Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 1077
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251. Carlsson, Britta
    Ecological understanding1999Inngår i: Circumpolar change: building a future on experiences from the past : proceeding / [ed] Håkan Myrlund; Lars Carlsson, Luleå tekniska universitet, 1999, s. 495-508Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 252.
    Carlsson, Britta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Ecological understanding 1: ways of experiencing photosynthesis2002Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 24, nr 7, s. 681-699Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article is the first in a set of two concerning ecological understanding. It is based on a study conducted with a phenomenographic approach. In the study, ten teacher students, chosen by theoretical and selective sampling, were interviewed on two occasions to capture qualitatively different ways in which the function of the ecosystem could be experienced. To explore this, two problem solving situations were arranged. Using a systems approach the functional aspects of the ecosystem were explored, with photosynthesis, recycling, and energy as units of analysis. The results are four categories of descriptions identified in relation to photosynthesis. The results indicate that the idea of transformation is crucial to more complex ways of understanding photosynthesis. This idea divides the categories into a consumptional and a transformational group. The categories are also found to be hierarchical in terms of inclusion of specific, critical aspects forming more and more complex ways of thinking.

  • 253.
    Carlsson, Britta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Ecological understanding 2: transformation - a key to ecological understanding2002Inngår i: International Journal of Science Education, ISSN 0950-0693, E-ISSN 1464-5289, Vol. 24, nr 7, s. 701-715Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article (the second of two) describes the structure and general features of the phenomenon ecological understanding. Qualitatively different ways of experiencing cycling of matter and flow of energy in the context of ecosystems are presented. In all, five different categories are identified in each of these issues. It is concluded that the idea of transformation is a key to development of ecological understanding. The structure of ecological understanding was also found to be hierarchical in terms of inclusion of critical aspects in more complex ways of thinking. The identified categories and their critical aspects indicate fruitful paths for learning and crucial dimensions to open up in teaching. Thus, the results concern teachers' professional object, i.e., an emphasis on what to achieve in teaching and learning. The results can also be used as contents of teaching, tools for planning and for diagnostic and assessment purposes.

  • 254. Carlsson, Britta
    Ecological understanding: a space of variation1999Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis aims at increasing the knowledge of ecological understanding. For this purpose a phenomenographic approach, founded on the theory of variation, is adopted. As a means of expanding the outcome space, a Vygotskian approach to learning is also applied. In line with this, the respondents´ thinking has been deliberately challenged by interventions. these changes of views, and the situations in which they occured are described on both a collective and an induvidual level of awareness. Ten teacher students, chosen by theoretical sampling, has been interviewed on three occasions. The aim of the first interview was to reveal the respondents´ experiences of their relationship to nature. In doing this, photos, taken by respondents, served as concrete, shared objects of attention. In the second and third interview scientific, rather than experential aspects were focused on. To explore ways of understanding the function of the ecosystem two problem solving situations were arranged. Using a systems approach the functional aspects of the ecosystem have been explored, with photosynthesis, recycling and energy as units of analysis. In the third interview also an explanatory text was used as a research tool. The results indicate that the idea of transformation is crucial to a development of ecological understanding. This idea divides the categories into a consumptional and a transformational group. The structure of ecological understanding was also found to be hierarchical in terms of inclusion of critical aspects in more complex ways of thinking. For example, in the most complex form of thinking, a time frame was included. The investigation has shown that the relationship to nature could be described in two qualitatively different ways, Self in nature, and Self and nature. In the former, the respondent sees him- or herself as an integrated, mutually dependent part of nature, while in the latter, humans were separated from nature. No obvious coupling seems to exist between ways of relating to nature and ways of understanding the ecosystem’s function. The identified categories and their critical aspects indicate fruitful paths for learning and crucial dimensions to open up in teaching. Thus, the results concern teachers´ professional object, i.e., an emphasis on what to achieve in teaching and learning.

  • 255. Carlsson, Britta
    Jag vill vara kol!: ett fotosyntetiskt dramaspel2002Inngår i: Miljödidaktiska texter, Malmö: Malmö högskola , 2002, s. 10-27Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 256. Carlsson, Britta
    Variationsteori och naturvetenskapligt lärande2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver ett i modern tid nytt teoretiskt perspektiv på lärande, variationsteori. Teorin har sin grund i en fenomenografisk forskningstradition och dess syfte är att förklara hur lärande sker i termer av tre centrala begrepp: urskiljning, variation och samtidighet. I ett försök att ytterligare öka teorins tillämpbarhet och förklaringsvärde fogas, genom denna rapport, ännu ett begrepp till de ursprungliga tre, skillnad. I rapportens senare del exemplifieras och tillämpas variationsteorin på en empirisk klassrumsstudie där relationen lärarens undervisning och elevernas lärande sätts i fokus. Studien genomfördes i en "vanlig" medelstor klass, år 6, där läraren har ett väl preciserat mål att uppnå med sin undervisning, nämligen att öka elevernas ekologiska förståelse. Resultatet pekar på vikten av ökad kunskap om lärandeobjektets struktur, det vill säga vad lärandet syftar till att uppnå.

  • 257.
    Christophersen, Catharina
    et al.
    Bergen University College, Grieg Academy.
    Thorgersen, Cecilia Ferm
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    “I think the arts are as prominent as any subject”: A study of arts education in two Scandinavian schools2015Inngår i: InFormation: Nordic Journal of Art and Research, ISSN 1893-2479, E-ISSN 1893-2479, Vol. 4, nr 1, s. 3-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The arts seem to be under pressure in many educational systems, which is demonstrated by a general lack of recognition of aesthetic experience and learning, a lack of emphasis on the arts in education, and often also a lack of fully competent teachers. Despite the challenging situation facing the arts in schools in general, there are exceptions. Some schools do choose to focus on the arts. This article presents a ethnographic double case study that explored arts education practices in two such Scandinavian schools. The purpose was to systematically examine how education in the arts subjects was carried out in the schools, and how the actors perceived, articulated and legitimated the educational practices in the arts subjects. The results show that the educational leadership in the schools were of great importance. Further, the arts are integrated as a natural part of everyday school life, and both schools have taken a holistic approach to education, in which the arts are perceived to involve and contribute to learning in the broadest sense, as well as to the pupils’ social and personal growth. Also, the results show that arts education practices were carried out in a creative, but challenging tension between frames and freedom

  • 258.
    Danell, Mats
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    På tal om elevinflytande: hur skolans praktik formas i pedagogers samtal2006Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Educational research shows that it is problematic to implement the curriculum's intentions in the practice of schools. Within this problem area I have studied how the curriculum's intentions about student influence are shaped by pedagogues. The results of my licentiate report showed that the circumstances of the work governed the way in which the pedagogues came to shape the students' influence. The present thesis presents a deeper study of this area in order to describe and understand how student influence is shaped in schools. The aim of the thesis is thus to describe and provide an understanding of how student influence is constructed in staff conversations taking place in working teams of pedagogues. In the study I have followed a team working within the framework of a renewed development strategy. The purpose of the altered strategy has been to increase the pedagogues' influence and participation in school development. In the study I have observed five staff conversations in which the pedagogues of the working team discussed the school's work with student influence. The conversations were tape-recorded and then transcribed. The texts were analysed in order to study how the student influence was shaped through staff conversations. As a point of departure for explaining the object of study I have used a theoretical frame of reference starting out from sociology of knowledge (Berger & Luckmann, 1967), social constructionism with links to Mikhail Bakhtin, Jürgen Habermas and Ludwig Wittgenstein. The methodological implementation has been inspired by ethnomethodology and critical discourse analysis. The results show that the working team did not contribute to any great extent to realising the curriculum's intentions about student influence. On the other hand, it was evident that the pedagogues used different strategies in the staff conversations. Through these strategies they guarded their control of their individual scope of action for modifying how and by what means student influence should be implemented. The strategies used appeared as three main lines with specific patterns. These lines and patterns are accounted for in the study with the aid of a number of empirical concepts. In the first main line, called conceptual shifting, there appeared patterns of conceptual neutralisation, practical loading and conceptual change. In the second main line, called attention shifting, there appeared patterns termed situation adapted management, selective attention and goal shifting. In the third main line, called problem shifting, there were patterns termed circumstantial explanations and excuses. The study thus show that through the staff conversation the pedagogues have created a "free space" in which they construct student influence by taking as their starting-point the intentions that they conceive of as possible to realise. They have developed a battery of strategies in order to be able to handle their own practice. The strategies may be understood as an effect of the pedagogues being forced to handle the paradoxes that have arisen in the field of tension between a desired and a possible school. The results indicate a need for further research in order to reach a deeper understanding of how pedagogical activities develop at the micro level, such as in all the meetings and conversations that pedagogues take part in.

  • 259.
    Danell, Mats
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Vad händer i skolans hus?: hur lärare uppfattar och formar elevers inflytande2003Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Forskning och erfarenheter från skolutveckling har visat på svårigheter att i praxis omsätta samhällets intentioner med skolan. Avsikten är att bidra med en ökad förståelse för lärarna som aktör i detta. Övergripande syfte utgörs av två huvudsakliga delar. I en första del för att beskriva hur lärare i praxis konstruerar samhällets intentioner. Denna del avgränsas till hur lärare uppfattar, handlar och erfar arbetet med elevinflytande. I en andra del, har syftet varit att tolka lärarnas beskrivningar, huvudsakligen mot bakgrund av en socialkonstruktivistisk teoribildning. Tolv lärare, från förskola till gymnasium har intervjuats. Insamling och bearbetning av data har gjorts med kvalitativa metoder inspirerad av en fenomenografisk arbetsgång. En processanalytisk modell har utgjort ett stöd för studiens design. Resultaten visade att det i processen för att konstruera elevinflytande råder en obalans mellan lärarnas intentioner och handlingar och en balans mellan handlingar och erfarenheter. Lärarna har reducerat samhällets intentioner med elevinflytande när de omsatts till handling. Rådande omständigheter i arbetet blev styrande för vilka intentioner som uppfattades möjliga att realisera. Lärarna använde arbetsformer och samråd som redskap för att kontrollera och legitimera det inflytande eleverna tilldelats. Elevernas reaktioner framstod som viktiga erfarenheter och ledde till metodiska och organisatoriska överväganden. Ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kunde lärarnas agerande i huvudsak ses som en strävan att upprätthålla sin status genom att legitimera och kontrollera den rådande institutionella ordningen. Lärarnas kunskapsförråd, om rådande omständigheter i den vardagliga verkligheten, har trängt undan intentioner med elevinflytande och styrt vad av samhällets intentioner de kunde, förstod eller ville genomföra.

  • 260.
    Drugge, Christina
    Luleå tekniska universitet.
    Omsorgsinriktat lärande: en studie om lärande i hemtjänsten2003Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Studien är utförd i två norrlandskommuner i 6 olika hemtjänstgrupper. Syftet med studien har varit studera lärandets förutsättningar och villkor i hemtjänsten. Metoden som använts är en etnografisk fallstudie. Vad jag försökt visa i denna studie är att kunksap är en social process som förutsätter dialg, reflektion, småprat och berättande. De arbetslag som hade dialogiska ledare, en god sammanhållning och en inbyggd flexibilitet var också de arbetsgrupper som intog ett lärande förhållningssätt. Hemtjänstorganisationen domineras av en institutionalierad informalitet , en frizon som skapas av personalen själva. Genom den institutionaliserade informaliteten skapas möjligheter för ett lärande förhållningssätt där flexibilitet, fantasi och omdömesförmåga kan utvecklas.

  • 261.
    Edlund, Sandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    "Varför måste jag göra det här?": En sociokulturell studie av sångelevers känsla av sammanhang (KASAM) och dess effekt på välmående, motivation och självreglering2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie var syftet att synliggöra effekten av känsla av sammanhang (KASAM) på sångelevers välmående, motivation och självreglering. För att ta reda på detta har frågor ställts berörande kriterier som behöver uppfyllas för att känsla av sammanhang ska infinna sig. Även frågor om vilka verktyg och strategier studiens deltagare har för att hantera inre och yttre stimuli har berörts. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där kulturen och erbjudna verktyg är av yttersta vikt för en individs utveckling, har fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i 16-17-års åldern som läser instrumentet sång på gymnasiets estetiska program.

    Resultatet visar att informanterna beskriver sig själva utifrån hur de lever upp till skolans förväntningar på dem. Deltagarna i studien upplever större KASAM i musikämnena, framförallt i sångundervisningen, än i övriga ämnen där flera av deltagarna uttrycker att de inte vet varför många av skoluppgifterna ska göras. Flera av deltagarna ignorerar negativ stress och gör vad skolan förväntar sig av dem för att inte riskera ett lägre betyg eller ännu värre konsekvenser. Trots detta vågar de sällan uttrycka sin stress för, eller ifrågasätta, sina lärare, utan tänker att de behöver arbeta hårdare för att leva upp till skolans förväntningar. Flera av informanterna identifierar sig till stor del med prestationer, med en bra sångröst och med höga betyg. Det framkommer även att deltagarna i låg utsträckning har medvetna och konstruktiva strategier för att hantera inre och yttre stimuli eller stressorer. I Diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till teoretisk bakgrund och tidigare forskning. Även metodval, reliabilitet och validitet samt förslag till fortsatt forskning berörs. 

  • 262.
    Ek, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Lava, Lego, Lasersvärd: En fallstudie om barns samarbete i digitala spel på förskolan2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tillämpningen av information- och kommunikationsteknik i förskoleverksamheten är idag vanligt förekommande, inte minst genom datoranvändning. En del av just datoranvändning på förskolan är barnens bruk av olika slag digitala spel. Av intresse för detta utformades denna kvalitativa fallstudie med avsikt att undersöka vad som framträder i barnens samspel vid den gemensamma förskoledatorn samt vilken betydelse detta kan ha för den pedagogiska verksamheten. Studien genomfördes genom deltagande observationer och interaktionsanalyser av videoinspelningar. Resultatet av denna fallstudie visade att, genom en medvetet konstruerad interaktiv datormiljö för flera användare, underlättas ett socialt samspel mellan barnen när de använder datorn. En aktivt deltagande pedagog med kunskap och kompetens kring IKT kan tillföra nya sätt att arbeta med datorn och digitala spel genom att stötta och uppmuntra barnen till att samarbeta för att lösa problem eller lära varandra spelens funktioner.  Det finns således goda möjligheter att tillföra mening i spelande och datoranvändning på förskolan. Genom att arbeta med datorprogrammen utifrån kamratskapande aktiviteter såsom samarbete, problemlösning, låta barnen lära varandra och knyta digitala spelen till temainriktat arbetssätt utanför datorn kan digitala spel och IKT vävas in i läroplanens mål för verksamheten. Genomförandet av denna fallstudie har gett mig insikt de utmaningar som arbete med IKT i förskolan kan innebära. Det krävs att som pedagog se möjligheter för otaliga hinder som kan dyka upp, inte minst när tekniken strular just innan planerade aktiviteter. Utöver alla dessa nya erfarenheter så har det varit otroligt intressant, givande och framförallt roligt att jobba med barngruppen i denna fallstudie, från början till slut. Jag hoppas att barnen lärde sig lika mycket som jag gjorde under dessa veckor som gav mig många nya insikter för min blivande yrkesroll som förskollärare. 

  • 263.
    Ekberg, Niclas
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    De funkar grymt bra möblerna ;): Uppföljning av ett mobilt lärandeprojekt i gymnasieskolan2013Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2011, a mobile learning project, mLearning, was initiated among students and staff in two upper secondary school classes in northern Sweden. The project's objectives were to help students and staff coordinate their planning, communicate and exchange information, support students' digital competence development, find new ways of expression and create better opportunities for students to learn and for teachers to teach. The purpose of the report was to help create knowledge about how smartphones are used within the framework of a school-related project at the upper secondary school level, and to understand what the project phone and its use means to students and teachers. The report also tried to evaluate the extent to which the mobile learning project met its objectives. The investigation was mainly based on an individual web survey consisting of both quantifiable and open questions. The supporting data also consisted of group interviews with participants and the participants' individual monthly reports regarding their phone use. The hermeneutical processing of the data resulted in three themes. The first theme, "The easy management of information", was derived from the experiences of the ease and speed with which the ever-present mobile phone enables information searches and fact checks. The second theme, "The strengthened communication", primarily focused on strengthened communication but, to some extent, also focused on strengthened relationships, both between teachers and students and between students themselves. The third theme, "The far from obvious meaning of the project mobile", focused on the widely experienced feeling of independence in relation to the technology and the opportunity to personally shape the use of technology. Here, tendencies for marginalisation and a lack of influence regarding the technology and its use were also noted. The results showed that the mobile learning project met its objectives when it came to helping students and staff coordinate their planning, communicate and exchange information. The results for the other objectives were far less clear-cut. The report emphasised that the students experienced an increased sense of security, participation and control which reflected the students experiences of being able to use the project phone whenever, wherever and however they wished. The project phone was, from this perspective, found to have contributed to a beneficial learning situation. While the teachers had a relatively easy time utilising the communicative potential in their contact with students and colleagues, its importance for teaching was not as clear. The report emphasised the value of approaching the issue of mobile phone technology use in schools and its importance for schools from a negotiation and interpretation perspective. In addition to a useful dialogue regarding learning and knowledge objectives, the perspective enables greater participation and a use of technology that allows for individual learning experiences among students. In the search for technology's added value, schools and the education system are recommended to base their approach on general and simple themes, such as the smartphones' basic configuration and standard applications. To the extent that the phone is allowed to become more than a miniature laptop computer, it could become a valuable complement to other technology used in schools. In this way, smartphones can contribute to the efforts to provide students with better opportunities to personally create and show, own and manage. Keywords: mobile learning, smartphone, mobility, context, education technology, teaching, upper secondary school

  • 264.
    Ekberg, Niclas
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Identiteten, medierna och den grundlösa tillvaron2012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I de sociala medierna kan alla bli uttolkare av sin samtid. Användarna tillför personlig kunskap och skapar nya roller. Men vem har egentligen makten över identiteten? Är det individen, den anonyma publiken eller de vinsthungriga nätverksajterna?

  • 265.
    Ekberg, Niclas
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lärares möten med sociala medier: applikationer i behov av explikationer2012Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this dissertation has been set against the background of both existing research and teachers’ perceptions and experiences with the aim to clarify and better understand what constitutes the teacher’s encounter with social media in teaching. The theoretical starting point in hermeneutical phenomenology in accordance with Heidegger, Gadamer and Ricœur has brought with it not merely the resolve to describe the encounter’s context of meaning, but also the forward-looking striving to point out its possibilities. The study, motivated in particular by the new Swedish IT policy declaration and the new steering documents for compulsory and upper secondary schools, is based on two questions at issue: what perspective towards the encounter between social media and education can be detected in existing research? How does the teacher perceive the use of social media in education? To answer the questions, two sub-studies have been carried out. One comprises a survey of the literature, in which above all international scientific publications with relevance to the use of social media in education have been analysed. This has formed the context for the second part of the study, which comprises individual in-depth interviews with eight teachers working in compulsory schools and upper secondary schools respectively. The results of the study show that the encounter with social media brings both opportunities and challenges. The results therefore to some extent support expectations of the potential of social media in education, such as the encouragement of group processes, pupils’ increased commitment in and influence over the choice of methods, and the forms of presentation and multimodal expression and creativity. The results indicate at the same time apprehension over the user’s exposure that transparency brings, the difficulty of breaching the dominance of the written word, the challenges of the temporal and spatial limits and the changeability and complexity of the sometimes impenetrable technology. The results also indicate undue expectations and an unfortunate approach as characteristics of the teacher’s encounter with the new technology. One example of such an unfortunate approach is the clichéd picture of two separate and homogeneous user groups, i.e. a young generation of expressive super-users and an older generation of digitally impotent immigrants, which creates problems for the teachers’ relationship towards technology use in school. Another is the perception that technology in itself leads to a desired approach and activities, in particular interactivity between pupils. Yet another is the perception that technology in itself leads to a desired approach and activities, in particular interactivity between pupils. Social media should thus be seen as a technology that is as yet incompletely negotiated, a technology to some extent subject to conflicting interests of teachers and pupils, and at the same time – with regard to content and structure, educational goals and self-representation – as an arena for negotiation. This perspective offers an understanding of its meaning in a context of teaching and learning activities, and brings an explanation for the challenges that its use brings. A negotiational perspective of that type underlines the importance of educational aims and teacher strategies. There is in the dissertation a discussion of the possibility to broaden the allocation of responsibilities and roles by not perceiving the teacher as the self evident hub around which the use of the technology is centred. The pupil can instead be permitted to form the starting point for the use and ownership of the technology. The dissertation pays particular attention to empowerment of both the teacher and the pupil to design and redesign personal Web and learning environments, as well as the value of conquering an arena of opportunities for richer, multimodal representations – to express more than that which can be captured through the written word. Social media can in addition be utilised as being-with and as interpretable text. The new technology means not only that we can relatively easy, compared to the last generation’s Web technology, illustrate our own actions, experiences, reflections and opinions: we are in addition surrounded by an increasingly intense stream of other people's expressions and activities. These activities can be interpreted as texts having something meaningful to say about the world, the other person, and myself

  • 266.
    Ekberg, Niclas
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Teachers experiencing social media: Blurred demarcation lines and new relations of power in the classroom?2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With the emerging social media many predict a paradigmatical shift in epistemology and a dawning of a new era for education that comprises the democratization of knowledge, distribution of power and co-creative users. The educational stage is thus set for the rise of a more influential, creative and collaborative learner – and the demise of the former sage on the stage: the omniscient and mediating teacher. My study takes the phenomenologically rooted critical hermeneutics as point of departure that challenges the given-for-grantedness and advocates openness and perspectivism. Furthermore this paper draws upon the idea of learning as socially situated, related to action and including multimodal dimensions.The purpose of my study is to describe, analyze and explicate the teachers’ experiences of their meeting with social media in the educational settings. The eight teachers are working in the northern part of Sweden, mainly in secondary and upper secondary schools. The empiric data was gathered in 2009 through open and thorough interviews. At the symposium I intend to share and discuss some of my findings, focusing how the use of social media in education tends to confront the teacher with blurred demarcation lines between education and their students’ personal lives. I will also share my findings of a changed notion of text and its structure and, furthermore, the mixed experiences amongst teachers in using social media for pedagogical purposes.

  • 267.
    Ekberg, Niclas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Studenters erfarenheter av att använda mobil teknik och öppna webbresurser i en distansbaserad masterutbildning2014Inngår i: NU 2014: Umeå 8-10 oktober : abstracts, Umeå: Umeå universitet. Pedagogiska institutionen , 2014, s. 22-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 268.
    Ekberg, Niclas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lind, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Slutrapport: Pekplattan som resurs: ett pedagogiskt verktyg för lärare och lärande2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet ”Pekplattan som resurs – ett pedagogiskt verktyg för lärare och lärande”, har bedrivits mellan VT2014 och HT2015 och inbegripit 42 studenter, i slutet av sin utbildning, samt nio lärare. Satsningen har ingått som del av Luleå tekniska universitets pedagogiska utvecklingsarbete, med medel från universitets utvecklingsfond. Projektet, syftande till att utforska pekplattans pedagogiska möjligheter och utveckla metoder som berikar undervisningen och lärandet, initierades under VT2014 bland lärarna för att under läsåret 2014/2015 också inbegripa studenterna. Det har innefattat inköp och utdelning av pekplattor och applikationer till lärare och studenter, fortbildningsinsatser för lärarna, egenproduktion av utbildnings- och instruktionsmaterial för projektdeltagarna, teknikinvesteringar i lektionssalar samt organiserade kollegiala erfarenhetsutbyten. Under projektets gång har data insamlats från deltagarna genom återkommande enkäter, bestående av både öppna och slutna svarsalternativ, samt genom dokumenterade kollegiala samtal. Den första resultatanalysen utmynnade i tre teman, vilka karaktäriserar vilka betydelser teknikanvändningen har kommit att få för projektdeltagarna. Dessa tre teman är Personal Learning Environment (PLE), undervisningens och lärandets gestaltning samt professionalisering.

  • 269.
    Ekberg, Niclas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lind, Per
    Bergdahl, Ulla-Britt
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Edström, Kattis
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Grape, Monica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lindmark, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lidström-Öhman, Gunnel
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Projekt: Pekplattan som resurs – ett pedagogiskt verktyg för lärare och lärande2014Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Projektet syftar till att utforska pekplattans pedagogiska möjligheter och utveckla metoder som berikar undervisningen och lärandet. Vi avser använda pekplattan för kommunikation och interaktion, för pedagogiska framställningar, som organisatoriskt stöd för studenten i dennes studier och som del i lärarens dagliga administrativa arbete. Vi ämnar även utveckla metoder för att bättre tillvarata lärandets multimodala aspekter, dvs. att med utgångspunkt i olika kombinationer av bild, film, ljud och skriven text finna nya vägar till kunskapsrepresentation och reflektion. Projektet bidrar således till en flexiblare lärmiljö, högre kvalitet i undervisningen samt till studentens engagemang och självständighet att själv göra, äga och visa. Utvecklingsprojektet fokuserar förskollärarprogrammets lärare och studenter, med dess profilering mot naturvetenskap och teknik, och i förlängningen studentens professionalitet i yrkesrollen. Resultaten blir dock högst relevanta för lärare och studenter på LTU:s övriga utbildningar. Resultatspridning sker genom projektrapport, anordnande av öppna seminarier och i våra pedagogiska nätverk inom och utom universitetet. Projektet beviljades medel av dels IT-beredningen, LTU, december 2013, uppgående till 200TKr och dels Pedagogisk utvecklingsfond, Luleå tekniska universitet, maj 2014 (omgång 3) uppgående till 440TKr

  • 270.
    Ekberg, Niclas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Schwieler, Elias
    Stockholms Universitet.
    Evolving Bildung and the Question Concerning Technology2018Inngår i: Centres and Peripheries: Communication, Research, Translation: Streaming media and meaning making: issues of (sounding) arts, technology, democracy, education  and communication – Spotify as a case, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Session Title:    Streaming media and meaning making: issues of (sounding) arts, technology, democracy, education  and communication – Spotify as a case

    Session Type: Parallel Session

    Track: Digital Culture and Communication

    Presentation Number: PN 175

    Abstract Title

    Evolving Bildung and the Question Concerning Technology

    N. Ekberg1, E. Schwieler2.

    1 Luleå University of Technology, Department of Arts- Communication and Education, Luleå, Sweden.

    2 Stockholm University, Department of Education, Stockholm, Sweden.

    This presentation explores the intersection of art, technology, and  Bildung, especially as they relate to streaming media. We begin by referring to the second part of Identity and Difference, “The Onto-Theo-logical Constitution of Metaphysics”, in which Heidegger broaches the question of technology in relation to what he terms the “step back” out of metaphysical thinking. Thus, in our reading of Heidegger’s text, we pursue what consequences the view of technology and the “step back” has for the idea of Bildung, that is, the dismissal of the socio-constructive paradigm, the metaphysics of the “will to power”, where man both impose himself onto and deprive the world of its meanings. Instead we include the development of what Heidegger calls “thinking,” which is more than a purely rational and mental act, and rather involves emotions, the body, ethical considerations as well as what could be called relationality. Aside from ‘thinking’, in its mediative sense and social significance [mit-denken/mit-sein], we set out to elaborate on ‘saying’, that is, the conjoinment of thinking and art [technê] as a way of bringing the human being and the being of things out into the open. These dimensions of Bildung are essential parts in what we proposE to name an “evolving Bildung.” The term ‘evolving’ signifies Bildung as an open and ongoing formation process as well as a predisposition to the mystery of the meaning of technology. Bildung hereby implies a movement towards a state of mind and a place where the question concerning what it means to re-habilitate humanity, technological and Being itself ceaselessly is lived and pondered [fortgewähren]. We also set out to address the critical voices that question the phenomenological concept of Bildung as being too vague, lacking direction, being indifferent to ethics, and trapped in an ego-logical way of thinking. To us, Bildung operates within the possibilities of the human being as Dasein [Möglichsein/Seinkönnen], but cannot be anything. Rather, the process of Bildung can be seen as bound to, supported, and inhabited by, particular people, places, and traditions. To counter the calculative mindset, we focus on how Heidegger’s thinking concerning technology can inform our proposed notion of an “evolving Bildung.” Evolving Bildung, we claim, is intimately related to what Richard Capobianco, in Heidegger’s Way of Being, calls “the temporal-spatial unfolding” of beings and things. In line with Capobianco’s argument, we suggest that it is this view of Being, as temporal-spatial unfolding  (what  could  perhaps  be  called  streaming), and toward the contemplative  releasement  (Gelassenheit) around which our notion of evolving Bildung is developed. Evolving Bildung is thus to be seen as a movement of thinking aiming to come close to that which is yet unthought, which is also, we suggest, how we must approach streaming media as a form of technology and art.

  • 271.
    Ekberg, Niclas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Westman, Susanne
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Grape, Monica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Högström, Per
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Edström, Kattis
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Lundmark, Elisabeth
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Pekplattan och lärarutbildningen: om studenters och pekplattors intra-agerande2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta paper är att presentera och diskutera erfarenheterna av att introducera och använda pekplattan som pedagogisk resurs för studenter och lärare i en förskollärarutbildning. Fokus fästs på att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv och en rhizomatisk syn på lärandet förstå och diskutera tekniksatsningarna i utbildningen som samtillblivelser av lärarstudenter och pekplattor. Projektet ”Pekplattan som resurs – ett pedagogiskt verktyg för lärare och lärande”, har bedrivits mellan VT2014 och HT2015 och inbegripit 42 studenter, i slutet av sin utbildning, samt nio lärare. Satsningen har ingått som del av Luleå tekniska universitets pedagogiska utvecklingsarbete, med medel från universitets utvecklingsfond. Projektet, syftande till att utforska pekplattans pedagogiska möjligheter och utveckla metoder som berikar undervisningen och lärandet, initierades under VT2014 bland lärarna för att under läsåret 2014/2015 också inbegripa studenterna. Det har innefattat inköp och utdelning av pekplattor och applikationer till lärare och studenter, fortbildningsinsatser för lärarna, egenproduktion av utbildnings- och instruktionsmaterial för projektdeltagarna, teknikinvesteringar i lektionssalar samt organiserade kollegiala erfarenhetsutbyten. Under projektets gång har data insamlats från deltagarna genom återkommande enkäter, bestående av både öppna och slutna svarsalternativ, samt genom dokumenterade kollegiala samtal. Den första resultatanalysen utmynnade i tre teman, vilka karaktäriserar vilka betydelser teknikanvändningen har kommit att få för projektdeltagarna. Dessa tre teman är Personal Learning Environment (PLE), undervisningens och lärandets gestaltning samt professionalisering. Studenterna framhåller hur den mobila tekniken bidragit till en mer personifierad studiemiljö och studiesituation. Den ständiga tillgången till och möjligheten att själv arrangera läromaterialet visade sig inte bara betydelsefull för studenternas upplevelse av tekniken som ett organisatoriskt stöd för studierna. Teknikanvändningen har även kommit att främja studenternas självständighet vad gäller produktion och presentation i utbildningen och har vidare bidragit till deras upplevelser av ett ökat engagemang och en ökad självkänsla. Projektets fokus på lärandets multimodala aspekter har inneburit nya vägar till kunskapsrepresentation och reflektion. Genom att nyttja flera olika uttrycksformer och själva figurera i olika produktioner och representationer har studenterna upplevt ett rikare lärande och en större glädje och kreativitet i studierna. Projektet har därtill visat sig ha betydelse för studenternas professionalisering då det bidragit till en högre beredskap att använda de tekniska resurserna samt givit ett större mod att både möta och ta en egen plats i förskoleverksamheten. Den inledande resultatuppföljningen gav oss som forskarlag, tillika projektdeltagande lärare, en del svar på våra frågor om pekplatteanvändningens betydelse för såväl undervisningens villkor som studenternas lärande och professionalisering, men väckte i sin tur även nya: Vad innebär lärarstudentens möte med den mobila tekniken för lärandets villkor, vägar och uttryck? Till vem blir studenten och till vad blir pekplattan i det inom utbildningen arrangerade mötet mellan människa-teknik? Hur kan lärarstudenters och pekplattans intra-agerande förstås? Med utgångspunkt frågorna genomfördes en fördjupad studie bland de projektdeltagande studenterna. Vårt datamaterial består i sju videodokumenterade gruppsamtalsessioner under vilka studenterna behandlar och diskuterar fyra givna frågeställningar av öppen karaktär. Vi avser att under presentationen både redogöra för resultaten av vår studie och diskutera det posthumanistiska perspektivets möjligheter till förståelse av studenters möte med och relationer till den mobila informations- och kommunikationstekniken.

  • 272.
    Eklund, Monica
    Luleå tekniska universitet.
    Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början2003Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I avhandlingen studeras interkulturellt lärande dels utifrån statens intentioner avseende den formella socialisationens mål och innehåll, dels utifrån lärandet hos eleverna, det vill säga som realitet. Det övergripande målet var att analysera om den offentliga socialisationen inom grundskolan ger barn och ungdomar redskap att hantera kulturell mångfald. Det interkulturella lärandet studeras inom ramen för två delstudier, en som utifrån ett samhällsvetenskapligt/läroplansteoretiskt perspektiv fokuserar statens intentioner och en som utifrån ett socialisationsteoretiskt perspektiv fokuserar det uppfattade och upplevda interkulturella lärandet hos och mellan elever i skolår nio. I dokumentstudien analyseras förutsättningarna för interkulturellt lärande i dokument från början av 1960-talet till slutet av 1990-talet. Tidsperioden är indelad i tre faser: initierings-, utvärderings- och omformuleringsfasen. I elevstudien analyseras de interkulturella socialisationsprocesserna utifrån intervjuer med elever i skolår 9. Av dokumentstudien framkommer det att i de tidigaste formella läroplanerna under initieringsfasen är ingen mångkulturalitet synlig. Perspektivet är internationellt snarare än interkulturellt. Fram till hemspråksreformen 1977 ses undervisning i modersmålet och i svenska som stödundervisning. Ett embryo till interkulturellt synsätt finns i läroplanssupplement från mitten av 1970-talet. Förespråkade arbetssätt främjar inte interkulturellt lärande. Under utvärderingsfasen är mångkulturaliteten ett faktum, men elever med annan bakgrund än etniskt svensk ses som representanter för andra kulturer. Sverige. Skolan skall aktivt tillvarata alla elevers kulturarv och kommunen är skyldig att erbjuda hemspråksundervisning. Att lära sig svenska börjar ses som en skyldighet. Tvåspråkighet lyfts fram som ett mål i läroplanen. Förespråkade arbetssätt ger förutsättningar för interkulturellt lärande. Efter riksdagsbeslutet om interkulturellt synsätt i all undervisning framkommer detta perspektiv tydligare i olika kommentarmaterial, men Lgr 80 ändras inte. Mångkulturaliteten är ett faktum under omformuleringsfasen, men omnämns nu som mångfald. Perioden präglas av genomgripande förändringar, vilket bl.a. ledde fram till en ny typ av läroplaner där endast målen kommer till uttryck och inga specifika arbetssätt föreskrivs. Det interkulturella synsättet kommer främst till uttryck i läroplanens ”värdegrund” och i strävansmål som inte ligger till grund för betygssättning. Tvåspråkighet är inte längre ett mål inskrivet i läroplanen och för flertalet elever med annat modersmål än svenska inskränks rätten till modersmålsundervisning. Svenska som andraspråk blir under perioden ett eget ämne som ger full behörighet för vidare studier. Detta kan ses som ett erkännande av de svårigheter som det innebär att lära sig ett andraspråk. De tidigaste målen för undervisning av elever med annan språklig eller kulturell bakgrund formulerades inom ramen för invandrarpolitiken. Ungefär samtidigt formulerades målen för grundskolereformen. Grundskolan som utmärktes av sitt mål om att vara en skola för alla – en mötesplats för alla barn och ungdomar oavsett bakgrund, hade föga till övers för att betona dessa barn och ungdomars språkliga eller kulturella bakgrund och göra den till något som särskilde elever. Invandrarpolitikens propåer under initierings- och utvärderingsfasen, om att möjliggöra kulturbevarande avseende invandrar- och minoritetselevers språk och kultur blev därför en anomali inom den svenska grundskolan. Det gick att bevara målet om en skola för alla, oberoende av bakgrund, men endast genom att låta den undervisning som tog fasta på annan kultur och annat språk utgöra en separerad undervisning. Under omformuleringsfasen är det inte integrationspolitiken som är överordnad utbildningspolitiken. Snarare är det målstyrningen som är överordnad såväl integrations- som utbildningspolitik. Även mångfald som paraplybeteckning blir överordnad inom båda politikområdena. Utifrån resultaten av elevstudien går det inte att verifiera tesen att värdegemenskap med den formella socialisationens interkulturella mål också innebär interkulturellt lärande hos eleverna. Tänkbara förklaringar till detta resultat är att socialisationsinnehållet är skilt från det tillämpade arbetssättet, en segregerande majoritetsläroplan, linjärt snarare än cirkulärt tänkande samt majoritetskulturella ramfaktorer och statens övergripande politik. Då dokumenten/intentionerna och empirin/realiteten studeras tillsammans framkommer diskrepans mellan intentionerna i den övergripande politiken och målen i läroplansdokumenten och inte minst i realiteten så som den kommer till uttryck i den av eleverna upplevda läroplanen. Eventuella orsaker till denna diskrepans är t.ex. att mål som formuleras på de högre läroplansnivåerna sällan följs av motsvarande resurser (ekonomiska, personella, intentionella) på de läroplansnivåer där målen skall implementeras. Inte heller prioriteras denna verksamhet, vilket även innebär att det är lätt att sortera bort det interkulturella innehållet. Vidare har man så att säga ”talat med kluven tunga”. Å ena sidan har man inom den övergripande politiken intentionellt gett uttryck för en sak, å andra sidan har man med andra beslut gett andra signaler. Ett exempel är att man i retoriken betonat vikten av modersmålsundervisning men i praktiken har man vare sig prioriterat utbildning av modersmålslärare eller gett denna yrkesgrupp med andra lärare likvärdiga arbetsvillkor. Inte heller har andra modersmål än svenska haft en självskriven plats inom skolans undervisning, utan istället har modersmålsundervisningen för elever med annat modersmål än svenska ständigt ifrågasatts. En slutsats är att det är rimligt att ställa frågan om det är möjligt att förena riksdagsbeslutet om interkulturellt synsätt i undervisningen med målstyrning och lokal läroplansuttolkning, det vill säga om målet kan skiljas från vägen dit. Den fortsatta forskningen bör inriktas mot den operationaliserade läroplansnivån, det vill säga, vad som faktiskt sker i skolans undervisning och övriga verksamhet. Nyckelgrupper här är lärare och skolledare.

  • 273.
    Englund, Erik
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Framåtsyftande retorikundervisning?: En analys av lärares utsagor om undervisnings-/återkopplingsmetoder och didaktisk forskningslitteratur2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this survey is to analyse how systematic feed-forward is described in national and international assessment research, and relate it to swedish teachers descripton of their use of systematic feed forward in their daily work to help students reach the learning-goals in oral presentation in Swedish 2. The methods of this survey are a combination of semi-structured interviews, and a literature study, and the material is interpreted with phenomenography. By that, this study aims to discuss similarities and differences between the teachers declared feed forward practices and the assessment literature. The theoretical outset is a combination of systematic feed forward, and constructive alignment. Thereby this study discuss the relation between explicit learning goals, feed forward, and the students development as speakers. Furthermore this analysis presents the abilities the students procure and how their progress is monitored. One conclusion is that the teachers express an ambition to systematize their feed-forward methods but instead tend to focus on product-oriented knowledge.

  • 274.
    Engren, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Sandberg, Karl W.
    National Institute for Working Life.
    Does the use of information and communication technology improve quality of life for people with disabilities1999Inngår i: Proceedings of the 10th year anniversary of M. Sc. ergonomics: conference, Luleå, Sweden, 29-30 October 1999 / [ed] John Abeysekera; Emma-Christin Lönnroth; D. Paul T. Piamonte; Houshang Shahnavaz, Luleå: Luleå University of Technology. Department of Human Work Sciences. Division of Industrial Ergonomics , 1999, s. 293-297Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 275.
    Engvall, Sofia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Harlin, Sandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    "...Man ska ju inte vara Einstein redan vid 3 års ålder...": En studie av vårdnadshavares konstruktioner av undervisning i förskolan2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Begreppet undervisning har lyfts in allt mer i förskolans verksamhet och förtydligats i förskolans kommande läroplan som blir verksam 2019. Studien syftar till att undersöka hur vårdnadshavare konstruerar förskolans undervisningsuppdrag för att utveckla förståelse för vårdnadshavares perspektiv och deras förväntningar på verksamheten. Detta då tidigare forskning visar på att det finns en kluvenhet till undervisningsbegreppet hos flera parter i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har sex vårdnadshavare i två fokusgrupper diskuterat detta område utifrån intervjufrågor som vi kategoriserat: erfarenheter, förväntningar, utbildning och undervisning. I vårt resultat går det att utläsa att begreppet undervisning är starkt förknippat med skolans katederundervisning. Vårdnadshavarna prioriterar inte undervisning i förskolan lika högt som de värdesätter omsorg, sociala färdigheter och lärande genom lek. Däremot är alla överens om att all utveckling och lärande är positiv så länge det är på barnens nivå, vilket grupperna reflekterar om på olika sätt. Undervisningsbegreppet i förskolans kontext är inte bekant för studiens deltagare vilket gör det svårt för vårdnadshavarna att sätta ord på hur det genomförs av förskollärarna. Studiens slutsatser visar att vårdnadshavarnas förväntningar bygger på deras konstruktion av verksamheten som i sin tur grundar sig i deras erfarenheter. Vad som förmedlas genom förskollärarna är därför avgörande för hur vårdnadshavare uppfattar förskolans uppdrag då studien visar på att förskolläraren är den främsta länken till förskolans läroplan och på så vis undervisningsuppdraget.  

  • 276.
    Ericsson, Cim
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Triumf, Sofia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    "Åh, titta! Titta hur det ser ut!": Små barns interaktion med digital teknik i naturvetenskapligt utforskande2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra hur små barn interagerar med ett mikroskop-ägg i utforskandet av naturvetenskapliga fenomen. I förskolans uppdrag ingår att arbeta med natur-vetenskap och teknik i barnens vardag. Förskollärarens kompetens och deras förhållningssätt gentemot barnen är betydelsefull för att möjliggöra för små barns digitala utforskande. Tidigare forskning visar att utforskande handlar om att få pröva, undersöka och på ett lekfullt sätt ta reda på mer om något. 

     

    Det teoretiska ramverk som legat till grund för studien är social construction of technology, SCOT, vilket gett möjlighet att beskriva hur mening skapas i barns interaktion med olika tekniska artefakter. 

     

    Studien genomfördes på en medelstor förskola i Luleå kommun med tre grupper barn i två-års ålder. Data samlades in med hjälp av filminspelning och ljudupptagning vid planerade aktiviteter. Bearbetningen har sketti en abduktiv analysprocess där en växelverkan mellan att härleda materialet till teoretiska utgångspunkter och en öppenhet för nya förklaringar och upp-täckter har varit vägledande. 

     

    I resultatet framträder olika interaktionsramar som visar på vilket sätt barnen interagerar med den digitala teknologin utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar även hur mikroskop-ägget på olika sätt kan möjliggöra för små barns naturvetenskapliga utforskande. 

  • 277.
    Eriksson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Programmering i matematikundervisningen: En fenomenografisk intervjustudie utifrån ett lärarperspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att belysa lågstadielärares (årkurs 1 till 3) tolkningar av skrivelsernagällande programmering i kursplanen för matematik, med fokus på lärares definition av programmering samt dess funktion i matematikundervisningen. Studien är kvalitativ och utgår från den fenomenografiska forskningsansatsen. Därav skedde datainsamlingen via semistrukturerade intervjuer, vilka sedan transkriberades för att avslutningsvis tolkas och analyseras utifrån en fenomenografisk analysmodell. Studien baserades på tidigare forskning samt fem lärarintervjuer och utgick därav från ett lärarperspektiv. Resultaten påvisade följande slutsatser gällande fem lågstadielärares uppfattningar och erfarenheter av programmering i förhållande till matematikundervisningen. Först och främst beskrevs matematikens karaktär utifrån ett brett och mångsidigt synsätt. För det andra hade respondenterna erfarenhet av att använda visuella programmeringsspråk så som Scratch, samt fysiska robotar som till exempel Blue-Bots och Dash och Dot. Programmering definierades som ett processarbete utifrån ett problemlösnings, kommunikativt- eller analytiskt perspektiv. Vidare ansåg respondenterna att följande matematiska förmågor stöds: problemlösnings-, kommunikations-, resonemangs- och räkneförmågan, vilka relaterades till begrepp och tillvägagångssätt inom datalogiskt tänkande.Införandet av programmering i läroplanen motiverades utifrån rådande och kommande samhällsutveckling. Det digitaliserade samhället kräver att skolan utvecklar elevernas digitalakompetens vilken de behöver för att leva och verka i samhället. Fortsättningsvis saknades en väletablerad diskurs gällande införandet av programmering i läroplanen inom såväl arbetslaget och skolenheten. Avslutningsvis betonades vikten av att våga pröva införa programmering i matematikundervisningen och att se misslyckanden som ett lärandetillfälle.

  • 278.
    Fahlander, Björn
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Digitala verktyg i musikundervisning: En studie ur ett sociokulturellt perspektiv2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få kunskap kring hur digitala verktyg skapar förutsättningar för elever att på egen hand förbereda sig inför ensembleundervisning, samt att undersöka synen på användandet av digitala verktyg i musikundervisningen från ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. För att undersöka detta har en intervjustudie med en musiklärare och fyra elever genomförts. Sammanlagt har tre kvalitativa forskningsintervjuer gjorts. Datan har analyserats deduktivt utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på digitala verktyg som medierande artefakter. Studien visar på både positiva och negativa effekter på musikundervisning och kunskapsutveckling vid egenstudier som konsekvens av användandet av digitala verktyg. De positiva effekterna visar sig genom att förberedelse av material inför musiklektioner effektiviseras, hur digitala verktyg möjliggör för att öva det gehörstraderade komponerandet. Digitala verktyg stöttar vid individuell instudering av material samt färdighetsövning på musikinstrument och sång och därigenom möjliggör för eleverna att förbereda sig inför ensemblelektioner. De inspirerar till övande och fungerar som en kunskapsbank för elever vid individuell instudering. Digitala verktyg möjliggör att lärandet sker genom flera olika inlärningsmetoder. De negativa effekterna visar sig genom den tid implementering av digitala verktyg i undervisningen gör anspråk på och att vissa musikaliska aspekter som t.ex. gehör inte tränas i lika stor utsträckning.

  • 279.
    Fahlesson, Susanne
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.
    Bergelin, Agneta
    Äger eller suger?: En studie av elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

     

    Detta examensarbete handlar om att genomföra en kvalitativ fallstudie och med hjälp av metoderna bildanalys och gruppintervjuer öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel. I studien ingick 18 elever i årskurs 4 i en skola i norra Sverige samt deras tre undervisande lärare.

     

    Syfte: Studiens övergripande syfte att öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel delades upp i tre frågeställningar:

    • Hur uppfattar eleverna att det digitala läromedlet påverkar deras delaktighet?
    • Hur beskriver eleverna användandet av digitala läromedel i skolan?
    • Hur beskriver de undervisande lärarna elevernas delaktighet vid användandet av digitala läromedel?

     

    Metoder: Studien genomfördes utifrån de tre frågeställningarna. De metoder som ingick i studien var bildskapande, där eleverna skapade egenproducerade bilder och korta texter. I samband med elevernas bildskapande genomfördes också kompletterande samtal med eleverna. Gruppintervjuer vid två tillfällen med de undervisande lärarna ingick också som metod i studien. Utifrån delaktighetsmodellen gjordes bildanalys av elevernas egenproducerade bilder och korta texter.

     

    Resultat: Eleverna uttrycker i sina egenproducerade bilder att det är roligt och att det underlättar då de skriver på datorn. Flera elever beskriver att de tycker det är lättare med digitalt läromedel för de behöver bara ta fram en sak. Det som upplevs som jobbigt är när internetuppkopplingen inte fungerar som den ska. Några elever beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta i det digitala läromedlet och det var ”krångligt” från början men det fungerar bättre nu. De undervisande lärarna bekräftar att navigationen i det digitala läromedlet var svår initialt. Speciellt svårt var det eftersom flera nya moment infördes. Lärarna uttrycker att det är osäkert om det beror på just det digitala läromedel de valt eller om det är att det är ett nytt sätt att arbeta på. Generellt så uttrycker de flesta av eleverna att använda digitala läromedel och att arbeta med dator är roligare än vanliga böcker. Lärarna beskriver det digitala läromedlet som lustfyllt och att det digitala läromedlet ”fångar” de elever som tycker skolan är svår De allra flesta eleverna uttrycker en arbetsglädje då de beskriver sin användning av digitala läromedel. De undervisande lärarna menar att det digitala läromedlets stora fördel är den snabba feedback som både elever och lärarna får med hjälp av den i det digitala läromedlet inbyggda statistik över gjorda uppgifter. Eleven beskriver känslan av att själv kunna bestämma och påverka vad hen skriver på datorn. Den ger hen en möjlighet att vara delaktighet och hen kan själv påverka sin arbetssituation. Det digitala läromedlet främjar enligt lärarna delaktigheten på så sätt att det inte längre framgår vilken svårighetsgrad eleverna har på sina uppgifter.

     

    Slutsats: Metoden bildanalys var ett bra val, trots att eleverna endast vid ett lektionstillfälle skapade de egenproducerade bilderna så erhölls väldigt mycket information, dock var det svårt att formulera frågorna till eleverna, så att de verkligen kunde beskriva sina upplevelser av delaktighet i bilden, vilket bör ses som metodens svaghet. Vid de kompletterande elevsamtalen beskrev de sina upplevelser av delaktighet. Beträffande gruppintervjuerna så hävdar vi att de undervisande lärarna styrkte det eleverna uttryckt. Resultaten vi fått fram genom vår kvalitativa fallstudie kan vara svåra att överföra och generalisera till andra elevgrupper eftersom de sociala situationerna och lärmiljöerna kan se annorlunda ut för dessa elevgrupper. Resultaten i studien är användbara i den meningen att de kan ligga till grund för skolutveckling gällande delaktighet, digitalisering och digitala läromedel. Ett hinder för att skolor skall kunna säkerställa likvärdigheten och möjlighet att nå de mål som regeringens nationella digitaliseringsstrategi föreskriver är att det är så stor skillnad i hur skolor eller kommuner har ekonomiska medel för att genomföra digitaliseringen av skolan på ett tillfredställande sätt. I slutändan är det lärarnas arbetssätt och användandet av det digitala läromedlet, som kan möjliggöra en tillgänglig lärmiljö där eleverna är inkluderade och delaktiga, inte läromedlet i sig.

  • 280.
    Ferm Almqvist, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Examensarbete inom ramen för ämneslärarprogrammet: ett rundabordssamtal med musik som case2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I slutet av vårterminen 2016 examinerades de första ämneslärarna i musik inom ramen för de nya lärarutbildningarna som startades hösten 2011. Som avslutande kurs genomför studenterna ett självständigt arbete i musik på avancerad nivå, vilket vid de flesta institutioner med ämneslärarexamen i musik inneburit förändringar vad gäller tillexempel ämnesinriktning, ansvarsfördelning, och krav på handledarkompetens. I Vejbystrandsgruppen, som är ett nätverk med fokus på praktiknära musikpedagogisk forskning, ingår tolv medlemmar varav de flesta arbetar antingen med genomförande och examination av nämnda examensarbeteskurser, eller i (gymnasie- och kulturskole-)praktiken som kollegor till de blivande musiklärarna. Frågor som lyfts i nätverket, och som vi vill lyfta ytterligare med detta rundabordssamtal är: 1) Hur förbereds studenterna genom sin utbildning för att genomföra ett examensarbete på 30hp i musik på avancerad nivå? 2) Vilka kunskaper och erfarenheter har eller bör studenterna ha utvecklat under examensarbeteskursens gång som de tar med sig ut i arbetslivet? Teman som anknyter till dessa frågor är musikpedagogik i UVK- och inriktningkurser, praktiknära forskning, multimodala uttryck, och möjliga sätt att organisera examensarbeteskursen. Vi ser det som värdefullt att diskutera dessa frågor och teman med kollegor engagerade i lärarutbildning, såväl med estetisk ämnesinriktning, men också med fokus på hur estetiska ämnen kan finnas i förberedelser för och genomförandet av examensarbeteskurser. Efter en kort introduktion kommer några av Vejbystrandsgruppens medlemmar dela med sig av erfarenheter från respektive institution och därefter leder Cecilia Ferm Almqvist en diskussion kring bordet och ämnet.

     

  • 281.
    Ferm Almqvist, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Benedict, Cathy
    University of Western Ontario .
    Kanellopoulos, Panagiotis A.
    University of Thessaly.
    Pedagogical encounters in music: Thinking with Hannah Arendt2017Inngår i: European Journal of Philosophy in Arts Education, E-ISSN 2002-4665, Vol. 2, nr 1, s. 6-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper employs aspects of Hannah Arendt’s thought to explore different but interrelated questions that haunt contemporary music education. We see the importance of a return to Arendt now more than ever as we find ourselves, three authors in three different countries, trying to contribute to democratic music education practices and to researching the conceptual base of such practices, in countries where technocratic approaches to policy development prevail. More specifically in this article we address the following questions: how can we re-think the political and creative dimensions of music education pedagogies in the face of recent educational policy trends? How can we go beyond linearity in our everyday educational encounters? How can we create forms of music education practice and research that induce a continuous interplay between acting and thinking? We pursue these questions through reference to three specific forms of music education practice: research seminars for PhD-students and senior researchers, pre-service music teacher education, and teaching music improvisation. In the first part of the paper, Cecilia Ferm-Almqvist elaborates upon how Hannah Arendt’s thinking influences our teaching, taking an on-going research seminar in music education as an example of a common place. In the second part, Cathy Benedict writes of ‘meeting’ Arendt and coming to an awareness of how Arendt can help us interrogate practices we have come to assume as ‘the right ones’. Seeking to create together with her students an epistemological space of appearance she challenges common teaching strategies that seem to ‘work’. Working within a teacher preparation program she comes to realize that students must also reflect on these moments so as to name what has occurred; thus they need to engage in acts of performative listening, setting aside their own desire and need to speak and be heard first. Finally, in the third part, Panagiotis (Panos) A. Kanellopoulos raises the complex issue of how we should respond to the current deluge of entrepreneurial approaches to creativity, its use value, and its role in education. Based on the proposition that acts of musical improvisation belong to the realm of action, Kanellopoulos revisits Arendt’s notion of conservatism with the aim of outlining a possible way through which contemporary improvisation pedagogy might be re-thought. Taken together these three sets of reflections serve to offer a framing of Arendt’s thinking for music educators in different contexts, showing how Arendt's ideas might serve as a fertile ground for thinking over our own teaching, our curricular decisions, and the choices we daily make over space and time that connect us through our distinctness.

  • 282.
    Ferm Almqvist, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Ekberg, Niclas
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Leijonhufvud, Susanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Evolving musical Bildung in streaming media – Spotify as a case: Reflections upon a pilot study2018Inngår i: Vart är musiken på väg?: Perspektiv från forskning, bransch och politiker, 2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Evolving musical Bildung in streaming media – Spotify as a case: Reflections upon a pilot study

    Cecilia Ferm Almqvist, Niclas Ekberg & Susanna Leijonhufvud (Luleå tekniska universitet)

    The presentation will share experiences of and reflections upon a pilot study based on stimulatedrecall interviews aiming to explore the meaning and function of streaming media as a facilitatorof musical Bildung. It can be stated that new technology has the possibility to provideinformation and education for everyone. Today, most people can access the same informationfor "free", which is interesting from a democratic perspective. Access to music in relation to thenew, transformed music industry has been studied from technological and economical 11perspectives. Even listening habits and listening frequencies, have been investigated throughanalyses of Big Data. Hence, we stated a need to reflect upon and discuss the meaning andfunction of streamed music in people's lives, taking as a starting point the affordances andconstraints of the music streaming services. Using Spotify as a case, based on phenomenologicalperspectives of Bildung, a cross disciplinary project was created. In the presentation we want toanswer share preliminary results from a pilot stimulated interview study. A netnographic orientedapproach where chosen, given its focus on distinguishing meanings and human practice in variedcontexts, and combined with shadowing and individual interviews, supported by stimulatedrecall. The participants gathered their user activities that took place during a limited period oftime, and also in what ways these were shared and expressed in varied social media. Thestimulated recall interviews were documented through the use of a web based videoconferenceapplication, transcribed and subjected to qualitative content analysis. The paper presentation aimsto share and discuss the use of methods as well as preliminary results, which hopefully cancontribute with insights when it comes to how streamed music functions, and can be usedconsciously, within the field of music education.

  • 283.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    A living well of experience: teachers' views on their knowledgebase in musikdidaktik2008Inngår i: ECER 2008 Gothenburg: The European Conference on Educational Research in Gothenburg, Sweden : Theme: From Teaching to Learning?, 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 284.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Academic growth as Common Sense: braveness, trust, participation and structure in a Music Education text seminar2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Hannah Arendt has influenced the engagements of scholars in every field. Herthinking on issues such as community building, feminist scholarship, anti-Semitism,epistemology, freedom and responsibility have been interpreted and readapted tocontexts much broader than Arendt might have imagined. For those philosophersspecifically grounded in issues of education Arendt has been particularly influentialand even controversial when it comes to education and the conservancy of such. Fromtheoretical contemplation to operationalization, Arendt continues to frame and guideconversations about agency, citizenship and moral and ethical responsibilities.Music educators have not been exempt from the lure and guidance of Arendt. We,however, face different sets of issues as we think through what it would mean tocreate the conditions for an Arendtian framing of action in musicing environments.Certainly one might note the same sets of issues and controversies played out in ourthinking, nonetheless as philosophers and educators we make, in this presentation, acommitment to consider those ways Arendt has influenced our teaching, ourcurricular decisions, and the choices we daily make over space and time that connectus through our distinctness.

  • 285.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Aesthetic communication in higher composition education: dimensions of awareness2008Inngår i: Nordisk musikkpedagogisk forskning: Årbok, ISSN 1504-5021, Vol. 10, s. 167-184Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 286.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Arts subjects in two Scandinavian primary schools: Aspects of inclusion and special education from a life world phenomenological perspective2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper will present a part study of a research project, which explores arts education practices in two primary schools, one in Sweden and one in Norway. The large study aims to systematically examine how education in the arts subjects is carried out in the schools, and how the actors perceive, articulate and legitimate the educational practices in the arts subjects. The study was designed as an ethnographic double case study. This allowed for practical variations in the data collection process; while keeping the same object in view, i.e. the description of the schools and the arts education practices, the researchers could go about it differently to adjust to the daily life at each school. The schools were strategically selected based on the following criteria: They should be primary schools (including pupils age 6-13) with a clearly articulated commitment to the arts subjects. Two schools were selected: “Bayview” school in Norway (grades 1-7) and “Parkside” school in Sweden (grades F-6). In both schools, the subjects of music and arts and crafts for the 10-11-year-olds were selected as locus of the study.The methods selected for data collection were observation, individual interviews with teachers and school leaders, group interviews with pupils and teachers, and informal conversations with teachers, pupils, and school leaders, as well as the schools’ local policy and strategy documents. Data was collected during the school year 2013-2014. In addition, artefacts from the arts and crafts lessons were documented. We concentrated on activities in the music and arts and crafts classes, but also included interdisciplinary arts education activities, as well as incidents in everyday school life and community-directed activities. The retrieval of informed consent and the collection of data were carried out in accordance with Swedish and Norwegian official guidelines for research ethics, and have been recommended by the Norwegian Data Protection Official. In the first overarching analysis of the material regarding educational philosophies, aspects of inclusion and special needs showed to be crucial. Ideas related to special education were influenced how arts education was performed and how arts activities were offered and motivated. The schools’ holistic approach to arts education clearly implied an idea of inclusion: the arts are for all pupils. The concept of inclusion in schools is related to the concepts of integration and participation, and it was evident that these concepts impacted arts education in several ways: Both schools recognized that pupils communicate in different ways, and that the traditions of verbal expression associated with formal education do not suit all pupils. It was therefore considered essential in both schools to allow for various media of expression. Furthermore, all of the pupils were expected to participate and be involved. The concepts of integration and participation can thus be contradictory: Individual involvement in aesthetic learning processes - characterized by access, ownership, and belonging - may require small groups of pupils, explicit content and goals in the syllabuses for the current grade, and individual facilitation. Finally, the schools organize special arts activities for pupils with special needs, which imply an almost therapeutic view of arts education. To be able to grasp and explore the holistic holdings towards arts, education and inclusion, life-world-phenomenology, not at least based on the thoughts of Maurice Merleau-Ponty, could be functional and helpful.The paper will include a deeper analysis of the collected material from an inclusive and special needs perspective, where the philosophy of life-world-phenomenology will be used to illuminate relations between human beings, special needs, inclusion, and compulsory arts education.

  • 287.
    Ferm, Cecilia
    Department of Education, Uppsala University.
    Assessment of musical knowledge from a life-world-phenomnological perspective: The challenge of conceptualising and communication2011Inngår i: Hellenic Journal of Music, Education, and Culture, ISSN 1792-2518, Vol. 2, nr 3, s. 38-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 288.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Att erbjudas ett formspråk: en studie av hur barn med hörselnedsättning tillägnar sig dans som uttrycksmedel2005Inngår i: Nordisk tidskrift för hörsel- och dövundervisning NTD, ISSN 1651-6036, nr 3, s. 17-20Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 289. Ferm, Cecilia
    Att organisera för musiklärares professionella utveckling: om identitetsformation och olika praxisgemenskaper2012Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 2, nr 1, s. 5-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2007 the Swedish government decided to put resources in a project that offered active teachers to develop disciplinary and pedagogical competence through doctoral studies. Among ten others the Royal College of Music in Stockholm succeeded with their application and got the chance to educate 10 music teachers from the compulsory school towards a “half” PhD exam, that is called a Licentiate exam in Sweden. The teachers come from all of Sweden and are registered at one of five participating higher music education institutions. At the same time they work for 20 % in their ordinary schools. The common education is organized as courses and in virtual meeting rooms of different kinds. The motive for that is that the teachers are participating in several communities of practice at the same time, aiming to develop as researching practicing teachers in a broad way. In a developing research project the growing of the teachers – eg identity development and professional learning - is followed, guided by the following questions: What becomes the task for higher education when the teachers are taking part in a PhD education at the same time as they work, and are expected to go back to their ordinary work in schools? How can a research school be organized in as a developing learning system where individual experiences have possibility to be shared by others? What are the possibilities for good learning and identity development, and which are the challenges? How can learning trajectories between the research school, the research communities and the everyday practice seen as communities of practice, be encouraged? What authentic questions are engaging the teachers and how do they develop in the social interplay? The methods used are teachers’ continually encouraged written reflections and documented group discussions.

  • 290.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Betydelsen av fenomenets karaktär i fenomenologisk textanalys2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 291.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Cultural citizenship through musical dialogues: aspects of democracy, inclusion, equality and situated common sense2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the current Swedish society differences regarding who have the right to internalize and use artistic forms of expression are growing. Where a citizen is coming from, socially and geographically, more and more determines her tools for handling life. A variety of steering documents state that all Swedish youngsters should have the right to learn and use artistic forms of expression. At the same time the demands on equal assessment and grading are growing stronger in Sweden, which force teachers to put efforts on documentation and grading, instead of musical learning. The aim of the paper is to present and discuss possibilities for pupils to develop Cultural Citizenship through music in the school situation where different views of equality are competing. Are musical dialogues involving all pupils in Swedish schools? Can the pupils express their thoughts and ideas, and are they heard and listened to, do they all really get the chance to internalize music as a form of expression? The presentation will discuss to what extent it is possible to conduct democratic inclusive music education towards Cultural Citizenship in the current time of increasing documentation, assessment and grading demands. To come close to the phenomena of Cultural Citizenship in the music educational setting, and to offer theoretical tools for understanding and reflection, the philosophies of Hannah Arendt, and Simone de Beauvoir will

  • 292.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Den kulturelle skolesekken: estetiska upplevelser för alla?2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 293.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Den levda kroppen i det musikpedagogiska rummet: två specialpedagogiska studier2005Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tillkomsten av skriftens två musikpedagogiska texter grundar sig i en evig undran över människans förhållande till världen. En undran som här tar sin utgångspunkt i ett specialpedagogiskt förhållningssätt där individen har rätt att mötas och utvecklas utifrån sin förmåga. Texten är skriven i fenomenologisk anda vilket influerar såväl studiernas utgångspunkter, metoder som resultat. Studie 1Att erbjudas ett formspråk - en studie av hur barn med hörselnedsättning tillägnar sig dans som uttrycksmedel. En studie i aktionsforskningsanda.Frågeställningar; Hur kan elever med hörselnedsättning erbjudas dans som formspråk? Vad konstituerar barnens "jag kan"-känsla när det gäller dans? Vilka aspekter är viktiga i denna utvecklingsprocess? Vad blir speciellt i dessa sammanhang när ett av barnens sinnen är begränsat?Studie 2Att erbjudas musikalisk utveckling - erfarenheter av grundskolans musikundervisning bland ungdomar med förmåga och fallenhet för musik. En intervjustudie. Syftet med denna studie är att beskriva och försöka förstå erfarenhet av grundskolans musikundervisning hos några ungdomar med fallenhet och förmåga för musik. I ett längre perspektiv syftar studien till att utgöra en grund för utveckling av grundskolans musikundervisning med fokus på ovan nämnda barn och ungdomar. Texten belyser och diskuterar teman och aspekter av de fenomen studierna fokuserat. Kroppar i musikpedagogiska rum i specialpedagogisk belysning - delaktighet, medvetenhet, möjlighet.

  • 294.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Estetisk kommunikation för inkludering och delaktighet2014Inngår i: Inkludering: möjligheter och utmaningar, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, s. 172-194Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kapitlet kommer att ta allas rätt till estetiska uttryck ur ett holistiskt perspektiv som utgångspunkt. Rätten att delta i kommunikation och att göra skillnad, att höras och bli lyssnad på, oavsett förutsättningar och bakgrund kommer att relateras till möjligheter och utmaningar med estetiska uttrycksmedel. I grunden kommer Hannah Arendts tankar om demokrati samt en syn på inklusion baserad på livsvärldsfenomenologisk filosofi att finnas. Med ett sådant perspektiv som utgångspunkt kommer begreppen delaktighet, tillgänglighet, likvärdighet och gemenskap i fokus. Att delta i estetiska aktiviteter och lärandeprocesser kan med andra ord ses som en demokratisk rättighet. Alla människor har rätt att växa i rollen som utövare, mottagare och skapare av estetiska uttryck. I kommunikationen blir vi tydliga inför varandra och oss själva. Den holistiska approachen gör det möjligt att komma förbi de motsatsförhållanden som ofta dominerar specialpedagogiska sammanhang, till exempel dikotomiska förhållningssätt till inklusion och integration, det sociala kontra det individuella, eller individen kontra miljön. I stället kommer möjligheten att skapa mening genom att samspela och kommunicera i och med världen i dess estetiska form i centrum. Det är individens upplevelser och erfarenheter av musik, dans, bild, drama och andra uttrycksformer som räknas oavsett förutsättningar. Motivation och nyfikenhet, närvaro, tidigare erfarenheter, känslor och reflektion utgör utgångspunkten för vars och ens möjligheter till estetiska erfarenheter och därmed lärandeprocesser. I kapitlet relateras också till styrdokument med relevans för området. Syftet är att öppna för reflektion kring möjligheter för barn i behov av särskilt stöd att göra estetiska erfarenheter och delta i estetisk kommunikation inom ramen för skolan. Del 1 En fenomenologisk syn på demokrati, inklusion och lärandeDel 2 Estetisk kommunikation – allas rätt att delta och att göra skillnadDel 3 Estetisk kommunikation i praktiken – tips o trix i relation till styrdokument

  • 295.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Evolving Bildung in streaming media – Spotify as a case: A border crossing research project within the field of music2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    It is clear that new technology has the possibility to provide information and education for everyone. Just a few decades ago only people with the financial means could invest in a good encyclopedia, record or art collection. Today, many people can access the same information for free, which is interesting from a democratic perspective. The new and transformed music industry with which digital distribution sets new preconditions for people’s access to music (and also other forms of art) has been studied from technological and economic perspectives, and also in relation to people’s listening behavior. Research has focused on streaming in relation to the music industry, file following, file distribution and aggregation, human-technology interaction, altered usage, the humanization of technology, broadband infrastructure, click frequency, distribution of specific music, playlists shared through social networks, and peer-to-peer streaming. Even listening habits and listening frequencies, such as causal links between music choice and people’s daily activities, or time of listening during the day, have been studied through analyses of Big Data. Now, however, we need to pose new questions to be able to understand the meaning and function of streamed music and other digital art expressions in people’s lives, and also how technological streaming companies interact with and relate to this. The aim of this project is to investigate possibilities for Bildung, given the current digital media situation, through studies of how Spotify is constructed, ideologically driven, and used.With its 40 million users, dominating the streaming media market, Spotify offers a unique possibility when it comes to Bildung within the Swedish context. In the present project Bildung is defined as a journey from the unknown to the known, in the field of tension between past and future, and between freedom and the unfree. Hence, Bildung can concern the broadening, as well as deepening of knowledge, socialisation, and existential experience. During the 60s, radio and TV media were used to promote Bildung, although directed towards a limited target group. Current technology makes it possible for streaming companies such as Spotify to offer individually adapted distribution through complex interplays between human beings, art, and technology. In a border-crossing project such as this, the breadth, range, and access, in interplay with technology at several levels, make Spotify as a case interesting to study from the perspective of Bildung. Leijonhufuvd holds that other factors than economical and technical influence how the mentioned interplay takes place and develops. The content of music files, for instance, cannot be separated in its relation to Spotify as aggregator, without the relationship with the music business, legal jurisdictions, or to connections between artists and fans, or other companies whose products are connected to the Spotify product. In addition, different ideologies govern what Spotify offers to whom, in what ways, and in which contexts. These ideologies, and also the idea of Bildung, influence how technology has to be used, and what economic resources that are needed. Moreover, there is a risk that human beings become passive receivers of arts expressions through participation in digital technology. From a democratic perspective it is important that the peril of co-dependency as a consequence of over-consumption is thoroughly researched.The present project aims to investigate the described complex interplay, from the overarching perspective of Bildung. In order to achieve this aim, a border-crossing interdisciplinary study is needed to provide access to and understand the multifaceted phenomena that Spotify presents as a case of streaming media in relation to Bildung. Consequently, technicians as well as researchers from both the humanities and social sciences can approach the proposed research problem. This interdisciplinary approach is necessary also in order to form a holistic understanding of the phenomenon being researched, and thus develop expert knowledge of streaming media and their relation to human beings, arts, and technology.The aim of the project is to explore the meaning and function of streaming media as a facilitator of Bildung, using Spotify as a case.

  • 296.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Facilitating for future colleagues: sharing of experiences in the field of music teacher practicum2012Inngår i: Educating music teachers in the new millennium: multiculturalism, professionalism and music teacher education in the contemporary society : a report from a research and development project, Oslo: Norwegian Academy of Music , 2012, s. 207-218Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 297.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Grundskolelevers lärande som estetisk kommunikation: aspekter av översättning och delaktighet2015Inngår i: Kunskapande i dans: om estetiskt lärande och kommunikation /, Stockholm: Liber utbildning , 2015, s. 70-88Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 298.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Holistic quality learning in musikdidaktik from a student perspective2012Inngår i: Educating music teachers in the new millennium: multiculturalism, professionalism and music teacher education in the contemporary society : a report from a research and developmen project, Oslo: Norwegian Academy of Music , 2012, s. 163-186Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 299.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Learning among critical friends in the instrumental setting2014Inngår i: Update - University of South Carolina. Dept. of Music, ISSN 8755-1233, E-ISSN 1945-0109, Vol. 32, nr 2, s. 60-67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article is based on a phenomenological way of thinking about knowledge and learning and will treat the concepts of response and critical friends as ways of sharing experience in higher music education. The problem area I want to illuminate is how teachers, who educate musicians, can use and facilitate development of their students’ skills and abilities, when it comes to encouraging each other toward educational goals. The structure of the article is divided into three themes: the first theme concerns the one-to-one teaching tradition of higher music education; the second one will communicate a definition of what critical friendship is, together with some examples of how critical friendship has been used in musician education; and the third part will focus on the changing role of the teacher as well as suggest some implications for best collaborative and response-based practices.

  • 300.
    Ferm, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Musik och dans.
    Life-world-phenomenological ontology and epistemology in relation to music educational settings2006Inngår i: Nordic research in music education: yearbook, Oslo: Norges musikkhøgskole , 2006, s. 91-102Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
3456789 251 - 300 of 1077
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf