Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 3476
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Somerville, Margaret
    University of New England.
    Trainers and learners constructing a community of practice: masculine work cultures and learning safety in the mining industry2003Ingår i: Studies in the Education of Adults, ISSN 0266-0830, E-ISSN 1478-9833, Vol. 35, nr 1, s. 19-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Analyzes the cultures of mine work in which trainers and mine workers operate and specifically, their responses about their teaching and learning practices. Discussion on informal workplace learning; Two dimensions to understanding vocational educators' practice; Background on the Mines Rescue Station, an important site for the production/construction and spreading of the story of mining work; Conclusion.

  • 302.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Veibäck, Torgny
    Luleå tekniska universitet.
    Frågor om arbetssituation och kompetens: resultat från enkätundersökning på Duni i Halmstad1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 303.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Waara, Peter
    Många manliga män: en studie om hur kvinnor och män skildras i norrbottnisk massmedia2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Wallberg, Anders
    Luleå tekniska universitet.
    ASA : arbetssäkerhetsanalys: ledarhandledning1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 305.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Wallberg, Anders
    Luleå tekniska universitet.
    ASA : arbetssäkerhetsanalys: lärobok1994Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 306.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Westerberg, Mats
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Forsberg, Lena
    Luleå tekniska universitet, Extern, LTU Business AB.
    Projekt: Hästkrafter för entreprenörskap2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En studie av företagande, ledarskap och genus i hästbranschen. Projektet pågick 2009-2011 med finansiering från Stiftelsen Lantbruksforskning (2,5 milj kr). I projektet medverkade Lena Abrahamsson, Mats Westerberg och doktorand Lena Forsberg.

  • 307.
    Abrahamsson, Lena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Öhrling, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Projekt: Lönsam arbetsmiljö för städare2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    IFAU och AFA

  • 308.
    Afanasieva, Rallema
    et al.
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Bessanova, Nina
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Burmistrova, Olga
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Burmistov, V.M.
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Holmér, Ingvar
    National Institute for Working Life.
    Kuklane, Kalev
    Sravnitel'naia otsenka metodov opredeleniia summarnogo teplovogo soprotivleniia komplekta spetsodezhdy dlia zashchity ot kholoda, predusmostrennykh Rossiiskim i mezhdunarodnym standartami: Comparative evaluation of methods accepted by Russian and international standards to assess total resistance of special cold-proof clothing set1999Ingår i: Meditsina truda i promyshlennaia ekologiia, ISSN 1026-9428, Vol. 12, s. 18-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Experimental studies helped to compare methods determining and calculating total heat resistance of clothing sets accepted by Russian and international standards. Findings are that difference in the total heat resistance values calculated on humans and on dummies in relatively still air and quiet conditions is caused by measurement technique applied. Significant difference in the total heat resistance values calculated in windy conditions or during walk require further research aimed to study influence of those factors on clothes' heat resistance

  • 309.
    Afanasieva, Rallema F.
    et al.
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Bessanova, Nina A.
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Burmistrova, Olga V.
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Burmistrov, Vyacheslav M.
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Holmér, Ingvar
    National Institute for Working Life.
    Kuklane, Kalev
    Luleå tekniska universitet.
    Comparative evaluation of the methods for determinating thermal insulation of a clothing ensemble on a manikin and person2000Ingår i: Ergonomics of protective clothing: proceedings of NOKOBETEF 6 and 1st European conference on protective clothing held in Stockholm,Sweden, May 7-10, 2000 / [ed] Kalev Kuklane; Ingvar Holmér, Stockholm: Arbetslivsinstitutet , 2000, s. 188-191Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 310.
    Afanasieva, Rallema F
    et al.
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Bessanova, Nina A.
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Burmistrova, Olga V.
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Burmistrov, Vyacheslav M
    Russian Academy of Medical Sciences, Institute of Labour Medicine, Moscow.
    Holmér, Ingvar
    National Institute for Working Life.
    Kuklane, Kalev
    Luleå tekniska universitet.
    Comparative evaluation of the methods for determining the summary thermal insulation of special cold protective garment ensembles according to the Russian and the international standards1999Ingår i: Meditsina truda i promyshlennaia ekologiia, ISSN 1026-9428, Vol. 12, s. 18-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 311.
    Ager, Bengt
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap. Luleå tekniska universitet.
    Skogsarbetets humanisering och rationalisering från 1900 och framåt2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten belyser skogsarbetets förändring i storskogsbruket under perioden 1900 – 2013 under inflytande av rationalisering och humanisering som förändringsprocesser. Utgångsläget var ett ytterst slitsamt, riskabelt och lågbetalt säsongsarbete i kyla och snö, med bortaliggning i undermåliga kojor. I periodens början fullbordades en spontan rationalisering som inletts i slutet av 1800-talet och som bestod av att effektivare handredskap – olika typer av sågar, barkspadar och hanteringsdon - ersatte yxan som universalredskap. Organiserad rationalisering av skogsarbetet kom igång först i slutet på 30-talet. Den hämtade då sin inspiration från industrin som vid det laget hade anpassat amerikanen F W Taylors rationaliseringskoncept till den svenska arbetsmarknaden och kulturen. Arbetsstudier blev grund för effektivisering av det manuella skogsarbetet och för en rättvisare lön. Men skogsbruket kom sedan att finna egna vägar, som ledde till en världsunik teknisk och organisatorisk utveckling med början på 1950-talet och kulmen kring 1990. Under de senaste två årtiondena har rationaliseringen i skogsbruket anslutit sig till ”mainstream” i näringslivets utveckling, som styrs allt mera av dels den globaliserade marknadens mekanismer samt dels ”Lean”, ett hopkok av amerikanska och japanska organisationskoncept, och med ”outsourcing” som främsta verktyg. Under perioden 1940-2005 utvecklades produktiviteten kraftigt, med särskilt stora språng 1960-75 och 1990-2005. Efter 2005 skedde en stagnation. Humaniseringen av skogsarbetet inleddes med provinsialläkaren Hasslers larm 1907. Starten blev trög men skogsarbetarnas boende och mathållning kom att förbättras på många håll fram till 1930-talets slut. Då blev humanisering en integrerad del av den systematiska rationaliseringen, vilket innebar radikala förbättringar av det manuella skogsarbetet. När mekaniseringen tog fart under 50- och 60-talet kom människan i produktionssystemet bort ett tag, vilket ledde till omtag på humaniseringsprocessen. Ergonomin utvecklades som redskap och som vetenskap. Från slutet av 70-talet till slutet av 90-talet blev humaniseringen, stödd av flera aktörer, åter en integrerad del av rationaliseringen, nu underbyggd av det ”sociotekniska” organisationskoncept som utvecklats av engelska och norska arbetsforskare. Arbetets organisation kom i fokus. Den totala humankvaliteten kulminerade åren kring 1990. Skogsarbetet nådde då en höjdpunkt vad gäller mångsidighet, kontaktrikedom, variation, självbestämmande, ansvar och uppmärksamhet. Sedan inleddes en viss avhumanisering. Humaniseringsaktörerna försvagades eller försvann. Marknadens ”osynliga hand” tog alltmera över utvecklingen. Humankvaliteten försämrades på en rad punkter som i huvudsak kan hänföras till organisationsmiljön – färre personliga kontakter, längre arbetsresor, sämre skiftformer, kortare framförhållning och sämre kvalitet i planeringen samt sänkt relativ lönenivå. Försämringarna kompenseras delvis av att maskinernas förarmiljö och driftssäkerhet förbättrats avsevärt, men generellt har skogsarbetet förlorat i attraktivitet. Historiken summeras utförligt i kapitel 11.I kapitlet 12 om framtidens arbetsliv nationellt och i skogsbruket hävdar författaren att det behövs ett tidsanpassat humaniseringskoncept av samma dignitet som det på 60-talet lanserade sociotekniska konceptet. En skiss på ett sådant ”socioekonomiskt” koncept presenteras, inklusive en begreppsapparat som gör anspråk på att vara innovativ, samt en rad åtgärdsförslag. Därvid beaktas lärdomar från det förgångna

  • 312.
    Ahlstrand, Hakon
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Helgeson, Bo
    Luleå tekniska universitet.
    Johansson, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lidehäll, Peter
    Luleå tekniska universitet.
    Distansundervisning i arbetsmiljölära1980Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 313.
    Ahlstrand, Hakon
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Lidehäll, Peter
    Luleå tekniska universitet.
    Arbetsmiljö, arbetsdelning, utslagning: en studie av städarnas arbetsförhållanden1981Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det dominerande inslaget i det här avhandlingsarbetet är det omfattande empiriska material, som utgör grunden för vår beskrivning och analys av städarbetet och städarnas arbetsförhållanden. I den beskrivning som vi gör strävar vi efter att redovisa en helhetsbild av arbetsmiljön. Den utgår från städarnas egna "vittnesmål" och den är utformad på ett sätt som enskilda städare ska kunna identifiera sig med. En central del i beskrivningen är de besvär som städarna upplever och som de uppfattar som arbetsrelaterade. I analysen försöker vi framför allt belysa de tänkbara sambanden mellan de arbetsmoment som ingår i städarbetet och de besvär som är "typiska" för städarna som grupp. Detta innebär en fokusering på de generella dragen inom städbranschen snarare än på do problem som hör samman med enskilda städare eller arbetsplatser. Vi försöker sätta in städarbetet, dess utveckling och historia, i ett mer allmänt sammanhang. Det innebär aft vi ser städarbetet som en konsekvens av arbetsdelning och specialisering. Arbetsdelningen innefattar bl a en åtskillnad av planering och utförande, av kvalificerat och okvalificerat arbete, av produktivt och reproduktivt arbete, av män och kvinnor. De metoder som vi använt för att samla in data om arbetsmiljön, dess beskaffenhet och dess inverkan på människan har utvecklats utifrån de mål som vi velat uppnå med undersökningen. I praktiken har detta inneburit att vi kombinerat flera olika metoder, såväl traditionella som förhållandevis okonventionella sådana. Såväl valet av forskningsområde, problem och metoder som beskrivningen och bedömningen av arbetsmiljön grundas ytterst på värderingar (som i det här fallet rör synen på människan och på samhället). Det är därför väsentligt att redovisa de kriterier/arbetsmiljökrav som vi, mer eller mindre outtalat, bedömt arbetsmiljön enligt och de mål som ligger till grund för våra förslag till förändringar. Våra utgångspunkter har varit att arbetsmiljön åtminstone ska motsvara de krav/kriterier som kan härledas ur den gällande lagstiftningen. P& samma sätt grundas våra förändringsförslag P& målet att tillgodose de nämnda kraven. Dessa karv kan uppfattas som förhållandevis defensiva. Förklaringen till vår måttfullhet är att vi uppfattar bristerna som så stora att även förändringar som endast leder till en "minimistandard", skulle uppfattas som stora förbättringar. Vi menar att skillnaderna mellan arbetsmiljömålen (sådana de uttrycks i lagen) och den verklighet som städarna arbetar i är mycket stora. Innebär detta att målen är orealistiska? Eller är det medlen för att uppnå målen som är otillräckliga? Går det överhuvudtaget att lagstifta bort den dåliga arbetsmiljön? Vi besvarar inte dessa frågor i den här avhandlingen. Däremot gör vi en redovisning av hur lagstiftningen kommit till, hur den är tänkt att fungera, vilka reaktioner som den mötte vid införandet och något om hur den utfallit. Utifrån våra erfarenheter bl a från den här undersökningen, menar vi att lagstiftningen aldrig kan vara ett tillräckligt villkor för uppkomsten av en "god arbetsmiljö". Att förändra arbetsvillkoren är i stället ytterst en fråga för arbetarna själva och deras intresseorganisationer. P& samma sätt är det dessa som måste fastställa mål och medel i förändringsarbetet. Vår roll som forskare blir därmed att bidra till ökade kunskaper om arbetslivet och att göra dessa tillgängliga för dem som arbetar. Detta ställer stora krav på valet av relevanta forskningsområden. Vår beskrivning och analys av städarbetet utmynnar i en skissartad beskrivning av hur städarbetet skulle kunna förändras. Om detta förslag har en önskvärd effekt kan endast prövas genom praktiska försök. Vi hoppas att det material som vi redovisar ska stimulera till sådana försök eller till utarbetande av bättre idéer. Men detta är ju i och för sig en helt annan historia ...

  • 314.
    Ahlstrand, Hakon
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Lidehäll, Peter
    Luleå tekniska universitet.
    Arbetsmiljö och arbetsorganisation i samband med städning1980Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 315.
    Ahlstrand, Hakon
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Lindhäll, Peter
    Erfarenheter av lokalvård på dagtid: hur man som lokalvårdare upplever att arbetsmiljön förändrats efter övergången till "behovsanpassad städning på dagtid"1978Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 316.
    Akita, Munehira
    et al.
    Nibon Fukushi University.
    Lee, Kwan Suk
    Hong-ik University.
    Noy, Ian Y.
    Transport Canada.
    Shahnavaz, Houshang
    Helander, Martin
    Nanyang Technological University.
    Hendrick, Hal W.
    University of Southern California.
    Lee, Kwan S.
    Hong-ik University.
    Kogi, Kazutaka
    Institute for Science of Labour.
    Sugiyama, Sadao
    Kansei Gakuin University.
    Asian ergonomics in the new millennium2000Ingår i: Ergonomics for the New Millenium: proceedings of the XIVth Triennial Congress of the International Ergonomics Association and 44th Annual Meeting of the Human Factors and Ergonomics society, July 29 through August 4, 2000, San Diego, California USA, Human Factors and Ergonomics Society, 2000, Vol. Vol. 6, s. 690-691Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Asia has more than a half of the world population. However, ergonomics has not been widely applied with exceptions of Japan and Korea. Recently, the excitement of ergonomics is being spread to other countries such as Hong Kong, Taiwan, and Indonesia. Although there have been two regional conferences, PPCOE and SEA Conference, Asian ergonomists have not met together to discuss their activities in a world conference. Therefore, the objectives of this symposium is to provide the opportunities for them to discuss the current status of ergonomics and possibly joints efforts to promote ergonomics in Asia. At the same time, this symposium intends to introduce the ergonomics activities in Asia to Western and non-Asian ergonomists and to look for new guidance to enhance its activities from the world renowned exports who have experienced in working in Asia with Asian ergonomists. This syposium consists of two sessions: one panel session and one technical session

  • 317.
    Akselsson, K. Roland
    et al.
    Lund University, Division of Working Environment, Depatment of Industrial Engineering, Lund Institute of Technology.
    Bengtsson, Peter
    Eriksson, J.
    Lund University, Division of Working Environment, Depatment of Industrial Engineering, Lund Institute of Technology.
    Johansson, Curt R.
    Lund University, Department of Psychology/Work Science Division.
    Johansson, G.I.
    Lund University, Division of Working Environment, Depatment of Industrial Engineering, Lund Institute of Technology.
    Klercker, Jonas af
    Lund Institute of Technology, School of Architecture.
    Computer aided planning of production and working environment1994Ingår i: Human factors in organizational design and management - IV: development, introduction and use of new technology : challenges for human organization and human resource development in a changing world : proceedings of the Fourth International Symposium on Human Factors in Organizational Design and Management held in Stockholm, Sweden, May 29-June 2, 1994 / [ed] Gunilla Bradley; Hal W. Hendrick, Amsterdam: Elsevier, 1994, s. 499-504Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The success of design projects depends on their quality from a technical and economic point of view and on the quality of their implementation and use. This paper discusses a computer aided planning (CAP) technique and its applicability and quality in both these respects. One version of the CAP-technique is developed for planning of industrial working environments and another version for planning of residential and working environments for the physically handicapped

  • 318.
    Akselsson, K Roland
    et al.
    Lunds tekniska högskola, LTH.
    Bengtsson, Peter
    Eriksson, Joakim
    Lunds tekniska högskola, LTH.
    Johansson, Gerd
    Lunds tekniska högskola, LTH.
    Computer-aided planning of new production lines in mechanical industries and of working environments for disabled persons1993Ingår i: Production research 1993: of the 12th International Conference on Production Research, Lappeenranta, Finland, 16 - 20 August, 1993 / [ed] V Orpana; A Lukka, Amsterdam: Elsevier, 1993, s. 85-86Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 319.
    Akselsson, K Roland
    et al.
    Lunds tekniska högskola, LTH.
    Bengtsson, Peter
    Johansson, Curt R
    Lunds universitet.
    Karlsson, Torsten
    Lunds universitet.
    Klercker, Jonas af
    Lunds tekniska högskola, LTH.
    Lundahl, Anders
    Lunds tekniska högskola, LTH.
    Lloyd, Rick
    Lunds tekniska högskola, LTH.
    Dynamisk beskrivning med datorstödd bild1988Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 320.
    Akselsson, K. Roland
    et al.
    Lund Institute of Technology.
    Bengtsson, Peter
    Johansson, Curt R.
    Lund University, Department of Psychology/Work Science Division.
    Klercker, Jonas af
    Lund Institute of Technology, School of Architecture.
    Computer aided participatory planning1990Ingår i: Ergonomics of hybrid automated systems I: proceedings of the second International Conference on Human Aspects of Advanced Manufacturing and Hybrid Automation, Honolulu, Hawaii, U.S.A., August 12-16, 1990 / [ed] Waldemar Karwowski; Mansour Rahimi, Amsterdam: Elsevier, 1990, s. 69-76Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 321.
    Aksnes, Petter
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik.
    Alternative Test Methods for Mine Trucks and Loaders to Reduce Environmental Impact, Improve Lead Time and Productivity2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Epiroc tillverkar utrustning för borraggregat samt bergbrytnings- och anläggningsindustrin för både ovan- och underjordsapplikationer. Detta examensarbete har utförts vid Epiroc Underground Rock Excavation (URE) i Örebro, företagets största produktionsenhet för underjordsmaskiner. För detta projekt har så kallade MH-maskiner (material handling) undersökts, det vill säga lastare och truckar. Dessa maskiner byggs idag på fabriksområdet i centrala Örebro och kvalitetskontrolleras därefter i gruvmiljö i Kvarntorp innan de slutligen levereras till kund.

     

    Projektet syftar till att utvärdera hur nuvarande testmetoder i gruva skulle kunna minimeras och framåt även tas bort för vissa maskintyper. Dagens upplägg innebär att maskinerna passerar sex steg mellan slutmontering och leverans, något som medför en förlängd ledtid. Maskinerna startas upp vid tryckställning och blir därigenom klara för kvalitetskontroll, så kallad provning. Maskinerna transporteras då till Kvarntorp, cirka 20 kilometer från fabriken, innan provare från Epiroc genomför provningen av dem. Varje maskintyp har maskinspecifika cheklistor som innebär att provaren genomför både visuell inspektion och provkörning för att verifiera maskinens övergripande kvalitet och prestanda. Nuvarande provningsprocedur orsakar skador på maskinerna och gruvmiljön gör att både lackering och tvätt blir nödvändigt för att uppnå önskvärd nivå innan leverans. Sammantaget leder nuvarande provningsprocedur till förhöjda kostnader, ökat omarbete och förlängd ledtid. Dessutom innebär maskinhanteringen mellan fabriksområdet och Kvarntorp logistiska utmaningar.

     

    Arbetet inleddes med en litteraturstudie där fokus låg på förändringsledning, flödeseffektivitet och offensiv kvalitetsutveckling. Därefter genomfördes en grundlig nulägesanalys för att kartlägga nuvarande upplägg och problemområde. Identifierade problem inkluderade förlängd ledtid, maskinskador (lack, däck, skopa, snö) och arbetsmiljö. Sammantaget leder dessa områden till kraftigt förhöjda kostnader för efterflödet av dessa maskiner. Dessa problem kategoriserades till tre huvudproblem; testprocedur, miljö och ekonomi. För att söka förbättringsalternativ genomfördes tre studiebesök; Volvo CE Arvika, Komatsu Forest Umeå och Epiroc SED Örebro. Inspirationen användes till att utfroma en, för URE, optimerad testanläggning i anslutning till fabriksområdet.

     

    Arbetet resulterade i en lösning som innebär förbättringar på alla områden, det vill säga ledtid, maskinskador och arbetsmiljö. Genom ett nytt flöde, med förbättrad visuell inspektion, nytt skoptest och provkörning på chassydynamometer, har behovet av Kvarntorp eliminerats. Med den nya anläggningen är maskinskadorna eliminerade och arbetsmiljön för berörda har förbättrats avsevärt, dessutom med kraftigt sänkt ledtid. Sammantaget resulterar förbättringarna i stora årliga besparingar. Epiroc rekommenderas att satsa på både kort- och långsiktiga lösningar där de kortsiktiga kan implementeras innan den nya testanläggningen tagits i drift. Viktigt på kort sikt är att skapa en bra dialog mellan provare och montörer, övergå till digitala checklistor samt att frångå det idag obligatoriska dragtestet. På längre sikt bör Epiroc implementera ett kvalitetsteam, satsa på att öka datatillgången samt att investera i testanläggningen.

     

     

  • 322.
    Alander, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Offentliga storkök i det gröna folkhemmet: diffrakterade berättelser om hållbar utveckling2007Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är nu 20 år sedan Brundtlandskommissionens rapport kom ut, och begreppet hållbar utveckling fick sin stora spridning och inter¬nationella uppmärksamhet. Nu, våren 2007, är begreppet inte omdiskuterat på samma sätt som det en gång var, idag är det i stället begrepp som ”klimathotet” som debatteras och får rubriker. Hållbar utveckling har blivit ett bärande begrepp i internationella överenskommelser och det finns också en allt mer akut medvetenhet om att hållbar utveckling fordrar omställningar och förändring av många av de förhållanden och förhållningssätt vi i västvärlden tar för givna. I de dokument som oftast pekas ut som ursprunget till aktualiseringen av hållbar utveckling, Brundtland¬rapporten och Agenda 21, framgår att hållbar utveckling vilar på tre ben; ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I avhandlingen fokuseras offentliga sektorns storhushåll som i runda tal serverar 2 600 000 måltider varje dag, knappt 2 100 000 av dessa i grund-, gymnasie- och förskolor (Sundström 2000). Särskilt studeras den måltids¬produktion som sker i samband med skol- och förskoleverksamhet, en verksamhet som de flesta i Sverige i dag på något sätt berörs av. Hållbar måltidsproduktion förutsätter hållbara teknologier och hållbar teknologianvändning och -utveckling, med hänsyn till alla tre dimensionerna av hållbarhet. Hur hållbar utveckling kan relateras till teknologi¬användning inom offentliga sektorns måltidsproduktion har därför undersökts med hjälp av feministisk teknovetenskap. Forskningsfrågorna är: Vilka förutsättningar ger och kräver teknologianvändning i den offentliga sektorns storköks¬verksamhet? Hur rimmar dessa med socio¬kulturell, ekonomisk och ekologisk hållbarhet? För att kunna besvara dessa frågor har avhandlingen ytterligare ett syfte; att, med natur- och teknikvetenskapligt språkbruk experimentera med Donna Haraways figuration "diffraktion" som metodologi och därigenom uppmärksamma den mångfald av kunskaper och röster som är nödvändiga för att skapa hållbarhet som beaktar alla tre aspekterna av hållbar utveckling. I analyserna spelar också "situerade kunskaper" stor roll. Avhandlingens empiri består av deltagande observationer i kommunala storkök, intervjuer med kostchefer samt ledare av projekt för hållbar utveckling i offentliga sektorns måltidsproduktion och dokument. Med hjälp av feministisk teknovetenskap har jag kunnat visa på hur djupt involverad offentliga sektorns måltidsverksamhet är i teknologiska system som både fungerar småskaligt i varje enhet i verksamheten men också hur den är sammanlänkad i de storskaliga infrastrukturella systemen i vårt samhälle. Med feministisk forsknings¬metodologisk ansats har jag också visat på hur hållbar utveck¬ling kan förstås inom offentliga sektorns storköksverksamhet samt vad som kan krävas för att strävan efter hållbar utveckling ska bli lyckosam.I avhandlingsarbetet har jag rört mig mellan en fokusering på teknologiers funktioner och konsekvenser, särskilt med fokus på hållbar utveck¬ling, hanteringen av dem i förändringssammanhang och hur den teknologi¬intensiva måltids¬verk¬samheten i skolor och förskolor har betydelse för arbetet för hållbar utveckling men då inte endast som en följd av att verksamheten direkt blir föremål för resurseffektivisering. I den människotäta verksamhet som offentliga sektorns måltidsproduktion utgör är faktorer som omsorg, hälsa och välbefinnande starkt närvarande. Faktorer som är betydelsefulla för hållbar utveckling med hänsyn till alla dess dimensioner. I begreppet teknovetenskap ligger att kunskapsproduktionen och teknologi¬utvecklingen i dag äger rum i komplexa och utspridda sammanhang där universitet, företag och andra aktörer i samhället, till exempel offentliga sektorn, deltar och påverkar vägvalen, lokalt, nationellt och internationellt. Mot den bakgrunden är det väsentligt att överskrida de gränser som vi ofta drar upp mellan teknologi, vetenskap, politik och samhälle och i stället försöka visa på hur dessa länkas samman i användningen och utvecklingen av teknologi, något som är en nödvändighet för den förändringsaspekt som utmärker feministisk teknovetenskap och som feministiska vetenskapsstudier ofta syftar till. Min fokusering på hur materiella-diskursiva praktiker med en mångfald av apparaturer som teknologier, maskiner, människor, livsmedel, beräknade näringsrekommenda¬tioner etc är djupt involverade i det mer abstrakta som värderingar, skolarbete, inlärningsförmåga, sinnesintryck, förebilder… kan inspirera till ökat engagemang i de senare när förändringar och utveckling av teknologier är på gång. Avhandlingens experimenterade kan beskrivas som samtal mellan policies om hållbar utveckling, offentliga sektorns storkök som praktik, och feministisk teknovetenskap. Dessa samtal ger nya perspektiv som kan ge nya möjligheter i skapandet av hållbar utveckling.

  • 323.
    Alander, Sara
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Mörtberg, Christina
    Situated knovledge in the creation of sustainable technologies2003Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In today's Sweden, sustainable development is seen as both an approach and a goal with selfevident value, and participation by members of society is a necessary resource in this process. Food and meal production are as vital as sustainable development and therefore the combination of the two forms a challenging field of research

  • 324. Albons, Birgitta
    et al.
    Gunnarsson, Ewa
    Söderberg, Inger
    På vinst och förlust: rapport om datorisering i USA1981Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 325. Alici, Guler
    Ethnic entrepreneurship: from unempolyment to small enterprise2005Ingår i: NFF 2005: The 18th Scandinavian academy of management meeting, 18th - 20th August 2005, Aarhus: Aarhus School of Business , 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 326. Alici, Güler
    Entrepreneurship and Ethnic Female Entrepreneurship2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 327.
    Alici, Güler
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Integration på arbetsmarknaden: en studie av personer med utländsk bakgrund2007Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna licentiatuppsats redovisar erfarenheter från åtta fallstudier som alla har haft målsätt¬ningen att underlätta arbetsmarknadsintegrationen för personer med utländsk bakgrund. De åtta studierna har alla olika inriktning och innehåller olika aktiviteter som t.ex "starta eget"-program, nätverksbyggande, yrkesutbildning eller praktik. Syftet med licentiatuppsatsen är att identifiera hinder och gynnsamma faktorer i de åtta studier samt identifiera vilka faktorer som underlättar respektive motverkar integrationsprocessen. Studien bygger på ett rikt empiriskt material och metoden har valts beroende på vilket fall som studerats. Fem metoder har varit aktuella, studier av dokument, enkäter, individuella intervjuer, gruppintervjuer och deltagande observationer. En slutsats som kan dras här är att de flesta personer av utländsk bakgrund och som startar eget, blir objektivt integrerade på arbetsmarknaden. Deras företagande är inte en direkt integrationsfrämjande handling, men en bieffekt av företagandet är just att de känner sig integrerade i arbetslivet, även om yrket i sig inte råkar vara det bästa eller mest eftersträvans¬värda alternativet i deras perspektiv. Företagarna visade sig ha tillgång till ett omfattande etniska och informell nätverk bestod av släkt och familj, vänner och både inom och utom den etniska eller nationella gruppen. Däremot fanns inte ett fungerande formellt nätverk i lokalsamhället bland företagare och andra organisationer och näringsliv. Utan att förringa betydelsen av en social och kulturell integration så är i ett första steg en ekonomisk integration av största vikt för den invandrade. En annan slutsats är att är att många aktörer på det lokala planet erbjuder personer med utländsk bakgrund utbildning och praktik som ska gynna deras integrering i det svenska samhället. Valmöjligheterna mellan olika utbildningsalternativ och praktikplatser är dock tämligen begränsade. Man tvingas således till ett mer instrumentellt förhållningssätt som innebär att man väljer sådant som eventuellt kan gynna möjligheterna att få ett arbete utan att man för den skull är intresserad av yrket i sig. Detta påverkar deltagarna att uppleva sina egna val som otillfredsställande vilket också påverkar deras motivation att genomföra utbildningar och praktik och i förlängningen förutsättningarna att integreras, både i arbetsliv och i samhället som helhet. Trots att praktik lett till arbete för flera personer hamnade många deltagare efter utbildning och praktik utanför arbetsmarknaden, vilket ledder till att man går tillbaka till arbetslöshet eller nya utbildningar. Slutligen kan man konstatera att det fanns en stor potential i att engagera engagerade individer och ideella organisationer i arbetet att integrera individer med utländsk bakgrund i det lokala samhället, men det var svårt att finna former för ett konstruktivt samarbete med olika myndigheter.

  • 328. Alm, Håkan
    Attitudes toward six different Prometheus functions: a pilot study1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 329. Alm, Håkan
    Attitudes towards 11 Prometheus functions1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 330. Alm, Håkan
    Begränsningar hos traditionella trafiksäkerhetsåtgärder och alternativa möjligheter för framtiden: Kan den nya tekniken innebära möjligheter att anpassa trafikmiljön till vårt sätt att fungera som trafikanter?1990Ingår i: VTIs och TFBs forskardagar: rapportsammanställning av föredrag vid forskardagarna i Linköping 1990-01-10--11, 1990, s. 119-120Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 331. Alm, Håkan
    Designing the car of the future: III: What is the minimal time interval between two auditory RTI messages?1993Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 332. Alm, Håkan
    Driver behaviour models and accident causation1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 333. Alm, Håkan
    Driver Fatigue and Accidents: Can Visual Sensitivity Predict Drivers' Ability to Drive Safely?2000Ingår i: Ergonomics for the New Millenium: proceedings of the XIVth Triennial Congress of the International Ergonomics Association and 44th Annual Meeting of the Human Factors and Ergonomics society, July 29 through August 4, 2000, San Diego, California USA, Human Factors and Ergonomics Society, 2000, Vol. Vol. 3, s. 267-270Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate whether visual sensitivity, defined as the ability to quickly detect and react to a visual stimulus, could be used to predict drivers' ability to drive safely. Ten sleep-deprived and ten alert subjects drove for two hours on a simulation of a motorway, in an advanced driving simulator, and were exposed to a number of critical traffic situations. The results showed that visual sensitivity could predict about 50% of the subjects' variation in lateral position. Implications for the design of a driver support system, based on measurement of visual sensitivity, are discussed.

  • 334. Alm, Håkan
    Drivers cognitive models of routes1990Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 335. Alm, Håkan
    Driving simulators as research tools: a validation study of the VTI driving simulator1995Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 336. Alm, Håkan
    Effects of pretraining on the construction of complex rules in probabilistic inference tasks1982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 337. Alm, Håkan
    Effects of task predictability on subjects' performance and mood in probalilistic inference tasks: a test of Seligman's theory1980Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 338. Alm, Håkan
    How subjects explain their failure to learn probabilistic inference tasks1981Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 339. Alm, Håkan
    Human factors considerations in vehicle navigation aids1993Ingår i: Human factors in geographical information systems, London: Belhaven Press , 1993, s. 148-157Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 340. Alm, Håkan
    Incident warning systems and traffic safety: A study of the Portico and Melyssa systems1996Ingår i: Behavioural research in road safety VI: proceedings of a seminar / [ed] G.B. Grayson, Transport Research Laboratory , 1996, s. 38-49Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 341. Alm, Håkan
    Learning of probabilistic inference tasks: effects of uncertainty and function form1982Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 342. Alm, Håkan
    Möjligheter till en förbättrad säkerhet och trafikmiljö: genom avancerade dator- och informationssystem för biltrafiken1990Ingår i: VTIs och TFBs forskardagar: rapportsammanställning av föredrag vid forskardagarna i Linköping 1990-01-10--11, Väg- och trafikinstitutet (VTI), , 1990, s. 79-80Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 343. Alm, Håkan
    Reactions to uncontrollable events: effects of different tasks on subjects attributions and mood1988Ingår i: Psychological development and personality formative processes: proceedings of the 5th Prague Conference, Prague, July 7 - 12, 1986 / [ed] Miloslav Kodým; Vladimir Blažek, Prague: Academia adacta, 1988, s. 220-221Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 344. Alm, Håkan
    Representation of large-scale environments1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 345. Alm, Håkan
    Route navigation: deciding driving information needs, in "Driving Future Vehicles"1993Ingår i: Driving future vehicles, London: Taylor and Francis Group , 1993, s. 187-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 346. Alm, Håkan
    The effects of a mobile telephone task on driver behaviour in a car following situation1997Ingår i: From experience to innovation: of the 13th triennial congress of the International Ergonomics Association, June 29 - July 4, 1997, Tampere, Finland / [ed] Pentti Seppälä, Taylor and Francis Group , 1997, s. 255-257Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 347.
    Alm, Håkan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    The impact of new technology on lifestyle and health: a psychological perspective2005Ingår i: First international conference on lifestyle, health and technology, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 348. Alm, Håkan
    Traffic safety and mobile telephones1998Ingår i: Global ergonomics: proceedings of the Ergonomics Conference, Cape Town, South Africa, 9-11 September 1998 / [ed] P.A. Scott; R. S. Bridger; J. Charteris, Elsevier, 1998, s. 181-184Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 349. Alm, Håkan
    Väginformatik i relation till trafikanters beteende1998Ingår i: Trafiksäkerhet: en kunskapsöversikt, Lund: Studentlitteratur AB, 1998, s. 403-414Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 350. Alm, Håkan
    What is the optimal amount of information from a verbally based navigation system?1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
45678910 301 - 350 av 3476
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf