Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 2377
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Dabija, Marius Nicolae
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nuland Fedog, Fredrik
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Framgångsrika faktorer vid hantering av svår luftväg hos vuxna – ur anestesisjuksköterskans perspektiv2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Luftvägskomplikationer är relaterat till anestesin av patienten, eftersom patientens eftersom patienten inte har möjlighet att andas själ. Respiratoriska komplikationer är ett hot mot patientens liv och hälsa. Anestesisjuksköterskor arbetar mycket självständigt och efter erfarenhetsbaserad kunskap om hantering av svår luftväg. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av framgångsrika faktorer vid hantering av svår luftväg hos vuxna. Metod: Denna studie hade en kvalitativ design med induktiv ansats och Critical incidence technique (CIT) användes som metod för insamling och analys av data. Tolv intervjuer med anestesisjuksköterskor med minimum 3 års erfarenhet genomfördes. Resultat: Hjälpmedel som olika skop, tuber och ledare underlättar vid hantering av svår luftväg. Basala handgrepp som käklyft, positionering av patienten och användning av trekantig kudde är framgångsrika faktorer vid hantering av svår luftväg. En noggrann prebedömning med standardiserade metoder som Mellampati, tyreomentalt avstånd gör det möjligt att identifiera patienter som riskerar svår luftväg före inledning av narkos. Att planera sitt arbete och ha en beredskap på svåra situationer i form av en reservplan identifierades som framgångsrika faktorer. Anestesisjuksköterskans kunskap och kompetens spelar också in, samt förmågan att hantera stress och bibehålla ett lugnt arbetssätt vid akuta och oväntade situationer. Slutsats: Studien beskrev olika framgångsrika strategier som anestesisjuksköterskan kan använda för att utföra och säkerställa hanteringen av en svår luftväg. Dock behövs det fler studier om de olika strategierna, samt flera studier om teamarbete och hur samspelet mellan anestesisjuksköterskor och anestesiläkare påverkar arbetet.

  • 302.
    Dagfjäll Esberg, Nadja
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundqvist Lakso, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelser av att leva med reumatoid artrit: en litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom och en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna. Vad som utlöser sjukdomen är okänt och det finns inget botemedel, målet med behandling är att minska sjukdomsaktivitet. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med RA. En litteraturstudie genomfördes där 14 artiklar inkluderades i analysen. Analys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att personer med RA upplevde att svåra symtom som smärta, stelhet och utmattning var mest frekventa. Begränsningar att utföra aktiviteter, intressen, samt arbete beskrevs och det upplevdes frustrerande att behöva anpassa sig efter sjukdomen. Personer upplevde en oviss framtid, samt en rädsla att förlora sin identitet och sitt oberoende. Ett behov av stöd och en god relation till sjukvårdspersonal beskrevs. Resultatet ger en fördjupad kunskap och förståelse som är till nytta för vårdpersonal för att kunna identifiera behov och stödja personer med RA. För att kunna ge bra omhändertagande är det viktigt att få en insikt i personers egna perspektiv av situationen.

  • 303.
    Dagis, Daina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Aktivitet: Målinriktade armrörelser för barn i åldrarna 5-9 år.: En utvecklingsstudie2004Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 304.
    Dahl, Karolina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Gustafsson, Helena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Land, Sofia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelser av effekter på hälsa och träning vid användandet av kosttillskott2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: En undersökning från 2014 visade på att 73 procent av männen och 54 procent avkvinnorna som tränade på gym i Sverige äter någon typ av kosttillskott. Samtidigt visarforskning på att användandet ökar bland unga friska män trots att de inte har någon bevisadbrist som måste täckas utan tas på eget initiativ. Syfte: Att undersöka varför styrketränandemän i åldrarna 18 - 30 använder sig av kosttillskott, samt hur de upplever att detta påverkarderas hälsa och träning. Metod: Studien var kvalitativ och baserad på individuella intervjuer.Studien bestod av sju manliga deltagare i åldrarna 18 - 30 år med erfarenhet av kosttillskottsamt som var aktiva inom styrketräning. Resultat: Resultatet sammanställdes i enhuvudkategori samt tre underkategorier. Huvudkategorin var “Accepterat, enkelt ochförhoppningsvis effektivt” och underkategorierna resulterade i “omgivningen påverkar”,“praktiskt i vardagen” samt “osäkerhet kring upplevd effekt”. Kosttillskott framkom varaaccepterat av omgivningen, lätta att ta till som en försäkran om att kroppens proteinbehov varuppfyllt samt nyttjades med en förhoppning om effekt. Deltagarna visade dock på enosäkerhet kring effekt och uppgav att de inte kunde avgöra någon skillnad i upplevd hälsa.Slutsats: Det finns ett samband mellan bristande kunskap om exakt vad kroppen behöver, enrädsla för brister i det dagliga intaget samt en rådande jakt på snabba lösningar. Trots dettablir kosttillskott en del i ett större sammanhang för deltagarna som i ett bredare perspektiv kanfrämja hälsa, därför är det viktigt att se till helheten.

  • 305.
    Dahlberg, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sadinmaa, Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt: -en kunskapsöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att befinna sig i livets slutskede ökar risken för psykiskt lidande i form av oro och ångest. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar om vad det finns för interventioner, vem som utför interventionerna samt vad interventionerna gav för effekt. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där 19 studier valdes ut att bli granskade och analyserade. Resultatet visade tre huvudkategorier av interventioner, psykologiska-, sinnesstimulerande- och resursstärkande interventioner. Resultatet visade att dem som utförde interventionerna kunde variera mellan olika professioner. Resultatet påvisade också att 18 av 19 studier rapporterade en ångestlindrande effekt av interventionerna. Kunskapsöversikten bidrar till en ökad kunskap över vilka interventioner sjuksköterskor kan erbjuda eller med rätt utbildning utföra för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Kunskapsöversikten kan även användas som en guide till att välja rätt intervention utifrån patientens förutsättningar och önskad effekt. Resultatet av kunskapsöversikten visar att en ökad kunskap om de identifierade interventioner kan bidra till att bredda sjuksköterskans omvårdnadskompetens men även till en holistisk omvårdnad som lindrar lidande och ökar upplevelse av hälsa.

  • 306.
    Dahlberg, Kristina
    et al.
    Outokumpu stainless AB.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Friskfaktorer i arbetslivet: En jämförande studie av män 55+ inom Avesta jernverk2005Inngår i: Svensk rehabilitering, ISSN 1403-4468, Vol. 7, nr 2, s. 8-12Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 307.
    Dahlgren, Moa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Larsson, Ellinor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder vid oro hos personer med demens: En kunskapsöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens. Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13 artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en personcentrerad vård. 

  • 308.
    Dahlström, Josefin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bergström Wuolo, Maya
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    "Att min hjärta har ingen ont": Vad nyanlända elever i Sverige upplever som hälsofrämjande2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns stora ojämlikheter mellan nyanlända och personer födda i Sverige kopplat till bland annat psykisk ohälsa. Hälsans betydelse för nyanländas integrationsprocess uppmärksammas inte tillräckligt, det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser. Dock finns det kunskapsluckor inom ämnet. Studiens syfte var att beskriva vad nyanlända elever upplever som hälsofrämjande. Eftersom hälsopromotion riktat till nyanlända är ett relativt okänt område valdes kvalitativ metod för att besvara syftesfrågan. Datainsamlingen har skett med hjälp av öppna brev där deltagarna fick fortsätta på meningen “Nu ska jag rita och berätta om en dag då jag mådde bra, det var…”. Deltagandet var konfidentiellt och totalt var det 25 deltagare som besvarade breven med hjälp av text och bild. Analysmetoden som använts för studien är latent innehållsanalys som mynnade ut i ett huvudtema; Känner egenmakt som skapar drivkraft att tillsammans med sina nära få dela upplevelser och glädje och tre teman; Få bestämma själv, Finna kraft i tankar och minnen och Känna känslan av ett “vi”. Resultatet visar att deltagarna ser en hälsofrämjande vardag som består av frihet, gemenskap och reflektion. Resultatet visar även på den vardag som deltagarna lever i nu med saknad av hälsofrämjande faktorer som istället präglas av oro, ångest och depression. Slutsatsen är att det finns ett behov av insatser inom hälsopromotion för att främja de nyanlända elevernas hälsa och välbefinnande och på sikt minska den psykiska ohälsan.

  • 309.
    Dalerhult, Daniel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundin, Johan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Postoperativa träningsinterventioner för lumbalt diskbråck inom fysioterapin: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ryggsmärta är ett vanligt problem i Sverige och medför stora samhällskostnader. Diskbråck är en skada som kan orsaka smärta vid lumbala ryggproblem och livstidsincidensen av symptomgivande diskbråck ligger någonstans mellan 1.3-5.3%. I Sverige rekommenderas konservativ behandling vid diskbråck i ländryggen framför operation, det finns dock indikationer som kan tyda på att det behövs en operation exempelvis ischiassmärta som strålar nedanför knäleden. I Sverige under 2013 utfördes 2262 diskbråcksoperationer. Träning med fysioterapeut postoperativt har visat sig ge snabbare förbättring och bättre slutresultat. Eftersom det finns olika träningsmetoder för postoperativ rehabilitering ser vi ett behov att sammanställa detta. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa de träningsinterventioner inom fysioterapeutisk rehabilitering som beskrivs i litteraturen för postoperativt lumbalt diskbråck. Metod: Datainsamlingsmetoden har skett genom att söka i databaserna PubMed, CINAHL,Web of Science och Google Scholar. Totalt inkluderades 14 studier. Resultat: Litteraturöversikten visar att sju olika träningsinterventioner har använts för postoperativa lumbala diskbråck. Resultatet presenterar också vilken form av övningar, volym, frekvens, intensitet, duration och postoperativ start. Konklusion: Det är skillnad gällande upplägg även inom samma träningskategori i de separata studierna. Tydligheten kring programmen är något som kan förbättras i framtida studier för att enklare tillämpa klinisk implikation.

  • 310.
    Dalgren, Annika Svensson
    et al.
    Department of Design Sciences, Faculty of Engineering, Lund University.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Soft values with hard impact: a review of stress reducing interventions on group and organisational level2009Inngår i: Physical Therapy Reviews, ISSN 1083-3196, E-ISSN 1743-288X, Vol. 14, nr 6, s. 369-381Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to review stress reducing interventions on group and organisational levels in organisations and analyse the studies according to quality of design, results and employee participation and learning.Methods: A literature review was carried out, with data search in the databases Current Contents, Embase, PsycINFO, Ovid MEDLINEH. Results: Nineteen interventions had a high quality design. An action research and participatory research design was the best design to reduce work related stress on group and organisational levels. The studies with the most effective results were based on a contract with the organisation, had supportive supervisors and managers and an individual and organisational stressor reduction process. They also identified work constraints and implemented an action plan using problem-based learning. There were six studies which met the criteria for the highest level of participation, which is official participation in problem solving and development activities. There were four studies which met the criteria for the highest level of learning, creative learning. Discussion: Researchers working with stress reducing interventions on group and organisational levels need to ecommend high-quality design on each level. A successful group and organisational intervention needs to have a strategy that guarantees top management's commitment and methods that create effective participation, individual and organisational learning, social support, and empowerment of employees.

  • 311.
    Dalpiaz, Alessandro
    et al.
    University of Ferrara.
    Marchetti, Nicola
    University of Ferrara.
    Cavazzini, Alberto
    University of Ferrara.
    Pasti, Luisa
    University of Ferrara.
    Velaga, Sitaram
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Gavini, Elisabetta
    University of Sassari.
    Beggiato, Ssrah
    University of Ferrara.
    Ferraro, Luca
    University of Ferrara, Department of Clinical and Experimental Medicine, Pharmacol Sect.
    Quantitative determination of zolmitriptan in rat blood and cerebrospinal fluid by reversed phase HPLC-ESI-MS/MS analysis: application to in vivo preclinical pharmacokinetic study2012Inngår i: Journal of chromatography. B, ISSN 1570-0232, E-ISSN 1873-376X, Vol. 901, s. 72-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A fast HPLC-ESI-MS/MS method has been developed and validated for the quantification of the potent and selective antimigraine zolmitriptan in rat blood and cerebrospinal fluid (CSF). The assay has been then applied for in vivo preclinical studies. The analytical determination has been used to obtain pharmacokinetics of zolmitriptan in the two biological matrices after its intravenous or nasal administration. Liquid-liquid extraction of zolmitriptan was performed from 100μL rat blood samples in the presence of N 6-cyclopentyladenosine (internal standard) with the employment of ethyl acetate. Calibration standards were prepared by using blood matrix and following the same liquid-liquid extraction procedure. CSF samples were analyzed without any pre-treatment steps and by using an external calibration method in pure water matrix. Chromatographic separation was performed under reversed phase and a gradient elution condition on a C18 packed column (100×2.0mm, 2.5μm particles diameter). The mobile phase was a mixture between acetonitrile, water and formic acid (0.1% v/v). The applied HPLC-MS/MS method allowed low limits of detection, as calculated from calibration curves, of 6.6 and 24.4ng/mL for water matrix and rat blood extracts, respectively. Linearity of the calibration curves was established up to 5μM (1.44μg/mL), as well as good assay accuracy. The intravenous infusion of 20μg zolmitriptan to male Sprague-Dawley rats produced blood concentrations ranging from 9.4±0.7 to 1.24±0.07μg/mL within 10h, with a terminal half-life of 3.4±0.2h. The nasal administration of a water suspension of 20μg zolmitriptan produced blood concentrations ranging from 2.92±0.21 to 0.85±0.07μg/mL within 6h. One hour after zolmitriptan intravenous infusion or nasal administration, its CSF concentrations were 0.0539±0.0016 and 0.0453±0.0012μg/mL, respectively. This study determined the suitability of the herein proposed method to investigate the pharmacokinetics of zolmitriptan after its administration by means of novel formulations and, hence, to evaluate the efficacy of innovative nose-to-brain drug delivery in preclinical studies.

  • 312.
    Daniels, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Cervical movement sense test using laser pointer and automatic video image analysis in persons with neck pain: an observational cross-sectional study2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 80 poäng / 120 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background Neck pain is a common condition and stand for a large part of the health care cost. Neck pain is often associated with sensorimotor dysfunctions, such as impaired proprioception. An important part of the proprioception is the movement sense. This study investigates cervical movement sense among individuals with and without persistent neck pain. The test involves a tracking task using a laser pointer fixed on the head and an automatic scoring system. 

    Study Design Cross-sectional study

    Purpose The aim of this study was to investigate cervical movement sense among individuals with neck pain (NP) compared to healthy controls (CON). Another aim was to investigate if the test performance correlate with self-rated pain, pain on movement and neck disability. 

    MethodSixty participants, 30 NP and 30 CON, performed a tracking task of a zig-zag pattern in four different directions with a laser pointer attached to their head as accurately as possible. Each trial was video recorded and analyzed with a specifically tailored image processing pipeline for automatic quantification of the test. The four main outcome variables were Acuity, Velocity, Numberof times off the target line (NumberError) andfinally time to complete the test (Movetime).

    Results: The NP group show a significantly higher number off errors compared to CON in Down to Up (p=0.040) and with a tendency also for Up to Down direction (p=0.051). NP group show significantly greater movement time compared to CON in Right to Left (p=0.046), Down to Up (p=0.035) and Up to Down (p=0.017) directions. Within the NP group, significant positive correlations are seen between total Pain on movement Questionnaire(POM) and the mean of NumberError (rho=0.431,p=0.018) mean of Movetime (rho=0.414, p=0.023). Significant correlations are also seen between average pain NRS (7 days) and mean of NumberError (rho=0.405, p=0.026) and mean of Movetime (rho=0.469,p=0.009).

    Conclusion: Differences in performance regarding NumberErrors and Movetime were seen between NP and CON. This study indicates that this specific test involving a tracking task of zig-zag pattern with a laser pointer and automatic scoring of acuity from video recordings may be a valid test for assessment of movement sense of the neck. We suggest that further knowledge about this test is needed when the speed-accuracy trade off is accounted for.

     

  • 313.
    Darehed, David
    et al.
    Department of Medicine, Ga ̈ llivare Hospital, Sweden.
    Norrving, Bo
    Department of Clinical Sciences, Lund University, Sweden.
    Stegmayr, Birgitta
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Umea ̊ University.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Blom, Mathias C.
    Department of Clinical Sciences, Department of Medicine, Lund University.
    Patients with acute stroke are less likely to be admitted directly to a stroke unit when hospital beds are scarce: A Swedish multicenter register study2017Inngår i: European Stroke Journal, ISSN 2396-9873, E-ISSN 2396-9881Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction

    It is well established that managing patients with acute stroke in dedicated stroke units is associated with improved functioning and survival. The objectives of this study are to investigate whether patients with acute stroke are less likely to be directly admitted to a stroke unit from the Emergency Department when hospital beds are scarce and to measure variation across hospitals in terms of this outcome.

    Patients and methods

    This register study comprised data on patients with acute stroke admitted to 14 out of 72 Swedish hospitals in 2011–2014. Data from the Swedish stroke register were linked to administrative daily data on hospital bed occupancy (measured at 6 a.m.). Logistic regression analysis was used to analyse the association between bed occupancy and direct stroke unit admission.

    Results

    A total of 13,955 hospital admissions were included; 79.6% were directly admitted to a stroke unit from the Emergency Department. Each percentage increase in hospital bed occupancy was associated with a 1.5% decrease in odds of direct admission to a stroke unit (odds ratio = 0.985, 95% confidence interval = 0.978–0.992). The best-performing hospital exhibited an odds ratio of 3.8 (95% confidence interval = 2.6–5.5) for direct admission to a stroke unit versus the reference hospital.

    Discussion and conclusion

    We found an association between hospital crowding and reduced quality of care in acute stroke, portrayed by a lower likelihood of patients being directly admitted to a stroke unit from the Emergency Department. The magnitude of the effect varied considerably across hospitals.

  • 314.
    de Mello Reisch, Yára
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Holmström, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Stressigt på jobbet: En empirisk studie om intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer på arbetet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor utsätts dagligen för stressiga situationer på arbetet. Kritiskt sjuka patienter kräver snabbt omhändertagande och intensivvårdssjuksköterskor måste arbeta snabbt för att rädda liv. Rådande personalbrist leder till att det blir svårt för intensivvårdssjuksköterskor att hantera stressiga situationer på arbetet. Stressiga situationer kan många gånger vara påfrestande för dem och det finns sällan tid för reflektion och återhämtning då stressen är mycket påtaglig. Att ständigt arbeta under stress kan leda till psykisk och fysisk ohälsa samt utbrändhet.

    Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer på arbetet. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 8 intensivvårdssjuksköterskor som hade arbetat mellan 1,5 år - 40 år från 2 allmänintensivvårdsavdelningar vid 2 sjukhus i Sverige. Intervjutexten transkriberades och analyserades genom manifest innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i 6 kategorier; att behöva stöd och uppleva brist på kompetens hos sig själv och andra, att samarbetsklimatet påverkas när det är stressigt, att inte räcka till för både patienter och anhöriga, att känna sig osäker men vara tvungen att arbeta snabbt när det är stressigt, att kunna använda stress och erfarenheter som resurser, att det är jobbigt och stressigt vid HLR situationer. Att vara ny och erfara den egna bristen på erfarenhet upplevdes som påfrestande för intensivvårdssjuksköterskor. Det var viktigt att de fick stöd och hjälp av kollegor för att kunna hantera stressiga situationer. Arbetsklimatet påverkades och de upplevde även att de var tvungna att arbeta snabbt när det var stressigt.

    Slutsats: Det kollegiala stödet var av stor betydelse för intensivvårdssjuksköterskor när det var stressigt eftersom alla hjälptes åt när det var bråttom och mycket att göra på avdelningen. De upplevde att det var påfrestande att ge stöd till anhöriga samtidigt som de skulle vårda patienter. Lång arbetslivserfarenhet gjorde att intensivvårdssjuksköterskor upplevde att de var mer fokuserade och hade bättre struktur när situationen blev akut. Det var jobbigt och stressigt att utföra HLR på grund av att de upplevde en otillräcklig beredskap när det väl gällde. Fortsatt forskning samt riktade insatser behövs för att förbättra intensivvårdssjuksköterskors arbetsmiljö och förebygga stressrelaterad ohälsa för att öka deras välbefinnande på arbetet. Således kan detta medföra samhälleliga vinster genom färre sjukskrivningar bland intensivvårdssjuksköterskor samt förbättrad vårdkvalitet för patienter och anhöriga. 

  • 315.
    de Verdier, Josephine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Effekten av manuell terapi samt icke manuell terapi på vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk: En systematisk litteraturstudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk och representerar ca 47% av alla huvudvärkstillstånd i världen. Det finns inte en enskild orsak till spänningshuvudvärk men ofta involveras fysiologiska och neurologiska förändringar. Det finns även ett samband mellan spänningshuvudvärk och psykosociala faktorer såsom stress samt muskuloskeletala tillstånd såsom muskulära spänningar. Den vanligaste formen av icke-farmakologisk behandling för spänningshuvudvärk är manuell behandling såsom spinal manipulation, massage, mobilisering samt traktion. Utöver manuella behandlingsmetoder används även icke manuella behandlingsmetoder såsom farmaka, fysisk terapi, akupunktur eller mind-body terapi. Syfte: Att beskriva effekten av manuell terapi samt icke manuell terapi på vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Metod: En litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen resulterade i åtta inkluderade studier som motsvarade inklusions- och exklusionkriterierna. Studierna kvalitetsgranskades med PEDro-skalan och fick från sex till tio av tio poäng. Resultat: Vid granskning av manuell terapi och frekvensen av huvudvärk visade två studier signifikant skillnad till fördel för interventionsgrupperna och två studier påvisade signifikant skillnad för en eller två av interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Vid granskning av icke manuell terapi och frekvensen av huvudvärk påvisade tre av studierna signifikant skillnad inom grupperna och en studie påvisade signifikant skillnad för två av tre interventionsgrupper efter avslutad intervention. Konklusion: Både manuell terapi samt icke manuell terapi kan sänka frekvensen huvudvärk hos vuxna, friska individer med spänningshuvudvärk. Ytterligare forskning inom ämnet efterfrågas.

  • 316.
    Degerman, Sara
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Selberg, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Personer med Cerebral Pares upplevelse av möten med andra människor: en analys av självbiografiska narrativ2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cerebral Pares är en paraplybenämning på permanenta störningar i hjärnans neurologiska utveckling som inträffat under de tre första levnadsåren. Ungefär två av 1000 födda barn drabbas och det finns inget botemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med Cerebral Pares upplever möten med andra människor. Tre självbiografiska verk med fyra olika inifrånperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fem kategorier; att bli sedd för den jag är bakom funktionsnedsättningen, att vilja vara som alla andra trots funktionsnedsättningen, att vara i beroendeställning, att bli dömd på förhand och att mötas av respektlöshet och illa behandling. Resultatet visade att personer som levde med CP kände samhörighet när andra människor såg förbi deras funktionsnedsättning. De upplevde också att det gick åt mycket kraft när de skulle försöka vara som alla andra. Personer som levde med CP kände sig ofta särbehandlade och möttes av fördomar och att andra människor inte såg dem som jämställda personer. De upplevelser som beskrivs i denna studie kan tillsammans med vidare forskning bidra till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal förstår dessa personer bättre och kan utforma omvårdnaden på bästa sätt.

  • 317.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Blodtrycksmätning2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 318.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Handdesinfektion2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 319.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Hygienisk handtvätt2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 320.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Intramuskulär injektion2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 321.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Pulspalpation2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 322.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Påtagning av sterlia handskar2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 323.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Sondnedläggning2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 324.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Steril uppdukning2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 325.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Subcutan injektion2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 326.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Subcutan injektion (förfylld spruta)2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 327.
    Degermark, Gunilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Såromläggning (Ren rutin)2011Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 328.
    Delanavaz, Daniel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engberg, Erika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patientens upplevelse av hemhemodialys2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Hemodialys innebär en livsuppehållande behandling och ges i dagens läge som assisterad intermittent dialys på institution där gängse praxis är fyra timmar tre gånger i veckan. Patienterna kan även erbjudas möjlighet till egen behandling under eget ansvar i hemmet, hemhemodialys, där behandling kan ske enligt patientens eget livsmönster. Inom dialysvården har denna typ av behandling funnits länge men är i ständig utveckling. Vårt syfte var att beskriva patientens upplevelse av hemhemodialys för att få en bättre förståelse mellan vårdpersonal och patient. Vi har använt oss av en litteraturstudie med ett inifrånperspektiv, med fokus på patientens upplevelse. Tre olika sökmotorer valdes för att systematiskt samla in kvalitativa studier som därefter kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem olika huvudkategorier; att självuppfattningen förändrades, att hjälp och stöd ger trygghet, behov av individuellt anpassad undervisning, att det kräver anpassning i hemmet samt att ökad frihet och flexibilitet ger ökad hälsa. Mest framträdande var skillnaden från att vara en patient till att känna sig som en person med möjlighet att leva ett normalt liv med signifikant ökad livskvalitet. Det finns dock brister i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och därför måste sjuksköterskan bli bättre på att erbjuda personcentrerad vård för att ge patienten de bästa förutsättningarna för en god egenvård. Behandlingsmetoden har inte enbart visat sig förbättra livskvaliteten och överlevnaden för patienterna men förefaller också mer kostnadseffektiv. Dessutom genererar den mindre behov av vårdpersonal och således finns det mycket att vinna även för sjukvården.

  • 329.
    Derman, Wayne
    et al.
    Institute of Sport and Exercise Medicine, Department of Surgical Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Stellenbosch University. International Olympic Committee (IOC) Research Centre.
    Runciman, Phoebe
    Institute of Sport and Exercise Medicine, Department of Surgical Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Stellenbosch University. International Olympic Committee (IOC) Research Centre.
    Schwellnus, Martin
    International Olympic Committee (IOC) Research Centre. Sport, Exercise Medicine and Lifestyle Institute (SEMLI) and Section Sports Medicine, Faculty of Health Sciences, University of Pretoria.
    Jordaan, Esme
    Biostatistics Unit, Medical Research Council, Parow.
    Blauwet, Cheri
    Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston, USA.
    Webborn, Nick
    Centre for Sport and Exercise Science and Medicine (SESAME), University of Brighton, Eastbourne.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Department of Health Sciences, Lund University, Sweden. Department of Neurology and Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital, Sweden.
    Van de Vliet, Peter
    Medical and Scientific Department, International Paralympic Committee, Bonn.
    Tuakli-Wosornu, Yetsa
    Yale School of Public Health, Department of Chronic Disease and Epidemiology, Department of Orthopaedics and Rehabilitation, Yale University, Connecticut, USA.
    Kissick, James
    Carleton University Sport Medicine Clinic, Department of Family Medicine, Ottawa, Canada.
    Stomphorst, Jaap
    Department of Sport Medicine, Isala Klinieken, Zwolle.
    High precompetition injury rate dominates the injury profile at the Rio 2016 Summer Paralympic Games: a prospective cohort study of 51 198 athlete days2018Inngår i: British Journal of Sports Medicine, ISSN 0306-3674, E-ISSN 1473-0480, Vol. 52, nr 1, s. 24-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES:

    To describe the incidence of injury in the precompetition and competition periods of the Rio 2016 Summer Paralympic Games.

    METHODS:

    A total of 3657 athletes from 78 countries, representing 83.4% of all athletes at the Games, were monitored on the web-based injury and illness surveillance system over 51 198 athlete days during the Rio 2016 Summer Paralympic Games. Injury data were obtained daily from teams with their own medical support.

    RESULTS:

    A total of 510 injuries were reported during the 14-day Games period, with an injury incidence rate (IR) of 10.0 injuries per 1000 athlete days (12.1% of all athletes surveyed). The highest IRs were reported for football 5-a-side (22.5), judo (15.5) and football 7-a-side (15.3) compared with other sports (p<0.05). Precompetition injuries were significantly higher than in the competition period (risk ratio: 1.40, p<0.05), and acute traumatic injuries were the most common injuries at the Games (IR of 5.5). The shoulder was the most common anatomical area affected by injury (IR of 1.8).

    CONCLUSION:

    The data from this study indicate that (1) IRs were lower than those reported for the London 2012 Summer Paralympic Games, (2) the sports of football 5-a-side, judo and football 7-a-side were independent risk factors for injury, (3) precompetition injuries had a higher IR than competition period injuries, (4) injuries to the shoulder were the most common. These results would allow for comparative data to be collected at future editions of the Games and can be used to inform injury prevention programmes.

  • 330.
    Derman, Wayne
    et al.
    Department of Surgical Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Institute of Sport and Exercise Medicine, Stellenbosch University. International Olympic Committee (IOC) Research Centre.
    Schwellnus, Martin P.
    International Olympic Committee (IOC) Research Centre. Sport, Exercise Medicine and Lifestyle Institute (SEMLI) and Section Sports Medicine, Faculty of Health Sciences, University of Pretoria.
    Jordaan, Esme
    Biostatistics Unit, Medical Research Council of South Africa, Cape Town. Statistics and Population Studies Department, University of the Western Cape.
    Runciman, Phoebe
    Department of Surgical Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Institute of Sport and Exercise Medicine, Stellenbosch University. International Olympic Committee (IOC) Research Centre.
    Blauwet, Cheri
    Department of Physical Medicine and Rehabilitation, Spaulding Rehabilitation Hospital and Women's Hospital, Harvard Medical School, Boston.
    Webborn, Nick
    Centre for Sport and Exercise Science and Medicine (SESAME), University of Brighton, Eastbourne.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. Department of Health Sciences, Lund University. Department of Neurology and Rehabilitation Medicine, Skåne University Hospital, Sweden.
    Van de Vliet, Peter
    Medical and Scientific Department, International Paralympic Committee, Bonn.
    Tuakli-Wosornu, Yetsa
    Yale School of Public Health, Department of Chronic Disease and Epidemiology, Department of Orthopaedics and Rehabilitation, Yale University, Connecticut.
    Kissick, James
    Carleton University Sport Medicine Clinic, Department of Family Medicine, Ottawa, Canada.
    Stomphorst, Jaap
    Department of Sport Medicine, Isala Klinieken, Zwolle.
    Sport, sex and age increase risk of illness at the Rio 2016 Summer Paralympic Games: a prospective cohort study of 51 198 athlete days2018Inngår i: British Journal of Sports Medicine, ISSN 0306-3674, E-ISSN 1473-0480, Vol. 52, nr 1, s. 17-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE:

    To describe the epidemiology of illness at the Rio 2016 Summer Paralympic Games.

    METHODS:

    A total of 3657 athletes from 78 countries, representing 83.5% of all athletes at the Games, were monitored on the web-based injury and illness surveillance system (WEB-IISS) over 51 198 athlete days during the Rio 2016 Summer Paralympic Games. Illness data were obtained daily from teams with their own medical support through the WEB-IISS electronic data capturing systems.

    RESULTS:

    The total number of illnesses was 511, with an illness incidence rate (IR) of 10.0 per 1000 athlete days (12.4%). The highest IRs were reported for wheelchair fencing (14.9), para swimming (12.6) and wheelchair basketball (12.5) (p<0.05). Female athletes and older athletes (35-75 years) were also at higher risk of illness (both p<0.01). Illnesses in the respiratory, skin and subcutaneous and digestive systems were the most common (IRs of 3.3, 1.8 and 1.3, respectively).

    CONCLUSION:

    (1) The rate of illness was lower than that reported for the London 2012 Summer Paralympic Games; (2) the sports with the highest risk were wheelchair fencing, para swimming and wheelchair basketball; (3) female and older athletes (35-75 years) were at increased risk of illness; and (4) the respiratory system, skin and subcutaneous system and digestive system were most affected by illness. These results allow for comparison at future Games.

  • 331.
    Diakov, Alex
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Del Valle Castro, Carlos Alberto
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Förebyggande åtgärder mot överkänslighetsreaktioner på jodbaserade kontrastmedel: -en allmän litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kontrastmedelsförstärkta undersökningar är en vanlig diagnostisk metod inom modern radiologi. Överkänslighetsreaktioner utlösta av kontrastmedel förekommer sällan men kan i dessa fall innebära allvarliga hälsorisker. Syfte:Syftet var att sammanställa förebyggande åtgärder som en röntgensjuksköterska kan vidta för att minimera risker för uppkomst av överkänslighetsreaktioner utlöstaav jodbaserade kontrastmedel. Metod:En allmän litteraturstudie genomfördes för att skapa översikt över aktuellt område. Studien bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Riskidentifiering är initialt viktigaste åtgärden där patientorienterad information och dokumentation spelar en väsentlig roll. Premedicineringhar konstaterats ha en förebyggande effekt på milda och måttliga överkänslighetsreaktioner men kan inte helt utesluta uppkomsten av reaktioner. Byte till icke-joniska lågosmolära kontrastmedel kan reducera frekvensen av reaktioner. Vissa diagnostiska metoder tillåter användning av gadolinium och koldioxid som ett alternativ till jodbaserade kontrastmedel. Konklusion:Resultatet visar att profylax av överkänslighetsreaktioner utlösta av jodbaserade kontrastmedel är en komplex process där alla åtgärder är sammanhängande. En röntgensjuksköterska har det främsta ansvaret att identifiera och förebygga situationer som kan leda till utveckling av reaktioner på kontrastmedel. En god kännedom och tillämpning av förebyggande åtgärder är därför nödvändigt i röntgensjuksköterskans utövning av sin profession.

  • 332.
    Dietrich, Marcelo O.
    et al.
    Universidade Federal do Rio Grande do Sul, Departamento de Bioquimica, ICBS.
    Souza, DO
    Universidade Federal do Rio Grande do Sul, Departamento de Bioquimica, ICBS.
    Portela, LV
    Universidade Federal do Rio Grande do Sul, Departamento de Bioquimica, ICBS.
    Stålnacke, Britt-Marie
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Rehabilitation Medicine.
    Tegner, Yelverton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Sojka, Peter
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Rehabilitation Medicine, Umeå univesity.
    Serum S100B protein: what does it mean during exercise?2004Inngår i: Clinical Journal of Sports Medicine, ISSN 1050-642X, E-ISSN 1536-3724, Vol. 14, nr 6, s. 368-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 333.
    Dimitrova, Tsvetoslava
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskor upplevelse av arbetet med munhälsa och munvård på äldre patienter på en geriatrisk klinik2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Antalet äldre personer i samhället ökar och därmed också antalet äldre i behov av omvårdnad. Idag behåller äldre människor sina naturliga tänder längre än tidigare, och därför kan en ökande efterfrågan på munhälsovård i framtiden förväntas. Det ökande antalet naturliga tänder i de äldre åldersgrupperna är ett tecken på bättre allmän hälsa, men det är också en potentiell riskfaktor om inte munhälsan vårdas på ett adekvat sätt. På grund av dessa potentiella risker och vikten av mun-och tandkomfort för äldre personer, är det viktigt att all vårdpersonal främjar munhälsan hos äldre personer.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetet med munvård på äldre patienter som vårdas på en geriatrisk klinik.Metod : En kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Deltagarna var tretton sjuksköterskor på en geriatrisk klinik i Stockholm.Resultat : Bearbetning av data mynnade i fyra slutkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser om arbetet med munvård. Sjuksköterskor uppfattade att det är de som hade största ansvaret för äldres munvård, men att det även är undersköterskor, läkare och arbetsterapeuter som hade ansvar om äldres patienter munvård. Sjuksköterskor uppfattade att munvården brister och hade låg prioritet i jämförelse med övrig omvårdnad. Som hinder och svårigheter vid utförandet av munvård uttrycktes vara: tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalens engagemang, glömska och slarv samt personalen okunskap inom munhälsa och munvård och inte minst patienter med demenssjukdom som inte ville samarbeta. Sjuksköterskor uttryckte både positiva och negativa känslor gällande samarbete med andra yrkeskategori, dock uppfattades samarbetet med tandvården som mycket positiv. Sjuksköterskor skattade sin kunskap gällande munhälsa och munvård som relativ låg, även svårigheter vid utförandet av munhälsobedöm-ning enligt ROAG uppkom.Slutsats: Sjuksköterskor i studien ansåg att de har huvudansvaret för äldres munvård, dock utförs munvården praktiskt av undersköterskan. Munvården brister mycket och prioriterades låg på kliniken. Som orsak för bristande eller utebliven munvård nämndes: tidsbrist, underbemanning, hög arbetsbelastning samt personalens okunskap och engagemang. Sjuksköterskor ansåg att mer kunskap och utbildning inom munhälsa och munvård behövdes.

  • 334.
    Downham, David Y.
    et al.
    University of Liverpool.
    Holmbäck, Anna Maria
    Lund University.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Reliability of measurements in medical research and clinical practice2005Inngår i: Multidisciplinary Approaches to Theory in Medicine, Amsterdam: Elsevier, 2005, s. 147-163Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 335.
    Drevenhorn, Eva
    et al.
    Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Risk för ohälsa2016Inngår i: Omvårdnad & medicin / [ed] Anna Ekwall, Anna M. Jansson, Studentlitteratur AB, 2016, s. 73-92Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 336.
    Dudenko, D.V.
    et al.
    Cardiff University.
    Williams, P.A.
    Cardiff University.
    Hughes, C.E.
    Cardiff University.
    Antzutkin, Oleg
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Industriell miljö- och processteknik.
    Velaga, Sitaram
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Brown, S.P.
    University of Warwick.
    Harris, K.D.M.
    Cardiff University.
    Exploiting the synergy of powder x-ray diffraction and solid-state NMR spectroscopy in structure determination of organic molecular solids2013Inngår i: The Journal of Physical Chemistry C, ISSN 1932-7447, E-ISSN 1932-7455, Vol. 117, nr 23, s. 12258-12265Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We report a strategy for structure determination of organic materials in which complete solid-state nuclear magnetic resonance (NMR) spectral data is utilized within the context of structure determination from powder X-ray diffraction (XRD) data. Following determination of the crystal structure from powder XRD data, first-principles density functional theory-based techniques within the GIPAW approach are exploited to calculate the solid-state NMR data for the structure, followed by careful scrutiny of the agreement with experimental solid-state NMR data. The successful application of this approach is demonstrated by structure determination of the 1:1 cocrystal of indomethacin and nicotinamide. The 1H and 13C chemical shifts calculated for the crystal structure determined from the powder XRD data are in excellent agreement with those measured experimentally, notably including the two-dimensional correlation of 1H and 13C chemical shifts for directly bonded 13C-1H moieties. The key feature of this combined approach is that the quality of the structure determined is assessed both against experimental powder XRD data and against experimental solid-state NMR data, thus providing a very robust validation of the veracity of the structure

  • 337.
    Dür, Mona
    et al.
    Department of Internal Medicine III, Division of Rheumatology, Medical University of Vienna.
    Coenen, Michaela
    Ludwig-Maximilians-University, Department of Medical Informatics, Biometry and Epidemiology, Research Unit for Bio Psychosocial Health, Marchioninistraße 17, 81377, Munich.
    Fialka-Moser, Veronika
    Medical University of Vienna, Department of Physical Medicine and Rehabilitation.
    Kautzky-Willer, Alexandra
    Medical University of Vienna, Department of Internal Medicine III, Division of Diabetology, Medical University of Vienna.
    Mattsson, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Boström, Carina
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Physiotherapy, Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.
    Stamm, Tanja A.
    Department of Internal Medicine III, Division of Rheumatology, Medical University of Vienna.
     Personal Factors Important to People with Rheumatoid Arthritis and their Coverage by Patient-Reported Outcome Measures2015Inngår i: Annals of the Rheumatic Diseases, ISSN 0003-4967, E-ISSN 1468-2060, Vol. 73, nr Suppl. 2, s. 894-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background There is an increasing call to use patient reported outcome measures (PROMs) in health outcome research, because the perspective of patients is an essential part concerning the end results of health care. The coverage of patients' perspective by PROMs relevant in rheumatoid arthritis (RA) has been examined regarding all domains of the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) except personal factors (PFs). Since the ICF did not classify PF, some researchers attempted to provide a classification of the PFs. Objectives We aimed to identify themes meaningful to people with RA, to determine which of these were attributed to PFs previously and to explore their coverage by PROMs. Methods We explored life stories to identify themes meaningful to people with RA and determined whether they have been previously attributed to PFs in the existing literature. Additionally we conducted a systematic literature search to identify PROMs relevant in RA. Finally, we explored whether the identified PROMs cover those themes which were attributed PFs previously. Results Twenty-two themes were found to be meaningful to 15 people with RA, of which 13 were attributed to PFs previously. Five themes were linked to activity and participation or environmental factors and four were not covered by the ICF. The systematic literature search resulted in the identification of 33 PROMs. Of these, the London Coping with Rheumatoid Arthritis Questionnaire and the Rheumatoid Arthritis Self-Efficacy Questionnaire covered most PFs. Examples of the coverage of themes attributed to PFs by PROMs are depicted at the Table 1.

  • 338.
    Dür, Mona
    et al.
    Department of Internal Medicine III, Division of Rheumatology, Medical University of Vienna.
    Coenen, Michaela
    Ludwig-Maximilians-University, Department of Medical Informatics, Biometry and Epidemiology, Research Unit for Bio Psychosocial Health, Marchioninistraße 17, 81377, Munich.
    Stoffer, Michaela Alexandra
    Department of Internal Medicine III, Division of Rheumatology, Medical University of Vienna.
    Fialka-Moser, Veronika
    Medical University of Vienna, Department of Physical Medicine and Rehabilitation.
    Kautzky-Willer, Alexandra
    Medical University of Vienna, Department of Internal Medicine III, Division of Diabetology.
    Kjeken, Ingvild
    Diakonhjemmet Hospital, National Advisory Unit on Rehabilitation in Rheumatology, Department of Rheumatology, Postbox 23 Vinderen.
    Drăgoi, Răzvan Gabriel
    “Victor Babeş” University of Medicine and Pharmacy, Department of Rehabilitation, Physical Medicine and Rheumatology, Piata Eftimie Murgu 2, Timişoara.
    Mattsson, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Boström, Carina
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Physiotherapy, Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.
    Smolen, Josef S.
    Department of Internal Medicine III, Division of Rheumatology, Medical University of Vienna.
    Stamm, Tanja A.
    Department of Internal Medicine III, Division of Rheumatology, Medical University of Vienna.
    Do patient-reported outcome measures cover personal factors important to people with rheumatoid arthritis?: A mixed methods design using the International Classification of Functioning, Disability and Health as frame of reference2015Inngår i: Health and Quality of Life Outcomes, ISSN 1477-7525, E-ISSN 1477-7525, Vol. 13, artikkel-id 27Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BackgroundPersonal factors (PFs) are internal factors that determine functioning and the individuals’ experience of disability. Their coverage by patient-reported outcome measures (PROMs) has not been examined in rheumatoid arthritis (RA) so far. The aims of this study were to identify PFs important in the life stories of people with RA and to determine their coverage by PROMs used in RA.MethodsThe qualitative data of people with RA was explored to identify PFs. Additionally a systematic literature search was conducted to find PROMs used in RA. PROMs items were linked to the components, domains and categories of the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) to determine the coverage of important PFs by PROMs.ResultsTwelve PFs were found to be important in the life stories of people with RA. The PFs coping and reflecting about one’s life in an optimistic way were covered most frequently, each by 14 of the 42 explored PROMs, while job satisfaction was not covered at all. The London Coping with Rheumatoid Arthritis Questionnaire, General Self-Efficacy Scale, Arthritis Self-Efficacy Scale, Rheumatoid Arthritis Self-Efficacy Questionnaire and Revised Ways of Coping Inventory covered most PFs. Nineteen PROMs did not cover any of the PFs.ConclusionSeveral PFs were identified as important in the life stories of people with RA, but only 55% of the PROMS covered some of these PFs. When evaluating PFs important to people with RA, health professionals should be alert on which PROMs can be used to assess which PFs.

  • 339.
    Edberg, Martina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sandström, Lina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelse av att ha genomgått en hysterektomi - En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hysterektomi är något kvinnor genomgår till följd av sjukdomar eller postpartum blödningar och det påverkar kvinnor på olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att ha genomgått en hysterektomi. För att utföra studien användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i sex kategorier: att förlora sin fertilitet och kvinnlighet, att ha ett behov av information, att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden, att ha smärtsamma påminnelser, att vara i behov av stöd och att ha olika känslor vid återhämtningen. Resultatet påvisade olika upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Vid akut hysterektomi handlade stora delar om bristen på information och att hysterektomin var traumatiserande. Vid planerade hysterektomier upplevde kvinnorna att det var lättande att inte längre behöva lida av symtom och att de kände sig friare. Några aspekter var densamma oberoende om kvinnorna hade genomgått en akut eller planerad hysterektomi. Vidare forskning behövs kring hur information delges vid hysterektomier samt hur hälso- och sjukvårdspersonal ska bemöta och kommunicera om den sexuella hälsan och det psykiska välmåendet.

  • 340.
    Edenhagen, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Riström, Linnéa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelsen av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1: - En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig världen över. Det finns mycket forskning som berör personer med diabetes typ 1 men sparsamt med forskning som beskriver upplevelsen av att vara anhörig till dessa personer. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett inifrånperspektiv. Analysen är utförd i enlighet med Bengtsson (2016) via en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultatet beskrivs utifrån fem kategorier: Att sjukdomen medför begränsningar i det dagliga livet; Att relationer förändras; Att känna oro både i det dagliga livet och inför framtiden; Att vara maktlös och sakna stöd från omgivningen; Att sjukdomen är hanterbar. Kliniskt kan detta resultat användas för att öka kunskap och förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Dessa anhöriga bör fångas upp i ett tidigt skede då det i studien framkommer att de blir påverkade både fysiskt och psykiskt. Sjukvården bör erbjuda anhöriga stöd för att de ska kunna känna sig trygga. Detta kan ske genom att sjukvården arrangerar sjuksköterskeledda stödgrupper eller utser kontaktsjuksköterskor som anhöriga kan ringa om de behöver samtala. 

  • 341.
    Edlund, Agneta
    et al.
    Piteå River Valley Hospital, Department of Medicine and Rehabilitation.
    Lundström, Maria
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Karlsson, Stig
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Brännström, Benny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bucht, Gösta
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Gustafson, Yngve
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Delirium in older patients admitted to general internal medicine2006Inngår i: Journal of Geriatric Psychiatry and Neurology, ISSN 0891-9887, E-ISSN 1552-5708, Vol. 19, nr 2, s. 83-90Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Delirium on the day of admission to general internal medicine wards was studied in 400 consecutive patients aged 70 years and above regarding occurrence, associated factors, clinical profile, length of hospital stay, and mortality. The patients were assessed using the Organic Brain Syndrome Scale and the Mini-Mental State Examination, and delirium was diagnosed according to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (4th ed) criteria. Delirium on the day of admission occurred in 31.3% of the patients and was independently associated with old age, fever on the day of admission (> or = 38 degrees C), treatment with neuroleptics, impaired vision, male sex, and previous stroke. Delirious patients had longer hospital stay (15.4 vs 9.5 days, P < .001), a higher mortality rate during hospitalization (11/125 vs 5/275, P < .001), and a higher 1-year mortality rate (45/125 vs 55/275, P = .001). Delirium is a common complication with often easily identified causes, and it has a serious impact on outcome for older medical patients.

  • 342.
    Edlund, Louise
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Widlund, Alexandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Person- och miljöfaktorers inverkan på utövandet av parasport: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att beskriva hur person - och miljöfaktorer stödjer eller hindrar utövandet av parasport. Metod: Litteraturöversikt valdes som design. Datainsamlingen skedde genom en litteratursökning med relevanta sökord i databaserna PubMed, CINAHL och SportDiscus. Litteratursökningen kompletterades med en manuell sökning i inkluderade studiers referenslistor. Litteratursökningen resulterade i fjorton studier där samtliga studier kvalitetsgranskades med tillräcklig god kvalitet. I analysen användes den arbetsterapeutiska PEO-modellen som ett raster för att finna likheter och skillnader i resultaten. Resultat: Två kategorier: Person och Miljö med underkategorierna: Stödjande faktorer och Hindrande faktorer i respektive kategori. Stödjande personfaktorer var förenat med ett flertal positiva upplevelser som en känsla av glädje, identitet och förbättrad hälsa. Stödjande miljöfaktorer var kopplat till stöd från familj och vänner, en känsla av lagtillhörighet och ett socialt stöd. Hindrande personfaktorer var upplevelsen av ett försämrat hälsotillstånd och att drabbas av sekundära medicinska komplikationer. De hindrande miljöfaktorerna förekom främst i den fysiska miljön och som ett bristande socialt stöd. Konklusion: Litteraturöversikten har givit en översyn om hur stödjande och hindrande faktorer påverkar utövandet av parasport samt bidragit med kunskap om hur parasport skulle kunna vara en del i arbetsterapeutens hälsofrämjande arbete.

  • 343.
    Edlund, Per
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kruse, Richard
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Användandet av bensodiazepiner vid kramper prehospitalt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Akuta krampanfall drabbar många människor, både nationellt och internationellt. Detta behandlas i första hand med Bensodiazepiner, såsom Diazepam och Midazolam. Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer skiljer sig åt vid behandling av akuta krampanfall. Region Halland förnyade behandlingsriktlinjerna år 2011 och införde intranasal administrering av Midazolam Syfte: Att sammanställa behandlingsriktlinjerna angående medicinsk behandling vid kramper prehospitalt i Sverige samt kartlägga användandet av bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland. Metod: En kvantitativ registerstudie med en retrospektiv design användes. En sammanställning av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer för medicinsk behandling av kramper utfördes. Chi-Två samt Fishers exakta test användes vid analysen av den insamlade datan från 127 ambulansjournaler i Region Halland. Resultat: Sammanställningen av Sveriges prehospitala behandlingsriktlinjer vid kramper visade att behandlingsriktlinjerna skiljer sig åt nationellt. Resultatet från kartläggningen av användandet med bensodiazepiner vid kramper prehospitalt i Region Halland visade att Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt att det fanns en signifikant skillnad i behandlingen med Diazepam rektalt relaterat till patientens ålder. Flertalet patienter som hade behandlats med Midazolam intranasalt behövde kompletterande behandling med Diazepam intravenöst. Slutsats: Behandlingsriktlinjerna för kramper prehospitalt skiljer sig åt nationellt. Diazepam var det vanligast använda läkemedlet samt en bristfällig följsamhet till behandlingsriktlinjerna framkom i Region Halland. Mer forskning behövs avseende ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att behandla pågående kramper prehospitalt för ge patienterna möjlighet till en god omvårdnad på ett säkert sätt.

  • 344.
    Ednell, Anna-Karin
    et al.
    Intensive Care Unit, Gällivare Hospital.
    Siljegren, Sara
    Intensive Care Unit, Kiruna Hospital.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    The ICU Patient Diary: a Nursing Intervention that is Complicated in its Simplicity : a Qualitative Study2017Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 40, s. 70-76Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Writing a diary for intensive care patients has been shown to facilitate patientrecovery and prevent post-traumatic stress following hospitalisation.

    Aim

    This study aimed to describe the experiences of critical care nurses’ (CCNs’) in writing personal diaries for ICU patients.

    Method

    The study was conducted with a qualitative design. Ten CCNs from two hospitals participated. Data were collected with semi-structured interviews and analysed using a qualitative thematic content analysis.

    Findings

    The result consists of a theme: Patient diary: a complex nursing intervention in all its simplicity, as well as four categories: Writing informatively and with awareness shows respect and consideration; The diary is important for both patient and CCN; To jointly create an organisation that facilitates and develops the writing; Relatives’ involvement in the diary is a matter of course.

    Conclusion

    CCNs are aware of the diary’s importance for the patient and relatives, but experience difficulties in deciding which patients should get this intervention and how to prioritize it. Writing a personal diary for an ICU patient is a nursing intervention that is complicated in its simplicity.

  • 345.
    Edström, Annika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Betydelsen av spiritualitet: - en litteraturöversikt inom arbetsterapeutisk forskning2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ge en överblick av begreppet spiritualitet genom att sammanfatta och beskriva det vetenskapliga kunskapsläget inom arbetsterapeutisk forskning. Som metod valdes en litteraturöversikt. I studien ingick 12 vetenskapliga artiklar som var både kvalitativa och teoretiska. Artiklarna söktes i Luleå universitetsbibliotek databaser. Utöver det genomfördes en manuell sökning. Resultatet visar på fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var; Spiritualitet ger mening och mål, Spiritualitet ger support och stöd, Spiritualitet som drivkraft till aktiviteter och Spiritualitet som grund till känslor. Resultatet visar att spiritualitet samspelar med den inre känslan hos en människa och det yttre görandet i en aktivitet. Spiritualitet har betydelse oavsett om trossystem finns eller inte. Slutsatsen av studien visar att spiritualitet är viktigt för människan. Det är av vikt att involvera spiritualitet i klientmötet för arbetsterapeuten eftersom spiritualitet är en viktig del för holism och humanism och som var för sig är grundläggande värdegrund för arbetsterapi. 

  • 346.
    Edvardsson, David
    et al.
    The Medical Faculty, Department of Nursing, Umeå University, .
    Sjögren, Karin
    The Medical Faculty, Department of Nursing, Umeå University, .
    Lood, Qarin
    The Medical Faculty, Department of Nursing, Umeå University, .
    Bergland, Ådel
    Department of Nursing Science, Faculty of Medicine, Institute of Health and Society, University of Oslo .
    Kirkevold, Marit
    Department of Nursing Science, Faculty of Medicine, Institute of Health and Society, University of Oslo.
    Sandman, Per-Olof
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    A person-centred and thriving-promoting intervention in nursing homes: study protocol for the U-Age nursing home multi-centre, non-equivalent controlled group before-after trial2017Inngår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 17, artikkel-id 22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    The literature suggests that person-centred care can contribute to quality of life and wellbeing of nursing home residents, relatives and staff. However, there is sparse research evidence on how person-centred care can be operationalised and implemented in practice, and the extent to which it may promote wellbeing and satisfaction. Therefore, the U-Age nursing home study was initiated to deepen the understanding of how to integrate person-centred care into daily practice and to explore the effects and meanings of this.

    Methods

    The study aims to evaluate effects and meanings of a person-centred and thriving-promoting intervention in nursing homes through a multi-centre, non-equivalent controlled group before-after trial design. Three nursing homes across three international sites have been allocated to a person-centred and thriving-promoting intervention group, and three nursing homes have been allocated to an inert control group. Staff at intervention sites will participate in a 12-month interactive educational programme that operationalises thriving-promoting and person-centred care three dimensions: 1) Doing a little extra, 2) Developing a caring environment, and 3) Assessing and meeting highly prioritised psychosocial needs. A pedagogical framework will guide the intervention. The primary study endpoints are; residents’ thriving, relatives’ satisfaction with care and staff job satisfaction. Secondary endpoints are; resident, relative and staff experiences of the caring environment, relatives’ experience of visiting their relative and the nursing home, as well as staff stress of conscience and perceived person-centredness of care. Data on study endpoints will be collected pre-intervention, post-intervention, and at a six-month follow up. Interviews will be conducted with relatives and staff to explore experiences and meanings of the intervention.

    Discussion

    The study is expected to provide evidence that can inform further research, policy and practice development on if and how person-centred care may improve wellbeing, thriving and satisfaction for people who reside in, visit or work in nursing homes. The combination of quantitative and qualitative data will illuminate the operationalisation, effects and meaning of person-centred and thriving-promoting care.

  • 347.
    Eilertsen, Grethe
    et al.
    Høgskolen i Buskerud.
    Kirkevold, Marit
    Universitetet i Oslo.
    Mengshoel, Anne Marit
    Olsson, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Fatigue – trøtthet og utmattelse i en travel tid2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 348.
    Eilertsen, Grethe
    et al.
    Høgskolen i Buskerud, Buskerud and Vestfold University College, Kongsberg.
    Ormstad, Heidi
    Buskerud and Vestfold University College, Kongsberg.
    Kirkevold, Marit
    Universitetet i Oslo.
    Mengshoel, Anne Marit
    University of Oslo.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Olsson, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Similarities and differences in the experience of fatigue among people living with fibromyalgia, multiple sclerosis, ankylosing spondylitis and stroke2015Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 13-14, s. 2023-2034Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectivesTo elucidate the experience of fatigue across several long-term illnesses, focusing on the similarities and differences.BackgroundFatigue is common to many long-term illnesses, but it has been studied mainly within the context of a single illness; qualitative studies comparing the experience and its impact on daily life across different long-term illnesses are lacking.DesignQualitative design.MethodsA secondary analysis was conducted of five original interview studies involving 95 persons with ankylosing spondylitis, fibromyalgia, multiple sclerosis or stroke.ResultsSimilarities and differences concerning experiences of fatigue were found across the studied long-term illnesses. All patients expressed the perception of having an unfamiliar body. Fatigue was also commonly expressed as unpredictable, uncontrollable and invisible to others. Differences were related to a constant versus a varying condition, a sudden and an uncontrollable sleepiness, a mutual reinforcement with pain and increased stress sensitivity. A lack of energy and a need for sleep and rest were common experiences, as was the impact on social relationships. There were also similarities regarding how the patients managed their daily life. The search for practical solutions and attitude adjustment differed with the fatigue characteristics. All patients felt a lack of understanding and disbelief from others.Conclusion and relevance to clinical practiceFatigue is commonly expressed by patients with long-term illnesses. Variations in experience are related to the type of diagnosis. The disparity between experiences influences how patients managed and adjusted to the conditions of everyday life. The illness-specific characteristics of fatigue warrant increased clinical awareness and may allow professionals to offer adequate information and establish effective methods of managing the condition. The feeling of invisibility and difficulty describing the experience of fatigue in particular highlights this need.

  • 349.
    Eishayeh, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundberg, Cynthia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens på en sjukhusavdelning: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en demenssjukdom påverkar den kognitiva förmågan negativt och personer med demenssjukdomar är oftast i behov av mycket stöd och omvårdnad. På grund av den fysiska miljön och tidsbristen i en sjukhusavdelning kan det bli en utmaning att skapa bra vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens på en sjukhusavdelning. En systematisk litteratursökning genomfördes inom området och tretton vetenskapliga artiklar valdes ut som svarade på syftet. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.  Analysen resulterade i fyra kategorier: Att kommunicera och skapa en relation är viktigt, att hamna i svåra etiska situationer, att miljön begränsar vårdandet och mer tid önskas och att mer kunskap behövs. Resultat visade att en god kommunikation är en förutsättning för att skapa en god relation till personer med demens och deras anhöriga. Sjuksköterskorna hamnade ofta i svåra etiska situationer vid vård av personer med demens. Den fysiska miljön på en sjukhusavdelning upplevdes ha en överstimulerande påverkan hos personer med demens, även tidsbrist på avdelningen gjorde att sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde ge en bra vård. Sjuksköterskorna upplevde brist på kunskap i att hantera personer med demenssjukdomar och önskade mer utbildning för att kunna ge en bättre vård. Slutsatsen är att personcentrerad omvårdnad kan ge en ökad livskvalité hos personer med demens. Förslagen till vidare forskning inom detta område är att studera vilka andra åtgärder som kan förbättra vården för personer med demenssjukdomar på en sjukhusavdelning.

  • 350.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnad som reflekterande praktik: Att se och använda alternativ till tvång i psykiatrisk vård2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Tvångsåtgärder som fastspänning och tvångsmedicinering är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården och motiveras ofta av personal med att det saknas alternativ. Användandet av tvångsåtgärder tycks vara särskilt vanligt när det gäller unga kvinnor med självskadebeteende. Dessa kan uppleva tvångsåtgärder som bestraffning och som ett hinder för att söka vård. Relationen mellan patient och vårdare har beskrivits som ett kraftfullt verktyg för att minska användandet av tvångsåtgärder, men det saknas i stor utsträckning forskning om tvångsvård som fokuserar på patienters perspektiv och alternativ till tvång. Avhandlingens övergripande syfte har varit att få ökad kunskap och förståelse för omvårdnad som process i psykiatrisk vård ur patienters, studenters och personals perspektiv, med särskilt fokus på alternativ till tvång vid självskadebeteende. Avhandlingen har en pragmatisk utgångspunkt där ambitionen har varit att resultat ska kunna omsättas i konkreta handlingar. Delstudierna har en kvalitativ ansats där datamaterial har analyserats med innehållsanalys. Data består av 19 skrivna berättelser från personer som vårdats för självskadebeteende och som har erfarenhet av tvångåtgärder, 14 loggböcker skrivna av sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning inom psykiatrisk vård, samt fokusgruppsintervjuer med totalt 26 skötare, sjuksköterskor, läkare och enhetschefer med erfarenhet av att tvångsvårda patienter. Av berättelserna framkom att personer som vårdats inom psykiatrisk vård hade en önskan om att mötas av förståelse av personalen, att utveckla tillitsfulla och ömsesidiga relationer med dem, och att få vård som grundades på vetenskapliga metoder. Deras faktiska erfarenheter beskrev en vård som var oförutsägbar, kontraproduktiv och byggd på misstro och distans. Studenterna beskrev i loggböckerna vikten av att avsätta tid och engagemang för relationsskapande, något som beskrevs som en förutsättning för att kunna göra bedömningar och lära sig förstå patientens individuella tecken på hälsa och ohälsa. De beskrev hur de identifierade patienters abstrakta behov så som behov av trygghet, empowerment, självkänsla och hopp. Med dessa som grund individanpassade de åtgärder och förhållningssätt och synliggjorde samt tog tillvara patienternas förmågor. I fokusgruppsintervjuerna framkom hur personal med utgångspunkt i utmanande situationer i psykiatrisk slutenvård resonerade kring möjliga åtgärder med fokus antingen på personalens behov, patientens upplevelse, att följa rutiner eller att uppfostra patienter. Beroende på fokus skiljde sig förhållningssätt och utformning av åtgärder markant åt. I fokusgruppsintervjuerna framkom även personalens syn på samarbete utifrån olika professionella roller. Utmärkande var att skötarna, trots att de hade lägst formell kompetens, var den yrkesgrupp med störst inflytande vid beslut om tvångsåtgärder eftersom de arbetade närmast patienterna och därför hade förstahandsinformation om dem.Resultaten visade en stor överenstämmelse mellan patienters, studenters och personals perspektiv. En metasyntes av de olika delstudiernas resultat beskriver omvårdnad som en reflektiv praktik. Att vårdaren har förmågan att bygga upp en tillitsfull relation till patienten är en förutsättning för en relevant bedömning. Bedömningen innebär att patientens individuella behov och förmågor identifieras och ligger till grund för val av åtgärd och förhållningsätt med målet att minska lidande och öka välbefinnande. Vägen till åtgärden är inte statisk, till en början kan åtgärder enbart ha ett relationskapande syfte, behov kan förändras, åtgärder behöva modifieras liksom att tilliten i relationen kan påverkas av olika faktorer. Detta innebär att vägen till åtgärden inte bör ses som ett linjärt förlopp utan bättre förstås som en dynamisk process som förutsätter ett reflekterande förhållningssätt med relationen som grund, med det övergripande målet att stärka patientens förutsättningar till återhämtning och välbefinnande. Den övergripande slutsats som kan dras är att om vårdarna lyckas skapa en ömsesidig, tillitsfull relation till patienten, kan förstå dennes utryckta behov och outtalade tecken samt arbetar proaktivt, i samarbete med patienten, med åtgärder och medvetna förhållningssätt, så finns sällan behov av tvångsåtgärder. För detta krävs att vårdarna får stöd i att utveckla sin reflektiva förmåga och även i att få ta eget ansvar för varje situation och därigenom bygga upp en tillit till sin egen förmåga.

45678910 301 - 350 of 2377
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf