Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1025
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Gustafsson, Silje
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Self-care for Minor Illness: People's Experiences and Needs2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During later years, the primary care services are experiencing a heavier strain in terms of increasing expenses and higher demand for medical services. An increased awareness about pharmaceutical adverse effects and the global concern of antibiotic resistance has given self-care and active surveillance a stronger position within the primary care services. The management strategy for minor illnesses is important because care-seekers tend to repeat successful strategies from past events, and past experience with self-care drives future self-care practices. The overall aim of this thesis was to explore people’s experiences and needs when practicing self-care and receiving self-care advice for minor illnesses. This was achieved by studying people’s experiences with and knowledge of minor illnesses, self-care interventions and channels of information used when providing self-care for minor illness. Needs for confidence in self-care were studied, as well as supporting and obstructing factors in the practice of self-care. Satisfaction with telephone nursing and people’s experiences of reassurance in relation to the decision-making process in self-care for minor illness was explored. The results showed that experience correlated with self-rated knowledge of the condition, and the least common conditions most often generated a health care services consultation. To confidently practice self-care people needed good knowledge and understanding about obtaining symptom relief. Younger persons more often reported the need of having family or friends to talk to. Easy access to care was most often reported as a support in self-care, and a lack of knowledge about illnesses was most often reported as obstructing self-care. Care-seekers receiving self-care advice were less satisfied with the telephone nursing than care-seekers referred to medical care, and feeling reassured after the call was the most important factor influencing satisfaction. Self-care advice had a constricting influence on healthcare utilization, with 66.1% of the cases resulting in a lower level of care than first intended. The course of action that persons in self-care decided on was found to relate to uncertainty and perception of risk. Reassurance had the potential to allay doubts and fears to confidence, thereby influencing self-care and consultation behavior. In conclusion, symptoms of minor illness can cause uncertainty and concern, and reassurance is an important factor influencing people’s course of action when afflicted with minor illness. The nurse constitutes a calming force, and the encounter between the nurse and the care-seeker holds a unique possibility of reassurance and confidence that minor illness is self-limiting to its nature and that effective interventions can provide relief and comfort. Just as health is more than the absence of disease, self-care is more than the absence of medical care.

  • 302.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Martinsson, Jesper
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Matematiska vetenskaper.
    Välivaara, Britt-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Influence of self-care advice on patient satisfaction and healthcare utilization2016Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 72, nr 8, s. 1789-1799Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this study is to explore the influence of nurse-led self-care advice on healthcare utilization and patients' satisfaction with telephone nursing.BackgroundMany consultations in high-cost settings are for conditions that are manageable through self-care and callers with greater satisfaction with the nurse interaction are nearly four times more likely to engage in self-care.DesignCross-sectional study.MethodsQuestionnaires were sent out to 500 randomly selected callers to the Swedish Healthcare Direct in Northern Sweden during March 2014. Callers were asked about their satisfaction with the consultation, their intended actions prior to consultation, the recommendation given by the nurse and the action undertaken after the call.ResultsYoung callers and persons recommended watchful waiting or recurrence if no improvements were significantly less satisfied with their care. When calling on their own behalf, both men and women rated the severity of their symptoms equally and were advised to self-care to the same extent. Self-care advice had a constricting influence on self-reported healthcare utilization, with 66·1% of cases resulting in a lower level of care than first intended. Feeling reassured after the call was the aspect of nursing care that influenced satisfaction the most.ConclusionReceiving self-care advice rather than referral to a general practitioner influences patient satisfaction negatively. Feeling reassured after consultation is strongly related to satisfaction, which in turn has been found to increase the likelihood of engaging in self-care behaviour.

  • 303.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Martinsson, Jesper
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Matematiska vetenskaper.
    Välivaara, Britt-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Need for reassurance in self-care of minor illnesses2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 5-6, s. 1183-1191Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES:

    This study describes people's need for reassurance in self-care of minor illnesses.

    BACKGROUND:

    Self-care and active surveillance are advocated as important strategies to manage minor illnesses. Reassurance influences patient satisfaction and confidence in the practicing of self-care.

    DESIGN:

    This study is a descriptive and interpretive qualitative study.

    METHODS:

    Twelve persons with experience in self-care and receiving self-care advice were recruited, and data were collected using semi-structured interviews between September and December 2014. Data were analyzed using qualitative content analyses.

    RESULTS:

    Having previous experience and the ability to actively manage symptoms using self-care interventions was described as reassuring. Participants became stressed and concerned when the symptoms persisted and interventions lacked the desired effect, which often resulted in a decision to consult. Participants wanted to feel that the nurse was an actual person, who was sympathetic, present and understanding, when they received self-care advice. The nurse's assessment and reasoning of the symptoms facilitated care-seekers' assessments of risk, and clear and concrete advice on how to manage the symptoms exerted a calming effect. Patients needed to trust that the nurse understood their situation to embrace the advice, and being invited to return created a feeling that the nurse had listened and taken them seriously.

    CONCLUSION:

    Reassurance has the potential to allay doubts and fears to build confidence, which influences self-care and consultation behavior. Personal presence in the encounter, receiving an assessment and an explanation of the symptoms and precise advice are reassuring. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 304.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Psychometric evaluation of a Swedish self-efficacy scale and recovery locus of control scale in the context of minor illness2013Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 27, nr 3, s. 765-772Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Reliable and valid instruments are essential when examining the role of self-efficacy and locus of control in the self-care context. The aim of this study was to test the validity and reliability of the Self-Efficacy Scale in Self-Care (SESSC) and the Swedish version of the Recovery Locus of Control scale (RLoC) in the context of minor illness. A descriptive correlational design was used to assess the psychometric characteristics of the scales. The study population was 317 randomly selected Swedish inhabitants aged 18–80. The results from this study showed that the RLoC has limitations in reliability and validity and should not be applied in the context of self-care of minor illness. The SESSC proved to be a reliable and valid instrument in assessing self-efficacy in self-care for minor illness.

  • 305.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Axelsson, Karin
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Self-care for minor illness2015Ingår i: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 16, nr 1, s. 71-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To describe experiences with and knowledge of minor illness, self-care interventions used in minor illness and channels of information used when providing self-care for minor illness.Background: Although minor illness is self-limiting, symptoms can be substantial and have a great impact on the affected person’s wellbeing. Possibilities to seek and find information about health and self-care have significantly increased through internet-based communities, forums, and websites. Still, a considerable number of consultations with general practitioners are for conditions that are potentially self-treatable. Seeking advanced care for minor illnesses is costly for society and can create discomfort for patients as they are down-prioritized at emergency departments.Methods: Study participants were recruited randomly from the Swedish Adress Register. A questionnaire was sent out, and the final sample included 317 randomly selected persons aged 18–80 and living in Sweden.Findings: Having experienced a specific illness correlated with self-reported knowledge. Preferred self-care interventions differed between different conditions, but resting and self-medicating were commonly used, along with consulting health care facilities. Compliance to advice was the highest for official information channels, and family members were a popular source of advice.

  • 306.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Martinsson, Jesper
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Matematiska vetenskaper.
    Perceptions of needs related to the practice of self-care for minor illness2015Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 21-22, s. 3255-3265Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectivesThe aim of this study was to describe people's perceptions of needs to feel confident in self-care for minor illnesses as well as their perceptions about supporting and obstructing factors in the practice of self-care.BackgroundMinor illness constitutes a large part of primary care, and patients' attendance to doctors' appointments for minor illness has been seen to increase future attendance for the same condition. Almost half of the consultations with telenurses result in the provision of self-care advice.DesignA cross-sectional survey.MethodPrimary data were collected using a questionnaire, and the study participants (n = 315) were randomly selected from the national Swedish address register.ResultsHaving knowledge and receiving health care advice and reliable information were perceived to be needs in order for participants to feel confident in self-care. Having family or friends to consult with was perceived to be a positive factor influencing confidence in self-care, especially for persons under the age of 35. Health care services were perceived to support self-care practice by offering easy access to care, giving information about self-care, and offering increased follow-up after consultations. Lack of knowledge, along with difficulties being away from work, were obstructing factors in the practice of self-care.ConclusionsYoung age was the factor influencing people's perceptions of needs and supporting factors the most. Young age and low knowledge scores about minor illnesses were the two factors that had the most influence on perceived obstructing factors.Relevance to clinical practiceNurses play a major role in the promotion of self-care and in the dissemination of self-care advice. If health care services fail to meet the needs of care-seekers with minor illnesses, patients might turn to out-of-hours clinics and emergency departments for help.

  • 307.
    Gustafsson, Silje
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Wälivaara, Britt-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patient Satisfaction With Telephone Nursing: A Call for Calm, Clarity, and Competence2020Ingår i: Journal of Nursing Care Quality, ISSN 1057-3631, E-ISSN 1550-5065, Vol. 35, nr 1, s. E6-E11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background:Studies of patient satisfaction with telephone nursing can provide a better understanding of callers' needs and inform the improvement of services.Purpose:This study described patients' experiences and perceptions of satisfaction with telephone nursing.Methods:The design was nonexperimental and descriptive, with an inductive approach. Data were collected using open-ended questions in a questionnaire that was dispatched to 500 randomly selected callers to the Swedish Healthcare Direct in Northern Sweden.Results:Patients' satisfaction with telephone nursing was related to calm, clarity, and competence. Calm referred to the nurse remaining calm and composed during the call. Clarity was described as distinct, concrete, and practical advice on how to act, what to observe, and where to seek further assistance. Competence referred to both health care knowledge and caring skills.Conclusion:These aspects of nursing are dependent on each other and on-call telephone nursing services, which value patient satisfaction need to target all 3.

  • 308.
    Gustafsson, Sofie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Amanda, Berggren
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Personers upplevelser av att leva med stomi: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Många personer lever med tillfällig eller kronisk stomi och i Sverige finns ungefär 43000 personer med stomi i någon form. Att få en stomi innebär en stor livsförändring och de drabbade bär på en mängd upplevelser och erfarenheter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av hur stomi påverkar personer i det dagliga livet. 10 vetenskapliga studier analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Skiftande aspekter gällande upplevelser av att leva med stomi framkom och analysen resulterade i sju slutgiltiga kategorier: Att känna sårbarhet i den intima relationen, att det sociala stödet blir en bärande konstruktion, att vilja bemästra det förändrade livet, att känna att hanterbarheten ökar genom information och stöd, att kroppen är oberäknelig och skapar hinder i vardagen, att den förändrade kroppen hotar självet, samt att känna oro inför att berätta att man har en stomi. Litteraturstudiens resultat visade att stomin påverkade synen på kroppen och ledde till en förändrad självbild som i sin tur påverkade det sexuella livet och livskvaliteten. Svårigheter sågs i anpassning till det nya livet och socialt stöd visade sig vara betydande i processen. Att självständigt utföra sin stomivård ansågs vara en bra copingstrategi som stärkte självförtroendet och bevarade autonomin. Splittrade känslor rådde kring huruvida personer ville berätta om sin stomi eller inte. Sjuksköterskan visade sig ha en nyckelroll gällande anpassning, främst via information och stöd.   

  • 309.
    Gustavsson, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap. Department of Anaesthesia, Central Operation Ward, Sunderby Hospital.
    Nyström, Cecilia
    Intensive Care Unit 57, Sunderby Hospital.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sore throat and pressure differences in ventilation in women after intubation with an endotrachealtube size 6,5 or 7,02013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 310.
    Gustavsson, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap. Department of Anaesthesia, Central Operation Ward, Sunderby Hospital.
    Vikman, Irene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Nyström, Cecilia
    Intensive Care Unit 57, Sunderby Hospital.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sore throat in women after intubation with 6.5 or 7.0 mm endotracheal tube: a quantitative study2014Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 30, nr 6, s. 318-324Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Women experience more sore throats than men after endotracheal intubation.Aim: The aim of this study was to investigate the incidence of self-rated sore throat immediately,and 2—4 hours postoperatively, in women after elective gynaecological surgery under generalanaesthesia using an endotracheal tube (ETT) size 6.5 or 7.0 mm in inner diameter.Method: Eighty-two female participants who had undergone elective gynaecological surgeryparticipated, 44 and 38 were intubated with size 6.5 mm ETT and 7.0 mm ETT respectively.They estimated the occurrence of sore throat preoperatively and postoperatively, according toa 4-point Likert scale. Statistical data were analysed using the Package for Social Science (SPSS)19.Results: Sore throat was present in 29.5% of participants who were intubated with size 6.5 mmETT immediately postoperatively and in 39.5% of those who were intubated with size 7.0 mmETT.Conclusion: Nurses specialising in the supervision of daily care specific to the intubated patientshould note and alleviate sore throat as part of their nursing care.

  • 311.
    Gyllenäs Koivumaa, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nilsson, Yuleidy
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med blodsmitta: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Blodburna smittor som HIV, Hepatit B och Hepatit C är ofta förekommande inom vården. Det innebär att sjuksköterskor löper risk att exponeras av blodsmitta. Det finns även attityder och stigmatisering inom vården mot personer med blodsmitta som kan innebära en försämrad vård. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med blodsmitta. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med integrerad metod och baserades på tjugofyra vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultatet baserades på två huvudområden: Attityder inför att vårda personer med blodsmitta med kategorierna: Vilja att vårda och stigmatisering samt huvudområdet: Faktorer som påverkar sjuksköterskors arbetssätt vid omvårdnad med kategorierna: Bristande resurser, rädsla och obehag samt kunskap och försiktighetsåtgärder. Resultatet visade att sjuksköterskors brist på erfarenhet och kunskap, rädsla för smitta samt tidsbrist påverkade omvårdnaden negativt. Det förelåg risk för dåligt bemötande och stigmatisering av personer med blodsmitta inom vården. En slutsats som drogs var att sjuksköterskors värderingar, kunskap och erfarenhet var viktig för att personer med blodsmitta skulle få en god omvårdnad. Därför föreslogs olika former av reflektion på arbetsplatsen för att öka sjuksköterskors medvetenhet om sina egna värderingar. Det ansågs även vara viktigt med ytterligare utbildning om blodsmitta i grundutbildning samt kontinuerligt i yrkeslivet.

  • 312.
    Halatchev, Julia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Triumf, Viktor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Postoperativt illamående och kräkning bland patienter i dagkirurgi: En studie om följsamhet till rutin vid ett medelstort regionsjukhus i Sverige2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Postoperativt illamående och kräkning är fortfarande ett vanligt förekommande problem i samband med anestesi. Förutom obehaget med detta finns även medicinska risker som aspiration av maginnehåll eller sårruptur. PONV går att förebygga till viss del med hjälp av läkemedel, pre-operativ riskskattning samt genom anpassad anestesimetod. Genom att göra en riskskattning kan personal uppskatta vilka patienter som ligger i riskzonen för PONV och därigenom anpassa behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur riktlinjerna för att riskbedöma och förebygga PONV följs vid en dagkirurgisk avdelning. Studien genomfördes som en prospektiv observationsstudie med en kvantitativ ansats. Sammanlagt deltog 49 patienter i studien. De fick svara på om de kände av illamående och/eller kräkningar 2 samt 4 timmar postoperativt. Datan analyserades sedan i  Package for Social Science (SPSS). Resultatet visade att rutinen följdes i 63% av fallen och att förekomsten av PONV var på 16%. Slutsatser som kan dras ifrån detta är att rutinen för PONV följs i samma utsträckning som många andra rutiner inom hälso- och sjukvård och att förekomsten av PONV är som förväntat utifrån tidigare studier. Rutinen borde dock kunna följas i fler än 63% av fallen. Vidare forskning kring huruvida ökad följsamhet skulle kunna sänka förekomsten av PONV behövs.

  • 313.
    Hallberg, Josef
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, Signaler och system.
    Kikhia, Basel
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, Datavetenskap.
    Bengtsson, Johan
    InterNIT.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Synnes, Kåre
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, Datavetenskap.
    Reminiscence processes using life-log entities for persons with mild dementia2009Ingår i: Proceedings of the First International Workshop on Reminiscence Systems (RSW-2009): Cambridge, UK, 5 September, 2009, 2009, s. 16-21Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we present the reminiscence process in a prototype memory support tool for persons with mild dementia. The purpose is to promote autonomy for persons with mild dementia by supporting actualization and maintenance of episodic memories, and real-time access to a context-annotated life log.  The main research challenges are defined with a user scenario, Suitable reminiscence methods and memory entitities to reperesent life logs are described, and a preliminary architecture is presented. Finally an early design of a concrete ReviewClient is shown, to solicit feedback on the reminiscence methods, entitites chosen, architecture and the usability of the proposed interface.

  • 314.
    Hallikainen, J.
    et al.
    Department of Emergency Medicine at Södersjukhuset and Clinical Science and Education at Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Sweden. Department of Emergency Medicine and Services, Helsinki University Hospital and University of Helsinki, Finland.
    Castrén, M.
    Department of Emergency Medicine at Södersjukhuset and Clinical Science and Education at Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Sweden. Department of Emergency Medicine and Services, Helsinki University Hospital and University of Helsinki, Finland.
    Niemi-Murola, L.
    Department of Anesthesiology and Intensive Care Medicine, University of Helsinki and Helsinki University Hospital, Finland.
    Ljungquist, Helena Nord
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Bohm, K.
    Department of Emergency Medicine at Södersjukhuset and Clinical Science and Education at Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Sweden.
    The Wording of Telephone Guided CPRAffect on Senior Citizens Performance: A Simulation Study2018Ingår i: SM Journal of Clinical Medicine, ISSN 2573-3680, Vol. 4, nr 1, artikel-id 1032Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To assess how senior citizens followed Telephone CPR (T-CPR) instructions in a simulated cardiac arrest scenario. Methods: Twenty-two voluntary senior citizens were studied in a simulated cardiac arrest scenario following the instructions given to them by an Emergency Medical Dispatcher. The phone calls and the CPR performance were recorded and analyzed. Results: The rescuers reported that they had performed better than the analysis of video and phone call recordings showed. When asked after the scenario the rescuers felt that they had coped with the situation well 72% and quite well 28% of the cases. Every participant evaluated the given telephone CPR instructions as very easy to understand. 35% of the participants thought that performing CPR was physically quite easy. The unexpected result was the EMDs’ bad protocol compliance. Protocol was not strictly followed by the dispatchers. They gave more straight forward instructions without the full knowledge of the situation, than they should have. From the 12 analyzed instructions that the dispatchers should have given to the rescuer, only three instructions (give two deep rescue breaths, correct positioning of the rescuers arms and to compress 15 times) were totally as in the protocol. Conclusions: The quality of CPR given by the senior citizens was inadequate in this study. The EMDs had bad protocol compliance. Standardized and feasible T-CPR instructions by the dispatcher are not seen in this study, even if the rescuers stated that the instructions were clear and easy to understand.

  • 315.
    Hamre, Kerstin Elisabeth
    et al.
    Kultur och Hälsa, Norrbottens läns landsting, Division Kultur och Utbildning.
    Zingmark, Karin
    FoU-chef, Norrbottens läns landsting.
    Bättre vård och roligare jobb med kreativ omsorg2012Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 89, nr 2, s. 178-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 316.
    Hansen, Isabell
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Palmhed, Elina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Icke-farmakologiska interventioner vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demens: En systematisk översikt.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Livslängden ökar och befolkningen blir äldre och därigenom blir demenssjukdomar allt vanligare. Psykologiska och motoriska besvär som orsakas av demenssjukdomar har samlingsnamnet, Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). En personcentrerad omvårdnad bygger på ett individualiserat förhållningssätt, något som är viktigt vid behandling av BPSD. Användning av läkemedel hos äldre personer med demenssjukdom ger en ökad risk för biverkningar som kardiovaskulära förändringar och ökad mortalitet. En ökad kunskap om icke-farmakologiska interventioner kan bidra till att minska onödigt användande av antipsykotiska läkemedel vid BPSD. Syftet var att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska interventioner vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). För att besvara syftet genomfördes en kunskapsöversikt där data samlades in via en systematisk litteratursökning i databaserna, CINAHL, PubMed och PsycInfo och analyserades via en innehållsanalys. I analysen ingick 26 artiklar och samtliga var kvantitativa. Till frågeställningen, vilka icke-farmakologiska interventioner används vid BPSD symtom, framkom det sju kategorier; Aktivitet, Djur, Kognitiv, Musik, Riktlinjer, Sensorisk och Övrigt. Till frågeställningen, hur påverkar interventionerna symtom vid BPSD, framkom det sex kategorier; BPSD-, Affektiva-, Hyperaktivitets-, Apati-, Psykossymtom och Psykiskt/Psykosocialt mående. Resultatet visade för 97% av de 29 icke-farmakologiska interventionerna en positiv påverkan, med förbättring av något BPSD symtom. Därför är det viktigt att implementera icke-farmakologiska interventioner i omvårdnaden av personer drabbade av demenssjukdom.

  • 317.
    Hansson, Caroline
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ramstedt, Marlene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Omvårdnadsåtgärder vid venösa bensår hos äldre personer: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Venösa bensår är ett globalt problem som många äldre personer lider av, där smärta, nedsatt rörlighet och social isolering blir följden och påverkar den äldre personens livskvalité och hälsa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid venösa bensår hos äldre personer. Syftet besvarades med stöd av två frågeställningar; Vilka omvårdnadsåtgärder används vid venösa bensår, vilken betydelse har omvårdnadsåtgärderna för sårläkningen. I denna integrerade litteraturöversikt analyserades nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att de omvårdnadsåtgärder som används vid venösa bensår är information, kompression, sårvård, aktivitet, nutrition, motivation och uppföljning. Dessa visade sig ha stor betydelsen för sårläkningen, enskilt men främst i kombination med varandra. En slutsats är att sjuksköterskors kunskaper och förmåga att se personen som en helhet är av stor vikt för god omvårdnad vid venösa bensår för att främja de äldre personernas följsamhet i behandling med en förbättrad sårläkning som följd. Ett holistiskt synsätt skall prägla sjuksköterskor och vårdpersonalens bemötande och attityder gentemot den äldre personen med venösa bensår och främja delaktighet, samt ge ett stöd i egen vård.

  • 318.
    Hansson, Elina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lindberg, Julia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Den psykosociala arbetsmiljön inom primärvården - distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv: En enkätstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur den psykosociala arbetsmiljön uppfattas på arbetsplatsen bland sjuksköterskor och distriktssköterskor, påverkar kvalitén på vården vilket är av stor betydelse för patienten. Olika faktorer inom den psykosociala arbetsmiljön påverkar hur den uppfattas. [A2] Syftet med denna studie var att beskriva den psykosociala arbetsmiljön för distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom primärvården. Metoden har en kvantitativ ansats, i form av en tvärsnittsstudie med enkäter. Enkäten som tillämpats heter Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II). Tvåhundratjugosju enkäter delades ut till distriktssköterskor och sjuksköterskor på 26 hälsocentraler i Norrbotten. Svarsfrekvensen var på 61,7 %. Insamlad data analyserades i SPSS version 23,0. Resultatet visade att respondenterna i studien var generellt nöjd med den psykosociala arbetsmiljön, deras arbetstillfredsställelse och arbetsplatsen i helhet. Även deras hälsa och trivsel, samt förhållandet mellan arbetet och privatlivet ansågs som god även om konflikter mellan arbete och privatliv förekom i liten utsträckning. Möjligheten att påverka arbetets innehåll och arbetsmängden var något begränsad. Arbetstempot skattades huvudsakligen som högt. En mindre andel av respondenterna beskrev en stor del av tiden stress, trötthet samt känslomässig- och fysisk utmattning Det kollegiala samarbetet samt förekomsten av hjälp och stöd från både kollegor och chefen beskrevs som gott. Däremot beskrevs förekomsten av feedback från chefen mestadels som bristfällig. Konflikter och kränkande beteenden förekom i liten omfattning. Majoriteten av respondenterna hade endast arbetat ett fåtal år på sin arbetsplats. Slutsatser som kan dras av den här studien är att ett mildare arbetstempo, förbättrad feedback från chefen och genom att förstärka möjligheterna till kompetensutveckling, kan leda till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö. Den kan därmed bidra till att fler distriktssköterskor och sjuksköterskor väljer att stanna längre på arbetsplatsen.

  • 319.
    Hansson, Josephine
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nordström, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser av att vara närstående till en person i livets slut2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en människa blir sjuk förändras livet för individen men också för dennes familj, vänner och släkt. Närstående påverkas på olika sätt när en nära person är i livets slut och deras behov är något som ofta glöms bort i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva personers upplevelser av att vara närståendes till en person i livets slut. Litteraturstudien inleddes med en litteratursökning som resulterade i 13 kvalitativa artiklar inom området och data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; Att vara nära och stödja den sjuke, Att känna sig otillräcklig för den sjuke, Att känna ensamhet, sorg och ångest, Att få stöd och tröst, Att hoppas på ett lugnt och värdigt slut samt Att ha fina minnen och uppskatta livet. I litteraturstudiens resultat framkom att det var viktigt att få stöd och tröst från omgivningen och att närstående var i behov av information för att kunna vara delaktig i den sjukes vård. Det var viktigt för närstående att vara närvarande hos den sjuke och att slutet blev värdigt och lugnt. Slutsatsen är att det är av stor vikt att sjuksköterskor inkluderar närstående i vården av den sjuke. Stödgrupper kan vara en intervention för närstående att tillsammans med andra dela upplevelser, känna samhörighet och få tröst efter ett dödsfall

  • 320.
    Hansson, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Svärling Larsson, Viktoria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kunskap om kvinnors erfarenheter av att ha drabbats av en första hjärtinfarkt - en integrerad litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Hjärtinfarkt är ett av de största hälsoproblemen i Sverige idag. Kvinnor drabbas i stor utsträckning av hjärtinfarkt men de riskeras att missas då den mesta evidensen utgår från ett manligt perspektiv och normer. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap inom omvårdnadsforskning om kvinnors erfarenheter  efter att ha drabbats av en första hjärtinfarkt. En integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl metod utfördes och granskades enligt SBU:s riktlinjer. Kvalitativa, kvantitativa och mix studier sammanställdes. Sökningen utfördes i databasen CINAHL. Resultatet visade att kvinnors symtom vid en första hjärtinfarkt särskildes sig från mäns symtom och riskerades att missas av vården på grund av kunskapsbrist. Kvinnor avvaktade att uppsöka vård på grund av ovisshet kring symtomens allvar. Sjuksköterskan behöver uppmärksamma prodromala symtom samt lyfta frågor kring sexuellt samliv. Ny evidens behövs för att få kunskap om kvinnors upplevelser av att drabbas av en första hjärtinfarkt.

  • 321.
    Harnesk Anttila, Rebecca
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Johansson Vaara, Cecilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors följsamhet av förebyggande rutiner mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård: En integrerad litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem runt om i världen och uppskattningsvis kan cirka 50 procent av dessa undvikas. Dessa medför stora kostnader för hälso- och sjukvård och samhälle samt ett stort lidande hos patienter. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet av rutiner i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård. Tolv artiklar från databaserna Cinahl och PubMed analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultatet visade att följsamhet till förebyggande rutiner påverkades av olika faktorer. De faktorer som framkom var vilken attityd och förhållningssätt sjuksköterskor hade, utbildning och kunskap, säkerhet, arbetsbelastning samt arbetsmiljö och ledarskap. Sjuksköterskor hade svårt att identifiera avvikande beteenden hos sig själva. Att ha en involverad ledare ledde till ökad följsamhet av handhygienrutiner och generellt kunde det ses brister i sjuksköterskors följsamhet av rutiner, men detta var något som förbättrades vid konstaterade infektioner. Hög arbetsbelastning och underbemanning sågs vara hindrande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Svårigheter att komma åt handfat och produkter som placerats på otillgängliga platser var en vanlig orsak till låg följsamhet. Det framkom att användning av strategier, såsom kommunikation och utbildning var avgörande för att höja patientsäkerheten. Omvårdnadsarbetet kan utvecklas genom att följsamheten för rutiner mot vårdrelaterade infektioner kan förbättras om sjuksköterskor är medvetna om vilka faktorer som kan påverka dem. Även patientsäkerheten kan förbättras genom en minskad smittspridning om rutinerna kring vårdrelaterade infektioner efterföljs av sjuksköterskor.

  • 322.
    Harrefors, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Den allra bästa vården, som den beskrivs av äldre friska personer2010Ingår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, nr 3/4, s. 19-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 323.
    Harrefors, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Elderly people's perceptions about care and the use of assistive technology services (ATS)2009Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns ett flertal uttryck som beskriver användandet av informations- och kommunikationsteknologiska hjälpmedel men det som genomgående använts i denna licentiatuppsats är ATS. Ett uttryck som vi anser väl beskriver olika teknologiska hjälpmedel. Därför kommer ATS även att användas i den svenska sammanfattningen. Värderingar inom god vård av äldre har förändrats och utvecklats under det senaste århundradet i takt med sociopolitiska förändringar. God vård handlar om värdig vård där grundläggande begrepp som värdighet utgör basen för hur vården skall utformas. Värdighet innebär att människan har en absolut värdighet och oberoende på vilket sätt eller var vården ges bör detta vara ett signum för vården. Vård av äldre på institution har alltmer ersatts av vård i hemmet. Detta underlättas till stor del av att ATS alltmer används för att stödja och underlätta boende i hemmet. Forskning som beskriver värderingar om god vård finns men eftersom värderingarna förändras över tid är det av stort värde att kontinuerligt kartlägga dessa värderingar. Det övergripande syftet med denna licentiatuppsats var att beskriva äldre personers föreställningar om god vård och användande av ATS i händelse av vård. Licentiatuppsatsen består av två delstudier, delstudie I vars syfte var att beskriva äldre personers förställning av god vård och delstudie II, vars syfte var att beskriva äldre personers föreställning om användande av ATS i vård. I studierna ingår tolv par. Kriterier för att kunna delta i studierna var att alla deltagarna var > 70 år, etablerad pensionär, sammanboende i minst 5 år och inte någon form av teknisk support som exempelvis alarm eller annat beviljat bistånd. Den yngsta var 70 år och den äldste deltagaren var 83 år. Kvalitativa individuella forskningsintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. För att få fram deltagarnas föreställningar om god vård och användande av ATS användes en vinjett med olika scenarier som alltmer komplicerades. Frågorna ställdes utifrån två olika perspektiv, eget perspektiv och partnerns perspektiv. Deltagarna ombads reflektera över dessa scenarier och besvara de frågor som följde. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ut ordagrant. Utifrån syftet användes en kvalitativ tematisk innehållsanalys för att analysera intervjuerna. Resultatet visar att värderingarna förändras beroende vilken livssituation man befinner sig i. Så länge som informanterna själv kunde bestämma över sitt liv, hade kontroll över tillvaron beskrevs hemmet som en självklarhet att bo kvar i även om man var i behov av viss assistans för att klara den personliga hygienen. En mycket viktig förutsättning var också att det fanns en frisk partner i hemmet. Tillsammans med partner uttryckte informanterna att det fanns möjlighet att klara av oväntade, nya situationer. Tilliten till den långvariga relationen utgjorde den självklara bas där yttre omständigheter som sjukdomar och åldrande kunde hanteras och uthärdas. När deltagarna reflekterade över att vara totalt beroende av vård ändrades deras föreställning om att få vård i hemmet. Av hänsyn till partners hälsa och rätt till ett eget liv menade de allra flesta att det var fel att belasta partnern. Partnern skall inte vårda den som är sjuk, det poängterades att det var viktigt att bibehålla den äktenskapliga relationen. I dessa scenarier valde deltagarna att få vård på institution där det fanns välutbildad personal. Föreställningar om användande av ATS visade på stor variation beroende på egen förmåga och behovet av vård. Vid ett ringa behov av vård värderades användande av ATS som en tillgång. Samtliga deltagare beskrev många positiva effekter med den nya teknologin, exempelvis kunde det innebära att man kunde bo kvar hemma betydligt längre och även känna trygghet eftersom användande av ATS innebär att man kände sig trygg. Med ett alltmer ökat beroende av vård uttrycktes osäkerhet om vilka konsekvenser användande av ATS kunde medföra. Även här nämndes partners närvaro som en viktig förutsättning för att man skulle kunna båda lära sig men även kunna känna tillit till ATS. Totalt beroende av vård och ingen partner i hemmet uppfattades användande av ATS som ett hot. Att i en sådan situation använda ATS för vård i hemmet väckte både rädsla och förtvivlan. Det fanns en genomgående överensstämmelse om att användande av ATS aldrig kan ersätta det mänskliga mötet. Ensamhet, isolering and osäkerhet var uttryck som ofta återkom när föreställningarna om god vård och ATS diskuterades. Speciellt när behovet av vård var totalt och ingen partner längre fanns i hemmet. I de situationerna var deltagarnas behov av att bli sedd och berörd det som var det allra viktigaste. Att bli behandlad med värdighet poängterades ofta, en önskan om att vårdpersonalen förutom tekniskt kunnande även har kunskap som medkänsla och respekt.

  • 324.
    Harrefors, Christina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    God vård och användning av digitala hjälpmedel: Föreställningar hos äldre och vårdpersonal2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa föreställningar om god vård och användning av digitala hjälpmedel hos äldre personer och vårdpersonal. Föreställningar förändras kontinuerligt beroende på teknikutveckling och socio-politiska förändringar i samhället. Den forskning som presenteras i denna avhandling omfattar data som belyser detta perspektiv samt efterföljande analys och tolkning.I delstudie I och II, genomfördes individuella intervjuer med tolv äldre, friska par i deras hem. Samtliga deltagare var över 70 år och hade vid intervjutillfället inget beviljat bistånd, inga digitala hjälpmedel och ingen vård i hemmet. En vinjett, bestående av tre scenarier användes för att presenterades olika situationer av att vara i behov av vård. Utifrån varje scenario ställdes därefter frågor om vad de ansåg vara den bästa vården samt användning av digitala hjälpmedel i den specifika situationen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texten.I delstudie III och IV, konstruerades en enkät för att undersöka föreställningar hos vårdpersonal om användning av en digital bilddagbok för personer med mild demens. Deltagare var vårdpersonal som i sitt arbete inom hälso- och sjukvård kommer i kontakt med personer med demens. Det insamlade datamaterialet analyserades med beskrivande statistik, multivariat statistik samt kvalitativ innehållsanalys. Resultaten från delstudie I tolkades som en uttrycklig önskan om bevarad självkänsla och att bli vårdad med värdighet. Den bästa vården beskrevs vara vård i hemmet så länge det fanns en frisk partner i hemmet och i lindrigt behov av vård. När omständigheterna förändrades, ingen partner i hemmet och stort behov av vård, beskrevs den bästa vården vara på institution. I delstudie II, beskrev deltagarna användning av digitala hjälpmedel som en tillgång som gjorde det möjligt att fortsätta leva ett bra liv även om de var i behov av vård. Utan en frisk partner hemma och vid försämrad hälsa uttrycktes alltmer tveksamheter till att använda digitala hjälpmedel. I de båda delstudierna I och II framkom att det fanns en rädsla för att inte bli sedd som en unik person, allra helst när det inte fanns någon partner som kunde företräda dem.I delstudie III, undersöktes föreställningar om konsekvenser och förutsättningar av användning av en digital bilddagbok. Den faktoranalys som gjordes visade på fyra faktorer, Tillit, Sårbarhet, Beroende/oberoende samt Kontroll. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen tolkades vara Individuella bedömningar och bevarande av värdighet, när den digitala bilddagboken användes. En viktig förutsättning som framkom var att den digitala bilddagboken skall introduceras tidigt efter diagnos.I delstudie IV, där vårdpersonal föreställer sig hur en person med demens upplever användning av en digital bilddagbok, användes faktoranalys för att analysera datamaterialet. Tre faktorer framkom; Känsla av självständighet, Känsla av självaktning och Känsla av tillit. Resultaten från samtliga studier visar att föreställningarna om god vård och användning av digitala hjälpmedel, förändras beroende på sammanhanget. Den röda tråden i studierna, om god vård och användning av digital teknik som stöd i vård av äldre, kan beskrivas som Individualiserad vård och bevarad värdighet.

  • 325.
    Harrefors, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lundquist, Anders
    Department of Statistics, Umeå University.
    Lundquist, Bengt
    Department of Statistics, Umeå University.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Professional caregivers’ perceptions on the prerequisites for and consequences of people with mild dementia using a digital photo diary2013Ingår i: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, Vol. 3, nr 1, s. 42-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research is currently ongoing to investigate the use of assistive technology by people with mild dementia to support independent living at home. The aim of this study was to describe professional caregivers’ perceptions on the prerequisites for and consequences of people with mild dementia using a digital photo diary to facilitate their talks about daily events with their family members. A questionnaire was sent out to 582 participants (response rate 70.1%) to elucidate the professional caregivers’ perceptions on the use of the digital photo diary. The questionnaire contained both quantitative and qualitative data and was analyzed with descriptive statistics, factor analysis, multivariate analysis of covariance and qualitative content analysis. This study reports the results related to prerequisites and consequences of using the photo diary. The results from the factor analysis revealed four factors: Trust, Vulnerability, Dependency/Independency and Control. The qualitative content analysis resulted in five categories: Immediate implementation after receiving a diagnose is required, Relatives’ participation is a necessity, Strengthened self-esteem and meaningful everyday life, Increased alienation and a feeling of isolation and Assistive digital devices provide opportunities. The theme was interpreted as: Personalization and the preservation of dignity. The conclusion that can be drawn from this study is that the participants had an overall positive view of the usage of this specific digital photo diary for people suffering from dementia, but rigorous considerations needs before implementation of the device and regularly follow ups if dignity is to be maintained for people with dementia.

  • 326.
    Harrefors, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Sävenstedt, Stefan
    Using assistive technology services at differing levels of care: healthy older couples' perceptions2010Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 66, nr 7, s. 1523-1532Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim.: The aim of the study was to describe healthy older couples' perceptions of using assistive technology services when needing assistance with care. Background.: The use of information technology-based assistive technology services in elder care has increased as a result of an increase of care performed in private homes. The use of assistive technology services in care of older people at home has been evaluated as something positive by patients, relatives and nursing staff, while as resistance to their increased use has also been noted. Method.: Twelve healthy couples, aged over 70 years, from northern Sweden were interviewed in 2005 about their perceptions of using assistive technology services in the case of being in need of assistance with personal care. Open, individual semi-structured interviews supported by written vignettes describing three levels of caring needs were used and the data analysed with content analysis. Findings.: The findings were interpreted as one main theme with three categories: Asset or threat depends on caring needs and abilities. Three categories were identified within the theme: Assistive technology services provide an opportunity; The consequences of using assistive technology services are hard to anticipate; and Fear of assistive technology services when completely dependent on care. Conclusion.: Trust and security in the care of older people who are severely ill, dependent on care and living at home should be a hallmark in using assistive technology services. Human presence is an important dimension and must be considered when developing concepts for use of assistive technology services.

  • 327. Harrefors, Christina
    et al.
    Sävenstedt, Stefan
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Elderly people's perceptions of how they want to be cared for: an interview study with healthy elderly couples in Northern Sweden2009Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 23, nr 2, s. 353-360Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Many countries encounter a demographic change where the number of elderly people will increase. As a result, the number of very old people needing care, services and medical assistance will increase. Care in the private home is often described as providing the best alternative for many elderly people. The aim of this study was to describe elderly people's perceptions of how they wanted to be cared for, from a perspective of becoming in need of assistance with personal care, in the future. Twelve couples of healthy elderly people living in a couple hood participated in an interview study. They were all 70 years and older and received no kind of professional care or social support. Open individual semi-structured interviews were conducted with the support of written vignettes. The vignettes were formed as scenarios that described three levels of caring needs where the elderly people would become ill. A qualitative content analysis was used to analyse the interviews. The findings were interpreted in one main theme: maintaining the self and being cared for with dignity to the end. The theme was built from three categories: at home as long as possible, professional care at nursing home when advanced care is needed and fear of being abandoned. The categories reflect the perception that when minimum help was needed, care and support by the partner and nursing staff were preferred. As the scenarios changed to being totally dependent on care, they preferred care in a nursing home. There was a pervading concern of the risk of not being seen as an individual person and becoming a nobody with no meaningful relations. Thus, there must be a singular goal to support old people, in all stages of their lives, through the recognition and affirmation of self, and providing care with dignity to the end.

  • 328.
    Harrefors, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Axelsson, Karin
    Healthy older persons perceptions about care and the use of Assistive Technology Services (ATS)2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr Suppl. 1, s. 54-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: Dignity is a basic concept for quality care regardless of how and where care is given. Researchers have described the use of Assistive Technology Services (ATS) in order to promote quality care and support of older persons. However, in perceptions of the use of ATS there are values imbedded that only to limited extent are studied. The aim of this study was therefore to describe healthy older persons' perception about care and the use of ATS.Methods and Materials: Qualitative research interviews were conducted with twelve healthy older couples living in their own homes. All participants were 70 years of age or older and received no professional care or social support. Open, individual, semi-structured interviews were conducted with the support of written vignettes where three levels of care needs were described. A qualitative content analysis was used to analyze the interviews. Results: Regardless of whether participants were discussing quality care in general or ATS supported care, they were convinced that the best place to receive care was the home. Values associated with the use of ATS in care were closely connected to the ability of being in control of the care situation. ATS as a tool to facilitate care was perceived as an asset as long as the couples were in control of their care situation. Hesitation in their abilities to use ATS increased if they lacked a partner and their cognitive impairment increased. Regardless of other factors, dignity is highly valued, and has greater importance when other values like autonomy and independence are reduced. Conclusion: These findings highlight older persons' values about quality care and the use of ATS in care and should be taken into consideration when planning care of older persons, and implementing new technology related to their care. It is necessary that politicians and care planners explore various options to deliver the best care, as perceived by older persons.

  • 329.
    Harrefors, Christina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lundquist, Anders
    Department of Statistics, Umeå University.
    Lundquist, Bengt
    Department of Statistics, Umeå University.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Professional caregivers' perceptions on how persons with mild dementia might experience the usage of a digital photo diary2012Ingår i: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, Vol. 6, nr 1, s. 20-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cognitive impairments influence the possibility of persons with dementia to remember daily events and maintain a sense of self. In order to address these problems a digital photo diary was developed to capture information about events in daily life. The device consisted of a wearable digital camera, smart phone with Global Positioning System (GPS) and a home memory station with computer for uploading the photographs and touch screen. The aim of this study was to describe professional caregiver's perceptions on how persons with mild dementia might experience the usage of this digital photo diary from both a situation when wearing the camera and a situation when viewing the uploaded photos, through a questionnaire with 408 respondents. In order to catch the professional caregivers' perceptions a questionnaire with the semantic differential technique was used and the main question was "How do you think Hilda (the fictive person in the questionnaire) feels when she is using the digital photo diary?". The factor analysis revealed three factors; Sense of autonomy, Sense of self-esteem and Sense of trust. An interesting conclusion that can be drawn is that professional caregivers had an overall positive view of the usage of digital photo diary as supporting autonomy for persons with mild dementia. The meaningfulness of each situation when wearing the camera and viewing the uploaded pictures to be used in two different situations and a part of an integrated assistive device has to be considered separately. Individual needs and desires of the person who is living with dementia and the context of each individual has to be reflected on and taken into account before implementing assistive digital devices as a tool in care.

  • 330.
    Hedengrahn, Linnéa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Palo, Isabell
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patienters upplevelse av tvångsvård: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Psykiska sjukdomar är vanligt i hela världen, under denna huvudgrupp ingår en rad olika diagnoser som påverkar personers liv. Litteraturstudien inriktar sig på patienters upplevelse av att vårdas under tvång. Tvångsvård kan ses som ett kraftfullt fenomen som påverkar personens välmående fysiskt och psykiskt. Genom att öka kunskapen om patienters upplevelser av att vårdas under tvång kan den professionella medvetenheten förbättras och därmed utvecklas i klinisk praxis. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården. En systematisk litteratursökning genomfördes i en bibliografisk databas därefter gjordes en relevansbedömning och kvalitetsgranskning vilket resulterade i att tolv vetenskapliga artiklar ingick i litteraturstudien. Resultatet som framkom i artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysprocessen resulterade i tre slutkategorier: att bli fråntagen sin identitet och värdighet, att inte få vara delaktig i sin egen vård, att fostras istället för att vårdas. Slutsatsen var att patienterna upplever att deras identitet och autonomi blir fråntagen samt hur de som vårdas under tvång blir kategoriserade som något de inte är. En möjlighet som kan förbättra kvalitén på vården är om vårdpersonal använder sig av Bergenmodellen samt att vårdpersonalen stärker patienters självbestämmande rätt genom att använda empowerment.

  • 331.
    Hedman, Joakim
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ölund, Frida
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Personers upplevelse av att leva med fantomsmärta: En litteraturstudie2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fantomsmärta beskrivs som en smärtfull sensation i en kroppsdel som inte längre finns kvar. Fantomsmärta är ett vanligt fenomen som kan uppkomma efter amputation av en kroppsdel eller vid en ryggmärgsskada. För många finns smärtan kvar i flera år och några lever med den livet ut. Kronisk smärta är känt för att påverka livskvalitén och förmågan, vårdpersonal behöver därför inte bara bemöta de fysiska aspekterna av fantomsmärta utan också de psykologiska. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av att leva med fantomsmärta. Artiklar söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och Svemed+. Åtta kvalitativa artiklar analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier; Att smärtan kan skapa lidande och kontrollera ens liv,Att smärtan är osynlig och svår att förstå för andra och en själv och Att information och förståelse är viktigt för att försäkra sig om att smärtan är normal. Att leva med fantomsmärta visade sig skapa lidande. Personer med fantomsmärta beskrev att de inte fått någon information om fantomsmärta eller att den information de fått upplevdes otillräcklig. De tvivlade på sin smärta, visste inte alltid att andra också drabbades och ansåg att andra personer med fantomsmärta var de enda som kunde förstå upplevelsen. Därför är det viktigt att vårdpersonal tydligt visar att de tror på verkligheten av den fantomsmärta personer beskriver och att vårdpersonal lägger fokus på att ge tillräcklig information som möter personers behov och önskemål.

  • 332.
    Hedman, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Riskfaktorer för incidens av astma under tonåren2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 333.
    Hedman, Linnea
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad. he Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Unit, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Backman, Helena
    The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Unit, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bosson, Jenny A.
    Division of Respiratory Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lundbäck, Magnus
    Karolinska Institutet, Division of Cardiovascular Medicine, Department of Clinical Sciences, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden.
    Lindberg, Anne
    The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Unit, Division of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Rönmark, Eva
    The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden Unit, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Ekerljung, Linda
    Krefting Research Center, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Association of Electronic Cigarette Use With Smoking Habits, Demographic Factors, and Respiratory Symptoms2018Ingår i: JAMA Network Open, E-ISSN 2574-3805, Vol. 1, nr 3, artikel-id e180789Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Importance  Increases in total knee arthroplasty (TKA) utilization rates suggest that its indications have been expanded to include patients with less severe symptoms. A recent study challenged the cost-effectiveness of TKA in this group of patients.

    Objective  To determine the association of the 36-Item Short Form Health Survey physical component summary score (SF-36 PCS) with patient satisfaction 2 years after TKA.

    Design, Setting, and Participants  This cohort study reviewed registry data from 2 years of follow-up of patients who underwent unilateral TKA from January 1, 2010, to December 31, 2014, at a single-center tertiary institution in Singapore. Data were acquired on April 27, 2017, and analyzed from August 15, 2017, to December 22, 2017.

    Main Outcomes and Measures  Patient satisfaction and SF-36 PCS. Preoperative disability and postoperative function as measured by the SF-36 PCS were correlated with Δ (2-year end point score minus baseline score) and patient satisfaction, scored on a 6-point Likert scale, with lower scores indicating greater satisfaction.

    Results  Of the 6659 patients, 5234 (78.6%) were female and 5753 (86.4%) were of Chinese ethnicity. Mean (SD) age was 67.0 (7.7) years, and mean (SD) body mass index (calculated as weight in kilograms divided by height in meters squared) was 27.7 (4.6). At 2-year follow-up, the mean (SD) SF-36 PCS score improved from 32.2 (10.1) to 48.2 (9.5) (P < .001). There were 1680 patients (25.2%) who described their satisfaction as excellent, 2574 (38.7%) very good, 1879 (28.2%) good, 382 (5.7%) fair, 96 (1.4%) poor, and 48 (0.7%) terrible. The minimal clinically important difference (change in SF-36 PCS of 10 from baseline) was met in 4515 patients (67.8%), and overall satisfaction was 97.8% (6515 patients). Covariance analysis showed significantly higher satisfaction in patients with preoperative scores of 40 to less than 50. Patients who were unlikely to meet the minimal clinically important difference compared with those who were likely to meet it (SF-36 PCS of ≥42.1 vs <42.1) had significantly higher 2-year satisfaction (mean [SD], 2.15 [0.9] vs 2.23 [1.0]; P = .009).

    Conclusions and Relevance  The findings suggest that a general health score, such as SF-36, is not associated with patient satisfaction 2 years after TKA. Functional assessment, preoperative counseling, and modification of expectations appear to remain vital before TKA.

  • 334.
    Hedman, Linnea
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad. Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Andersson, Martin
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Backman, Helena
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Jansson, Sven-Arne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Population-based study shows that teenage girls with asthma had impaired health-related quality of life2017Ingår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1128-1135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim

    This study examined the health-related quality of life (HRQoL) of teenagers with and without asthma, including the impact of their sex, allergic conditions, smoking, living conditions and physical activity.

    Methods

    The Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) studies recruited a cohort of schoolchildren in 2006. The parents of all children aged seven to eight years in three municipalities were invited to complete a questionnaire and 2585 (96%) participated. The cohort was followed up at the ages of 11–12 years and 14–15 years with high participation rates. At 14–15 years, the HRQoL questionnaire KIDSCREEN-10 and Asthma Control Test were added.

    Results

    Girls with current asthma at 14–15 years had a lower mean HRQoL score than girls without asthma (46.4 versus 49.3, p < 0.001), but this was not seen among boys (53.8 versus 52.8, p = 0.373). Poor HRQoL was related to current asthma, uncontrolled asthma and teenage onset of asthma. It was also related to eczema, living in a single-parent household, maternal smoking, daily smoking and inversely related to physical activity.

    Conclusion

    Teenage girls with asthma had lower HRQoL than girls without asthma. Possible interventions to improve HRQoL among teenagers with asthma were identified as follows: increasing asthma control, preventing smoking and promoting physical activity.

  • 335.
    Hedstig, Mikaela
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Faktorer som kan påverka följsamheten till egenvård hos personer med diabetes mellitus typ II2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Flertalet faktorer kan påverka huruvida en person är följsam till egenvård vid diabetes mellitus typ II. Att leva med diabetes mellitus typ II kan innebära en del livsstilsförändringar och anpassningar för att uppnå en god egenvård och därigenom en hanterbar och kontrollerad diabetes. Syftet med studien var att sammanställa faktorer som kan påverka följsamheten till egenvård hos personer med diabetes mellitus typ II. Metoden som tillämpades vid litteraturstudien var en systematisk integrerad litteraturöversikt. Litteratursökningen av vetenskaplig forskning genomfördes i de två databaserna PubMed och CINAHL. Analysen genomfördes i enlighet med analysmetoden av Whittemore och Knafl (2005). Totalt analyserades 22 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien resulterade i följande huvudkategorier; Sociala faktorer, Mentala faktorer, Uppfattningar och religiösa faktorer, Fysiska faktorer, Kunskapsrelaterade faktorer och Vårdrelaterade faktorer. Att få socialt stöd från andra människor, utbildning i diabetes och en god mental hälsa kunde förbättra följsamheten till egenvård vid diabetes mellitus typ II. Depression, fel uppfattning och otillräcklig kunskap om sjukdomen kunde leda till sämre följsamhet. Slutsatsen av studien var att en sjuksköterska i ett tidigt skede bör göra en bedömning av vilka faktorer som påverkar en persons följsamhet till egenvård och vilka unika behov som måste tillgodoses, i syfte att skapa förutsättningar för en god egenvård vid diabetes mellitus typ II. 

  • 336.
    Hedström, Sofie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Viklund, Catrin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelser av att vara förälder till ett barn med psykisk ohälsa: En analys av biografier2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige har det skett en ökning av psykisk ohälsa de senaste åren. Psykisk ohälsa påverkar flera aspekter i den drabbades liv, såsom deras personlighet, känsloliv och närstående. Den sistnämnda aspekten är en stor del av människans vardag då vår vardag ofta utspelar sig i sociala sammanhang. Därför kan anhöriga, särskilt föräldrar, vara en viktig del vid vård av barn med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara förälder till ett barn med psykisk ohälsa. Studiens resultat inkluderade upplevelsen av att barnet förändrades och relationen försämrades, att känna ansvar och maktlöshet samt att bli dömd av andra och sig själv. Barnets förändring ledde i sig till att relationen försämrades så föräldrarna inte längre kände igen sina barn. Föräldrarna beskrev en känsla av maktlöshet inför bland annat ohälsan, vården och framtiden. Föräldrarna beskrev också hur de dömde sig själva, men också hur andra gjorde det. Kunskap om hur föräldrar till barn med psykisk ohälsa upplever sin situation kan vara användbar oavsett vilken verksamhet sjuksköterskor arbetar på. Därför kan resultatet av denna studie, tillsammans med ytterligare forskning inom området, bidra till minskad stigmatisering, bättre stöd och hjälp samt ett individualiserat omhändertagande av föräldrar till barn med psykisk ohälsa.

  • 337.
    Heikkilä, Fanny
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Larsson, Agnes
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

  • 338.
    Hemmingsson, Eva-Stina
    et al.
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Gustafsson, Maria
    Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Division of Clinical Pharmacology, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Isaksson, Ulf
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden. Arctic Research Centre at Umeå University, Umeå, Sweden.
    Karlsson, Stig
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Gustafson, Yngve
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Sandman, Per-Olof
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad. Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Lövheim, Hugo
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Prevalence of pain and pharmacological pain treatment among old people in nursing homes in 2007 and 20132018Ingår i: European Journal of Clinical Pharmacology, ISSN 0031-6970, E-ISSN 1432-1041, Vol. 74, nr 4, s. 483-488Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    Many elderly people living in nursing homes experience pain and take analgesic medication. The aim of this study was to analyze the prevalence of pain and pharmacological pain treatment among people living in nursing homes in Sweden, in two large, comparable, samples from 2007 to 2013.

    Methods

    Cross-sectional surveys were performed in 2007 and 2013, including all residents in nursing homes in the county of Västerbotten, Sweden. A total of 4933 residents (2814 and 2119 respectively) with a mean age of 84.6 and 85.0 years participated. Of these, 71.1 and 72.4% respectively were cognitively impaired. The survey was completed by the staff members who knew the residents best.

    Results

    The prescription of opioids became significantly more common while the use of tramadol decreased significantly. The staff reported that 63.4% in 2007 and 62.3% in 2013 had experienced pain. Of those in pain, 20.2% in 2007 and 16.8% in 2013 received no treatment and 73.4 and 75.0% respectively of those with pain, but no pharmacological treatment, were incorrectly described by the staff as being treated for pain.

    Conclusions

    There has been a change in the pharmacological analgesic treatment between 2007 and 2013 with less prescribing of tramadol and a greater proportion taking opioids. Nevertheless, undertreatment of pain still occurs and in many cases, staff members believed that the residents were prescribed analgesic treatment when this was not the case.

  • 339.
    Hemphälä, Daniella
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Holmström, Therése
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Mäns upplevelse av att ha en partner som drabbats av bröstcancer: - en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bröstcancer är den största orsaken till flest dödsfall bland kvinnor i världen. En cancersjukdom kan tillföra nya utmaningar i en parrelation, vilket gör att båda parterna kan vara i behov av stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelse av att ha en partner som drabbats av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tolv artiklar analyserades, vilket ledde till sex slutliga kategorier: Att få en förändrad vardag och en osäker framtid; Att få en påverkad relation; Att vara positiv och vikten av att ta hand om sig själv; Att hålla känslorna inom sig och inte prata om sjukdomen; Att inse vikten av information och stöd genom sjukdomen; Att tro och hopp gav vägledning. Resultatet visade att männen inte vågade berätta om sina känslor för sin partner, för att inte belasta henne ytterligare. Män upplevde även en förändrad relation och vardag, samt en upplevelse av bristande information och stöd från sjukvårdspersonal. Tro och hopp var en annan typ av stöd som männen beskrev var viktigt i samband med partnerns sjukdom. Männen kunde uppleva att deras behov kom sist, samt att det var viktigt att ha en positiv attityd. Slutsatsen visade att män som har en partner som drabbats av bröstcancer är i behov av mer stöd i allmänhet, samt information från sjuksköterskor. Detta för att kunna finnas där för sin partner och orka med genom hela sjukdomen. Som sjuksköterska är det av vikt att uppmärksamma och skapa en bättre förståelse för hur männen påverkas vid bröstcancer.

  • 340.
    Henningsson, Pauline
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Öhman, Petra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Påverkan på dagligt liv i en familj när en nära anhörig drabbas av demens i tidig ålder: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Demens är en vanlig sjukdom i samhället. När en person drabbas av kronisk sjukdom

    påverkas hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om

    hur dagligt liv i en familj påverkas när en nära anhörig drabbas av demens i tidig ålder.

    Studien utfördes i form av en integrerad litteraturöversikt. 11 vetenskapliga studier valdes ut

    och ingick i analysen som resulterade i 12 kategorier. Resultatet visade att det dagliga livet

    påverkades genom att ovissheten ökade i familjen, sjukdomen medförde ekonomiska

    konsekvenser, och det skedde rollförändringar. Till följd av sjukdomen skedde en ökning av

    konflikter i familjen, relationer förändrades och familjen stigmatiserades. Det fanns en stor

    emotionell påverkan på familjemedlemmarna, och levnadssituationen påverkade hälsan

    negativt. För att hantera situationen använde familjemedlemmarna olika coping-strategier. De

    efterfrågade utbildning, stöd, samt god vård och omsorg om personen med demens i tidig

    ålder. Sjuksköterskan kan stödja närstående och möta deras behov genom interventioner i

    form av utbildning, stöd i olika former, och personcentrerad vård.

  • 341.
    Henriksson, Frida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Palmcrantz, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sexualitet inom palliativ vård: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sexualitet i vården är ett relativt outforskat ämne, speciellt inom palliativ vård. I alla vårdsammanhang är det viktigt att patienter ses som individer och samtliga av deras behov ska mötas. Bland dessa behov glöms ofta sexualiteten bort, särskilt hos personer i behov av palliativ vård. Detta arbete är därför mycket viktigt att utföra. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om palliativ vård med fokus på sexualitet, ur detta syfte kom sedan tre frågeområden; Patienters syn på sexualitet, Vårdpersonals syn på sexualitet och Påverkan på relationen mellan partners. Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i tio artiklar med olika metodologiska ansatser som användes i analysen. Analysen resulterade i tio kategorier, den fortsatta sexualiteten, begränsningar, viljan att ämnet tas upp, attityder, att prata om sexualiteten, ansvarsfråga, kunskap, kommunikation, begränsningar och förluster samt behov av stöd. Det som främst framkom i resultatet var brist på kunskap hos vårdpersonal, att sexualitet är ett känsligt och svårt ämne för både personal och patient samt att par inom palliativ vård upplever det svårt att få vara ensamma. Resultatet diskuterades utifrån litteratur om värdighet. Interventioner som sågs kunna hjälpa sjuksköterskor att ta upp ämnet sexualitet var Ex-PLISSIT samt rutiner. De slutsatser som kan dras av arbetet är att sjuksköterskor behöver mer kunskap om sexualitet, att rutiner för hur ämnet ska tas upp bör finnas. Möjlighet för par att vara nära varandra och möjlighet till avskildhet ska ges. En sjuksköterska ska alltid se patienten som hel individ med dennes autonomi och värdighet.

  • 342.
    Hermansson, Lovisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Marklund, Ida
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors uppfattning av patientsäkerhetskultur på opererande enheter.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskan har ett stort ansvar för att tillse att patienten får en säker vård under operationen. Patientsäkerhet definieras av Socialstyrelsen (2014; 2017) som skydd mot vårdskada. Ledningen ska tillsammans med de anställda arbeta för en säker vård. Anestesisjuksköterskan ska kunna identifiera och kompensera för riskfyllda situationer och problem vid anestesin. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors uppfattning av patientsäkerhetskultur på opererande enheter. En kvantitativ deskriptiv enkätundersökning genomfördes under våren 2018 på tre utvalda opererande enheter inkluderande alla tillsvidareanställda anestesisjuksköterskor. Enkäten som användes är utformad av Sveriges Kommuner och Landsting (2013) och validerad. Resultatet visar att anestesisjuksköterskorna generellt skattade patientsäkerhetskulturen som god, oberoende av hur lång arbetslivserfarenhet de hade. De frågor där anestesisjuksköterskorna skattade högst var; `teamet samarbetar bra för att ge patienterna den bästa vården´ och `när det är mycket arbete som måste utföras snabbt, arbetar vi tillsammans som ett team för att få arbetet avklarat´. En av de frågor som skattades lägst av anestesisjuksköterskorna var; `vi har tillräckligt med bemanning för att klara arbetsbelastningen´. Det positiva resultatet kan ha sin grund i att anestesisjuksköterskor har en specialistutbildning vilket innebär en hög kompetens och en medvetenhet om hur viktigt det är att vården är säker för patienten. En bidragande faktor till att anestesisjuksköterskor skattade patientsäkerheten som god kan vara att studien inkluderade opererande enheter på mindre och mellanstora sjukhus.

  • 343.
    Hertzberg, Annika
    et al.
    Karolinska institutet, Department of Neurotec.
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Karolinska institutet, Department of Neurotec.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    'Relatives are a resource, but...': registered nurses' views and experiences of relatives of residents in nursing homes2003Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 12, nr 3, s. 431-41Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Registered Nurses (RNs) working in nursing homes in Sweden have obligations towards the residents' relatives, besides the care of residents. Relatives' involvement and satisfaction with the care partly depend on their contacts and communication with the staff. This study aimed to explore and describe RNs' views and experiences of relatives of residents who live in nursing homes. Open interviews were conducted with 19 RNs at three nursing homes. The verbatim-transcribed interviews were subjected to qualitative content analysis. Relatives were seen as a resource (with some restrictions) and nice, although demanding. The RNs saw relatives as part of their work--a part that could be time-consuming and had low priority. Interviewees noticed a difference between young and old relatives, and between female and male relatives. A large proportion of accounts could be related to issues about communication and interpersonal relationships with relatives. Building a trusting relationship with relatives may result in them being involved in residents' care and thus giving the nurses time rather than consuming time.

  • 344.
    Hertzberg, Annika
    et al.
    Röda korsets högskola.
    Ekman, Sirkka-Liisa
    Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för hälsa.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Staff activities and behaviour are the source of many feelings: relatives' interactions and relationships with staff in nursing homes2001Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 10, nr 3, s. 380-388Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Family members do not give up their involvement in the life of their older relatives when they move to an institution. Relatives feel that it is they who take the initiative to establish a working relationship with the staff at the nursing home. Relatives want more spontaneous information from staff, particularly about residents' daily lives, and there is a need for relatives to have opportunities to talk with staff under relaxed conditions. Staff behaviour and activities towards residents and relatives are a source of many feelings for relatives. Relatives' understandings of the challenges faced by staff are not communicated to staff, nor are positive or negative experiences explicitly passed on to staff.

  • 345.
    Hieta, Berit
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Johannesson, Nina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Distriktssköterskor och sjuksköterskors syn på kompetens i det hälsofrämjande arbetet inom primärvården2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Rätt personal på rätt plats är en förutsättning för god och säker vård. I dag ses en brist på specialistsjuksköterskor och erfarna sjuksköterskor, vilket gör det svårt att ta tillvara på distriktssköterskans kompetens i det hälsofrämjande arbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor och distriktssköterskors syn på kompetens i det hälsofrämjande arbetet inom primärvården. Metod: Intervjuer med semistrukturerade frågor användes som datainsamlingsmetod och de analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tre sjuksköterskor och åtta distriktssköterskor inom primärvården från norra, mellersta och södra Sverige intervjuades. Resultatetfrån analysen redovisas i fyra slutkategorier: Att kunskap är viktig för det hälsofrämjande arbetet; Att kompetensen skiljer sig åt beroende på erfarenheten; Att intresse är betydelsefullt för det hälsofrämjande arbetet; Att distriktssköterskors specialistkompetens inte tillvaratas. Slutsatsenvisar bland annat att om sjuksköterskor ochdistriktssköterskor har intresse, erfarenhet och utbildning, så är kompetensen inom det hälsofrämjande arbetet likvärdig. Framtida studier från arbetsgivarensperspektiv skulle kunna belysa synen kring kompetensen i det hälsofrämjande arbetet ytterligare. Nyckelord:hälsofrämjande, distriktssköterskor, sjuksköterskor, kompetens, primärvård, omvårdnad

  • 346.
    Hildingsson, Ingegerd
    et al.
    Härnösands sjukhus.
    Häggström, Terttu
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Midwives' lived experiences of being supportive to prospective mothers/parents during pregnancy1999Ingår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 15, nr 2, s. 82-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To elucidate midwives' narrated experiences of being supportive to prospective mothers or parents during pregnancy. DESIGN: Phenomenological hermeneutic analysis of transcribed text from seven tape-recorded interviews. SETTING: Midwifery clinics in five health centres in the context of Swedish primary health care. PARTICIPANTS: Seven midwives working in antenatal care. FINDINGS: The interpretation of the text showed that through perception and intuition the midwives seemed to become aware that some women needed increased support. The situations of these prospective mothers were often characterised by difficult social problems or fears. The prospective fathers were mostly absent in the narratives. The midwives acted on both a personal and a professional level with ethical perspectives in mind, when they were advocating their clients' rights to receive proper care. The comprehensive understanding of the interpretation revealed that the midwife sometimes perceived herself as being metaphorically 'The Good Mother'. KEY CONCLUSIONS: Having the role of 'The Good Mother' could be understood as a way for the midwife to establish a fruitful relationship with prospective mothers/parents. IMPLICATIONS FOR PRACTICE: The findings provide a basis for reflection on the mothering and supportive function of midwives when providing antenatal care.

  • 347.
    Hjort, Sara
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Johansson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskors avvikelserapportering: En integrerad litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskors ansvar är att främja hälsa och lindra lidande. En bristande patientsäkerhet kan leda till att patienter utsätts för vårdlidande. För att förbättra patientsäkerheten måste sjuksköterskor rapportera risker och avvikande händelser till vårdgivaren. Trots en lagstiftad skyldighet att rapportera risker och avvikelser är det många sjuksköterskor som inte gör detta. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors avvikelserapportering. Studien gjordes med integrerad metod och analysmaterialet bestod av 26 artiklar. Fyra huvudkategorier beskriver hindrande faktorer. Tre huvudkategorier beskriver främjande faktorer. Sjuksköterskor beskrev att hinder för att rapportera risker och avvikelser kunde vara olika rädslor, arbetsmiljön, bemötandet från patienter, kollegor, organisation och ledning, kunskapsluckor i utbildningen om avvikelserapportering, kulturen på arbetsplatsen och utebliven återkoppling. De främjande faktorerna var att sjuksköterskorna önskade en stödjande ledning, öppen och tillåtande kultur och att de hade kunskap om vad avvikelserapportering innebär. Det är viktigt att sjuksköterskors arbetsmiljö är tillåtande. Om sjuksköterskor vågar rapportera risker och avvikelser upprätthålls en hög patientsäkerhet. För att vidare kunna arbeta med utveckling av sjuksköterskors avvikelserapportering inom svensk hälso- och sjukvård behövs fler studier i svensk kontext göras.

  • 348.
    Holmdahl, Solveig
    et al.
    Norrbotten County Council, Luleå.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Imoni, RoseMarie
    Norrbotten County Council, Luleå.
    Parenteral nutrition in home-based palliative care: Swedish district nurses experiences2014Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 1, s. 89-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AimThe aim of this study was to describe the experiences of district nurses in caring for patients with home-parenteral nutrition (HPN) in palliative care.MethodA qualitative approach was adopted using thematic content analysis of semi-structured interviews. Twelve district nurses working with primary health care in Sweden participated in the study that was conducted during 2011.FindingsThe analysis resulted in one overarching theme: The agony of terminating hope and three categories: all focus is on the infusion, alone without support, confidence in the relationship. HPN seemed to have a symbolic meaning when patients and family members connected the infusion with hope and life. District nurses expressed that they felt alone with the responsibility for the HPN due to the lack of a structured plan. Difficult discussions around termination of the infusion seemed to be connected to a feeling of agony of terminating hope among the district nurses. All district nurses expressed a need for support in their work, and factors like experience and the development of a good relationship with the patient and the family, could decrease the agony.ConclusionThe draw up of a plan when starting HPN, could be a support for the district nurse and make the aim, follow-up and future termination clearer. The establishment of a plan could make the work easier and reduce the feeling of agony of terminating hope among the district nurses.

  • 349.
    Holmlund, Fanny
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Niskanen, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Stöd till barn vars förälder är döende eller har avlidit: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn är en utsatt grupp där ålder och mognad påverkar möjligheten att förstå och hantera svåra situationer. Varje dag förlorar cirka 8 barn en förälder i Sverige, vilket ställer stora krav på vårdpersonalens kunskap om barnets behov av stöd. Syftet med denna integrerade litteraturstudie var att sammanställa kunskap för att sjuksköterskor ska kunna ge stöd till barn vars förälder förväntas dö eller har avlidit i slutenvården. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar som handlade om vilka interventioner som kan stödja barn vars förälder är döende eller har avlidit samt vilket behov av ny kunskap om hur stöd ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 22 artiklar, 15 kvalitativa och 7 kvantitativa. Resultatet visar att barnet behöver tid för att bygga upp en relation till vårdpersonal. Barnet har många känslor som kan behöva komma till uttryck i samband med en förälders bortgång. Därmed är det är viktigt att tillgodose barnets välbefinnande på kort och lång sikt, vilket underlättas genom ett bra bemötande och delaktighet i vården. Resultatet visar även att vårdpersonalens kunskaper om att bemöta och samtala med barn i sorg är begränsad. Bristande stöd och obearbetade känslor i samband med förälderns bortgång kan orsaka påföljder i barnets liv framledes. Denna litteraturstudie belyser barnets behov av stöd i samband med vård föräldern samt den bristande kunskap vårdpersonal har vad gäller vilket stöd som kan ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit.

  • 350.
    Holmlund, Ida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Severin, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att inte göra något mer och samtidigt göra allt...: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vården på en intensivvårdsavdelning är ofta både aggressiv och intensiv, men ändå överlever inte alla patienter. Cirka 3,9 % av alla som avled i Sverige under 2017 gjorde det på en intensivvårdsavdelning. Det är därför av betydelse att beskriva hur en intensivvårdssjuksköterska, i en högteknologisk miljö skapad för att rädda liv, egentligen upplever att vårda en patient i livets slutskede? Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en intensivvårdsavdelning. Metod: En intervjustudie med ändamålsenligt urval och kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet bildade fem kategorier; att vilja inkludera och värna om anhöriga, att vilja skapa en lugn miljö som främjar en fridfull död, att vilja ge en värdig omvårdnad och själv behöva stöd, att vilja möjliggöra ett värdigt avslut, att behöva mer kunskap. Slutsats: Det framkom flera exempel på både svåra och fina situationer som intensivvårdssjuksköterskorna upplevde i samband med vård i livets slutskede, både rörande anhöriga, miljö och omvårdnad. Studien visar att det saknas fortbildning och rutiner inom området, vilket författarna önskar kunna stimulera till genom att påvisa att det finns ett behov. Även fler studier behövs inom området.

45678910 301 - 350 av 1025
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf