Endre søk
Begrens søket
567891011 351 - 400 of 985
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Iranmanesh, Sedigheh
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Dargahi, Helen
    Valiasr Hospital, Tehran University of Medical Science.
    Abbaszadeh, Abbas
    Kerman University of Medical Sciences, Faculty of Nursing and Midwifery.
    Attitudes of Iranian nurses toward caring for dying patients2008Inngår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 6, nr 4, s. 363-369Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To examine the attitudes of Iranian nurses toward caring for dying patients.Methods: Nurses' attitudes toward death and caring for dying patients were examined by using two types of questionnaires: the Death Attitude Profile-Revised (DAP-R) and Frommelt's Attitude towards Caring for Dying Patients (FATCOD), both with a demographic survey.Results: The results showed that most respondents are likely to view death as a natural part of life and also as a gateway to the afterlife. The majority reported that they are likely to provide care and emotional support for the people who are dying and their families, but they were unlikely to talk with them or even educate them about death. They had a tendency not to accept patients and their families as the authoritative decision makers or involve families in patient care. Nurses' personal views on death, as well as personal experiences, affected their attitudes toward care of the dying.Significance of results: Lack of education and experience, as well as cultural and professional limitations, may have contributed to the negative attitude toward some aspects of the care for people who are dying among the nurses surveyed. Creating a reflective narrative environment in which nurses can express their own feelings about death and dying seems to be a potentially effective approach to identify the factors influencing their interaction with the dying. Continuing education may be required for Iranian palliative care nurses in order to improve the patients quality of care at the end of life.

  • 352.
    Iranmanesh, Sedigheh
    et al.
    Kerman University of Medical Sciences, Faculty of Nursing and Midwifery.
    Ghazanfari, Zahra
    Kerman University of Medical Sciences, Faculty of Nursing and Midwifery.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Häggström, Terttu
    Narvik University College, 8505 Narvik, Norway.
    Professional development: Iranian and Swedish nurses' experiences of caring for dying people2011Inngår i: Journal of Palliative Care, ISSN 0825-8597, Vol. 27, nr 3, s. 202-209Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Our world is rapidly becoming a global community. This creates a need for us to further understand the universal phenomena of death and professional care for dying persons. A transcultural study was undertaken using a phenomenological approach to illuminate the meaning of nurses' experiences of professional development in the contexts of Iran and Sweden. Eight registered nurses working in oncology units in Tehran, Iran, and eight working in the context of a hospital and private homes in northern Sweden were interviewed. The interviews were analyzed using the principles of phenomenological hermeneutics inspired by Paul Ricoeur. A naive reading guided a structural analysis, which yielded four main themes: coping with existential, organizational, and cultural contexts; sharing knowledge, experiences, and responsibilities; using embodied knowledge; and developing personal competence. The interpreted comprehensive understanding revealed that the meaning of professional development is that it actualizes other-oriented values and self-oriented values. Caring professionally for dying people was a learning process that could help nurses to develop their personal and professional lives when they were supported by teamwork, reflective practice, and counselling.

  • 353.
    Iranmanesh, Sedigheh
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Häggström, Terttu
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Caring for dying people: attitudes among Iranian and Swedish nursing students2010Inngår i: Indian Journal of Palliative Care, ISSN 0973-1075, E-ISSN 1998-3735, Vol. 16, nr 3, s. 147-153Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To compare the attitudes of Iranian and Swedish nursing students toward caring for dying persons. Materials and Methods: Their attitudes were measured with the Frommelt′s Attitude Toward Caring of the Dying and the Death Attitude Profile Revised. Results: The results indicated that the participating Iranian students were more afraid of death and less likely to give care to dying persons than the Swedish participants. Conclusion: It is suggested that theoretical education should be individualized and culturally sensitive in order to positively influence the students′ attitudes, and promote professional development.

  • 354. Iranmanesh, Sedigheh
    et al.
    Häggström, Terttu
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Swedish nurses' experiences of caring for dying people: a holistic approach2009Inngår i: Holistic Nursing Practice, ISSN 0887-9311, E-ISSN 1550-5138, Vol. 23, nr 4, s. 243-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Most people need to be cared for at the end of their lives by professionals. This study aimed to elucidate the meaning of nurses' experiences of caring for dying persons at home and in a special unit in a hospital. Four registered nurses working in private homes and 4 registered nurses working in a specific unit in a hospital setting were interviewed. The study was planned and carried out with a phenomenological hermeneutic approach. A naive reading guided a structural analysis, which resulted in 3 main themes: meeting patients and family members as unique persons, learning in a challenging environment, and gaining personal strength. The interpreted comprehensive understanding conveyed a meaning that caring for families with a member awaiting the end of life created a situation where the presence of an inevitable death demanded nurses to create close relationships with each unique person involved.

  • 355.
    Iranmanesh, Sedigheh
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Abbaszadeh, Abbas
    Kerman University of Medical Sciences, Faculty of Nursing and Midwifery.
    Student nurses' attitudes towards death and dying in south-east Iran2008Inngår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 14, nr 5, s. 214-219Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study, the attitudes of student nurses from Kerman and Bam in Iran towards death and caring for dying patients were compared. Two types of questionnaire were used: the DAP-R (Death Attitude Profile Revised) and FATCOD (Frommelt Attitude Towards Caring for Dying patients). The Bam student nurses, who had more experience of death due to the Bam earthquake in December 2003, were found to be less afraid of death and also less likely to give care to people at the end of life compared to their counterparts in Kerman. In both groups, those who were educated about death and dying had more positive attitudes towards caring for people who are dying than non-educated participants. The study suggests that adding palliative care education, accompanied by a reflective narrative approach, to the nursing curriculum is necessary to improve quality of care at the end of life.

  • 356. Isaksson, Anna
    Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga till svårt sjuka barn2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 357.
    Isaksson, Gunilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Josefsson, Staffan
    Neurotec Department, Division of Occupational Therapy, Karolinska Institute, Huddinge.
    Lexell, Jan
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    To regain participation in occupations through human encounters: narratives from women with spinal cord injury2007Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 29, nr 22, s. 1679-1688Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose. To gain an understanding of how women with spinal cord injury (SCI) experienced human encounters in occupations and how these influenced their participation. Method. The data were collected through two or three in-depth interviews with 13 women (age 25 - 61 years) with SCI. Data analysis was carried out by using a paradigmatic analysis of narrative data, followed by an interpretation based on a narrative theory. Results. The results showed a complexity where the women's experiences and acting in human encounters changed over time. In these human encounters the women struggled with conflicts, supported other persons that were insecure and revaluated their apprehension about persons in their social network. These multidimensional human encounters thereby enabled them to regain participation in occupations. Conclusions. This shows that human encounters are important for persons with disabilities so they can restructure their occupational identity and their needs for participation in occupations. The study also showed that the use of narratives as a tool within rehabilitation could lead to an increased understanding of the subjective changes that occur over time for a person with a disability

  • 358.
    Isaksson, Gunilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Josephsson, Staffan
    Karolinska institute, Neurobiology Care Sciences and Society, Division of Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Medicinsk vetenskap.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Men's experiences of giving and taking social support after their wife's spinal cord injury2008Inngår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 15, nr 4, s. 236-246Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to gain an understanding of how men living with women with spinal cord injury (SCI) experienced and acted when they were giving and taking social support to and from their wives and other persons in their social network. Another aim was to give some possible explanations of the complex process of change that they went through. Data were collected through in-depth interviews with four men and field notes. To describe the men's subjective experiences and the process of change, a narrative approach inspired by Polkinghorne was used. The analyses resulted in one story that included the four men's experiences and action. The story showed that when the men went through a process of change, they used and needed both emotional and practical support to handle their new life situation. Furthermore, the men's experiences and action against social support changed over time. This indicated that, through narratives from spouses, professionals within rehabilitation could understand the process of change they went through after their partner's sudden injury, and support them to find strategies to handle their changed life situation. To give some possible explanations for the men's experiences and action during the process of change, the findings are discussed in relation to theories concerning adaptation and coping

  • 359.
    Isaksson, Gunilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Josephsson, Staffan
    Karolinska institutet, Sektionen för arbetsterapi.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    To regain participation in occupations through human encounters: narratives from women with spinal cord injury2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 360.
    Isaksson, Gunilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lexell, Jan
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Social support provides motivation and ability to participate in occupation2007Inngår i: OTJR (Thorofare, N.J.), ISSN 1539-4492, E-ISSN 1938-2383, Vol. 27, nr 1, s. 23-30Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study, a qualitative perspective of how 13 women (aged 25 to 61 years) with spinal cord injury perceive the importance of social support for their participation in occupation is presented. The data were collected through repeated in-depth interviews and field notes, and the analysis used a grounded theory approach. The women needed both emotional and practical support, which was important in a time perspective and motivated them to participate in occupation. The women needed to receive support soon after the injury, but after a period of time they needed to give and receive support in a reciprocal fashion. Social support is therefore an effective rehabilitation strategy that can motivate people with disabilities to participate in meaningful occupation. The importance of social support for a person's motivation and ability to participate in occupation expands our knowledge of the relationship between individuals, their social environment, and occupation.

  • 361.
    Isaksson, Gunilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Lexell, Jan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Skär, Lisa
    Josephsson, Staffan
    Institutionen Neurotec, Sektionen för arbetsterapi, Karolinska institutet.
    Projekt: Det sociala nätverkets betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter - Erfarenheter från kvinnor med ryggmärgsskada och deras män2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Projektets övergripande syfte  Syftet med detta projekt var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för upplevelsen av den sociala miljöns betydelse för delaktighet i dagliga aktiviteter hos kvinnor med en ryggmärgsskada och deras män samt om upplevelsen förändrades över tid.   Kort beskrivning av projektet  Projektet fokuserar på betydelsen av det sociala nätverket och dess relation till aktivitet och hälsa inom rehabilitering och arbetsterapi. Utgångspunkten var att det behövs en ökad kunskap om hur personer med funktionshinder upplever betydelsen av socialt stöd från det sociala nätverket eftersom en framgångsrik rehabilitering förutsätter att en person med funktionshinder upplever socialt stöd från det sociala nätverket. Målgruppen för att belysa detta har i projektet varit kvinnor som drabbats av en ryggmärgsskada, då de ofta får omfattande funktionshinder med förändrade vanor vid aktivitetsutförande samt förändrade relationer i deras sociala nätverk. Vidare för att kunskap om kvinnor med ryggmärgsskada är begränsad. I projektet har även män som var sammanboende med kvinnor med en ryggmärgsskada ingått. Metodologiskt har projektet en kvalitativ inriktning där deltagarna intervjuats om deras upplevelser av det sociala nätverkets betydelse för delaktighet i vardagen från strax före skadan fram till idag. Resultaten visar att över tid utvecklades ett förändrat samspel mellan kvinnorna och deras sociala nätverk som influerade deras delaktighet i dagliga aktiviteter. Resultatet påvisade även betydelsen av berättelser för att fånga dynamiken och komplexiteten i den förändringsprocess som både kvinnorna och männen som var sammanboende med dem gick igenom. Vidare hur klient-centrerad praxis som inkluderar även anhöriga kan utveckla en djupare förståelse för dynamiken och samspelet mellan personen, aktiviteter och socialt samspel.  Detta forskningsprojekt kan därför tillföra arbetsterapeuter, men även annan personal inom rehabilitering, en ökad kunskap om den sociala miljöns betydelse för utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. 

  • 362.
    Isaksson, Gunilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Social support provides motivation and ability to participate in occupation2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 363.
    Isaksson, Gunilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lexell, Jan
    Women's perception of changes in the social network after a spinal cord injury2005Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 27, nr 17, s. 1013-1021Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: To describe how women with a spinal cord injury (SCI) perceived changes in the social network, and how these changes affected their ability to participate in occupation. METHOD: Thirteen women, aged 25 to 61 years, with a SCI were interviewed twice. The interviews focused on their ability to participate in occupation, their relations with individuals within the social network, and changes in the social network following the SCI. The analysis was carried out using qualitative content analysis. RESULTS: The women described an emotional need for social support after the SCI to participate in occupation. This was a new experience that required time to adapt to. The women also described a need for practical social support from the social network members to manage meaningful occupation. After the SCI, the women had developed new habits through close cooperation with members in the social network. The women felt that they had become more responsible for the development of their relations. Many relations had improved after the SCI, while some had decreased. The women had also developed new relations with other persons with disabilities. CONCLUSIONS: The women perceived substantial changes in the social network following the SCI, which in several ways affected their ability to participate in occupation. To adapt to their new life situation, the women gradually developed different strategies. The results point out the need to identify persons in the social network that women with SCI develop relations with, and integrate them in the rehabilitation process.

  • 364.
    Isaksson, Kerstin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Wallgren, Amanda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar livskvaliteten efter akut sjukdom eller skada: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att ha drabbats av akut sjukdom eller skada kan leda till livsomställningar och förändrad kropp vilket kan påverka livskvaliteten. De drabbade återvänder inte alltid till tidigare hälsostatus och livskvalitet oavsett hur länge det gått sedan sjukdom eller skada inträffat. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten efter akut sjukdom eller skada. Studien genomfördes som en systematisk integrerad litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i tre databaser samt genom manuell sökning. Sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre områden: Mentala faktorer; Fysiska faktorer och Sociala faktorer. Resultatet visade att depression, ångest, låg livslust och frustration var mentala faktorer som påverkade livskvaliteten efter akut sjukdom eller skada. Nedsatt fysisk förmåga, ålder, förändrad kropp samt kvarvarande komplikationer var fysiska faktorer som framkom att påverka livskvaliteten. Sociala faktorer som framkom var att det sociala livet förändrades, socialt stöd, isolering, rollförändringar, familjerelaterade problem samt begränsningar i vardagen, hobbys och nöjen. Slutsatsen var att sjuksköterskor i ett tidigt skede behöver fånga upp de personer som är i behov av stöd och hjälp för att förbättra personers livskvalitet på långsikt efter akut sjukdom eller skada. 

  • 365.
    Isaksson, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Åhlund, Lina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    När barn far illa - faktorer som påverkar sjuksköterskor i beslutet att göra orosanmälan: En systematisk litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskeyrket är en av de professioner som enligt lag har skyldighet att anmäla vid misstanke om att barn far illa, trots detta görs inte alltid orosanmälan. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskor i deras beslut att anmäla eller inte anmäla vid misstanke om att ett barn far illa. Litteraturöversikten baseras på tjugoåtta artiklar, nio kvalitativa och arton kvantitativa samt en med mixad metod. Dessa analyserades med hjälp av integrerad analysmetod. Analysen resulterade i elva kategorier som visade att anledningar till att sjuksköterskor gör orosanmälan är att sjuksköterskan har identifierat tecken på misshandel, att andra i familjen är utsatta, sjuksköterskan följer sin intuition eller avvikande beteende hos föräldrar och barn. Främjande för beslutet att göra orosanmälan är sjuksköterskans attityd och erfarenheter, utbildning och kunskap, stöd i arbetsgruppen och utarbetade arbetssätt. Hindrande faktorer är rädsla för att negativt påverka relationen med barn och föräldrar, bristande samarbete med barnskyddsmyndigheter, osäkerhet kring anmälningsprocessen, tvivel till sin egen förmåga att göra rätt bedömning och organisatoriska faktorer. Den slutsats som kan dras utifrån litteraturstudiens resultat är att utbildning om barnmisshandel och stöd i organisationen inom hälso- och sjukvård är viktiga faktorer för att orosanmälan ska ske vid misstanke om att barn far illa.

  • 366.
    Isaksson, Rose Marie
    et al.
    Northern Sweden MONICA Myocardial Registry.
    Brulin, Christine
    Umeå University, Department of Nursing.
    Eliasson, Mats
    Department of Medicine, Sunderby Hospital.
    Näslund, Ulf
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Zingmark, Karin
    Northern Sweden MONICA Myocardial Registry, Department of Research, Norrbotten County Council.
    Older women's prehospital experiences of their first myocardial infarction2013Inngår i: Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 0889-4655, E-ISSN 1550-5049, Vol. 28, nr 4, s. 360-369Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Few qualitative studies have been conducted on older women's experiences of myocardial infarction (MI) and, in particular, the time before they seek medical care. OBJECTIVE: The aim of this study was to explore older women's prehospital experiences of their first MI. METHODS: Qualitative content analysis was performed on data from individual interviews with 20 women, aged 65 to 80 years (mean, 73.0 years). The participants were interviewed 3 days after admission to a hospital for a confirmed first MI. RESULTS: The women perceived their symptoms as a strange and unfamiliar development from indistinct physical sensations to persistent and overwhelming chest pain. Throughout the prehospital phase, they used different strategies such as downplaying and neglecting the symptoms. The symptoms were seen as intrusions in their daily lives, against which the participants defended themselves to remain in control and to maintain social responsibilities. As their symptoms evolved into constant chest pain, the women began to realize the seriousness of their symptoms. When the pain became unbearable, the women took the decision to seek medical care. CONCLUSION: Understanding the complex experiences of older women in the prehospital phase is essential to reducing their patient decision times. The findings of this study should be incorporated into the education of professionals involved in the care of cardiac patients, including those who answer informational and emergency telephone lines. Copyright © 2013 Wolters Kluwer Health

  • 367.
    Isaksson, Rose Marie
    et al.
    Southern Lapland Research Department, Vilhelmina.
    Brulin, Christine
    Umeå University, Department of Nursing.
    Eliasson, Mats
    Department of Medicine, Sunderby Hospital.
    Näslund, Ulf
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Zingmark, Karin
    Southern Lapland Research Department, Vilhelmina, County Council of Norrbotten, Department of Research and Development.
    Prehospital experiences of older men with a first myocardial infarction: A qualitative analysis within the Northern Sweden MONICA Study2011Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, nr 4, s. 787-797Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To explore older men's prehospital experiences of their first myocardial infarction (MI). Background: The delay between the onset of symptoms to the initiation of medical care is a major determinant of prognosis in MI. The majority of people experiencing MI are men. But few studies have been conducted solely on men's experiences before seeking medical care for MI. The objective of this study was to explore older men's experiences of symptoms and their reasoning during the prehospital phase of their first MI. Method: Data collection was carried out through individual interviews with 20 men representing the age range 65-80 (mean 71)years. The participants were interviewed 3days after admission for a confirmed first MI. The interviews were designed to prompt the men to describe their symptoms and their reasoning up to the decision to seek care. A qualitative content analysis was used to analyse the interviews. Findings: The prehospital phase in older men was found to be a complex and extended journey. The symptoms were perceived from diffuse ill-being to a cluster of alarming symptoms. The participants dealt with conceptions about MI symptoms. They were unsure about the cause of their symptoms, which did not correspond to their expectations about an MI, and whether they should seek medical care. They had difficulty making the final decision to seek care and strived to maintain a normal life. They initially tried to understand, reduce or treat the symptoms by themselves. The decision to seek medical care preceded a movement from uncertainty to conviction. Conclusions: Understanding older men's prehospital experiences of MI is essential to reduce their patient decision times. This requires knowledge about the complexity and dynamic evolvement of symptoms, beliefs and strategies to maintain an ordinary life. © 2011 The Authors. Scandinavian Journal of Caring Sciences © 2011 Nordic College of Caring Science.

  • 368.
    Jaako, Lisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Juuso, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av att leva med vestibulit2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vestibulit anses vara den vanligaste orsaken till smärta vid samlag och drabbar uppskattningsvis 2-5% av kvinnor i 20-30 årsåldern. Det är ett smärttillstånd i underlivet med en inte helt klarlagd etiologi vilket gör att kunskapen samt förståelsen är låg kring ämnet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med vestibulit. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys, detta för att fånga kvinnornas upplevelser, utifrån de fyra frågeställningarna: Hur upplevs den psykiska hälsan när man lever med vestibulit? Hur upplevs sexualiteten när man lever med vestibulit?  Hur upplevs relationer av att leva med vestibulit? Hur upplevs vardagslivet av att leva med vestibulit? Den kvalitativa innehållsanalysen är baserad på fyra bloggar och fem intervjuer av kvinnor som lever med vestibulit. Analysen är utförd systematiskt enligt Bengtsson (2016) genom ett flertal steg som dekontextualisering, rekontextualisering, kondensering, kategorisering och kompilering. Analysen resulterade i elva slutkategorier: att känna sig nedstämd, att känna hopp och hopplöshet, att få ett förändrat självförtroende, att vara i behov av stöd, att uppleva smärta vid samlag, att få en förändrad sexlust, att vilja vara sexuellt aktiv, att erfara hur relationer förändras, att känna sig otillräcklig, att se smärtan som en central del i vardagen och att smärtan utgör ett hinder i vardagen. Resultatet visade att dessa kvinnor påverkas psykiskt, sexuellt, relationsmässigt och i sitt vardagsliv av att leva med vestibulit. Det resulterade i att avstå från en mängd aktiviteter och påverkade kvinnorna och deras livsstil, relationer, sociala kontakter och välbefinnande. Resultatet från denna litteraturstudie kan användas som ett hjälpmedel för sjuksköterskor till att öka förståelsen för hur det är att leva med vestibulit. Det finns ett ökat behov av omvårdnadsforskning inom ämnet för att kunna bedriva en bättre individanpassad vård där man identifierar och tillgodoser dessa kvinnors behov.

  • 369.
    Jacobsson, Lars
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Westerberg, Mats
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Innovation och Design.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lexell, Jan
    Functioning and disability 6-15 years after traumatic brain injuries in northern Sweden2009Inngår i: Acta Neurologica Scandinavica, ISSN 0001-6314, E-ISSN 1600-0404, Vol. 120, nr 6, s. 389-395Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives - To assess long-term functioning and disability after traumatic brain injury (TBI). Material and methods - Individuals (n = 88) in Norrbotten, northern Sweden, who had been transferred for neurosurgical care were assessed with internationally established TBI outcome measures 6-15 years post-injury. Results - There was an improvement in overall outcome from discharge from inpatient rehabilitation to follow-up. Many individuals had a high degree of motor and cognitive functioning, which enabled them to live independently in their own home without assistance, but there remained a disability related to community reintegration and social participation. This affected their productivity and to some degree their marital stability. The remaining disability and reduced productivity were related to the age at injury and the injury severity. Conclusions Our data showed that individuals with a TBI can achieve and maintain a high degree of functioning many years after the injury. Increasing age and a greater injury severity contributed to their long-term disability.

  • 370.
    Jansson, Anna Berg
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Working Together: Swedish Critical Care Nurses' Experiences of Temporary staffing within Swedish health care: a Qualitative Study2017Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 41, s. 3-10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives

    The aim of this study is to describe critical care nurses (CCN’s) experiences of working with or as temporary agency staff.

    Research methodology

    This explorative qualitative study is based on interviews with five agency CCNs and five regular CCNs, a total of ten interviews, focusing on the interviewees’ experiences of daily work and temporary agency staffing. The interviews were analysed manually and thematically following an inductive approach.

    Findings

    Four themes that illustrate both similarities and differences between regular and temporary agency CCNs emerged: “working close to patients versus being responsible for everything”, “teamwork versus independence”, “both groups needed” and “opportunities and challenges”.

    Conclusion

    The study findings illustrate the complexity of the working situation for agency and regular staff in terms of the organisation and management of the temporary agency nurses and the opportunities and challenges faced by both groups.

  • 371.
    Jansson, Molly
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Andersson, Frida
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    En kvinnas upplevelse av att leva med bipolär sjukdom2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som påverkar känslolivet. Det som karaktäriserar sjukdomen är ett pendlande mellan depression och hypomani/mani som är en eufori utöver det vanliga. Vårdpersonalen har en viktig roll i mötet med patientgruppen, de bör ge stöd och skapa interventioner då dessa patienter har högre suicidrisk än den resterande befolkningen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva en kvinnas upplevelse av att leva med bipolär sjukdom. Metod: En manifest kvalitativ innehållsanalys med en narrativ ansats av en självbiografi. Resultat: Sex kategorier presenteras: att pendla mellan olika verkligheter, att ångesten kan komma när som helst och var som helst, att behöva behandla den kroniska sjukdomen varje dag, att inte vilja utsätta andra för sitt dåliga mående, att det ständigt pågår ett krig i huvudet samt att vilja leva och att inte vilja leva. Diskussion: Vårdpersonal och närstående har betydelse för patientens välmående i stödjandet av patienten, de bör vara öppensinnade och därmed inte döma eller förminska patientens egna upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskor bör se patientgruppen utifrån ett holistiskt perspektiv då sjukdomen handlar om mycket mer än bara depressioner och manier.

  • 372.
    Jansson, Sven-Arne
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Axelsson, Malin
    Department of Care Sciences, Faculty of Health and Society, Malmö University.
    Hedman, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Leander, Mai
    Department of Medical Sciences, Respiratory Medicine and Allergology, Uppsala University.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Rönmark, Eva
    6Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Subjects with well-controlled asthma have similar health-related quality of life as subjects without asthma2016Inngår i: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 120, s. 64-69Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND:

    The burden of asthma and rhinitis on health-related quality of life (HRQL) among adults has been assessed mainly in studies of patients seeking health-care, while population-based studies are relatively scarce. The objective of this study was to investigate HRQL among subjects with asthma and rhinitis derived from a random population sample and to identify factors related to impairment of HRQL.

    METHODS:

    A randomly selected cohort was invited to participate in a postal questionnaire survey. Of those who responded, a stratified sample of 1016 subjects was invited to clinical examinations and interviews, and 737 subjects in ages 21-86 years participated. Of these, 646 completed HRQL questions. HRQL was assessed with the generic SF-36 Health Survey.

    RESULTS:

    The physical score was lower among subjects with asthma vs. subjects without asthma (p < 0.001). No significant difference was found in the mental score. Subjects with well-controlled asthma had higher physical score compared to subjects with partly and un-controlled asthma (p = 0.002). Actually, subjects with well-controlled asthma had similar physical HRQL as subjects without asthma. Asthmatics who were current smokers had lower physical score compared to those who were non-smokers (p = 0.021). No significant differences in physical or mental scores were found between subjects with and without rhinitis. Subjects with both asthma and rhinitis had lower physical score compared to subjects without these conditions (p < 0.001), but subjects with asthma alone had even worse physical score.

    CONCLUSIONS:

    The physical score was significantly lower in asthmatics compared to subjects without asthma. Importantly, non-smoking and well-controlled asthmatics have similar HRQL compared to subjects without asthma. Thus, subjects with asthma should be supported to achieve and maintain good asthma control and if they smoke, be offered smoking cessation as means to improve their HRQL.

    Copyright © 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 373.
    Jemander, Joel
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ripoll Bergqvist, Lina
    Anestesidjup och anestesiduration hos elektiva ortopediska patienter som upplevt påverkan på kognitiv funktion postoperativt2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Forskning visar att generell anestesi kan bidra till kognitiv dysfunktion postoperativt. En alltför djup anestesi och/eller en lång duration av anestesi är två faktorer som kan inverka på kognitionen med besvär såsom minnesproblem och koncentrationssvårigheter. Anestesisjuksköterskans roll är att individanpassa anestesin för att inte orsaka för djup anestesi och därmed har det blivit alltmer vanligt att monitorera anestesidjupet för att minska på onödigt lidande för patienten. Syfte: Syftet är att kartlägga anestesidjup och anestesiduration  hos patienter med självskattad  kognitiv svikt efter elektiv ortopedisk operation. Metod: För att kartlägga detta valdes en retrospektiv observationsstudie med tvärsnittsdesign med insamlad data från kvalitetsregister. Resultat: Av 920 patienter var det 116 patienter som uppgav kognitiv dysfunktion dag 1 postoperativt och upp till över 16 dagar postoperativt med  ett genomsnittsvärde på 37,7 i entropy och 104,4 minuter i anestesiduration. Slutsats: Desto längre duration av anestesin och ju djupare anestesi desto mer kognitiv påverkan postoperativt. Anestesidjupsmonitorering bör användas mer frekvent och önskvärt är att bedöma kognition preoperativt med ett mätinstrument för att kunna se om skillnad finns postoperativt.

  • 374.
    Jobe, Ingela
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Knowledge and views about coordinated individual planning from the perspective of active older adults2019Inngår i: Clinical Journal of Nursing Care and Practice, ISSN 2639-9911, Vol. 3, s. 17-26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Today’s older adults are often well informed and want to participate in decision-making processes. The coordinated individual planning process offers them active involvement in deciding and owning how their care will be managed.

    Aim

    The aim of the study was to explore active older adults’ knowledge and views regarding coordinated individual planning.

    MethodsThe study has an exploratory inductive approach. Five focus-group discussions were conducted with 40 participants from different organizations and associations. A qualitative interpretive description framework was used, and the analysis resulted in four unique themes.

    ResultsThe four themes resulting from the analysis are collaboration and continuity, participation and involvement in decision, individual need for support, and access to information and service. Collaboration between different levels of the healthcare system and between professionals is crucial. Older adults wanted to be participating actors in their healthcare. They worried about the lack of continuity and thought that services were not responsive or did not meet individuals’ needs.

    ConclusionsOlder adults want their views and preferences to be taken into consideration, and they want to be actively engaged in the decision-making process regarding their care.

  • 375.
    Jobe, Ingela
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Perceptions of healthcare services and preference of factors related to care planning among active older persons2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction

    The care-planning process offers people active involvement in deciding, agreeing and owning how their care will be managed. It is intended to be a process of collaboration supported by the principles of person-centredness, partnership and empowerment. According to Swedish legislation, coordinated individual planning must occur for patients transferring to another level of care or when an individual, living in their own home, has the need of efforts from different welfare actors. Awareness of older peoples’ preferences regarding different factors related to the care-planning process may generate knowledge that can facilitate bridging the gaps between care recipients’ preferences and caregivers’ decisions during the care-planning process. The aim of the study was to explore active older persons’ perceptions of healthcare services and preferences of factors related to care planning.

    Methods

    A qualitative interpretive description framework was chosen for the study. Five focus-group were conducted with 40 members, aged between 70 to 88 years, from six different organizations and associations. Participants represent the growing older population in society that remains active for many years after retirement. The general principles of interpretative descriptions were used in the analysis.

    Results

    The results showed that the participants thought that many organizational changes that had been made had not improved healthcare services. The participants wanted more flexibility regarding decisions and the possibility to change them. Personal freedom and making choices independently were momentous. They worried about the lack of continuity and perceived that no one assumed overall responsibility. Overall, participants cared more about the quality of the interactions with personnel than about how services were organized. The majority of participants were not aware of the development of a coordinated individual plan. A new service of being able to access the coordinated individual plan on the Internet is offered. A majority of the participants did not have Internet access; they saw themselves as the generation between the old and new systems. They did not resist the new technology but stressed the importance of not excluding anyone.

    Discussions

    Older persons want their views and preferences to be taken into consideration, and they want to be actively engaged in the decision-making process and make decisions themselves. Older people’s lives have become more individualized with the rest of society, and this requires healthcare service solutions that are more tailored and include different options.

    Conclusions

    Older persons’ want to be active partners in healthcare and social services and they value a personal relation with the professional actor, easy access and well-coordinated and more personalized and flexible services. They value their independency and want to stay active as long as possible.

    Lessons learned

    Older persons value their independency and want to remain active and maintain functioning. Views of older people must be considered on different levels, from planning healthcare and social services to individualized care-planning processes.

    Limitations

    It is important to remember that older people are not a homogeneous group. The participants in this study are active in society and chose to participate. Majority of the participants had no previous experiences of the coordinated individual planning however, they can still have other experiences of healthcare and social services that influence their preferences, and made them participate in the study. Their views do not necessarily correspond with older persons’ views in general.

    Suggestions for future research

    More knowledge is needed about how individuals and their relatives experiences the Coordinated individual planning process.

  • 376.
    Jobe, Ingela
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nordmark, Sofi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad. Health Department, Norrbotten Region, Luleå.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    The care‐planning conference: Exploring aspects of person-centered interactions2018Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, E-ISSN 2054-1058, Vol. 5, nr 2, s. 120-130Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim

    The aim of this study was to describe the care-planning conference from the participants' and researchers' perspectives, focusing on exploring aspects of person-centred interactions.

    Design

    A single-instrumental, qualitative case study design was used describing a care-planning conference taking place in the home of an older woman and her daughter.

    Methods

    Data collection consisted of observation and digital recording of the care-planning conference and individual interviews with all the participants before and after the conference. Data were analysed in several phases: first, a narrative description followed by a general description and, thereafter, qualitative content analysis.

    Results

    The findings revealed that the care-planning conference conducted had no clear purpose and did not fulfil all parts of the planning process. Three themes emerged related to aspects of person-centred interactions. The theme “expectations meet reality” showed different expectations, and participants could not really connect during the conference. The theme “navigate without a map” revealed health professionals' lack of knowledge about the care-planning process. The theme “lose the forest for the trees” described that the conference was conducted only as part of the health professionals' duties. Management and healthcare professionals cannot automatically assume that they are delivering person-centred care. Healthcare professionals need to be sensitive to the context, use the knowledge and tools available and continuously evaluate and reassess the work carried out.

  • 377.
    Johansson, Annette
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att som patienten få ökad tillgänglighet av vård och omvårdnad via videokonslutation2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 378.
    Johansson, Annette
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Department of Nursing Sciences,Mid Sweden University,Campus Östersund.
    Healthcare personnel's experiences using video consultation in primary healthcare in rural areas2017Inngår i: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 18, nr 1, s. 73-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:

    Patients living in rural areas often need to travel long distances for access to specialist care. To increase access to specialist care, video consultation between patients in primary healthcare and specialist care has been used. In order for this new method to be developed and used to the fullest, it is important to understand healthcare personnel’s experiences with this intervention.

    Objective:

    The aim of this study was to describe healthcare personnel’s experiences using video consultation in their work in primary healthcare.

    Method:

    A mixed methods design was used, and the data were analysed using qualitative and quantitative analysis methods. Interviews were conducted with eight general practitioners and one district nurse, all of whom had conducted a video consultation with a patient and a specialist physician or a cardiac specialist nurse. After each video consultation, the participants completed a consultation report/questionnaire.

    Results:

    Healthcare personnel considered video consultation to provide quicker access to specialist care for the patient, and greater security when the video consultation encounter was conducted at their own primary healthcare centre. They considered video consultation an opportunity to provide education and for the patients to ask questions.

    Concliusion:

    Video consultation is a satisfactory tool for healthcare personnel, and the technology is a new, useful method, especially for the district nurses. Further, video consultation is an opportunity for healthcare personnel to learn. However, for it to work as an accepted method, the technology must function well and be user friendly. It must also be clear that it is beneficial for the patients and the healthcare personnel.

  • 379.
    Johansson, Annette M.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Health care personnel´s views about videoconsultation prior to implementation in primary health care2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Health care personnel´s views about videoconsultation prior to implementation in primary health care Objective: The aim of this study was to describe health care personnel´s views on video consultation before implementing the technology in their work.Method: Five focus group discussions were performed with healthcare staff from five primary health care centres in the northern part of Sweden. The transcribed focus group discussions were analysed with qualitative content analysis.Result: A patient-centered videoconsultation was important as the method was considered as technical, and the staff saw a risk that information could get lost. The health care staff emphasized the importance of evaluating costs and recourses when implementing new working methods. Further, the staff noted that the investment of equipment was considered as a small cost related to travel costs, exhausting journeys for the patient, and the environmental impact. There was an aversion towards new technology in daily work as it often did not work properly and the staff did not consider it to be their responsibility to get it works. Technology was considering bringing new possibilities in future health care. Conclusion: This study demonstrates that health care staff identified advantages of using videoconsultation if it functions well. The staff emphasized the importance of training and technical support before the implementation of videoconsultation. Further, health care staff stressed that before an implementation an evaluation with regard to economic aspects, concerning both materials and personal resources should be performed. The videoconsultation had to be patient-centered; otherwise, the staff believed that the patient may resist participation in specialist consultation.

  • 380.
    Johansson, Annette M.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Implementation of Videoconsultation to Increase Accessibility to Care and Specialist Care in Rural Areas: Residents, patients and healthcare personnel´s views2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this doctoral thesis was to explore videoconsultation as a working tool to increase accessibility to care in rural areas for residents, patients and healthcare personnel. This thesis consists of four studies, two with a qualitative approach (II, III), one with a quantitative approach (I) and one with mix methods (IV). In study II, focus group discussions were conducted with healthcare personnel at five primary healthcare centres aimed to describe their views on videoconsultation before the centres implemented the technology. The data were analysed with qualitative content analysis. In study I, a questionnaire was constructed to describe residents’ views on accessibility to specialist care and on using videoconsultation as a tool to increase the accessibility. Data was analysed with descriptive statistics. In study III, 26 patients who have participated in videoconsultation were interviewed about their experiences with specialists care via videoconsultation. The interviews were analysed with thematic content analysis. In study IV, individual interviews were conducted with eight general practitioners and one district nurse to have them describe their experiences of using videoconsultation in rural areas. Consultation reports were developed to give knowledge about technical functionality and the VC. These data were analysed with content analysis and, descriptive statistics respectively. The results show that a patient-centered videoconsultation was important. An advantage for the patient was reduced travels for specialist care but a disadvantage was not to have the opportunity to meet the specialist physician face to face. An important prerequisite for the patient to feel safe in videoconsultation was that the personnel be comfortable with the technology. The results also reveal that it was important to evaluate costs and personal recourses before implementing the technology (II). The respondents first chose to meet the specialist physician face to face and in second hand via videoconsultation with their general practitioner beside them. Videoconsultation was considered to save time, money and environment when patients did not have to travel (II, III). Residents felt secure when they were allowed to choose for themselves if they should participate in videoconsultation or receive a referral (III). Healthcare personnel considered that videoconsultation encounter were a useful opportunities for education and discussions with the specialist physician (IV). To conclude, videoconsultation increase the accessibility to specialist care for residents in rural areas. Although videoconsultation is considered important for the specialist care accessibility, participants thought that there was times when face-to-face meeting was to prefer. Distance videoconsultation saves time and money for the patient, the healthcare organization and the environment.Key words: videoconsultation, e-health, rural areas, nursing, primary healthcare, specialist care

  • 381.
    Johansson, Annette M.
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patients’ experiences with specialist care via video consultation in primary healthcare in rural areas2014Inngår i: International Journal of Telemedicine and Applications, ISSN 1687-6415, E-ISSN 1687-6423, Vol. 2014, artikkel-id 143824Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction. Video consultation (VC) can improve access to specialist care, especially for individuals who live in rural areas that are long distances from specialist clinics. Aim. The aim of this study was to describe patients’ experiences with specialist care via VC encounters. Method. Interviews were conducted with 26 patients who had participated in a VC encounter. The data were analysed using thematic content analysis. Result. The analysis resulted in two themes. The theme “confident with the technology” was constructed from the categories “possibilities and obstacles in using VC encounters” and “advantages and disadvantages of the technology.” The theme “personal satisfaction with the VC encounters” was constructed from the categories “support from the healthcare personnel,” “perceived security,” and “satisfaction with the specialist consultation.” Conclusion. The patients who did not think that the VC was the best care still considered that the visit was adequate because they did not have to travel. An important finding was that the patients’ perceived even short distances to specialty care as expensive journeys because many patients had low incomes. Among the patients who had more than one VC, the second encounter was perceived as safer. Additionally, good communication was essential for the patient’s perception of security during the VC encounter.

  • 382.
    Johansson, Annette M.
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    The views of health care personnel about video consultation prior to implementation in primary health care in rural areas2014Inngår i: Primary Health Care Research and Development, ISSN 1463-4236, E-ISSN 1477-1128, Vol. 15, nr 2, s. 170-179Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim The aim of this study was to describe the views of health-care personnel about video consultation (VC) prior to implementation in primary health care in rural areas. BACKGROUND: For people living in rural areas, it is often a long distance to specialist care, and VC could be an opportunity for increased access to care. Therefore, this study was to investigate what views primary health-care personnel had on VC as a working method in the distance between primary and specialist care. The development of technology in society and the introduction of technology in health care mean that the working methods must be adapted to a new approach. It is therefore important that in the initial phase of the introduction of new working methods to capture the personnel views regarding this. METHODS: Focus group (FG) discussions with health-care personnel from five primary health-care centres in northern Sweden. The transcribed FG discussions were analysed with qualitative content analysis. Findings The analysis revealed four main categories: a patient-centred VC; the importance of evaluating costs and resources; new technology in daily work; technology gives new possibilities in future health care.

  • 383.
    Johansson, Annette M.
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    The views of healthcare personnel about videoconsultation prior to implementation in primary healthcare in rural areas2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 384.
    Johansson, Annette M.
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Views of residents of rural areas on accessibility to specialist care through videoconference2014Inngår i: Technology and Health Care, ISSN 0928-7329, E-ISSN 1878-7401, Vol. 22, nr 1, s. 147-155Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Accessibility to specialized health care is important for residents in rural areas. Videoconsultation can provide increased accessibility to health care. Before implementation of new technologies, it is important to study residents' views. OBJECTIVE: This study describes views of residents of rural areas on accessibility to specialist care and the use of videoconsultation as tool to increase accessibility. METHOD: A questionnaire was distributed via the primary health care centres in rural areas of northern Sweden. Data was analysed with both quantitative and qualitative methods. RESULTS: The quantitative analysis revealed three main areas: savings in time, environmental damage and cost of not having to travel were important; security of information must be coupled with increased availability of specialist care; responses depended on an individual's specific health care needs. The open-ended answers resulted into two categories: 1) experiences related to availability of specialist care and 2) views on participating in VC. CONCLUSION: Despite the fact that rural residents considered the distance as important factor in access to care, there was uncertainty regarding videoconsultation as solution. Although respondents were familiar with different types of communication technologies, they probably hesitated because they did not have information on what videoconsultation would mean to them.

  • 385.
    Johansson Bäckström, Linda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Molander, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket kränker de mänskliga rättigheterna hos den våldsutsatta kvinnan. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården upptäcker dessa kvinnor för att tidigt kunna ingripa, omhänderta och stödja dem. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Denna studie är en kvalitativ deskriptiv studie där data samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt nio stycken kvinnor. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra stycken kategorier. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonal måste våga ställa frågan om våld och ta sig tid för kvinnorna samt ge vidare stöd och uppföljning. Det framkom hur avgörande relationen och förtroendet är till hälso- och sjukvårdspersonalen för om kvinnor ska våga berätta och söka hjälp. 

  • 386.
    Johansson, Carolina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Klingvall, Linda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsovården av att göra orosanmälantill socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården är skyldiga att göra en anmälan

    till socialtjänsten genast då de i sin verksamhet fattar misstanke om eller får

    kännedom om att ett barn far illa. Det är känt att trots att det finns misstanke om

    att ett barn far illa så är det vanligt att det inte anmäls till socialtjänsten. Syftet

    med studien var att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor inom

    barnhälsovården av att göra orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa.

    Deltagarna bestod av nio sjuksköterskor verksamma vid barnhälsovården i norra

    och mellersta Sverige. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och med

    semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna

    analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier.

    Resultatet visade att sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården upplevde

    svårigheter att identifiera att ett barn far illa och att de vanligtvis använde

    stödjande åtgärder i första hand. De uppgav att en god relation med familjen var

    mycket betydelsefull och viktig för samarbetet med familjen. Sjuksköterskor

    försökte arbeta familjecentrerat, men brist på tid gjorde att de inte alltid kände

    att de gjorde ett tillräckligt arbete. Samtliga sjuksköterskor önskade ett bättre

    samarbete med socialtjänsten. Studien visar på brister i sjuksköterskornas stöd

    för att kunna ta beslut om anmälan och brister i kommunikation mellan

    sjuksköterskor och socialtjänsten.

  • 387.
    Johansson, Christoffer
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Svanström, Dan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Specialistsjuksköterskans deltagande i larmverksamhet hospitalt2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vid svårt skadade patienter alternativt sviktande vitalparametrar dras ett traumalarm nivå ett på sjukhusen. Vid nivå ett larm samlas ett större antal interprofessionella specialister inom vården, bland andra specialistsjuksköterskor för att assistera vid luftvägen. Samma specialistsjuksköterskor deltar även vid hjärtstoppslarm inom sjukhuset. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av deltagande i larmverksamhet hospitalt. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med fokusgruppsintervjuer (n=2) och dyadiska intervjuer (n=2). Fyra intervjuer genomfördes med totalt 11 stycken specialistsjuksköterskor. Sex anestesisjuksköterskor och fem intensivvårdssjuksköterskor deltog i studien. Materialet från intervjuerna bearbetades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom av innehållsanalysen. Att en god introduktion skapar ett tryggare omhändertagande, att rutiner och tydlig rollfördelning ger bättre omhändertagande och att vid larm tidigt vilja skapa en relation till patienten. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att introduktionen i dagsläget kan bli bättre då det inte känner sig tillräckligt förberedda inför att bära larmsökare. Det framkommer även önskan om mer utbildning kontinuerligt både för den egna tryggheten samt för att förbättra teamsamarbetet vid larmen.

  • 388.
    Johansson, Fanny
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Djärf, Alexandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Personers upplevelse av KOL-exacerbation2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kronisk obstruktiv lungsjukdom även förkortat KOL, är en progressiv sjukdom ofta orsakat av tobaksrökning. KOL är en vanligt förekommande sjukdom hos patienter inom vården. Sjukdomen har stor påverkan på personens vardagliga liv och påverkar livskvaliteten på ett negativt sätt. En exacerbation är ett försämringstillstånd i grundsjukdomen KOL. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av en KOL- exacerbation. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar hämtade från Pubmed och Cinahl. Dessa har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Fyra huvudteman framkom genom analysen av de elva artiklarna: Att begränsas av rädsla och bristande ork; Att vara maktlös och inte bli tagen på allvar; Att kunskap, kontroll och gemenskap ger trygghet; Att känna skuld och skam för att själv orsakat sjukdomen. I resultatet framkom att exacerbationer var väldigt påfrestande då andnöd skapar stor ångest och oro. Det var även vanligt att känna en maktlöshet i sin situation och försämringar i grundsjukdomen innebar en hel del begränsningar i vardagen. Personer med kunskap i sin sjukdom hade bättre förutsättningar att hantera en excacerbation. Det var viktigt att som sjuksköterskan ha en förmåga att se hela människan och göra personen delaktig i sin vård och behandling. Sjuksköterskans kunskap och bemötande spelade en viktig roll i omvårdnaden genom att skapa trygghet.

  • 389.
    Johansson, Karin C
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Norberg, Astrid
    Umeå University, Department of Nursing.
    Lundman, Berit
    Umeå University, Department of Nursing.
    Family members' and care providers' interpretations of picking behavior2002Inngår i: Geriatric Nursing, ISSN 0197-4572, E-ISSN 1528-3984, Vol. 23, nr 5, s. 258-61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The meaning of so-called "behavior disturbances" among people with dementia is often difficult to interpret. In this exploratory study, the aim was to explore family members' and care providers' descriptions of picking behavior in people with severe dementia and their interpretations of the behavior's meaning. Three threads of meaning were identified in these interpretations: striving for an ordinary, everyday life, striving for control, and striving to be in touch with others. The possibilities of uniting the past and the present by means of collaboration among family members and care providers are discussed.

  • 390.
    Johansson, Karin C
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sandman, Per-Olof
    Umeå University, Department of Nursing.
    Karlsson, Stig
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric Medicine, Umeå university.
    Picking behaviour in cognitively impaired residents in geriatric settings: prevalence of the behaviour and characteristics of the residents2004Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 18, nr 1, s. 12-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper presents the findings of a point prevalence study performed at all geriatric settings within a county in Northern Sweden. The aims of the study were twofold: to investigate the prevalence of picking behaviour in cognitively impaired residents in various kinds of geriatric care settings and describe the characteristics of the residents, and to investigate how the residents who exhibit picking behaviour are experienced by their care providers. The study comprises 1928 cognitively impaired residents. The prevalence of picking behaviour was found to be 17%. Multivariate analyses showed that behavioural and psychiatric symptoms such as 'often stands at the outer door and wants to go out', 'wanders alone or with other patients back and forth', 'aggressive threats to patients and staff' and being 'manic' and 'fearful' were associated with picking behaviour. Other factors associated with picking behaviour were 'taking part in daily tasks', 'can walk without assistance' and imposing a high psychological workload. Furthermore, residents who exhibited picking behaviour were experienced by care providers as more uncertain and unhappier than residents who did not behave in this way.

  • 391.
    Johansson, Karin C
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sandman, Per-Plof
    Umeå University, Department of Nursing.
    Karlsson, Stig
    Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric Medicine, Umeå university.
    Picking behaviour in cognitively impaired residents in geriatric settings: prevalence of the behaviour and characteristics of the residents2004Inngår i: Workgroup of European nurse researchers. Biennial conference (12 : Lisboa : 2004), WENR , 2004, s. 86-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 392.
    Johansson, Karin C
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Zingmark, Karin
    Umeå University, Department of Nursing.
    Norberg, Astrid
    Umeå University, Department of Nursing.
    Narratives of care providers concerning picking behavior among institutionalized dementia sufferers1999Inngår i: Geriatric Nursing, ISSN 0197-4572, E-ISSN 1528-3984, Vol. 20, nr 1, s. 29-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To illuminate the meaning of picking behavior in institutionalized people with dementia, the narratives of 15 care providers were interpreted using a method inspired by Ricoeur's phenomenologic hermeneutics. The care providers saw the behavior as a form of meaningful communication. The behavior was described as occurring in combination with wandering and in connection with restlessness and stress related to fatigue, difficulty communicating, and lack of occupation. The behavior also was seen as an attempt to engage in meaningful activities. Some care providers reported that the picking behavior caused them strain, whereas others reported a more positive reaction because the behavior made the ward more alive. Most care providers perceived the meaning of the picking behavior relative to the dementia sufferer's previous life and said they reacted by diverting, allowing, or understanding the picking.

  • 393.
    Johansson, Peter
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ehrensvärd, Victor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Vuxna personers upplevelser av att leva med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys: en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att leva med kronisk njursvikt och vara beroende av hemodialys medför en betydande inverkan på livet. Hemodialysbehandling genomförs vanligen tre dagar per vecka året om. Behandlingen är en livsuppehållande åtgärd och är inte en oproblematisk ersättning för de skadade njurarna. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilka resulterade i tio artiklar som ansågs kunna ge svar på syftet. Från resultatdelarna i de tio artiklarna hämtades textenheter vilka svarade på syftet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes och resulterade i fyra huvudkategorier. I kategorin Att sakna det tidigare livet men finna acceptans beskriver sorgen och saknaden över det tidigare livet och en acceptans av det nya livet. I kategorin Att känna sig begränsad och beroende framkom att njursjukdomen och hemodialysbehandlingen orsakade begränsningar i det dagliga livet som innebar att de njursjuka personerna blev bundna till platsen och styrdes av tiden för behandlingarna. De blev även beroende av en maskin och andra människor för att överleva. Kategorin Att kunskap och information är viktigt för välmåendet belyser att njursjuka personer upplevde att välmåendet påverkades av hur information framfördes och att kunskapen i sig var viktig för välbefinnandet. I kategorin Att bli sedd och bekräftad framkom det hur viktigt de njursjuka personerna upplevde att kontakt med vårdpersonal och andra njursjuka personer var. Studien visade att det stöd vårdpersonalen kunde ge hade stor påverkan på de njursjukas liv. Har sjuksköterskan insikt i hur en njursjuk person kan uppleva sin situation finns förutsättningar att ge en personcentrerad vård och hjälpa den njursjuka personen igenom transitionsprocessen. Slutsatsen var att vidare studier behövs på om personcentrerad vård kan hjälpa njursjuka personer som behandlas med hemodialys igenom transitionsprocessen.

  • 394.
    Johansson, Peter
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lundström, Julia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patienters inställning till användning av e-hälsa: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik går snabbt framåtinom hälso- och sjukvården, detta i kombination med att patienter vill vara merinvolverade i sin egen sjukvård. Syftet med denna litteraturstudie var attsammanställa kunskap om patienters inställning till användning av e-hälsa. Enintegrerad litteraturstudie utfördes, där 17 artiklar med olika ansatser ingick.Resultatet visade på att patienter fick ökat empowerment samt mer kunskap om sin hälsa, vilket är viktigt att implementera i dagens hälso- och sjukvård. Vidare visade resultatet på att patienter var villiga att lära sig tekniken. Att vara övervakad via ehälsa ansågs positivt eftersom hälso- och sjukvården blev mer lättillgänglig. Dock uppfattade patienter en osäkerhet kring tekniken och om den skulle fungera i alla lägen, eller om uppkopplingen skulle fela. Trots att patienter överlag var positiva till e-hälsa ville ingen utesluta den fysiska kontakten. För att patienter skall veta vad e-hälsa kan tillföra är det viktigt att hälso- och sjukvården informerar om detta. Sjukvårdspersonal bör vara informerade och utbildade inom e-hälsa. Slutsatsen visade på att tekniken måste fungera för att patienter ska anse att sjukvården är säker och lättillgänglig.

  • 395.
    Johansson, Sofia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Pääjärvi, Filipp
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter där livsuppehållande behandling inte är kurativ – ur ett etiskt perspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ur ett historiskt perspektiv har det inom intensivvård skett stora förändringar över tid. I och med denna utveckling har patienter idag bättre förutsättningar till överlevnad och fortsatt liv. Detta medför dock att det i högre grad uppstår etiska frågor på intensivvårdsavdelningarna vilka berör livsuppehållande behandling, medicinsk meningslös behandling, att bibehålla patientens autonomi samt omvårdnad i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att få ökad förståelse för intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer som kan uppstå när intensivvård för svårt sjuka patienter inte är kurativ. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterskeexamen samt minst två års erfarenhet av intensivvård. Data bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema och tre kategorier formades utifrån data som insamlats. Tema: En vilja att göra gott, men vad är det? Kategorier: Att ha tillgång till avancerad vård löser inte alla problem. Att vara den som verkställer åtgärder som man inte alltid förstår eller samtycker med. Att bemöta närstående är en viktig men komplicerad del av vårdandet. Det funna resultatet visade på svårigheter som intensivvårdssjuksköterskorna stötte på i den högspecialiserade vården som är inriktad på att upprätthålla vitala funktioner hos patienter samt att rädda liv. Svårigheter uppstod när de förstod att patientens liv inte skulle gå att räddas, i mötet med närstående och i samspelet med läkarna samt intensivvårdssjuksköterskans egna känslor kring handlingar och fenomen. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna upplever att etik ofta stå tillbaka till förmån för att rädda livet på patienten. De medicinska perspektiven är högst rankade på intensivvårdsavdelningen, detta trots att de etiskt svåra situationerna ständigt är närvarande. I de mest krävande patientmötena underlättar det för intensivvårdssjuksköterskan att hen är väl förankrad i besluten som har tagits, förstår beslutet samt känner förtroende för och har uppbackning av läkaren. Även det kollegiala samspelet med andra yrkesgrupper kan stödja intensivvårdssjuksköterskan i de etiskt svåra situationerna.

  • 396.
    Johansson Strandkvist, Viktor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Backman, Helena
    Division of Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, The Obstructive Lung disease in Northern Sweden Unit, Umeå University.
    Röding, Jenny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Anne
    Division of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University.
    Hand grip strength is associated with forced expiratory volume in 1 second among subjects with COPD: report from a population-based cohort study.2016Inngår i: The International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, ISSN 1176-9106, E-ISSN 1178-2005, Vol. 11, nr 1, s. 2527-2534Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Cardiovascular diseases and skeletal muscle dysfunction are common comorbidities in COPD. Hand grip strength (HGS) is related to general muscle strength and is associated with cardiovascular disease and all-cause mortality, while the results from small selected COPD populations are contradictory. The aim of this population-based study was to compare HGS among the subjects with and without COPD, to evaluate HGS in relation to COPD severity, and to evaluate the impact of heart disease.

    SUBJECTS AND METHODS: Data were collected from the Obstructive Lung disease in Northern Sweden COPD study, where the subjects with and without COPD have been invited to annual examinations since 2005. In 2009-2010, 441 subjects with COPD (postbronchodilator forced expiratory volume in 1 second [FEV1]/vital capacity <0.70) and 570 without COPD participated in structured interviews, spirometry, and measurements of HGS.

    RESULTS: The mean HGS was similar when comparing subjects with and without COPD, but those with heart disease had lower HGS than those without. When compared by Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) grades, the subjects with GOLD 3-4 had lower HGS than those without COPD in both sexes (females 21.4 kg vs 26.9 kg, P=0.010; males 41.5 kg vs 46.3 kg, P=0.038), and the difference persisted also when adjusted for confounders. Among the subjects with COPD, HGS was associated with FEV1% of predicted value but not heart disease when adjusted for height, age, sex, and smoking habits, and the pattern was similar among males and females.

    CONCLUSION: In this population-based study, the subjects with GOLD 3-4 had lower HGS than the subjects without COPD. Among those with COPD, HGS was associated with FEV1% of predicted value but not heart disease, and the pattern was similar in both sexes.

  • 397.
    Johansson Strandkvist, Viktor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering. OLIN-studierna.
    Backman, Helena
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Röding, Jenny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Impact of heart disease on hand grip strength in COPD: epidemiological data2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Hand grip strength (HGS) and heart disease (HD) are related to mortality. Peripheral muscle dysfunction and HD are both frequently observed among subjects with COPD, but the relationship between HGS and HD in COPD is unclear.

    Aim: To evaluate HGS and the impact of HD among subjects with and without COPD.Methods: Data was collected from the OLIN (Obstructive Lung Disease in Northern Sweden) COPD study, where subjects with COPD have been invited to annual examinations since 2005 together with age- and sex-matched subjects without COPD. During 2009, 441 subjects with COPD and 570 without COPD participated in examinations including structured interviews, spirometry and measurements of HGS. COPD was defined as post-bronchodilator FEV1/VC<0.70.

    Results: Both among subjects with and without COPD, and in both sexes, those with HD had significantly lower HGS. The proportion of subjects below estimated normal value for HGS was similar in subjects with and without COPD and in both sexes; among women (35.4 vs. 33.4%, p=0.714) and men (19.1 vs 15.9%, p=0.315). In a linear regression model among subjects with COPD only, HGS was significantly associated with age, beta coefficient (B) = -0.46 (p<0.001), sex, B=19.85 (p<0.001) and FEV1 % of predicted normal value, B=0.06 (p=0.007), but not with HD or smoking habits. When a similar model was estimated among subjects without COPD, HGS was only associated with age and sex.

    Conclusions: In this population-based study, subjects with heart disease had lower hand grip strength regardless if they had COPD or not. Among COPD subjects, hand grip strength was associated with age, sex and FEV1, but not with heart disease.

  • 398.
    Jokiaho, Malin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Norsten, Denise
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Faktorer som indikerar kvalitet vid telefonrådgivning: en integrerad kunskapsöversikt2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Telefonrådgivning är en relativt ny plattform inom hälso- och sjukvården där forskningen inte riktigt hunnit med. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över de studier som utmärker kvalitet inom telefonrådgivningen. Syftet besvarades med hjälp av samlingsbegreppet god vård enligt Socialstyrelsen. Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt. En systematisk litteratursökning i CINAHL och PubMed genomfördes vilket resulterade i 12 studier som kvalitetsgranskades och ingick i analysen. Det resultat som indikerade kvalitet i telefonrådgivning var individanpassad vård, säker och effektiv vård, tillgänglighet samt begriplighet. Kunskapsöversikten kan bidra till en ökad insikt hos sjuksköterskor i arbetet med telefonrådgivningen om vilka åtgärder som kan förbättras för att förbättra kvaliteten i telefonrådgivningen. Kunskapsöversikten kan även bidra till en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan om sitt eget förhållningssätt vid telefonrådgivning och de förväntningar som uppringare har. Interventioner som föreslås är kontinuerlig utbildning i kommunikation vilket även skulle kunna ingå i grundutbildningen för sjuksköterskor.

  • 399.
    Jonsson, Ann
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nordquist Lind, Belinda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient: - En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kommunikation är viktigt i sjuksköterskors arbete för att kunna ge och få information och se patienters behov av omvårdnad. Fungerar inte kommunikationen kan den bli ett hinder i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Frågeställningar var: vilka faktorer underlättar och vilka faktorer försvårar kommunikationen? Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och forskning inom ämnet söktes i två olika databaser, efter vilket även en manuell sökning utfördes. 13 artiklar analyserades och det inkluderade både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultatet visade att underlättande faktorer var verktyg/hjälpmedel, förhållningssätt, kultur, känslor/intuition och omgivningsfaktorer och ledning. Försvårande faktorer var omgivningsfaktorer, ledning, språk, kultur och kön, tid, känslor, sjuksköterskors och patienters förhållningssätt. Slutsatsen av studien var att sjuksköterskor behöver stöd av varandra, organisatoriska förutsättningar och en egen medvetenhet för en fungerande kommunikation.

  • 400.
    Jonsson, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Andersson, Isabelle
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slut: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Palliativ vård fokuserar på att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom. Vården syftar till att ge omsorg och stöd till patienter och dennes närstående. Sjuksköterskor har en central roll i den palliativa vården och den kanses som både utmanande och givande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdi livets slut. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier. Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor hade en önskan om att ge god vårdtill patienter i livet slut, och detta kunde främjas på olika sätt. Att ha en fungerade teamsamverkan och få stöd från medarbetare var viktigt när svåra beslut skulle tas och det fanns ett behov av att reflektera med sina kollegor. Arbetet kunde vara psykisk påfrestande men sågs också som meningsfullt och givande. Det fanns försvårande omständigheter som påverkade sjuksköterskors förmåga att ge god vård. Att kunna kommunicera med patienter och närstående sågs som viktigt, men de kunde känna osäkerhet och tvivel gällande detta. Slutsatsen blev att sjuksköterskor som arbetar med vård i livets slut har ett stort behov av stöd för att kunna hantera den känslomässiga börda som arbetet innebär. Det behövs också goda kunskaper i kommunikation för att de ska känna sig trygga och säkra i situationen.

567891011 351 - 400 of 985
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf