 285.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Aktivitet: Hur ska ledning och styrning av transportkorridorer byggas upp?2013Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 286.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Aktivitet: Råvaror och transporter2011Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 287.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta ()
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    By Maria Öberg, Senior research engineer/PhD-student, Kristina L. Nilsson, Professor, and Charlotta Johansson, Assistant Professor Luleå University of Technology2013Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 288.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Corridor Management in the ACE Green Corridor: outcomes and discussions from the TransBaltic extension seminar and related to previous research2014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 289.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Governance structure for transport corridors2014Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Transport plays essential roles in almost all economic activities and our daily lives. Transport flows are often agglomerated in soͲcalled transport corridors linking urban and/or commercially important areas.Clearly, it is desirable for transport to be efficient and sustainable, thus there are several onͲgoing initiatives to develop major, often transnational, transport corridors.Diverse stakeholders are affected by and/or involved in the development of these corridors, including travellers, transport buyers,transport service providers and transport authorities (local, regional, national and transnational). Governance of the corridors can be regarded as the interactive involvement of these stakeholders in their development and subsequent management.This is a licentiate by publications based on a covering essay that summarises and synthetises four articles. The topic focuses on the development of a framework for designing governance structures formajor transport corridors, by examining the variables that should be considered, the structural and procedural organisational possibilities, and both stakeholders’ participation and interactions. A qualitative research approach has been applied, as deeper understanding of the underlying issues is needed. Several studies have been performed, in conjunction with the Bothnian green logistic corridorproject, to illustrate key concerns. These studies have included literature reviews, studies of documents describing governance of major European transport initiatives, and interviews with key individualsinvolved in the development of European transport corridors. An international study has been established and supervised to gather experiences from other research projects, including an open workshop for discussion between representatives of various stakeholder groups. In addition, a casestudy of the Bothnian corridor has been performed, including focus group discussions with principal stakeholders.Main findings from the literature studies concern both the design of governance structures and their socioͲpolitical integration. The findings show that there is no universal solution for governance structuresas they have to be adapted to the social, economic and political context, and should have a sufficient flexibility to meet changing requirements. They also show that collaboration between public, private and other stakeholders to address issues earlier handled by a single authority is becoming increasinglycommon, also within the field of transport, particularly when public investment budgets are restricted. Another main finding is that broad stakeholder inclusion is advantageous and engaged leadership crucial for a successful outcome. Both structural and procedural aspects of a governance structure influence theoutcome and need to be considered when designing one. The international study and the workshop confirmed most of these literature findings and additionally highlighted the need for clear goals, objectives and rules for collaboration. Stakeholders´ diverse needs of connecting to a governancestructure were discussed in the workshop. The document studies and the interviews enhanced knowledge of European transport corridor establishment and management practices.

  • 290.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    How to create a transport corridor management: a literature review2013Inngår i: VTI-Transportforum 2013 - Granskade artiklar, Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI , 2013, s. 108-121Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The European Commission has adopted a proposal to develop the trans-European network for freight and passenger transports (TEN-T). A multimodal core transport network for Europe has been proposed, as part of the TEN-T (including all modes of transport; roads, railways, airports and canals). As parts of the core network, ten core network corridors have been appointed. They will be used as instruments for implementing the entire core network. European Coordinators will facilitate the implementation of the core network corridors, in cooperation with corridor platforms to be established by Member States concerned. There is no overall solution to how this core network with partly appointed network corridors would be managed, and how the corridor platforms will be synthesized and inter-organized to accomplish seamless transnational transport solutions.This literature review pinpoints three areas of specific importance for future work in creating transport corridor management structures. First, broad stakeholders inclusion, where formalized partnerships in agreements are suggested. Second, several ways of communication between stakeholders to ensure common progress, and third, to complement the dominant causation processes with effectuation processes to capture the stakeholders own driving forces towards common goals.

  • 291.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Intermediate preliminary findings from 5 interviews: Awareness of TEN-T corridors and need of complementary governance/cooperation2016Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 292.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Management structure for the Bothnian Green Logistic Corridor: A summary of activities in WP 6.1 and concluding recommendations2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 293.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Measurement of Green Corridor environmental impact performance: -A2A logistic corridor concept2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 294.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Results from focus groups about transport corridor management for the Bothnian Corridor: Part of Bothnian Green Logistic Corridor (BGLC) project workshop, Arlanda 7th of January 20142014Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 295.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Results of questionnaire about complementary governance sent to TEN-T Scandinavian-Mediterranean Corridor Forum participants Dec 2015 – Jan 20162016Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 296.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Ebrahimabadi, Saeed
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Förbifart eller genomfart?: E10 och Nikkaluoktavägen (väg 870) i Kiruna2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Kiruna pågår en omfattande stadsomvandlingsprocess. Den orsakas av att gruvbolaget LKAB arbetar med en ny huvudnivå i underjordsgruvan för järnmalm. Malmkroppen lutar in under staden och brytningen ger sprickbildning som innebär att delar av staden, bland annat Kiruna centrum, måste flyttas om gruvverksamheten ska kunna fortgå. Järnvägen, E10 samt väg 870, Nikkaluoktavägen, måste också få nya sträckningar.I samband med att E10 ska få ny sträckning har det diskuterats om E10 ska fortsätta utgöra genomfart genom nya centrala Kiruna eller om en förbifart ska byggas, nära centrum (tangentiell förbifart) eller lite längre från själva bebyggelsen.Syftet med detta PM är att genom studie av forskning och utredningar öka kunskapen om vilka effekter valet av förbifart eller genomfart kan få, och tillämpa dessa resonemang i fallet Kiruna.Utifrån de områden som analyserats har det framkommit att det finns både faktorer som talar för respektive mot en förbifart i Kiruna. Flera faktorer är för osäkra för att kunna beskriva konsekvenserna av. Genom att öka kunskapen om hur utbyggnad av trafiksystemen i Kiruna kan påverka utvecklingen, skapas ett bättre underlag för beslutsfattande.

  • 297.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Ebrahimabadi, Saeed
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Översiktlig analys av olika faktorers påverkan på en långsiktigt hållbar stadsplanering: Scenariobeskrivningar för huvudstråk för trafik och stadsform respektive karaktärer för olika bebyggelsestrukturer i Kiruna2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kiruna står i dagsläget inför en stor utmaning då stora delar av staden måste flyttas till ett nytt läge för att gruvbrytningen ska kunna fortgå. Det är en unik samhällsplaneringsprocess som pågår som kräver insikt, nytänkade och samarbete med många aktörer.Den här rapporten utgör en översiktlig beskrivning av några former/kollektivtrafikstråk och bebyggelsestrukturer, samt dess konsekvenser för en långsiktigt hållbar stadsutveckling, med fallstudie i Kiruna. Problem som bör analyseras djupare har identifierats.Dagens strävan mot långsiktig hållbarhet, också i stadsplanering, talar för en koncentrerad bebyggelsestruktur i motsats till en utglesad struktur. Från ett vetenskapligt perspektiv finns det både för- och nackdelar med en kompakt stad, men en koncentrerad stad skapar bättre förutsättningar för korta avstånd inom staden, vilket främjar gående och cyklande, samt ger större möjligheter till attraktiva kollektiva transportsystem.Tre olika typer av bebyggelsestrukturer har studerats; gles struktur, blandad struktur och tät struktur. Gles struktur utgörs främst av villabebyggelse och tät struktur utgörs av bebyggelse med tydlig stadskaraktär, med flerbostadshus, affärslokaler m m.Tre olika scenarier för huvudsakliga utvecklingsstråk i Kiruna har studerats översiktligt; bandstruktur (målpunkter längs linje), fingerstruktur (nav med linjer ut från centrum som ”fingrar”) och slingstruktur (målpunkter längs ring). Det kollektiva trafiksystemet kan utgöra stommen i stråken. Stråken karaktäriseras av hög aktivitet av människor och händelser.Analysen av stråkstrukturer visar att de olika stråkstrukturerna samtliga är generellt bra som trafikstrukturer, men tar olika stor hänsyn till den befintliga bebyggelsen, därför kan man tänka sig att de är mer eller mindre användbara på kort eller lång sikt. Fingerstrukturen kan vara en tänkbar lösning på längre sikt, medan slingstruktur kan vara lämplig i närtid, och bandstruktur i en övergångsperiod alternativt på längre sikt. Det är viktigt att planera långsiktigt under hela stadsomvandlingsprocessen eftersom lokalisering av viktiga målpunkter och val av trafikstråk är beroende av varandra.Avseende bebyggelsestrukturer konstateras att en koncentrerad bebyggelse underlättar för attraktiva kollektivtrafiklösningar och ger närhet till service och nöjen och korta avstånd för gång- och cykeltrafikanter. Detta stödjer också jämställdheten. Gles bebyggelse ger å andra sidan generellt sett en hög tillgänglighet till grönområden. Med en koncentrerad bebyggelse minskar ytor för uppställning av fordon, släpvagnar och dylikt samt ytor för offentligt bruk för till exempel snöupplag.Trygghet i form av ett aktivt stadsliv med människor i rörelse stöder koncentration av bebyggelse. Trygghet i form av att vara känd i kvarteret, och att nya människor som rör sig i kvarteret noteras, är en fördel med gles bebyggelse. Gles bebyggelse kräver en högre markexploatering och leder till en högre energianvändning och emissioner totalt sett med längre transportsträckor. Gles bebyggelse skapar däremot förutsättningar för miljöer med låga lokala emissions- och bullerstörningar. Blandad bebyggelsestruktur ger goda förutsättningar för en ökad integration i samhället avseende socioekonomiska faktorer, och skapar en flexibel miljö för om- och tillbyggnad. Olika bebyggelsestrukturer har alla sin plats i en stad för att möta olika önskemål hos invånarna. Hur mycket som ska finnas av olika strukturer formas i en process mellan önskvärd samhällsutveckling och efterfrågan på olika strukturer.

  • 298.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Eckhardt, Jenni
    VTT Technical Research Centre of Finland, Espoo.
    Finding success factors for transport corridor management structure2013Inngår i: Nordic Road and Transport Research, ISSN 1101-5179, E-ISSN 2000-186X, nr 2, s. 12-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 299.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Governance of major transport corridors involving stakeholders2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 300.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Governance of Major Transport Corridors Involving Stakeholders2016Inngår i: Transportation Research Procedia, ISSN 2324-9935, E-ISSN 2352-1465, Vol. 14, s. 860-868Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper governance for developing main transport corridors in the European Union was examined by means of document- and literature studies. European Union transport policy documents were studied as well as legislation regarding development of the trans-European transport network (TEN-T). One of the most strategic parts of the TEN-T, the Scandinavian – Mediterranean (ScanMed) transport corridor, was particularly studied with documents concerning the implementation of ScanMed. Qualitative content analyses have been conducted and three themes consisting of “governance organisation”, “actors” and “governance in practical implementation process” were studied.It was concluded that a broad range of stakeholders have to contribute in order to accomplish a well-functioning transport system. Accordingly the studied policy, legislative and implementation documents all concern governance matters in various ways. Depending on the actual transport initiative, and its objectives, stakeholder involvement can vary. A framework for governance arrangements for the most strategic parts of TEN-T, the Core network corridors is set in a regulation. A European coordinator was appointed for each Core network corridor and has an important role in facilitating the implementation. Such governance structure was already foreseen in earlier policy documents. Corridor forum is a new tool aiming to bring key stakeholders together for consultative purposes and in addition working groups can be connected to the Corridor forums. The policy and legislative documents have a focus on the responsibilities and activities for the European Commission and the concerned Member states. The importance of other stakeholders such as cities, ports, regional authorities, private actors is mentioned, but their activities are not explicitly stated in these formal European documents. However, participation of various stakeholders in the ScanMed Core network corridor implementation process is tangible, especially when concrete projects are discussed. Further, in the ScanMed Core network corridor implementation process the Corridor forum is explored as a new tool for bringing stakeholders together, progressively reaching an increasing number of stakeholders, including users of infrastructure in future stages. Encompassing eight countries and several modes of transport a large number of stakeholders are indicated. The idea of future ideas laboratories acting as meeting spots for development of the transport corridor on specific topics, and bringing a variety of stakeholders together, is interesting.A key challenge for future implementation of the ScanMed Core network corridor is the large number of stakeholders concerned by a transnational and multimodal transport system. Governance design to strengthen involvement of stakeholders in European transports initiatives such as the TEN-T should be encouraged. Suitable forums for cooperation and collaboration for inclusiveness for various actors need to be elaborated, where common overarching objectives need to be agreed upon. These forums have to be developed together with concerned stakeholders so that choice of forum is suitable due to its expected function. Key stakeholders which can actively contribute to progress and new ideas need to be connected to the process. And developed working groups, ideas laboratories and similar, on a geographical basis for parts of the corridor or for a specific topic, need to be adequately bridged to a European level.

34567 251 - 300 of 311
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf