Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 984
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Sjuksköterskor specialistutbildas2008Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 252.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Ständig övervakning i psykiatrisk slutenvård2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 253.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Vårdtåget i Luleå: Viktigt diskutera syftet med extravak i psykiatrin2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 254.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Släng regler utan mening i soporna2008Inngår i: Dagens Medicin, ISSN 1104-7488, nr 46:3, s. 7-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 255.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Smygmedicinering riskerar förtroendet för psykiatrin2007Inngår i: Psyche, ISSN 0283-3468, nr 5, s. 20-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 256.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att se och möta individuella behov: Introduktion till omvårdnad i psykiatrisk vård och omsorg2017 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna bok förklarar vad ett omvårdnadsperspektiv är och varför det är viktigt i psykiatrisk vård och omsorg. Med ett direkt språk, konkreta exempel och realistiska fallbeskrivningar tydliggörs hur abstrakta begrepp kan omsättas i praktiken. Boken vänder sig till sjuksköterskor i psykiatriska verksamheter och studenter på sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammet. Den är också relevant för andra yrkesgrupper som i sitt arbete möter personer med psykisk ohälsa, och för studenter och elever i vård- och omsorgsutbildningar på alla nivåer Förhoppningen är att inspirera till reflektion och vidare läsning.

  • 257.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bemötande i psykiatrin: Möten som främjar återhämtning2018 (oppl. 1.1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 258.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att se och möta individuella behov: Ett nätbaserat reflektionsunderlag för personal och studenter i psykiatrisk vård och omsorg2012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 259.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Clinical reasoning on the use of containment measures in acute inpatient psychiatric care: professional roles and choices of action2012Inngår i: Vision, Knowledge and Practice in psychiatric and mental health nursing: II European Festival of Psychiatric Nursing, Stockholm, 2012, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 260.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ett personligt ansvar för god och säker vård2019Inngår i: Vårdande vid psykisk ohälsa - på avancerad nivå / [ed] Lena Wiklund Gustin, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 3, s. 571-594Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 261.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Mot en hållbar omvårdnadsutveckling2016Inngår i: Psyche, ISSN 0283-3468, Vol. 2016, nr 1, s. 14-17Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 262.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Psykiatrin behöver omvårdnadskompetens: farmakologi är inte sjuksköterskornas huvudsak2008Inngår i: Dagens Medicin, ISSN 1104-7488, nr 25, s. 20-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 263.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Psykiatrin satsar på omvårdnad2007Inngår i: Norrbottenskuriren, ISSN 1103-9760Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 264.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hellström, Ingela
    Sjuksköterskor utvecklar psykiatrin2008Inngår i: Norrbottenskuriren, ISSN 1103-9760Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 265.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Knowledge of the patient as decision-making power: staff members’ perceptions of interprofessional collaboration in challenging situations in psychiatric inpatient care2014Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 4, s. 784-792Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Challenging situations in psychiatric inpatient settings call for interprofessional collaboration, but the roles and responsibilities held by members of different professions is unclear. The aim of this study was to describe staff members' perceptions of interprofessional collaboration in the context of challenging situations in psychiatric inpatient care. Prior to the study taking place, ethical approval was granted. Focus group interviews were conducted with 26 physicians, ward managers, psychiatric nurses, and nursing assistants. These interviews were then transcribed and analysed using qualitative content analysis. Results described participants' perceptions of shared responsibilities, profession-specific responsibilities and professional approaches. In this, recognising knowledge of the patient as decision-making power was understood to be a recurring theme. This is a delimited qualitative study that reflects the specific working conditions of the participants at the time the study was conducted. The findings suggest that nursing assistants are the most influential professionals due to their closeness to and first-hand knowledge of patients. The results also point to the possibility of other professionals gaining influence by getting closer to patients and utilising their professional knowledge, thus contributing to a more person-centred care.

  • 266.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gustafsson, Silje
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Evaluating reflective practice groups in a mental health context: Swedish translation and psychometric evaluation of the clinical supervision evaluation questionnaire2019Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 18, artikkel-id 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Implementation of reflective practice groups in psychiatric and mental health contexts might improve the quality of care through promoting self-awareness, clinical insight, and facilitating stress management and team building. There is a need for valid and reliable instruments to test the outcomes of reflective practice groups in the mental health context. This study aimed to test the validity and reliability of the Swedish version of the Clinical Supervision Evaluation Questionnaire.

    Methods

    The instrument was translated from English to Swedish using a translation and back-translation procedure. Data for the calculation of content validity was collected from an expert group. Data for the reliability analysis was collected from rehabilitation assistants and ward managers participating in reflective practice groups (n = 20). Content validity was measured by computing a content validity index. Construct validity was assessed by calculating the corrected item-total correlation statistics. Reliability was evaluated by analysing the Cronbach’s alpha coefficient, the intraclass correlation coefficient and inter-item correlations.

    Results

    The content validity index for the scale as a whole was 0.94. Item-total correlations ranged between 0.23 and 0.81, and deletion of an item did not notably improve Cronbach’s alpha. Cronbach’s alpha for the scale was 0.89. The intraclass correlation coefficient for single measures was 0.35. The mean inter-item correlation was .37.

    Conclusion

    The Swedish version of the Supervision Evaluation Questionnaire has a degree of reliability and validity that is comparable to the original version in English, indicating that it can be used as an assessment of reflective practice groups in the mental health context.

  • 267.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Olsson, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Taking personal responsibility: Nurses’ and assistant nurses’ experiences of good nursing practice in psychiatric inpatient care2016Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 25, nr 5, s. 434-443Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Therapeutic nurse–patient relationships are considered essential for good nursing practice in psychiatric inpatient care. Previous research suggests that inpatient care fails to fulfil patients' expectations in this regard, and that nurses might experience the reality of inpatient care as an obstruction. The aim of the present study was to explore nurses' and assistant nurses' experiences of good nursing practice in the specific context of psychiatric inpatient care. Qualitative interviews were conducted with 12 skilled, relationship-oriented nurses and assistant nurses in order to explore their experiences with nursing practice related to psychiatric inpatient care. Interviews were transcribed and analysed using an interpretive descriptive approach. Findings describe good nursing practice as a matter of nurses and assistant nurses taking personal responsibility for their actions and for the individual patient as a person. Difficulties in providing dignified nursing care and taking personal responsibility cause them to experience feelings of distress and frustration. Shared values and nursing leadership supports being moral and treating patients with respect, having enough time supports being present and connecting with patients, and working as a part of a competent team with critical daily discussions and diversity supports being confident and building trust. The findings suggest that taking personal responsibility is integral to good nursing practice. If unable to improve poor circumstances, nurses might be forced to promote their own survival by refuting or redefining their responsibility. Nurses need to prioritize being with patients and gain support in shaping their own nursing practice. Nursing leadership should provide moral direction and defend humanistic values.

  • 268.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Person-centred care: Clarifying the concept in the context of inpatient psychiatry2015Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 3, s. 555-562Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports an analysis of the concept of person-centred care in the context of inpatient psychiatry. It has been suggested that person-centred care in inpatient psychiatry might differ from person-centred care in other contexts, indicating a need to clarify the concept in this specific context. Scholarly papers from health-related disciplines were identified following a systematic search of the electronic databases CINAHL, PUBMED and PsycINFO, covering records indexed up until March 2014. An evolutionary approach to concept analysis was applied, integrating principles for data extraction and analysis in integrative reviews. The concept of person-centred care was defined as cultural, relational and recovery-oriented. It aspires to improve care and calls for a transformation of inpatient psychiatry. The concept is closely related to the concepts of recovery and interpersonal nursing. The result is described in terms of attributes, antecedents, consequences and related concepts. It is concluded that the further development of the concept needs to consider the contexts of the concept at both conceptual and praxis levels. Further research should explore the nature of and relationships between context, culture, care practice and outcomes in inpatient psychiatry from a perspective of person-centred care. The results of this analysis can provide a framework for such research

  • 269.
    Ganström Niemi, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Norberg, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser av att vårda en anhörig med demens: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever cirka 130000 - 150000 människor med en demensdiagnos. På grund av brist på resurser vad gäller vårdplatser och personal så sker mycket av den långsiktiga vården i hemmet och vårdbördan för familjen ökar. För att kunna ge stöd och stärka anhörigvårdare i deras hälsa finns ett behov av att veta vilka upplevelser de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vårda en anhörig med demens. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med ett inifrån perspektiv. Sökning genomfördes i två olika databaser och tio artiklar som svarade mot syftet valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades. En kvalitativ manifest induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Efter dataanalysen framträdde fem kategorier: Att livssituationen förändras, Att pendla mellan oro och förtvivlan, Att egen tid och stöd behövs för att orka, Att ha behov av kunskap och information, Att hitta nya sätt att leva tillsammans. Slutsats: Livet blir påverkat och det sker en transition. Genom utbildning kan hanterbarheten öka. Det är viktigt att sjukvården ger stöd för att underlätta situationen

  • 270.
    Gard, Gunvor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    How can a work rehabilitation process be improved?: a qualitative study from a perspective of the social insurance officers2005Inngår i: Proceedings of the 3rd World Congress of the International Society of Physical and Rehabilitation Medicine ISPRM, São Paulo, Brazil, April 10-15, 2005 / [ed] Linamara Rizzo Battistella; Marta Imamura, Bologna: Medimond International Proceedings , 2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 271.
    Gard, Gunvor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    How can a work rehabilitation process be improved?: a qualitative study from the perspective of social insurance officers2004Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 26, nr 5, s. 299-305Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study is to describe social insurance officers' experiences of a work rehabilitation process at a rehabilitation centre in the northern parts of Sweden. In Sweden the social insurance company has a key role to coordinate all efforts concerning work rehabilitation planning between all rehabilitation actors. METHOD: Ten social insurance officers at the social insurance company in a city in northern Sweden were interviewed using a narrative approach about their experiences of work rehabilitation processes in general. The interviews were analysed by qualitative content analysis with a focus on their experiences of goals, content and results of a work rehabilitation process. RESULTS: The social insurance officers' experiences of how a work rehabilitation process could be improved were described in six categories; (1) Early identification of problems, needs and interventions (2) clear goal formulations, (3) a focus on psychosocial factors (4) a greater variety of possible interventions, (5) activating employers to a higher extent in work rehabilitation and (6) a closer cooperation and information exchange with other rehabilitation actors. CONCLUSIONS: It is possible to improve a work rehabilitation process by focusing on early identification of problems, needs and interventions, with a variety of interventions to choose between and with clear goal formulations and recognizing psychosocial factors in the process. To activate employers to a higher extent in work rehabilitation and to make the information exchange between rehabilitation actors more frequent may also improve work rehabilitation processes

  • 272.
    Glantz, Patrik
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Johansson, Antonia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att hänvisa patienter till annan vårdnivå när inget behov av ambulanstransport föreligger2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Riksrevisionens statistik visar på en allt högre belastning på ambulanssjukvården i landet, detta har medfört att flera regioner infört rutiner för ambulanssjuksköterskan att bedöma det aktuella vårdbehovet hos patienterna för att hänvisa till rätt vårdnivå om det inte föreligger transportbehov med ambulans. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter till annan vårdnivå när inget behov av ambulanstransport föreligger. Metod: Två kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes på två ambulansstationer inom Region Norrbotten. Ett ändamålsenligt urval användes för att rekrytera ambulanssjuksköterskor. Deltagarna var mellan 33 och 48 år och yrkeserfarenheten sträckte sig mellan 8 och 20 år. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Erfarenheter, magkänsla och bemötande gav förutsättningar för bedömning, Att välja vårdnivå var tidskrävande men värt arbetsinsatsen, Patienter som transporteras utan vårdbehov skapar frustration, En förändring kräver information, utbildning och stöd i beslut. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna använde sig av intuition tillsammans med de befintliga rutinerna och kände sig då trygga med att bedöma och hänvisa patienterna till en annan vårdnivå. De saknade möjligheten till stöd av ambulansläkare för att underlätta vid bedömning och beslut. Ambulanssjuksköterskorna upplevde det som en begränsning att inte privata vårdgivare var anslutna till rutinen för att hänvisa patienter. Frustration uppstod när de var tvungna att transportera patienter utan vårdbehov.  Slutsats: För att kunna optimera akutsjukvårdens resurser så behöver rutiner ses över så att samtliga hälsocentraler i regionen ingår i “vårdstigen”. En ambulansläkare bör omgående rekryteras som ett stöd i ambulanssjuksköterskornas dagliga arbete och vid hänvisning av patienter till annan vårdnivå.

  • 273.
    Granberg, Hanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Wiklund, Sofia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelsen av att leva med migrän2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Migrän är en kronisk sjukdom och kännetecknas ofta av återkommande smärtsamma attacker som kan medföra illamående samt ljud- och ljuskänslighet. Det är en ärftlig sjukdom som är tre gånger mer vanligt hos kvinnor än hos män. De fysiologiska orsakerna till varför personer drabbas är inte fastställda och något botemedel mot sjukdomen finns inte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med migrän. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrånperspektiv användes för att besvara syftet där målet var att studera personers upplevelser. Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultat: Migrän påverkar personer i alla aspekter; psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomens osynlighet har bidragit till att personer med migrän många gånger inte blir tagna på allvar, varken av samhället eller vården. Något som personer beskriver orsakar en vilja att dölja sina symptom av rädslan att bli misstrodda. Oförutsägbarheten med migränattacker orsakar begränsningar vilket exkluderar personer från sociala sammanhang. Att leva med migrän har bidragit till en förändrad bild av personerna de en gång var, både i arbete och vardag. Slutsats: En brist på förståelse och kunskap av hur migrän påverkar de som lever med sjukdomen sågs i litteraturstudien. Ytterligare forskning behövs för att öka möjligheten till bättre förståelse hur vardagslivet påverkas. Ökad kunskap om personliga erfarenheter av att leva med migrän möjliggör för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat och möta personerna med respekt.

  • 274.
    Granström, Sigrid
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Olsson Frid, Rebecca
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Personers upplevelse av dödsångest2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ångest är en av de vanligaste symtom i livets slut. Det är sjuksköterskans ansvar att samtala med personen om existentiella livsfrågor. Morse teori om känslomässigt lidande och att uthärda lidande beskriver hur personer kan stanna upp i uthärdandet för att skydda sig själv. Sjuksköterskan är ofta den som är vid personers sida i deras lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av dödsångest. För att nå syftet analyserades nio artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fem kategorier:Att känna sig maktlös vid kontrollförlust, Att vara mer rädd för lidandet än döden, Att känna ensamhet när andra inte förstår upplevelsen i lidandet, Att ha tankar på familjen och hur de ska klara sig efter ens död, Att lära sig hantera dödsångest. I resultatet framkom det att personer var rädd för att de skulle bli beroende av andra och att de inte kunde kontrollera sin sjukdom. Personer som visste att de skulle dö var rädda för lämna livet och att slutet skulle bli smärtsamt. De kände sorg, ensamhet och maktlöshet. Många försökte hantera dödsångesten genom att tänka positivt, se livet som en andra chans och att försöka acceptera sitt öde. Att sjuksköterskan har kunskap om dödsångest är viktigt för att hen ska kunna tillgodose personers behov och utforma en individuell omvårdnad. Att ha kunskap om dödsångest kan ge sjuksköterskan förståelse för hur hen ska kunna samtala med personer och dess anhöriga.

  • 275.
    Grönberg, Helena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Palo, Rebecca
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta efterlevande vid dödsfall inom slutenvården - en litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans ansvarsområde är stort och slutar inte då en patient avlider utan det inkluderar även omsorg om efterlevande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta efterlevande vid dödsfall inom slutenvården. Den metod som använts för att nå syftet var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes i två databaser samt kompletterades med manuell sökning. Avgränsningar som tidsbegränsning, språk och ålder gjordes och 14 artiklar, som höll tillräcklig kvalité, inkluderades i analysen. Analys resulterade i fyra kategorier; att bli känslomässigt påverkad, att arbetsmiljön påverkar, att vara oförberedd samt att vara professionell. Sjuksköterskor upplevde att bemöta efterlevande var en av de svåraste uppgifter de mötte i sin profession och olika åsikter om hur man är professionell i mötet framkom. Brist på tid och plats påverkade möjligheten till ett omsorgsfullt bemötande liksom känslan av att vara oförberedd och inte veta vad de skall göra. Slutsatsen var att det är viktigt att sjuksköterskan är påläst om vad som hänt med den avlidne och har tid avsatt för att kunna bemöta efterlevande. Det är även av vikt att närvara och delta i situationen för att kunna bygga upp sin erfarenhet och kunskap om att bemöta efterlevande. För att stärka sjuksköterskan i sin roll i mötet med efterlevande kan handledning och att samtala om det som händer vara bra hjälpmedel. Även att besitta kunskap om vilka reaktioner som kan uppstå vid dödsfall kan inge trygghet hos sjuksköterskan. Vidare forskning inom detta område är nödvändigt för att ytterligare belysa komplexiteten i denna situation och vilka behov som finns hos sjuksköterskorna, för att styrka och stödja dem på bästa sätt.

  • 276.
    Grönberg, Sofie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Tervahauta, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Barns upplevelser av att ha en förälder som är drabbad av demens – En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det 148 000 personer som lider av demens och den anses vara de anhörigas sjukdom. Samtliga familjemedlemmar påverkas på något sätt när någon i familjen drabbas av en demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som är drabbad av demenssjukdom. Studien genomfördes som en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Totalt analyserades 11 artiklar och analysen resulterade i 4 kategorier; En berg och dalbana av känslor, Att förlora sin förälder som fortfarande lever, Att bli förälder till sin förälder och Behov av att bli bemött med förståelse. I litteraturstudien framkom att hela livet förändras av att ha en förälder som drabbas av demens. Det uppstod även en mängd olika känslor när föräldern drabbades av demens. Det upplevdes svårt att vårda sin egen förälder men det fanns även en tillfredsställelse i vårdandet. En förlorad föräldraroll, saknaden efter den relation som en gång funnits och en oro över den friska förälderns hälsa beskrevs. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar barn som har en förälder med demenssjukdom oavsett barnets ålder och gör dem delaktiga i vården, stöttar och informerar om sjukdomen och omvårdnaden kring denna för att främja relationen.

  • 277.
    Grönlund, Catarina Fischer
    et al.
    Umeå University, Department of Nursing.
    Dahlqvist, Vera
    Umeå University, Department of Nursing.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sandlund, Mikael
    Department of Clinical Science/Psychiatry, Umeå University.
    Söderberg, Anna
    Department of Clinical Science/Psychiatry, Umeå University.
    Managing Ethical Difficulties in Healthcare: Communicating in Inter-professional Clinical Ethics Support Sessions2016Inngår i: HEC Forum, ISSN 0956-2737, E-ISSN 1572-8498, Vol. 28, nr 4, s. 321-338Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Several studies show that healthcare professionals need to communicate inter-professionally in order to manage ethical difficulties. A model of clinical ethics support (CES) inspired by Habermas' theory of discourse ethics has been developed by our research group. In this version of CES sessions healthcare professionals meet inter-professionally to communicate and reflect on ethical difficulties in a cooperative manner with the aim of reaching communicative agreement or reflective consensus. In order to understand the course of action during CES, the aim of this study was to describe the communication of value conflicts during a series of inter-professional CES sessions. Ten audio- and video-recorded CES sessions were conducted over eight months and were analyzed by using the video analysis tool Transana and qualitative content analysis. The results showed that during the CES sessions the professionals as a group moved through the following five phases: a value conflict expressed as feelings of frustration, sharing disempowerment and helplessness, the revelation of the value conflict, enhancing realistic expectations, seeing opportunities to change the situation instead of obstacles. In the course of CES, the professionals moved from an individual interpretation of the situation to a common, new understanding and then to a change in approach. An open and permissive communication climate meant that the professionals dared to expose themselves, share their feelings, face their own emotions, and eventually arrive at a mutual shared reality. The value conflict was not only revealed but also resolved

  • 278.
    Grönlund, Catarina Fischer
    et al.
    Department of Nursing , Umeå University , Umeå.
    Söderberg, Anna
    Department of Nursing , Umeå University , Umeå.
    Dahlqvist, Vera
    Department of Nursing , Ersta Sköndal University College , Stockholm .
    Sandlund, Mikael
    Department of Clinical Science/Psychiatry , Umeå University , Umeå.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Communicative and organizational aspects of clinical ethics support2018Inngår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Studies show that healthcare professionals need inter-professional clinical ethics support (CES) in order to communicate and reflect on ethically difficult care situations that they experience in their clinical practice. Internationally, various CES interventions have been performed, but the communication processes and organisation of these interventions are rarely described in detail. The aim of this study was to explore communicative and organisational conditions of a CES intervention with the intention of promoting inter-professional communication about ethically difficult care situations. Eight audio- and video-recorded inter-professional CES sessions, inspired by Habermas' theory of communicative actions, were conducted. The observations were transcribed, sorted, and analysed using concept- and data-driven content analysis methods. The findings show three approaches to promoting communicative agreement, which include the CES facilitators' and participants' approaches to promoting a permissive communication, extended views, and mutual understanding. The CES sessions had organizational aspects for facilitating communicative agreement with both a given structure and openness for variation. The dynamic structure of the organization, promoted both safety and stability as well as a creativity and responsiveness, which in turn opened up for a free and dynamic inter-professional dialogue concerning ethically difficult care situations. The findings constitute a step towards a theory-based CES method inspired by Habermas' theory of communicative action. Further research is needed in order to fully develop the method and obtain increased knowledge about how to promote an inter-professional dialogue about ethically difficulties.

  • 279.
    Gudmundsson, Julia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Holmgren, Karoline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelser av deltagande vid brytpunktssamtal i övergång till palliativ vård i livets slut- En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När tillståndet hos en person med sjukdom försämras kan ett brytpunktssamtal hållas där vårdpersonal redogör och förtydligar hur behandlingsstrategin förändras. Närstående är en viktig och betydelsefull deltagare i livets slut både för personen med sjukdom och får vårdpersonalen. Detta då de närstående kan vara delaktiga inom omvårdnaden samt tillhandahålla stöd till personen med sjukdom. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att delta vid ett brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slut. Litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i två databaser där 14 studier valdes ut efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas innehåll analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna rädsla och ovilja för att prata om döden; att behöva tydlig information och tid för att förbereda sig; att få uttrycka sina känslor och vara delaktig i beslut kändes betydelsefullt; att under mötet komma till insikt och acceptera döden; att förmedla hopp och vilja den sjuke väl. Slutsatser av studien blev att närstående kan uppleva situationen som skrämmande, kaosartad, chockerande men även som en lättnad och att döden var väntad. Det är därför av vikt att som vårdpersonal ha förståelse för hur närstående upplever brytpunktssamtalet och ge dem utrymme till delaktighet vid brytpunktssamtalet för sina tankar, frågor och åsikter.

  • 280.
    Guluzada, Anver
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sundberg, Laetitia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Interaktionen i vårdmöten ur personer med HIVs perspektiv -en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårdlidande är ett fenomen som länge utmanat omvårdnadsvetenskapen och definieras som ett lidande orsakad i samband med behandling och bemötande. Bristfällig interaktion med hälso- och sjukvårdspersonal är en vanlig orsak till vårdlidande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur personer med hiv upplever interaktionen med hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att analysera 11 vetenskapliga studier med en kvalitativ manifest innehållsanalys fann vi svar på vårt syfte. Det framkom att personer med hiv upplevde diskriminering i interaktionen med hälso- och sjukvården, att personer med hiv fick möta hälso- och sjukvårdspersonalens rädsla för smitta, att man upplevde sig bli förstådd och bekräftad i mötet och att man upplevde att man var tvungen att skaffa sig egenmakt i mötet. Resultatet visar att personer med hiv upplever interaktionen med hälso- och sjukvården diskriminerande där hälso- och sjukvårdspersonal saknar specialiserad kunskap om hiv. Genom att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal om sjukdomens stigmatiserande effekt kan diskriminering motarbetas och förhindras.

  • 281.
    Gustafson, Yngve
    et al.
    Umeå universitet, Geriatriska kliniken.
    Bucht, Gösta
    Umeå universitet, Geriatriska kliniken.
    Winblad, Bengt
    Umeå universitet, Geriatriska kliniken.
    Brännström, Benny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Avdelningen för omvårdnad.
    Konfusion hos äldre patienter med cervikala höftfrakturer1986Inngår i: Nordisk Medicin, ISSN 0029-1420, Vol. 101, nr 4, s. 115-16Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 282.
    Gustafsson, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Mikaelsson, Liselotte
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Relationens betydelse vid vård av patienter med bensår: Distriktssköterskors upplevelser2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att vårda patienter med bensår är en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av relationens betydelse vid vård av patienter med bensår. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten intervjuades. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att lära känna patienten skapar trygghet, Att patienten får vara delaktig i sin behandling, Att hålla hoppet uppe och Att inte bli för personlig. I studien framkom att distriktssköterskor upplever att relationen har betydelse för sårläkningen. Detta bygger på att lära känna patienten och skapa trygghet som sker genom att de träffar patienter med bensår ofta och under lång tid. Om patienten får vara delaktig i sin behandling stärker det relationen till distriktssköterskan genom att skapa en ”vi-känsla”. En väl motiverad och delaktig patient har goda förutsättningar för förkortad läkningstid och ökad livskvalitet. Att hålla patientens hopp uppe trots att såret inte alltid läker upplevde distriktssköterskorna som en jobbig del i arbetet. Det är viktigt att relationen inte blir för personlig därför bör distriktssköterskor ha ett professionellt förhållningssätt. För att utveckla omvårdnaden kring patienter med bensår är det viktigt att få ökad kunskap kring vad distriktssköterskor kan göra för att främja en god relation och stärka patienters delaktighet.

  • 283. Gustafsson, Birgitta
    et al.
    Lindwall, Lillemor
    Karlstads Universitet.
    Lundbäck, Maud
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sandelin, Annica
    Karolinska Institutet, Institutionen för omvårdnad.
    Nordiskt forskningsseminarium för perioperativ vård i Helsingfors den 25/112001Inngår i: Uppdukat, ISSN 1101-5624, Vol. 13, nr 2, s. 4-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 284.
    Gustafsson, Frida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nilsson, Carolina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnadsinterventioner för patienter med ångest som vårdas på sjukhus: En integrerad litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ångest är ett vanligt problem hos patienter på sjukhus vilket skapar lidande fördem. I denna litteraturöversikt är betydelsen av begreppet ångestsituationsbundet och innebär den sinnesstämning som uppstår vid stark oro ellerrädsla vid en viss situation eller sjukdom. Syftet med denna studie var att genomen systematisk litteraturöversikt sammanställa kunskap om deomvårdnadsinterventioner som kan utföras av sjuksköterskor för att lindraångest hos patienter som vårdas på sjukhus. En systematisk litteraturöversiktmed integrerad metod användes för att kunna ta del av olika typer av studier.Systematiska litteratursökningar gjordes i tre databaser vilket resulterade i 15artiklar som analyserades. Det identifierades fyra olikaomvårdnadsinterventioner, aktiviteter, avslappning, musik och ljud samtutbildning och information. Resultatet visade att interventionerna påverkadeångest både psykologiskt och fysiologiskt. Oavsett omvårdnadsintervention ochduration på denna, minskade patienternas ångest. Resultatet visade att detviktiga för patienter med ångest inte var vad sjuksköterskan gjorde utan attsjuksköterskan gjorde något för att minska patientens ångest.

  • 285.
    Gustafsson, Sanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Wallmark, Ebba
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Människors upplevelser av att leva med psoriasis: en litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Psoriasis är en hudsjukdom som drabbar en till fyra procent av världens befolkning. Symptomen av psoriasis visar sig på huden vilket är ett stort och synligt organ hos människan. En frisk och välmående hud är viktigt för människans fysiska- och psykiska välmående. Syfte: Att beskriva människors upplevelser av att leva med psoriasis. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudien visade att människor med psoriasis kan ha upplevelser av att bli sedd och behandlad som annorlunda och upplevelser av att känna sig hindrad av en förändrad kropp. Resultatet visade även att det fanns känslor av att inte få den hjälp och det stöd som behövs samt att en personlig livssyn kan användas för att finna kraft i vardagen. Slutsats: Ökad kunskap om vad det finns för upplevelser hos personer som lever med psoriasis kan ge vårdpersonal större förståelse för de behov som individerna uttrycker. Att lyssna till dessa individers uttryckta behov och vara uppmärksam på behov av stöttning både fysiskt och psykiskt skulle bidra till en bättre omvårdnad här hela människan tas i beaktande. Att ta vara på varje individs egna resurser och förmågor skulle kunna användas som medel för stöttning till att finna kraft i vardagen.

  • 286.
    Gustafsson, Silje
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Egenvård vid lindrig sjukdom2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 287.
    Gustafsson, Silje
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Self-care for Minor Illness: People's Experiences and Needs2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    During later years, the primary care services are experiencing a heavier strain in terms of increasing expenses and higher demand for medical services. An increased awareness about pharmaceutical adverse effects and the global concern of antibiotic resistance has given self-care and active surveillance a stronger position within the primary care services. The management strategy for minor illnesses is important because care-seekers tend to repeat successful strategies from past events, and past experience with self-care drives future self-care practices. The overall aim of this thesis was to explore people’s experiences and needs when practicing self-care and receiving self-care advice for minor illnesses. This was achieved by studying people’s experiences with and knowledge of minor illnesses, self-care interventions and channels of information used when providing self-care for minor illness. Needs for confidence in self-care were studied, as well as supporting and obstructing factors in the practice of self-care. Satisfaction with telephone nursing and people’s experiences of reassurance in relation to the decision-making process in self-care for minor illness was explored. The results showed that experience correlated with self-rated knowledge of the condition, and the least common conditions most often generated a health care services consultation. To confidently practice self-care people needed good knowledge and understanding about obtaining symptom relief. Younger persons more often reported the need of having family or friends to talk to. Easy access to care was most often reported as a support in self-care, and a lack of knowledge about illnesses was most often reported as obstructing self-care. Care-seekers receiving self-care advice were less satisfied with the telephone nursing than care-seekers referred to medical care, and feeling reassured after the call was the most important factor influencing satisfaction. Self-care advice had a constricting influence on healthcare utilization, with 66.1% of the cases resulting in a lower level of care than first intended. The course of action that persons in self-care decided on was found to relate to uncertainty and perception of risk. Reassurance had the potential to allay doubts and fears to confidence, thereby influencing self-care and consultation behavior. In conclusion, symptoms of minor illness can cause uncertainty and concern, and reassurance is an important factor influencing people’s course of action when afflicted with minor illness. The nurse constitutes a calming force, and the encounter between the nurse and the care-seeker holds a unique possibility of reassurance and confidence that minor illness is self-limiting to its nature and that effective interventions can provide relief and comfort. Just as health is more than the absence of disease, self-care is more than the absence of medical care.

  • 288.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Martinsson, Jesper
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Matematiska vetenskaper.
    Välivaara, Britt-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Influence of self-care advice on patient satisfaction and healthcare utilization2016Inngår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 8, s. 1789-1799Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this study is to explore the influence of nurse-led self-care advice on healthcare utilization and patients' satisfaction with telephone nursing.BackgroundMany consultations in high-cost settings are for conditions that are manageable through self-care and callers with greater satisfaction with the nurse interaction are nearly four times more likely to engage in self-care.DesignCross-sectional study.MethodsQuestionnaires were sent out to 500 randomly selected callers to the Swedish Healthcare Direct in Northern Sweden during March 2014. Callers were asked about their satisfaction with the consultation, their intended actions prior to consultation, the recommendation given by the nurse and the action undertaken after the call.ResultsYoung callers and persons recommended watchful waiting or recurrence if no improvements were significantly less satisfied with their care. When calling on their own behalf, both men and women rated the severity of their symptoms equally and were advised to self-care to the same extent. Self-care advice had a constricting influence on self-reported healthcare utilization, with 66·1% of cases resulting in a lower level of care than first intended. Feeling reassured after the call was the aspect of nursing care that influenced satisfaction the most.ConclusionReceiving self-care advice rather than referral to a general practitioner influences patient satisfaction negatively. Feeling reassured after consultation is strongly related to satisfaction, which in turn has been found to increase the likelihood of engaging in self-care behaviour.

  • 289.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Martinsson, Jesper
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Matematiska vetenskaper.
    Välivaara, Britt-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Need for reassurance in self-care of minor illnesses2018Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 5-6, s. 1183-1191Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES:

    This study describes people's need for reassurance in self-care of minor illnesses.

    BACKGROUND:

    Self-care and active surveillance are advocated as important strategies to manage minor illnesses. Reassurance influences patient satisfaction and confidence in the practicing of self-care.

    DESIGN:

    This study is a descriptive and interpretive qualitative study.

    METHODS:

    Twelve persons with experience in self-care and receiving self-care advice were recruited, and data were collected using semi-structured interviews between September and December 2014. Data were analyzed using qualitative content analyses.

    RESULTS:

    Having previous experience and the ability to actively manage symptoms using self-care interventions was described as reassuring. Participants became stressed and concerned when the symptoms persisted and interventions lacked the desired effect, which often resulted in a decision to consult. Participants wanted to feel that the nurse was an actual person, who was sympathetic, present and understanding, when they received self-care advice. The nurse's assessment and reasoning of the symptoms facilitated care-seekers' assessments of risk, and clear and concrete advice on how to manage the symptoms exerted a calming effect. Patients needed to trust that the nurse understood their situation to embrace the advice, and being invited to return created a feeling that the nurse had listened and taken them seriously.

    CONCLUSION:

    Reassurance has the potential to allay doubts and fears to build confidence, which influences self-care and consultation behavior. Personal presence in the encounter, receiving an assessment and an explanation of the symptoms and precise advice are reassuring. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 290.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Psychometric evaluation of a Swedish self-efficacy scale and recovery locus of control scale in the context of minor illness2013Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 27, nr 3, s. 765-772Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Reliable and valid instruments are essential when examining the role of self-efficacy and locus of control in the self-care context. The aim of this study was to test the validity and reliability of the Self-Efficacy Scale in Self-Care (SESSC) and the Swedish version of the Recovery Locus of Control scale (RLoC) in the context of minor illness. A descriptive correlational design was used to assess the psychometric characteristics of the scales. The study population was 317 randomly selected Swedish inhabitants aged 18–80. The results from this study showed that the RLoC has limitations in reliability and validity and should not be applied in the context of self-care of minor illness. The SESSC proved to be a reliable and valid instrument in assessing self-efficacy in self-care for minor illness.

  • 291.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Axelsson, Karin
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Self-care for minor illness2015Inngår i: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 16, nr 1, s. 71-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To describe experiences with and knowledge of minor illness, self-care interventions used in minor illness and channels of information used when providing self-care for minor illness.Background: Although minor illness is self-limiting, symptoms can be substantial and have a great impact on the affected person’s wellbeing. Possibilities to seek and find information about health and self-care have significantly increased through internet-based communities, forums, and websites. Still, a considerable number of consultations with general practitioners are for conditions that are potentially self-treatable. Seeking advanced care for minor illnesses is costly for society and can create discomfort for patients as they are down-prioritized at emergency departments.Methods: Study participants were recruited randomly from the Swedish Adress Register. A questionnaire was sent out, and the final sample included 317 randomly selected persons aged 18–80 and living in Sweden.Findings: Having experienced a specific illness correlated with self-reported knowledge. Preferred self-care interventions differed between different conditions, but resting and self-medicating were commonly used, along with consulting health care facilities. Compliance to advice was the highest for official information channels, and family members were a popular source of advice.

  • 292.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Martinsson, Jesper
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Matematiska vetenskaper.
    Perceptions of needs related to the practice of self-care for minor illness2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 21-22, s. 3255-3265Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectivesThe aim of this study was to describe people's perceptions of needs to feel confident in self-care for minor illnesses as well as their perceptions about supporting and obstructing factors in the practice of self-care.BackgroundMinor illness constitutes a large part of primary care, and patients' attendance to doctors' appointments for minor illness has been seen to increase future attendance for the same condition. Almost half of the consultations with telenurses result in the provision of self-care advice.DesignA cross-sectional survey.MethodPrimary data were collected using a questionnaire, and the study participants (n = 315) were randomly selected from the national Swedish address register.ResultsHaving knowledge and receiving health care advice and reliable information were perceived to be needs in order for participants to feel confident in self-care. Having family or friends to consult with was perceived to be a positive factor influencing confidence in self-care, especially for persons under the age of 35. Health care services were perceived to support self-care practice by offering easy access to care, giving information about self-care, and offering increased follow-up after consultations. Lack of knowledge, along with difficulties being away from work, were obstructing factors in the practice of self-care.ConclusionsYoung age was the factor influencing people's perceptions of needs and supporting factors the most. Young age and low knowledge scores about minor illnesses were the two factors that had the most influence on perceived obstructing factors.Relevance to clinical practiceNurses play a major role in the promotion of self-care and in the dissemination of self-care advice. If health care services fail to meet the needs of care-seekers with minor illnesses, patients might turn to out-of-hours clinics and emergency departments for help.

  • 293.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Wälivaara, Britt-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patient Satisfaction With Telephone Nursing: A Call for Calm, Clarity, and Competence2019Inngår i: Journal of Nursing Care Quality, ISSN 1057-3631, E-ISSN 1550-5065Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:Studies of patient satisfaction with telephone nursing can provide a better understanding of callers' needs and inform the improvement of services.Purpose:This study described patients' experiences and perceptions of satisfaction with telephone nursing.Methods:The design was nonexperimental and descriptive, with an inductive approach. Data were collected using open-ended questions in a questionnaire that was dispatched to 500 randomly selected callers to the Swedish Healthcare Direct in Northern Sweden.Results:Patients' satisfaction with telephone nursing was related to calm, clarity, and competence. Calm referred to the nurse remaining calm and composed during the call. Clarity was described as distinct, concrete, and practical advice on how to act, what to observe, and where to seek further assistance. Competence referred to both health care knowledge and caring skills.Conclusion:These aspects of nursing are dependent on each other and on-call telephone nursing services, which value patient satisfaction need to target all 3.

  • 294.
    Gustafsson, Sofie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Amanda, Berggren
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Personers upplevelser av att leva med stomi: En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Många personer lever med tillfällig eller kronisk stomi och i Sverige finns ungefär 43000 personer med stomi i någon form. Att få en stomi innebär en stor livsförändring och de drabbade bär på en mängd upplevelser och erfarenheter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av hur stomi påverkar personer i det dagliga livet. 10 vetenskapliga studier analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Skiftande aspekter gällande upplevelser av att leva med stomi framkom och analysen resulterade i sju slutgiltiga kategorier: Att känna sårbarhet i den intima relationen, att det sociala stödet blir en bärande konstruktion, att vilja bemästra det förändrade livet, att känna att hanterbarheten ökar genom information och stöd, att kroppen är oberäknelig och skapar hinder i vardagen, att den förändrade kroppen hotar självet, samt att känna oro inför att berätta att man har en stomi. Litteraturstudiens resultat visade att stomin påverkade synen på kroppen och ledde till en förändrad självbild som i sin tur påverkade det sexuella livet och livskvaliteten. Svårigheter sågs i anpassning till det nya livet och socialt stöd visade sig vara betydande i processen. Att självständigt utföra sin stomivård ansågs vara en bra copingstrategi som stärkte självförtroendet och bevarade autonomin. Splittrade känslor rådde kring huruvida personer ville berätta om sin stomi eller inte. Sjuksköterskan visade sig ha en nyckelroll gällande anpassning, främst via information och stöd.   

  • 295.
    Gustavsson, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap. Department of Anaesthesia, Central Operation Ward, Sunderby Hospital.
    Nyström, Cecilia
    Intensive Care Unit 57, Sunderby Hospital.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sore throat and pressure differences in ventilation in women after intubation with an endotrachealtube size 6,5 or 7,02013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 296.
    Gustavsson, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap. Department of Anaesthesia, Central Operation Ward, Sunderby Hospital.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Nyström, Cecilia
    Intensive Care Unit 57, Sunderby Hospital.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sore throat in women after intubation with 6.5 or 7.0 mm endotracheal tube: a quantitative study2014Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 30, nr 6, s. 318-324Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Women experience more sore throats than men after endotracheal intubation.Aim: The aim of this study was to investigate the incidence of self-rated sore throat immediately,and 2—4 hours postoperatively, in women after elective gynaecological surgery under generalanaesthesia using an endotracheal tube (ETT) size 6.5 or 7.0 mm in inner diameter.Method: Eighty-two female participants who had undergone elective gynaecological surgeryparticipated, 44 and 38 were intubated with size 6.5 mm ETT and 7.0 mm ETT respectively.They estimated the occurrence of sore throat preoperatively and postoperatively, according toa 4-point Likert scale. Statistical data were analysed using the Package for Social Science (SPSS)19.Results: Sore throat was present in 29.5% of participants who were intubated with size 6.5 mmETT immediately postoperatively and in 39.5% of those who were intubated with size 7.0 mmETT.Conclusion: Nurses specialising in the supervision of daily care specific to the intubated patientshould note and alleviate sore throat as part of their nursing care.

  • 297.
    Gyllenäs Koivumaa, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nilsson, Yuleidy
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med blodsmitta: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Blodburna smittor som HIV, Hepatit B och Hepatit C är ofta förekommande inom vården. Det innebär att sjuksköterskor löper risk att exponeras av blodsmitta. Det finns även attityder och stigmatisering inom vården mot personer med blodsmitta som kan innebära en försämrad vård. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med blodsmitta. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med integrerad metod och baserades på tjugofyra vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultatet baserades på två huvudområden: Attityder inför att vårda personer med blodsmitta med kategorierna: Vilja att vårda och stigmatisering samt huvudområdet: Faktorer som påverkar sjuksköterskors arbetssätt vid omvårdnad med kategorierna: Bristande resurser, rädsla och obehag samt kunskap och försiktighetsåtgärder. Resultatet visade att sjuksköterskors brist på erfarenhet och kunskap, rädsla för smitta samt tidsbrist påverkade omvårdnaden negativt. Det förelåg risk för dåligt bemötande och stigmatisering av personer med blodsmitta inom vården. En slutsats som drogs var att sjuksköterskors värderingar, kunskap och erfarenhet var viktig för att personer med blodsmitta skulle få en god omvårdnad. Därför föreslogs olika former av reflektion på arbetsplatsen för att öka sjuksköterskors medvetenhet om sina egna värderingar. Det ansågs även vara viktigt med ytterligare utbildning om blodsmitta i grundutbildning samt kontinuerligt i yrkeslivet.

  • 298.
    Halatchev, Julia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Triumf, Viktor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Postoperativt illamående och kräkning bland patienter i dagkirurgi: En studie om följsamhet till rutin vid ett medelstort regionsjukhus i Sverige2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Postoperativt illamående och kräkning är fortfarande ett vanligt förekommande problem i samband med anestesi. Förutom obehaget med detta finns även medicinska risker som aspiration av maginnehåll eller sårruptur. PONV går att förebygga till viss del med hjälp av läkemedel, pre-operativ riskskattning samt genom anpassad anestesimetod. Genom att göra en riskskattning kan personal uppskatta vilka patienter som ligger i riskzonen för PONV och därigenom anpassa behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur riktlinjerna för att riskbedöma och förebygga PONV följs vid en dagkirurgisk avdelning. Studien genomfördes som en prospektiv observationsstudie med en kvantitativ ansats. Sammanlagt deltog 49 patienter i studien. De fick svara på om de kände av illamående och/eller kräkningar 2 samt 4 timmar postoperativt. Datan analyserades sedan i  Package for Social Science (SPSS). Resultatet visade att rutinen följdes i 63% av fallen och att förekomsten av PONV var på 16%. Slutsatser som kan dras ifrån detta är att rutinen för PONV följs i samma utsträckning som många andra rutiner inom hälso- och sjukvård och att förekomsten av PONV är som förväntat utifrån tidigare studier. Rutinen borde dock kunna följas i fler än 63% av fallen. Vidare forskning kring huruvida ökad följsamhet skulle kunna sänka förekomsten av PONV behövs.

  • 299.
    Hallberg, Josef
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, Signaler och system.
    Kikhia, Basel
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, Datavetenskap.
    Bengtsson, Johan
    InterNIT.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Synnes, Kåre
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, Datavetenskap.
    Reminiscence processes using life-log entities for persons with mild dementia2009Inngår i: Proceedings of the First International Workshop on Reminiscence Systems (RSW-2009): Cambridge, UK, 5 September, 2009, 2009, s. 16-21Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we present the reminiscence process in a prototype memory support tool for persons with mild dementia. The purpose is to promote autonomy for persons with mild dementia by supporting actualization and maintenance of episodic memories, and real-time access to a context-annotated life log.  The main research challenges are defined with a user scenario, Suitable reminiscence methods and memory entitities to reperesent life logs are described, and a preliminary architecture is presented. Finally an early design of a concrete ReviewClient is shown, to solicit feedback on the reminiscence methods, entitites chosen, architecture and the usability of the proposed interface.

  • 300.
    Hamre, Kerstin Elisabeth
    et al.
    Kultur och Hälsa, Norrbottens läns landsting, Division Kultur och Utbildning.
    Zingmark, Karin
    FoU-chef, Norrbottens läns landsting.
    Bättre vård och roligare jobb med kreativ omsorg2012Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 89, nr 2, s. 178-188Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
3456789 251 - 300 of 984
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf