Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
6789101112 401 - 450 av 2391
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 401.
    Enbom, Camilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Fjellström, Madeleine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att vårda barn väcker känslor: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antalet barn som vårdas på en allmän intensivvårdsavdelning är färre i förhållande till antal vuxna vilket medför att sjuksköterskor har en begränsad erfarenhet av detta. Att vårda barn kräver kunskap om anatomiska och fysiologiska skillnader gentemot vuxna, men det ställer också krav på tekniskt kunnande av personalen.                                            Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes där individuella, semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor på en allmän intensivvårdsavdelning på ett sjukhus i norra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Att vårda barn väcker känslor som innefattas av fem kategorier: Att känna osäkerhet, Att distansera sig, Att behöva förbereda sig, Att få stöd från teamet skapar trygghet och Att skapa tillit hos  föräldrarna. Att vårda en patientgrupp som inte är så vanlig på intensivvårdsavdelningen är en utmaning. Sjuka barn kräver mer av personalen både kunskapsmässigt men också känslomässigt. Resultatet visar på behov av mer kunskap hos personal för att känna sig trygg. Slutsats: Då intensivvård av barn är centraliserad ges liten möjlighet att bli trygg i omhändertagandet av barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Hospitering på barnavdelningar samt scenarioträningar skulle kunna bidra till ökad trygghet hos personalen, vilket i slutändan också bidrar till ökad patientsäkerhet.

  • 402.
    Engberg, Sanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Johansson, Lina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser av hur Multipel skleros inverkar på hälsan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar människor runt om i hela världen. Förloppet är i många fall långdraget och inverkar samt förändrar livet hos individer som lever med sjukdomen. Hälsa är en central del i människans liv och kaninfinna sig trots sjukdom. Begreppet hälsai denna litteraturstudie utgickfrån en subjektiv dimension där fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter är inkluderade.Syftet med den kvalitativa litteraturstudien var att beskriva hur personer med multipel skleros upplever att sjukdomen inverkar på hälsan. Litteraturstudien utgick från en kvalitativ innehållsanalys där elvavetenskapliga artiklaranalyserades utifrån det manifesta innehållet med en induktiv ansats vilket resulterade i fem kategorier: Att känna gemenskap och tillhöra ett socialt sammanhang, att känna ensamhet och hinder i det sociala nätverket, att känna svårigheter i den nya situationen, att uppnåmeningsfullhet och balans samtatt se möjligheter i ett förändrat liv. I resultatet framkom det att sjukdomen inverkar både positivt och negativt på hälsan. Sjukdomen ansågs vara en ständig påminnelse om hur livet en gång varit och personerna behövde omvärdera sin syn på livet för att skapa mening. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur sjukdomen multipel skleros upplevs för att kunna vårda dessa människor på bästa sätt. Även kunskaper om hälsa och på vilka sätt det kanpåverka en människa är betydelsefullt för att kunna förebygga ohälsa och göra prioriteringar inom omvårdnaden. Vidare forskning bör fokusera på interventioner för att främja hälsa hos individer med kronisk sjukdom.

  • 403.
    Engelmark, Hanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bergvall, Nathalie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    När livet förändras: upplevelsen av att vara närstående till en person som drabbats av traumatisk hjärnskada2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Traumatisk hjärnskada uppstår helt utan förvarning och medför stora livsförändringar både för den drabbade och för de närstående då en helt ny okänd tillvaro kommer att inledas. Att vara närstående till en person som drabbats av sjukdom kan medföra påfrestningar inom grundläggande faktorer i livet, såsom psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, vilket resulterade i fem slutkategorier; Att förlora sitt tidigare liv och behöva anta en ny roll, Att plötsligt leva med en “ny” person, Att vilja bli sedd som en samarbetspartner i vården, Att behöva en stödjande omgivning och Att lägga stora krav på sig själv var påfrestande. Resultatet visade att närstående behöver både stöd och information från hälso- och sjukvårdspersonal samt att de har ett behov att bli inkluderade i omvårdnaden av den drabbade. Många känslor uppdagades efter olyckan och de närstående upplevde en förlust av sitt tidigare liv samt personen de en gång känt. Sjuksköterskor behöver kunskap i hur det är att vara närstående och behöver ha en förståelse för deras upplevelse för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, genom god kunskap kan närstående få en förbättrad upplevelse av vården samt få hjälp i sin situation.

     

  • 404.
    Englund, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lindström, Elena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hur röntgenpersonal kan reducera spridningen av vårdrelaterade infektioner: En integrativ litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas.

  • 405.
    Englund, Sofia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kero, Susann
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Patienter med hypertoni och deras upplevda behov av omvårdnad från distriktssköterskan2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hypertoni är ett växande folkhälsoproblem och upptäcks ofta via allmänna hälsoundersökningar på hälsocentral. Distriktssköterskor har en viktig roll i att stödja och informera patienter om dennes sjukdom. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hypertoni upplever behov av omvårdnad från distriktssköterskan på hälsocentralen. Metod: En kvalitativ ansats valdes. 9 deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få tillräckligt med kunskap om sin hypertoni, Att känna tillgänglighet och bli sedd i kontakten med distriktsköterskan och Betydelsen av kontinuitet och uppföljning i kontakten med distriktsköterskan. Slutsats: Kunskap om sjukdomen samt uppföljning och kontinuitet är viktiga delar för att patienten ska känna sig trygg i sin vardag. Som distriktssköterska är det viktigt att på bästa sätt kunna ge en trygg och säker vård samt stödja denna patientgrupp i deras vardag. Eftersom forskning visar att mer kunskap ger ökad förståelse för livsstilsförändringar och egenansvar vid hypertoni skulle vidare forskning för hur man ska nå denna patientgrupp på bästa sätt, vara värdefullt för samhället.

  • 406.
    Engström, Birgitta
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Myrhaug, Martin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Det svåra samtalet vid telefonrådgivning - distriktssköterskors perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård är ett viktigt redskap i kommunikationen med den vårdsökande och ställer stora krav på distriktssköterskans förmåga att kommunicera. Det finns många studier som belyser svårigheter vid telefonrådgivning, men inga studier som belyser distriktssköterskans upplevelse av det svåra samtalet i telefonrådgivning. I denna studie anses ett svårt samtal vara en individuell upplevelse för distriktssköterskan. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av svåra samtal vid telefonrådgivning. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes på åtta distriktssköterskor som hade arbetade inom primärvården i minst två år. Intervjuerna analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat Åtta kategorier framkom ur resultatet: Att lyssna med inlevelse, Att känna empati i samtalet, Att känna osäkerhet att göra misstag och Att inte vara i samförstånd, Att bli känslomässigt berörd, Att ha behov av reflektion från kollegor, Att bli tryggare med erfarenhet och Att påverkas av verksamhetens begränsningar. Utifrån kategorierna framkom två teman: Att sträva efter ömsesidig relation i ett kravfyllt möte och Att behöva stöd både emotionellt och i arbete. Slutsats Studien visar att upplevelsen av det svåra samtalet kan påverkas av flertal faktorer och kan beröra distriktssköterskor känslomässigt. För att känna trygghet i yrkesrollen och bemöta patienter på ett professionellt sätt i samtalet, är det av stor betydelse att distriktssköterskor får stöd både personligt och i deras arbete.

  • 407.
    Engström, Birgitta
    et al.
    Ambulance Care, Department of Health Care Centre, Pajala.
    Uusitalo, Anders
    Ambulance Care, Department of Health Care Centre, Pajala.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Relatives' involvement in nursing care: a qualitative study describing critical care nurses' experiences2011Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 27, nr 1, s. 1-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ObjectivesWhen patients become critically ill it also affects their relatives. The aim of this study was to describe critical care nurses’ experience of relatives’ involvement in the nursing care of patients in an intensive care unitMethodSemi-structured personal interviews with eight critical care nurses in an intensive care unit in the northern part of Sweden were conducted during 2010. The interview texts were subjected to qualitative content analysis which resulted in the formulation of two main categories and five sub-categories.FindingsThe findings showed that relatives’ involvement was appreciated and seen as great resource for both patients and critical care nurses. Protecting the integrity of patients was one reason for limiting their involvement. The environment and lack of time were experienced as other obstacles to the involvement of relatives.ConclusionAligning the needs of the relatives to be involved in the care with the needs of the patient and the work situation of the nurses requires open communication between all three parties.

  • 408.
    Engström, Johan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Muscular endurance training in patients with neck pain; effects on muscular endurance, pain and function. A single-system experimental design.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Intro

    Neck pain is classified as the second most common musculoskeletal disorder. Neck pain often affects the functional capacity of the individual and sometimes leads to persistent symptoms. There is a correlation between neck pain and decreased strength and endurance in the neck muscles.

    Purpose

    The aim of this study was to investigate a muscular endurance training program in patients with non-specific neck pain and its effects on muscular endurance, pain and function.

    Method

    A SSED, A-B design, was used in this study. Five participants were included in the study. Baseline measurements were performed for six weeks and then intervention for another six weeks. The participants were tested for muscular endurance in the neck, estimated pain and function. They daily trained muscular endurance strength with a strict progression.

    Results

    The result showed an effect with increased muscular endurance for the neck flexors in participants one, two, three and four. Effect could be shown with increased muscular endurance for the neck extensors in participants one, three and four. In terms of reduced pain, participant two and four showed an effect after intervention. Weak effect were shown for participants one, three and five. Effect with improved function were shown in participants two, four and five. Participant one showed a weak effect and no effect for participant three.

    Conclusion

    This SSED indicate that the specific intervention might be consider as a treatment in patient with non-specific neck pain.

  • 409.
    Engström, Tobias
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Äldre människors statiska och dynamiska balans - Reaktionstid spelar roll2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fallolyckor är den i särklass vanligaste olyckstypen som leder till flest dödsfall ivärlden. Inga studier har tidigare utförts med syftet att undersöka korrelationen mellanreaktionstid och balans. Studiens syfte var att analysera och sammanställa insamlad dataför variablerna reaktionstid (RT), bedömningsinstrumentet Short Physical PerformanceBattery (SPPB) och posturalt svaj (CoP) för att undersöka om det fanns någonkorrelation mellan RT och SPPB eller CoP. Data samlades in från 45 deltagare genomtester av variablerna reaktionstid, SPPB-poäng samt posturalt svaj. Data kalkylerades iMicrosoft Office Excel® och presenterades med deskriptiv statistik där variablernabeskrevs i tabeller med medelvärde, standardavvikelse och 95 % konfidensintervall.Korrelations-koefficienten räknades ut med Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient (r) och determinationskoefficient (R2). Studien visade att korrelationenmellan reaktionstid och totalpoängen i SPPB hade ett medelsvagt linjärt samband (r= -0.341). Korrelationen i de olika delmomenten i SPPB visade ett medelstarkt och starktlinjärt samband mellan reaktionstid och balanstest (r= -0.510) respektive gånghastighet(r= -0.698) hos kvinnor men inte hos män. Det linjära sambandet mellan uppresningaroch reaktionstid visade en svag korrelation hos både kvinnor (r= -0.311) och män (r= -0.342). Det fanns ett starkt linjärt samband mellan RT och CoP-variablerna maximaltanterio-posteriort svaj med ögonen öppna på mjukt underlag (r= 0.710), ett medelstarktsamband mellan RT och svajvelocitet med ögonen öppna på mjukt underlag (r= -0.464)och även mellan reaktionstid och anterio-posterior stabilitetsgräns (r= -0.408). Ingeteller svagt linjärt samband förelåg mellan RT och de olika variablerna där deltagarenhar slutna ögon. Studien visar att längre reaktionstid också är associerad med ökatposturalt svaj i stående position på ett mjukt underlag med ögonen öppna. Längrereaktionstid är också associerad med sämre balans och lägre gånghastighet hos kvinnormen inte hos män.

  • 410.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    3 frågor till...2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 411.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    A wish to be near: experiences of close relatives within intensive care from the perspective of close relatives, formerly critically ill people and critical care nurses2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this doctoral thesis was to describe the experiences of close relatives within intensive care, from the perspective of close relatives, formerly critically ill people and critical care nurses. Data were collected by means of qualitative research interviews with close relatives of people who had been critically ill and cared for in an intensive care unit (ICU) and with the people themselves. Data were also collected by means of focus-group discussions with critical care nurses. Collected data were analysed using qualitative thematic content analysis and phenomenological hermeneutic interpretation. This thesis reveals that it was a frightening experience for close relatives to see the person critically ill in an unknown environment. It was important to be able to be near the ill person. Showing respect for and confirming the dignity of the ill person were essential. The uncertainty concerning the outcome for the ill person was hard to manage. Close relatives wanted to feel hope, even though the prognosis was poor. The presence of close relatives was taken for granted by critical care nurses. Information from close relatives made it possible for critical care nurses to provide personal care for the critically ill person. Critical care nurses supported close relatives by giving them information and being near. Close relatives were described as an important but demanding part of the critical care nurses' work. People who had been critically ill had felt their close relatives' presence. Through the help of close relatives they felt they were understood and safe. Close relatives made it possible for them to do various things, which were appreciated, but they also engendered feelings of guilt. They realized their own, and the close relatives' significance, which gave them the power to continue the struggle. The possibility for people who had been critically ill, and their close relatives, to return together to the ICU for a follow-up visit after discharge and talk about what happened during and after their stay in the ICU was appreciated. Receiving explanations and being able to discuss one's experience were valuable. Meeting the ICU staff again enabled them to express their gratitude for their work, to give opinions about the care and to suggest improvements. This thesis shows that the critically ill person is the focus of close relatives' existence. The uncertainty of the time causes close relatives' suffering and they felt vulnerable. To be able to be close to the critically ill person, to be allowed to participate in and receive explanations about what was happening and why, to be met by dignity and to be able to keep hope alive are all prerequisites for enduring a radically changed everyday life which close relatives experience when someone they love is, or has been, critically ill. The crucial challenge is how these needs can be met by the staff of the ICU.

  • 412.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Cardiovascular nursing on the front line of care, ambulance nurses' experiences2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 413.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Close relatives’ experiences of transitions when living with a person with traumatic brain injury2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 414.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Follow up visits to an ICU: Critical care nurses’ experiences2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 415.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Life Style Health Coaching2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Life Style Health Coaching is an eHealth project using telecare to motivate and inspire overweight people withrisk factors to improve their lifestyle and increase their well-being. About 230 people are in the project andthey have all received individual programs. With the help of a personal health diary their progress can be followedand discussed with their health coach who contacts them regularly. Tips and reminders are sent by emailand sms. The project will continue for one year and includes measurements of the effects and experiences.

  • 416.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Nursing mothers in an ICU after complicated childbirth2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 417.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Patient-Nurse relationship in ICU pain management2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 418.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Relatives’ experiences of ICU care2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 419.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: Spouses' experiences of their partners being cared for in an intensive care unit2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 420.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Activity: What is the relationship between elements of ICU treatment and memories after discharge in adult ICU survivors?2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 421.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Allt kretsar kring den som är sjuk: Åsa Engström forskar som hur det är att vara närstående2006Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 422.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Att vara närstående till en person som vårdats på en intensivvårdsavdelning2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 423.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Dagboken: en hjälp för IVA-patienten2011Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 424.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: De anhöriga: länken mellan personalen och de svårt sjuka2004Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 425.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Få kraft genom bekräftelse: närståendes betydelse för personer inom intensivvård2008Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 426.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av närstående inom intensivvård2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 427.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Livsstil och livsstilsförändringar2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vad är ett hälsosamt liv och vad krävs för att förbättra sin livsstil?Åsa Engström, biträdande professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitetoch Anna-Maria Ek, projektledare vid Health Solution, berättar om ett gemensamtprojekt. Syftet har varit att testa om om livscoachning via telefon, kombineratmed stöd via webb, kan bidra till förbättrade levnadsvanor hos personer medförhöjt BMI. Vilka resultat visar projektet och vilka erfarenheter har deltagarnaav att genomföra en livsstilsförändring?

  • 428.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Member on International Advisory Board of Intensive & Critical Care Nursing2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 429.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Närstående inom intensivvård2005Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 430.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Närstående inom intensivvård: Att få styrka genom bekräftelse: innebörden av närstående för personer som varit svårt sjuka2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 431.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Närstående inom intensivvård från intensivvårdssjuksköterskors perspektiv2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 432.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Närstående till svårt sjuka personer inom intensivvård2006Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 433.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Ständig information dämpar närståendes ångest2005Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 434.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Close relatives of critically ill persons in intensive and critical care: the experiences of close relatives and critical care nurses2006Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of the licentiate thesis was to describe close relatives of critically ill persons within intensive and critical care from the perspective of close relatives and of critical care nurses. The data were collected by means of qualitaive research interviews with seven partners of persons who had been critically ill and cared for in an intensive care unit, and with focus groups discussions with 24 critical care nurses. The data were then analysed using a qualitative thematic content analysis.This study shows it was a frightening experience to see the person critically ill in an unknown environment. It was important to be able to be present; nothing else mattered. Showing respect, confirming the integrity and dignity of the ill person were also essential. recieving support from family and friends was important, as were understanding what had happened, obtaining information and the way in which this was given. The uncertainty concerning the outcome of the ill person was hard to cope with. Close relatives wanted to feel hope, even though the prognosis was poor.The presence of close relatives was taken for granted by critical care nurses and ut was frustrating if the ill person did not have any. Information from close relatives made it possible for critical care nurses to create personal care for the critically ill person. Critical care nurses supported clsoe relatives by giving them information, being near and trying to establish good relationships with them.Close relatives were described as an important and demanding part of the critical care nurses' work something that took time and enegy to deal with, and the critical care nurses missed forums for discussions about the care given.The discussion of this study show the importance for close relatives to be near and advocate for the ill person. Feeling that staff care about the ill person and close relatives make close relatives to feel safe. Recieving explanations to understand what as happening is significant.

  • 435.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Innebörden av närstående för personer som varit svårt sjuka och vårdats på en intensivvårdsavdelning2007Ingår i: NOKIAS : Nordisk kongress för anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor: sjukvård i ett föränderligt samhälle : Stockholm, Sverige 22-23 november 2007, Riksföreningen för anestesi och intensivvård , 2007, s. 4-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 436.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närstående inom intensivvård2009Ingår i: Temadag NOFI i Borås, 20-21 april 2009, 2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 437.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närstående till personer som drabbats av akut, svår sjukdom2009Ingår i: Att leva med sjukdom, Stockholm: Norstedts akademiska förlag , 2009, s. 120-132Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 438.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närstående till personer som drabbats av akut, svår sjukdom2014Ingår i: Att leva med sjukdom, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 121-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 439.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närståendes situation, delaktighet och betydelse när en svårt sjuk person vårdas på IVA2013Ingår i: Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden, Lund: Studentlitteratur AB, 2013Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 440.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser vid akut, svår sjukdom2009Ingår i: Att leva med sjukdom, Stockholm: Norstedts akademiska förlag , 2009, s. 51-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 441.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser vid akut,svår sjukdom2014Ingår i: Att leva med sjukdom, Studentlitteratur AB, 2014, 2, s. 45-60Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 442.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Andersson, Staffan
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Experiences of a follow-up visit to an ICU2008Ingår i: 3rd EfCCNa Congress and the 27th Aniarti congress: Influencing Critical Care Nursing in Europe 9-11 October 2008, Florence, Italy, European federation of Critical Care Nursing associations , 2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 443.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Andersson, Staffan
    Söderberg, Siv
    Re-visiting the ICU Experiences of follow-up visits to an ICU after discharge: a qualitative study2008Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 24, nr 4, s. 233-241Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe how people who have been critically ill, and their close relatives experience a post-discharge, follow-up visit to the intensive care unit (ICU) that provided the care. There is a lack of studies from such a standpoint. The study design is qualitative. A total of 18 adults participated; nine had been critically ill and nine were close relatives, all made a post-discharge follow-up visit to an ICU in the northern part of Sweden. The study data was collected through personal interviews, conducted after the follow-up visit, using a narrative approach. The data were then subjected to qualitative thematic content analysis which resulted in four themes: receiving strength from returning together; making sense of the critical-illness experience; feeling grateful to have survived and the possibility of improving the care. People who had been critically ill and close relatives felt that returning together was valuable. Meeting the staff, with whom participants felt they had developed a relationship, made it possible for them to express their gratitude for the treatment and nursing care received, and to suggest improvements. The interviews revealed that the follow-up visit was seen as an important way of learning what had happened and why during the period of critical illness.

  • 444.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Boström, Jonas
    Division of Surgery, Skellefteå Hospital, Sweden.
    Karlsson, Ann-Christin
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University.
    Women's experiences of undergoing total knee joint replacement surgery2017Ingår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 32, nr 2, s. 86-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of the study was to describe women's experiences of undergoing total knee joint replacement surgery.

    Design

    A qualitative approach was used.

    Method

    A content analysis of the text from interviews with five women was conducted.

    Findings

    The time before surgery was marked by the experience of constant pain, which affected the women negatively in their everyday lives. During surgery, the information provided by the staff gave each woman a sense of security; the women handed over responsibility to the staff and experienced a sensation of relief. The postoperative period was characterized by a feeling of joy when the surgery was over, although a rough and tedious rehabilitation phase then began. Challenges in everyday life were a factor for motivation and confidence, although postoperative pain was experienced as discouraging.

    Conclusion

    Support from health care staff is an important factor for coping with everyday life during the preoperative, perioperative and postoperative phases of undergoing knee joint replacement.

  • 445.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Dicksson, Eric
    Intensive Care Unit, Kalmar Hospital, Department of Anaesthesia and Intensive Care.
    Contreras, Pernilla
    Intensive Care Unit, Piteå River Valley Hospital.
    The desire of parents to be involved and present2015Ingår i: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 20, nr 6, s. 322-330Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundIntensive care of children means not only caring for a child; it means care for the whole family.AimThe aim of the study was to describe parents' experiences of having a critically ill child in an intensive care unit (ICU).ParticipantsA purposive sample of seven parents who had their child treated in an ICU during 2012 in Sweden.DesignThe design uses an inductive, qualitative approach with data collected by means of qualitative interviews.MethodsThe interviews were transcribed verbatim and subjected to qualitative content analysis.ResultsThe analysis resulted in one theme: the desire of parents to be involved and present, with four categories such as wanting to understand and know what is happening, feeling frustration about their child's care and treatment, a health care environment that arouses emotions, and needs for support and processing.ConclusionIt is of great importance to parents to be informed continuously about their child's condition and the care and treatment that are planned. This may increase parents' sense of ownership, control and security.Relevance to clinical practiceProviding answers to those questions that can be answered and being available to parents when they have questions about their critically ill child, the meaning of it all, and what the future will hold are suggested in clinical practice.

  • 446.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Forsberg, Angelica
    Sunderby sjukhus.
    Patients’ perceptions of short-term recovery after a gastric bypass2018Ingår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 33, nr 5, s. 681-688Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose

    To explore gastric bypass patients' perceptions of their postoperative recovery over 1 month.

    Design

    A standardized questionnaire, the postoperative recovery profile, was used.

    Methods

    Postoperative recovery profile is a multi-item questionnaire for self-assessment of general postoperative recovery. Participants were patients who had undergone gastric bypass surgery (n = 39). The changes in recovery between 1 day and 1 month postsurgery were evaluated by a statistical method developed specifically for analyzing changes in paired ordered data over time.

    Findings

    Most of the symptoms and/or functions were significantly improved on a group level. The most marked improvement was to pain and sleeping difficulties followed by mobilization. In terms of the psychological items, the proportion of patients who indicated no problems was high at both endpoints. The items that deviated from the improvement pattern were appetite changes and gastrointestinal function which demonstrated a relatively high proportion of deterioration, and the individual variability was prominent.

    Conclusions

    There is a need for interventions to improve recovery on a group as well as an individual level.

  • 447.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Forsberg, Angelica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Peripheral intravenous catheter difficulty: A clinical survey of registered nurse and critical care nurse performance2019Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 28, nr 3-4, s. 686-694, artikel-id 15960276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives To describe the characteristics, problems and interventions associated with performing peripheral intravenous catheterisation in difficult situations when registered nurses need support from critical care nurses. Background Only a few studies have focused on peripheral intravenous catheterisation problems or interventions to promote success. There is limited research on the education, knowledge, confidence and skills of registered nurses associated with successful peripheral intravenous catheterisations. Design A descriptive cross‐sectional survey design was used. Results A total of 101 questionnaires were completed by critical care nurses (n = 32) and 92 by registered nurses (n = 83); the total number of participants was 115. The same critical care nurses and registered nurses could participate several times on different occasions. Statistical analyses were performed using descriptive statistics. The patterns differed in part between the registered nurses who needed support and the critical care nurses who provided the support. Both registered nurses and critical care nurses used ultrasound to a very low extent (2.2% vs. 1.0%). The registered nurses indicated to a significantly higher extent (p = 0.02) that the veins were invisible and that they had performed the optional interventions. The success rate for critical care nurses was considerably high (86.1%). The most common place for successful insertion was the wrist. Critical care nurses performed fewer interventions, and they informed the patients and assessed that the veins were fragile to a higher extent. Conclusions Superior nursing skills are required in order to adapt and assess specific situations related to peripheral intravenous catheterisation difficulties and to choose the adequate interventions. Young and newly graduated registered nurses should be offered individualised training during the post‐educational period on how to assess problems and perform peripheral intravenous catheterisations in specific difficult situations. Relevance to Clinical Practice Simulation is suggested for practical training in order to increase patient safety related to the performance of technical skills such as peripheral intravenous catheterisation.

  • 448.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Vem kontrollerar smärtan?: patienters upplevelser av egenkontroll och behandlingsmål i sjukgymnastik2007Ingår i: Svensk rehabilitering, ISSN 1403-4468, Vol. 8/9, nr 4:1, s. 56-62Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 449.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Grip, Kerstin
    Örebro University Hospital, Department of Anaesthesiology and Intensive Care.
    Hamrén, Mikaela
    Ullevaal University Hospital, Oslo.
    Experiences of ICU diaries: touching a tender wound2009Ingår i: Nursing in Critical Care, ISSN 1362-1017, E-ISSN 1478-5153, Vol. 14, nr 2, s. 61-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe peoples' experiences of a personal diary written when they were critically ill and receiving care in an intensive care unit (ICU). BACKGROUND: In some ICUs, diaries are written by the ICU staff and close relatives of those who are critically ill and mechanically ventilated, but there is a lack of studies that focus on the experiences of the formerly critically ill of personal diaries written when in an ICU. METHODS: Qualitative personal interviews were conducted with nine people who were formerly critically ill. The interview texts were analysed using qualitative content analysis. FINDINGS: From the analysis of the data, one theme emerged - touching a tender wound, with four categories: being afraid and being deeply touched, appreciating close relatives' notes, a feeling of unreality and gaining coherence. The participants were deeply touched when they read the diary for the first time. Parts of it were experienced as unreal, as if they were reading about someone else. The diary provided necessary knowledge about what had happened during the time when the participants were critically ill and from which they had only fragmented or no memories at all. Even though it aroused strong feelings, reading the diary was experienced as an important support for a long time after their stay in the ICU. Experiencing that one was not fully aware of what had happened and then reading about oneself being critically ill and about one's close relatives' experiences was interpreted as touching a tender wound. CONCLUSIONS AND RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: It is suggested that a diary may be a tool that can help formerly critically ill people to gain a sense of coherence concerning their critical illness experience, but reading it can be painful and demanding.

  • 450.
    Engström, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Jansson, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Critical Care Nurses Experiences of Temporary Staffing in ICU2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
6789101112 401 - 450 av 2391
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf