Endre søk
Begrens søket
78910111213 451 - 500 of 1600
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 451.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Sjuksköterskor specialistutbildas2008Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 452.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Ständig övervakning i psykiatrisk slutenvård2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 453.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Aktivitet: Vårdtåget i Luleå: Viktigt diskutera syftet med extravak i psykiatrin2010Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 454.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Digital psykiatrisk vård – övervakning, följsamhet och återhämtning2021Inngår i: Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområde / [ed] AK. Edberg, H. Wijk, A. Ehrenberg & J. Öhlén, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, 2, s. 557-564Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 455.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Släng regler utan mening i soporna2008Inngår i: Dagens Medicin, ISSN 1104-7488, nr 46:3, s. 7-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 456.
    Gabrielsson, Sebastian
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Smygmedicinering riskerar förtroendet för psykiatrin2007Inngår i: Psyche, ISSN 0283-3468, nr 5, s. 20-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 457.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att se och möta individuella behov: Introduktion till omvårdnad i psykiatrisk vård och omsorg2017 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna bok förklarar vad ett omvårdnadsperspektiv är och varför det är viktigt i psykiatrisk vård och omsorg. Med ett direkt språk, konkreta exempel och realistiska fallbeskrivningar tydliggörs hur abstrakta begrepp kan omsättas i praktiken. Boken vänder sig till sjuksköterskor i psykiatriska verksamheter och studenter på sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammet. Den är också relevant för andra yrkesgrupper som i sitt arbete möter personer med psykisk ohälsa, och för studenter och elever i vård- och omsorgsutbildningar på alla nivåer Förhoppningen är att inspirera till reflektion och vidare läsning.

  • 458.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bemötande i psykiatrin: Möten som främjar återhämtning2018 (oppl. 1.1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 459.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att se och möta individuella behov: Ett nätbaserat reflektionsunderlag för personal och studenter i psykiatrisk vård och omsorg2012Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 460.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Bemötande i psykiatrin: Möten som främjar återhämtning2018 (oppl. 1)Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 461.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Clinical reasoning on the use of containment measures in acute inpatient psychiatric care: professional roles and choices of action2012Inngår i: Vision, Knowledge and Practice in psychiatric and mental health nursing: II European Festival of Psychiatric Nursing, Stockholm, 2012, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 462.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ett personligt ansvar för god och säker vård2019Inngår i: Vårdande vid psykisk ohälsa: på avancerad nivå / [ed] Lena Wiklund Gustin, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 3, s. 571-594Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 463.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Mot en hållbar omvårdnadsutveckling2016Inngår i: Psyche, ISSN 0283-3468, Vol. 2016, nr 1, s. 14-17Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 464.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Psykiatrin behöver omvårdnadskompetens: farmakologi är inte sjuksköterskornas huvudsak2008Inngår i: Dagens Medicin, ISSN 1104-7488, nr 25, s. 20-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 465.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Psykiatrin satsar på omvårdnad2007Inngår i: Norrbottenskuriren, ISSN 1103-9760Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 466.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Recovery-Oriented Reflective Practice Groups: Conceptual Framework and Group Structure2019Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 40, nr 12, s. 993-998Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The recovery-oriented reflective practice group (RORPG) is a staff-directed intervention aimed at achieving the recovery-focused transformation of mental health settings. This discussion paper aims to outline and reflect on the conceptual framework and group structure of recovery-oriented reflective practice groups. RORPGs build on conceptualizations of reflective practice, personal recovery, mental health nursing as a relational and reflective practice, and abductive reasoning. Dewey’s phases of reflection, together with an understanding of nursing practice as a dynamic process of care, provide a structure for group sessions in which abductive reasoning can be considered a core activity. This paper outlines a sound theoretical foundation and suggests that RORPGs might prove useful for providing a space for learning in practice, informed by both theoretical and practical knowledge.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 467.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hellström, Ingela
    Sjuksköterskor utvecklar psykiatrin2008Inngår i: Norrbottenskuriren, ISSN 1103-9760Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 468.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Knowledge of the patient as decision-making power: staff members’ perceptions of interprofessional collaboration in challenging situations in psychiatric inpatient care2014Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 4, s. 784-792Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Challenging situations in psychiatric inpatient settings call for interprofessional collaboration, but the roles and responsibilities held by members of different professions is unclear. The aim of this study was to describe staff members' perceptions of interprofessional collaboration in the context of challenging situations in psychiatric inpatient care. Prior to the study taking place, ethical approval was granted. Focus group interviews were conducted with 26 physicians, ward managers, psychiatric nurses, and nursing assistants. These interviews were then transcribed and analysed using qualitative content analysis. Results described participants' perceptions of shared responsibilities, profession-specific responsibilities and professional approaches. In this, recognising knowledge of the patient as decision-making power was understood to be a recurring theme. This is a delimited qualitative study that reflects the specific working conditions of the participants at the time the study was conducted. The findings suggest that nursing assistants are the most influential professionals due to their closeness to and first-hand knowledge of patients. The results also point to the possibility of other professionals gaining influence by getting closer to patients and utilising their professional knowledge, thus contributing to a more person-centred care.

  • 469.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gustafsson, Silje
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Evaluating reflective practice groups in a mental health context: Swedish translation and psychometric evaluation of the clinical supervision evaluation questionnaire2019Inngår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 18, artikkel-id 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Implementation of reflective practice groups in psychiatric and mental health contexts might improve the quality of care through promoting self-awareness, clinical insight, and facilitating stress management and team building. There is a need for valid and reliable instruments to test the outcomes of reflective practice groups in the mental health context. This study aimed to test the validity and reliability of the Swedish version of the Clinical Supervision Evaluation Questionnaire.

    Methods

    The instrument was translated from English to Swedish using a translation and back-translation procedure. Data for the calculation of content validity was collected from an expert group. Data for the reliability analysis was collected from rehabilitation assistants and ward managers participating in reflective practice groups (n = 20). Content validity was measured by computing a content validity index. Construct validity was assessed by calculating the corrected item-total correlation statistics. Reliability was evaluated by analysing the Cronbach’s alpha coefficient, the intraclass correlation coefficient and inter-item correlations.

    Results

    The content validity index for the scale as a whole was 0.94. Item-total correlations ranged between 0.23 and 0.81, and deletion of an item did not notably improve Cronbach’s alpha. Cronbach’s alpha for the scale was 0.89. The intraclass correlation coefficient for single measures was 0.35. The mean inter-item correlation was .37.

    Conclusion

    The Swedish version of the Supervision Evaluation Questionnaire has a degree of reliability and validity that is comparable to the original version in English, indicating that it can be used as an assessment of reflective practice groups in the mental health context.

  • 470.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Ericsson, Iréne
    Edberg, Anna-Karin
    Högskolan Kristianstad.
    Psykisk ohälsa2024Inngår i: Omvårdnad & äldre / [ed] K. Blomqvist, A-K. Edberg, M. Ernsth Bravell & H. Wijk, Lund: Studentlitteratur AB, 2024, 2, s. 307-332Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 471.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Eriksson, Stefan
    Uppsala University, Sweden.
    Godskesen, Tove
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Sweden. Uppsala University, Sweden.
    Predatory nursing journals: A case study of author prevalence and characteristics2021Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 28, nr 5, s. 823-833Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background:

    Predatory publishing poses a fundamental threat to the development of nursing knowledge. Previous research has suggested that authors of papers published in predatory journals are mainly inexperienced researchers from low- and middle-income countries. Less attention has been paid to contributors from high-income countries.

    Aim:

    To describe the prevalence and characteristics of Swedish authors publishing in predatory nursing journals.

    Design:

    Quantitative descriptive case study.

    Participants and research context:

    Descriptive statistics were used to analyse the academic positions and academic affiliations of the authors of 39 papers published in predatory nursing journals during 2018 and 2019. Predatory nursing journals with Swedish contributors were identified by searching public listings of papers and applying a set of criteria. Journal site archives were used to identify additional papers with Swedish authors.

    Ethical considerations:

    This study was conducted in accordance with national regulations and ethical principles of research.

    Results:

    Almost two-thirds of Swedish authors publishing in predatory nursing journals hold senior academic positions. A small group of higher education institutions account for a majority of academic affiliations. Findings suggest that higher education institutions and experienced nursing researchers from Sweden make substantial contributions to predatory nursing journals, but that predatory publication habits might be concentrated in a limited number of academics and research milieus. A year-to-year comparison indicates that the prevalence of publishing in predatory journals might be diminishing.

    Discussion:

    Swedish nurse researchers help legitimize predatory journals, thus jeopardizing the trustworthiness of academic nursing knowledge. Substandard papers in predatory journals may pass as legitimate and be used to further academic careers. Experienced researchers are misleading junior colleagues, as joint publications might become embarrassments and liabilities.

    Conclusion:

    While the academic nursing community needs to address the problem of predatory publishing, there is some hope that educational efforts might have an effect on combating predatory publishing in nursing.

  • 472.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Karim, Hannan
    Department of Psychiatry, Sunderby Hospital, Region Norrbotten.
    Ejneborn Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Learning your limits: Nurses’ experiences of caring for young unaccompanied refugees in acute psychiatric care2022Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 31, nr 2, s. 369-378Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Young unaccompanied refugees come in contact with acute psychiatric care due to pre-existing mental health conditions as well as stressful and traumatic experiences before, during and after migration. Previous research on nurses’ experiences of caring for refugees has primarily reported on difficulties related to cultural differences and communication and how nurses might distrust refugees. This study aimed to describe registered nurses’ experiences of caring for young unaccompanied refugees in acute psychiatric care. Semi-structured interviews with ten nurses were analysed using a method for qualitative content analysis. Data were collected in Sweden during 2019 and 2020. Results describe nurses’ experiences caring for young unaccompanied refugees in acute psychiatric care in one theme: learning your limits, and three sub-themes: feeling powerless but doing what you can; taking a stance in a politicized environment; being frustrated and in need of support. Findings highlight the potential and limitations of mental health nursing, the importance of reflection and peer support and the importance of viewing the roles and responsibilities of mental health nurses and nursing in a societal context. These findings suggest that nurses can make a difference for young unaccompanied refugees in acute psychiatric care. However, in doing so, nurses need support in realizing what they can and cannot achieve. The study is reported in accordance with the COREQ guidelines.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 473.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Lindgren, Britt-Marie
    Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet, Umeå, Sweden.
    Ejneborn-Looi, Git-Marie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Sjuksköterska i psykiatrisk heldygnsvård - Lärobok för rebeller2023 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I de flesta arbetsgrupper finns de som gör saker annorlunda och ofta lyckas bättre än andra i patientarbetet; som lyckas vinna förtroende hos patienter och anhöriga; som tryggar, stärker och förmedlar hopp; som är kreativa och vågar pröva oväntade lösningar; som inte drar sig för att ifrågasätta rådande arbetssätt när det ligger i patientens bästa. Vi väljer att kalla dem goda rebeller.

    Ett huvudfokus i den här boken är att försöka beskriva, problematisera och ge en teoretisk och praktisk förståelse för vad det är dessa goda rebeller gör. Bokens andra huvudfokus är att beskriva hinder och möjligheter för ett sådant rebelledarskap. Den här boken förmedlar verktyg som stärker självständiga sjuksköterskor som värdesätter kunskap och prioriterar möten med människor. Den visar att mycket av den aktuella omvårdnadsforskningen är högst relevant och kan bidra till att utveckla vården, eftersom den söker svar på just de frågor som personal, patienter och anhöriga i psykiatrisk heldygnsvård brottas med i vardagen. Boken ingjuter hopp hos den som vill bidra till en personcentrerad psykiatrisk heldygnsvård som främjar återhämtning.

    Sjuksköterska i psykiatrisk heldygnsvård vänder sig till blivande sjuksköterskor i psykiatrisk vård och kan användas som kurslitteratur inom sjuksköterskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning psykiatrisk vård. Även redan yrkesverksamma har nytta av att läsa boken.

  • 474.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Mavundla, Thandisizwe
    Department of Nursing Education, University of the Witwatersrand, Johannesburg, South Africa.
    Understanding Men’s Mental Health Needs in Sweden and South Africa2023Inngår i: Posters in Theme 4: Health - Understanding the burden of disease in Sweden and South Africa, 2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 475.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Salberg, Johanna
    Department of Neuroscience, Psychiatry, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Bäckström, Josefin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Neuroscience, Psychiatry, Uppsala University, Uppsala, Sweden. Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Zombies Wanted! Descriptions of Nurses in Psychiatric-Mental Health Care in Swedish Recruitment Advertisements2021Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 42, nr 10, s. 899-908Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Knowledge of how nurses are described in recruitment advertisements can aid assessment of the current status of professional psychiatric-mental health nursing and inform services dealing with the challenges of nurse recruitment. This study used content analysis to explore descriptions of nurses in psychiatric-mental health care in a purposive sample of 75 recruitment advertisements collected in Sweden in February 2019. The descriptions were interpreted as focussing on their being willing and able to function in discouraging practice environments, matching the ideal of psychiatric-mental health nursing poorly. The study suggested a need to align the ideals and realities of the nursing profession.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 476.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Olsson, Malin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Taking personal responsibility: Nurses’ and assistant nurses’ experiences of good nursing practice in psychiatric inpatient care2016Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 25, nr 5, s. 434-443Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Therapeutic nurse–patient relationships are considered essential for good nursing practice in psychiatric inpatient care. Previous research suggests that inpatient care fails to fulfil patients' expectations in this regard, and that nurses might experience the reality of inpatient care as an obstruction. The aim of the present study was to explore nurses' and assistant nurses' experiences of good nursing practice in the specific context of psychiatric inpatient care. Qualitative interviews were conducted with 12 skilled, relationship-oriented nurses and assistant nurses in order to explore their experiences with nursing practice related to psychiatric inpatient care. Interviews were transcribed and analysed using an interpretive descriptive approach. Findings describe good nursing practice as a matter of nurses and assistant nurses taking personal responsibility for their actions and for the individual patient as a person. Difficulties in providing dignified nursing care and taking personal responsibility cause them to experience feelings of distress and frustration. Shared values and nursing leadership supports being moral and treating patients with respect, having enough time supports being present and connecting with patients, and working as a part of a competent team with critical daily discussions and diversity supports being confident and building trust. The findings suggest that taking personal responsibility is integral to good nursing practice. If unable to improve poor circumstances, nurses might be forced to promote their own survival by refuting or redefining their responsibility. Nurses need to prioritize being with patients and gain support in shaping their own nursing practice. Nursing leadership should provide moral direction and defend humanistic values.

  • 477.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sävenstedt, Stefan
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Person-centred care: Clarifying the concept in the context of inpatient psychiatry2015Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 3, s. 555-562Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports an analysis of the concept of person-centred care in the context of inpatient psychiatry. It has been suggested that person-centred care in inpatient psychiatry might differ from person-centred care in other contexts, indicating a need to clarify the concept in this specific context. Scholarly papers from health-related disciplines were identified following a systematic search of the electronic databases CINAHL, PUBMED and PsycINFO, covering records indexed up until March 2014. An evolutionary approach to concept analysis was applied, integrating principles for data extraction and analysis in integrative reviews. The concept of person-centred care was defined as cultural, relational and recovery-oriented. It aspires to improve care and calls for a transformation of inpatient psychiatry. The concept is closely related to the concepts of recovery and interpersonal nursing. The result is described in terms of attributes, antecedents, consequences and related concepts. It is concluded that the further development of the concept needs to consider the contexts of the concept at both conceptual and praxis levels. Further research should explore the nature of and relationships between context, culture, care practice and outcomes in inpatient psychiatry from a perspective of person-centred care. The results of this analysis can provide a framework for such research

  • 478.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Tuvesson, H.
    Department of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    Wiklund Gustin, L.
    School of Health, Care and Social Welfare, Mälardalen University, Västerås, Sweden. Department of Health and Care Sciences, UIT/The Arctic University of Norway, Tromsø, Norway.
    Jormfeldt, H.
    School of Health and Welfare, Halmstad University, Halmstad, Sweden .
    Positioning Psychiatric and Mental Health Nursing as a Transformative Force in Health Care2020Inngår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 41, nr 11, s. 976-984Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    From the perspective of psychiatric and mental health nurses in Sweden, this discussion paper aims to position psychiatric and mental health nursing as a transformative force contributing to enforcing person-centered values and practices in health care. We argue the potential impact of psychiatric and mental health nursing on service user health and recovery, nursing student education and values, and the organization and management of health care. Psychiatric and mental health nursing is discussed as a caring, reflective, and therapeutic practice that promotes recovery and health. Implications for nursing education, research, management, and practice are outlined.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 479.
    Gabrielsson, Sebastian
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Wolpher, Nicole
    Self Harm and Eating Disorder Organization (SHEDO).
    Zammata, Elias
    Self Harm and Eating Disorder Organization (SHEDO).
    Fagerström, Lisbeth
    Faculty of Education and Welfare Studies, Åbo Academy University, Vaasa, Finland.
    Lindgren, Britt-Marie
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    When the time is right: Men's experiences of recovery in self-harm2024Inngår i: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previous research has mainly focused on self-harm among women, defining what it is, what functions it has, how to manage and prevent self-harm, and how to recover from it. A recent review of the literature on self-harm among men concluded that research need to consider both clinical and personal aspects of recovery and pointed out the need to explore recovery from men's point of view. This study aimed to describe men's experiences of recovery in self-harm. Data were collected in Sweden in 2020 using semi-structured interviews. Eleven men who had recovered in self-harm were interviewed. Interviews were analysed using an abductive approach to qualitative content analysis. The analysis involved the application of an established framework for personal recovery in mental illness: connectedness, hope, identity, meaning, and empowerment (CHIME). The analysis identified one main theme: when the time is right, and five sub-themes: finding support in others; trusting that change is possible; getting to know yourself; reaching a new understanding; and developing new strategies to manage life. While the cessation of self-harm might both be a sign of and contribute to recovery, it is not the defining feature of recovery. Mental health professionals should be persistent in providing person-centred, recovery-oriented care for men who self-harm. The CHIME framework can be applied in the context of men's recovery in self-harm. This study is reported in accordance with the COREQ guidelines.

  • 480.
    Ganström Niemi, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Norberg, Therese
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser av att vårda en anhörig med demens: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever cirka 130000 - 150000 människor med en demensdiagnos. På grund av brist på resurser vad gäller vårdplatser och personal så sker mycket av den långsiktiga vården i hemmet och vårdbördan för familjen ökar. För att kunna ge stöd och stärka anhörigvårdare i deras hälsa finns ett behov av att veta vilka upplevelser de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vårda en anhörig med demens. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med ett inifrån perspektiv. Sökning genomfördes i två olika databaser och tio artiklar som svarade mot syftet valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades. En kvalitativ manifest induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Efter dataanalysen framträdde fem kategorier: Att livssituationen förändras, Att pendla mellan oro och förtvivlan, Att egen tid och stöd behövs för att orka, Att ha behov av kunskap och information, Att hitta nya sätt att leva tillsammans. Slutsats: Livet blir påverkat och det sker en transition. Genom utbildning kan hanterbarheten öka. Det är viktigt att sjukvården ger stöd för att underlätta situationen

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 481.
    Gard, Anna
    et al.
    Department of Clinical Sciences Lund, Neurosurgery, Lund University, Skåne University Hospital, Lund 222 41, Sweden.
    Lehto, Niklas
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Materialvetenskap.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Shahim, Pashtun
    Clinical Neurochemistry Laboratory, Institute of Neuroscience & Physiology, Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Sahlgrenska University Hospital, Mölndal 431 41, Sweden.
    Zetterberg, Henrik
    Clinical Neurochemistry Laboratory, Institute of Neuroscience & Physiology, Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Sahlgrenska University Hospital, Mölndal 431 41, Sweden.
    Blennow, Kaj
    Clinical Neurochemistry Laboratory, Institute of Neuroscience & Physiology, Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Sahlgrenska University Hospital, Mölndal 431 41, Sweden.
    Marklund, Niklas
    Department of Clinical Sciences Lund, Neurosurgery, Lund University, Skåne University Hospital, Lund 222 41, Sweden.
    Tegner, Yelverton
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa, medicin och rehabilitering.
    Quality of life of ice hockey players after retirement due to concussions2020Inngår i: Concussion, E-ISSN 2056-3299, Vol. 5, nr 3, artikkel-id CNC78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Sports-related concussion (SRC) is increasingly recognized as a potential health problem in ice hockey. Quality of life (QoL) in players retiring due to SRC has not been thoroughly addressed. Materials & methods: QoL using the Sports Concussion Assessment Tool 5th Edition, Impact of Event Scale-Revised and Short Form Health Survey was measured in Swedish ice hockey players who retired due to persistence of postconcussion symptoms or fear of attaining additional SRC. Results: A total of 76 players were assessed, on average of 5 years after their most recent SRC. Overall, retired players had a high burden of postconcussion symptoms and reduced QoL. Conclusion: Retired concussed ice hockey players have a reduced QoL, particularly those retiring due to postconcussion symptoms. Symptom burden should be continuously evaluated and guide the decision to retire.

  • 482.
    Gard, Gunvor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    How can a work rehabilitation process be improved?: a qualitative study from a perspective of the social insurance officers2005Inngår i: Proceedings of the 3rd World Congress of the International Society of Physical and Rehabilitation Medicine ISPRM, São Paulo, Brazil, April 10-15, 2005 / [ed] Linamara Rizzo Battistella; Marta Imamura, Bologna: Medimond International Proceedings , 2005Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 483.
    Gard, Gunvor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    How can a work rehabilitation process be improved?: a qualitative study from the perspective of social insurance officers2004Inngår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 26, nr 5, s. 299-305Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The aim of this study is to describe social insurance officers' experiences of a work rehabilitation process at a rehabilitation centre in the northern parts of Sweden. In Sweden the social insurance company has a key role to coordinate all efforts concerning work rehabilitation planning between all rehabilitation actors. METHOD: Ten social insurance officers at the social insurance company in a city in northern Sweden were interviewed using a narrative approach about their experiences of work rehabilitation processes in general. The interviews were analysed by qualitative content analysis with a focus on their experiences of goals, content and results of a work rehabilitation process. RESULTS: The social insurance officers' experiences of how a work rehabilitation process could be improved were described in six categories; (1) Early identification of problems, needs and interventions (2) clear goal formulations, (3) a focus on psychosocial factors (4) a greater variety of possible interventions, (5) activating employers to a higher extent in work rehabilitation and (6) a closer cooperation and information exchange with other rehabilitation actors. CONCLUSIONS: It is possible to improve a work rehabilitation process by focusing on early identification of problems, needs and interventions, with a variety of interventions to choose between and with clear goal formulations and recognizing psychosocial factors in the process. To activate employers to a higher extent in work rehabilitation and to make the information exchange between rehabilitation actors more frequent may also improve work rehabilitation processes

  • 484.
    Gashi, Luljeta
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Perdahl, Isabelle
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Kvinnors upplevelser av roller och relationer vid bröstcancer: en analys av kvinnors narrativer2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den cancersjukdom som förekommer i störst omfattning bland kvinnor. Med åren har diagnostik och behandling förbättrats, vilket resulterat i ett ökat insjuknande samtidigt som dödligheten minskar. Begreppet survivorship i relation till cancer innebär fokus på personens hälsa och välbefinnande från det att diagnosen konstaterats till livets slut. Begreppet survivorship omfattar olika områden, bland annat kroppsliga, känslomässiga, sociala och ekonomiska där cancer kan påverka personer från diagnos till restenav livet. Inom den empiriska forskningen har roller och relationer lyfts fram inom bröstcancer och survivorship. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av roller och relationer vid bröstcancer. Metod: Litteraturstudien utgjordes av två självbiografier som analyserades med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Försöka behålla vardagsliv medan cancern bryter rutiner och roller, Det behövs kärlek och självmedkänsla för att tillägna sig det nya livet, Döden äventyrar relationer när de behövs som mest i livet. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplevde att roller och relationer var viktiga, men utmanades av bröstcancern. Med ett personcentrerat förhållningssätt och en helhetssyn kan sjuksköterskan främja hälsa och lindra lidande för kvinnor med bröstcancer, men även för deras närstående. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 485.
    Gidlund, Wilma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Hellström, Isabella
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket: En litteraturstudie2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Varje år examineras tusentals studenter till legitimerade sjuksköterskor. Den första tiden beskrivs som påfrestande då de möts av nya utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterades i sex huvudkategorier; att kunskap och erfarenhet av omvårdnad har stor betydelse, att stöd från arbetskamrater påverkar trivseln i yrket, att ha eget ansvar vid hög arbetsbelastning är en utmaning, att yrket påverkar en som person även utanför arbetet, att yrket inte motsvarar förväntningar samt att vara osäker i yrkesrollen. Det framkom att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och osäkerhet i yrkesrollen samt att reflektion kunde stärka den professionella utvecklingen. Hög arbetsbelastning bidrog till att de inte hann utföra den bästa omvårdnaden. Kollegors inställning hade betydelse för att trivas på arbetsplatsen. På fritiden var det svårt att sluta tänka på arbetet och egenvård var viktigt för att må bra. En slutsats som kan dras är att stöd och reflektion är viktigt för att trivas och utvecklas i sin profession och att sjuksköterskestudenter bör förberedas på bästa sätt inför yrket.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 486.
    Glantz, Patrik
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Johansson, Antonia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av att hänvisa patienter till annan vårdnivå när inget behov av ambulanstransport föreligger2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Riksrevisionens statistik visar på en allt högre belastning på ambulanssjukvården i landet, detta har medfört att flera regioner infört rutiner för ambulanssjuksköterskan att bedöma det aktuella vårdbehovet hos patienterna för att hänvisa till rätt vårdnivå om det inte föreligger transportbehov med ambulans. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att hänvisa patienter till annan vårdnivå när inget behov av ambulanstransport föreligger. Metod: Två kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes på två ambulansstationer inom Region Norrbotten. Ett ändamålsenligt urval användes för att rekrytera ambulanssjuksköterskor. Deltagarna var mellan 33 och 48 år och yrkeserfarenheten sträckte sig mellan 8 och 20 år. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Erfarenheter, magkänsla och bemötande gav förutsättningar för bedömning, Att välja vårdnivå var tidskrävande men värt arbetsinsatsen, Patienter som transporteras utan vårdbehov skapar frustration, En förändring kräver information, utbildning och stöd i beslut. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna använde sig av intuition tillsammans med de befintliga rutinerna och kände sig då trygga med att bedöma och hänvisa patienterna till en annan vårdnivå. De saknade möjligheten till stöd av ambulansläkare för att underlätta vid bedömning och beslut. Ambulanssjuksköterskorna upplevde det som en begränsning att inte privata vårdgivare var anslutna till rutinen för att hänvisa patienter. Frustration uppstod när de var tvungna att transportera patienter utan vårdbehov.  Slutsats: För att kunna optimera akutsjukvårdens resurser så behöver rutiner ses över så att samtliga hälsocentraler i regionen ingår i “vårdstigen”. En ambulansläkare bör omgående rekryteras som ett stöd i ambulanssjuksköterskornas dagliga arbete och vid hänvisning av patienter till annan vårdnivå.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 487.
    Goliath, Ida
    et al.
    Avdelningen för innovativ vård, Institituionen för Lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.
    Eneslätt, Malin
    Avdelningen för innovativ vård, Institituionen för Lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet.
    Hur kan vi prata om döende och död - exempel från forskningsprogrammet DöBra 2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 488.
    Goliath, Ida
    et al.
    Avdelningen för innovativ vård, institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet, Sverige.
    Eneslätt, Malin
    Avdelningen för innovativ vård, Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet, Sverige.
    Johansson, Therese
    Avdelningen för innovativ vård, Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet, Sverige.
    DöBra - samtal om prioriteringar inför vård i livets slutskede2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 489.
    Gouskova Poey Fiodorov, Emma-Elisabeth
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom psykiatrisk slutenvård2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 490.
    Grahn, Madelene
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Sjöberg, Ann-Christine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Patienters upplevelse av palliativ vård: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstract

    Bakgrund: Den palliativa vården omfattar alla åldrar och en mängd olika sjukdomar och tillstånd som slutligen leder till döden. Syftet med palliativ vård är att minska lidande och värna om patientens värdighet och livskvalitet. Det finns få studier som beskriver patienters upplevelser av palliativ vård. Syfte: att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ induktiv ansats genomfördes. Litteratursökningen utfördes systematiskt där 10 artiklar inkluderades utifrån syftet. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Graneheim och Lundmans metod användes för att analysera patienters upplevelse av palliativ vård. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver patienters upplevelse av palliativ vård. Bli sedd som en person med värdighet; Uppleva trygghet vid val av behandling och lindring av symtom; Behöva vänta på vården du är beroende av; Känslan av förlorad kontroll vid brist på information och kontinuitet. Slutsats: Patienter upplevde behov av att bli bemött med vänlighet och empati. Den palliativa diagnosen medför att tid får en annan betydelse. Det fanns ett behov av samordning av vården för att inte slösa på tid. Information och delaktighet minskade oro och ångest. Fundamentals of Care kan stödja sjuksköterskan vid personcentrerat förhållningssätt för att främja patienters delaktighet i vården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 491.
    Granberg, Hanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Wiklund, Sofia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelsen av att leva med migrän2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Migrän är en kronisk sjukdom och kännetecknas ofta av återkommande smärtsamma attacker som kan medföra illamående samt ljud- och ljuskänslighet. Det är en ärftlig sjukdom som är tre gånger mer vanligt hos kvinnor än hos män. De fysiologiska orsakerna till varför personer drabbas är inte fastställda och något botemedel mot sjukdomen finns inte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med migrän. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrånperspektiv användes för att besvara syftet där målet var att studera personers upplevelser. Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultat: Migrän påverkar personer i alla aspekter; psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomens osynlighet har bidragit till att personer med migrän många gånger inte blir tagna på allvar, varken av samhället eller vården. Något som personer beskriver orsakar en vilja att dölja sina symptom av rädslan att bli misstrodda. Oförutsägbarheten med migränattacker orsakar begränsningar vilket exkluderar personer från sociala sammanhang. Att leva med migrän har bidragit till en förändrad bild av personerna de en gång var, både i arbete och vardag. Slutsats: En brist på förståelse och kunskap av hur migrän påverkar de som lever med sjukdomen sågs i litteraturstudien. Ytterligare forskning behövs för att öka möjligheten till bättre förståelse hur vardagslivet påverkas. Ökad kunskap om personliga erfarenheter av att leva med migrän möjliggör för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat och möta personerna med respekt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 492.
    Granlund, Linnéa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Brännström, Ida
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Faktorer som påverkar det prehospitala vårdmötet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 493.
    Granström, Sigrid
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Olsson Frid, Rebecca
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Personers upplevelse av dödsångest2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ångest är en av de vanligaste symtom i livets slut. Det är sjuksköterskans ansvar att samtala med personen om existentiella livsfrågor. Morse teori om känslomässigt lidande och att uthärda lidande beskriver hur personer kan stanna upp i uthärdandet för att skydda sig själv. Sjuksköterskan är ofta den som är vid personers sida i deras lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av dödsångest. För att nå syftet analyserades nio artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fem kategorier:Att känna sig maktlös vid kontrollförlust, Att vara mer rädd för lidandet än döden, Att känna ensamhet när andra inte förstår upplevelsen i lidandet, Att ha tankar på familjen och hur de ska klara sig efter ens död, Att lära sig hantera dödsångest. I resultatet framkom det att personer var rädd för att de skulle bli beroende av andra och att de inte kunde kontrollera sin sjukdom. Personer som visste att de skulle dö var rädda för lämna livet och att slutet skulle bli smärtsamt. De kände sorg, ensamhet och maktlöshet. Många försökte hantera dödsångesten genom att tänka positivt, se livet som en andra chans och att försöka acceptera sitt öde. Att sjuksköterskan har kunskap om dödsångest är viktigt för att hen ska kunna tillgodose personers behov och utforma en individuell omvårdnad. Att ha kunskap om dödsångest kan ge sjuksköterskan förståelse för hur hen ska kunna samtala med personer och dess anhöriga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 494.
    Gren, Lisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Håkansson, Mathilda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Personers upplevelser av att ha vårdats med respirator på intensivvårdsavdelning: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Respiratorvård innebär en utsatt och sårbar position för personen som vårdas, dels på grund av den främmande och högteknologiska miljön, men även med anledning av kritisk sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att ha vårdats med respirator på intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att besvara syftet. Elva vetenskapliga studier har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i sex kategorier: Att kroppen upplevs förändrad, Att den högteknologiska utrustningen ökar sårbarheten och ger obehag, Att inte kunna urskilja verkligheten i den obekanta miljön, Att inte kunna prata, Att personal och närstående är betydelsefulla för känslan av trygghet och säkerhet och Att kunna delta i vården ger drivkraft. Resultatet visade att respiratorvård gav olika typer av obehag och ökar sårbarheten. Kommunikationen är ett stort problem, men trots detta ses delaktighet som en drivkraft till att vilja fortsätta kämpa. Slutsats: Det är av stor vikt att grundutbildade sjuksköterskor har kunskap och förståelse för vad personer som genomgått respiratorvård upplever för att kunna optimera omvårdnaden efteråt. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 495.
    Grimhav, Roger
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Birgesson, Stina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Personalens erfarenheter av att delta i återhämtningsinriktade reflektionsgrupper inom socialpsykiatrin2020Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En inarbetad vårdkultur och personalens egna attityder styr ofta valet av vårdhandlingar på gruppboenden inom socialpsykiatrin. Ett oreflekterat förhållningssätt orsakar dessutom ett onödigt lidande hos den enskilde individen vilket inte främjar för brukarens återhämtning. Studier visar på att  reflektionsgrupper kan bidra till bättre vårdhandlingar. Det finns således ett behov av att få en djupare förståelse  om reflektionsgrupper kan stödja personer till återhämtning. Syftet är att beskriva personal från socialpsykiatriska gruppboendens erfarenheter av att delta i återhämtningsinriktade reflektionsgrupper. Studien har kvalitativ metod  med åtta stycken semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: ”Att uppleva förändring efter deltagande i reflektionsgrupper”, ”Att känna ovilja till förändring med reflektionsgrupper”, ”Att känna delaktighet i samarbete med reflektionsgrupper” och ”Att känna behov av återkommande extern handledning”. Därtill tolkades ett tema: “Att frambringa hopp om förändring”. Huvudfynden i studien är att deltagarna upplevde en positiv förändring och att deltagande i reflektionsgrupper främjade för en bättre arbetsmiljö vilket även förbättrade brukarnas livskvalitet. Vikten av ett transformellt ledarskap betonas.

  • 496.
    Grönberg, Helena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Palo, Rebecca
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sjuksköterskans upplevelse av att möta efterlevande vid dödsfall inom slutenvården - en litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskans ansvarsområde är stort och slutar inte då en patient avlider utan det inkluderar även omsorg om efterlevande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta efterlevande vid dödsfall inom slutenvården. Den metod som använts för att nå syftet var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Litteratursökningen genomfördes i två databaser samt kompletterades med manuell sökning. Avgränsningar som tidsbegränsning, språk och ålder gjordes och 14 artiklar, som höll tillräcklig kvalité, inkluderades i analysen. Analys resulterade i fyra kategorier; att bli känslomässigt påverkad, att arbetsmiljön påverkar, att vara oförberedd samt att vara professionell. Sjuksköterskor upplevde att bemöta efterlevande var en av de svåraste uppgifter de mötte i sin profession och olika åsikter om hur man är professionell i mötet framkom. Brist på tid och plats påverkade möjligheten till ett omsorgsfullt bemötande liksom känslan av att vara oförberedd och inte veta vad de skall göra. Slutsatsen var att det är viktigt att sjuksköterskan är påläst om vad som hänt med den avlidne och har tid avsatt för att kunna bemöta efterlevande. Det är även av vikt att närvara och delta i situationen för att kunna bygga upp sin erfarenhet och kunskap om att bemöta efterlevande. För att stärka sjuksköterskan i sin roll i mötet med efterlevande kan handledning och att samtala om det som händer vara bra hjälpmedel. Även att besitta kunskap om vilka reaktioner som kan uppstå vid dödsfall kan inge trygghet hos sjuksköterskan. Vidare forskning inom detta område är nödvändigt för att ytterligare belysa komplexiteten i denna situation och vilka behov som finns hos sjuksköterskorna, för att styrka och stödja dem på bästa sätt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 497.
    Grönberg, Sofie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Tervahauta, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Barns upplevelser av att ha en förälder som är drabbad av demens – En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige finns det 148 000 personer som lider av demens och den anses vara de anhörigas sjukdom. Samtliga familjemedlemmar påverkas på något sätt när någon i familjen drabbas av en demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser av att ha en förälder som är drabbad av demenssjukdom. Studien genomfördes som en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Totalt analyserades 11 artiklar och analysen resulterade i 4 kategorier; En berg och dalbana av känslor, Att förlora sin förälder som fortfarande lever, Att bli förälder till sin förälder och Behov av att bli bemött med förståelse. I litteraturstudien framkom att hela livet förändras av att ha en förälder som drabbas av demens. Det uppstod även en mängd olika känslor när föräldern drabbades av demens. Det upplevdes svårt att vårda sin egen förälder men det fanns även en tillfredsställelse i vårdandet. En förlorad föräldraroll, saknaden efter den relation som en gång funnits och en oro över den friska förälderns hälsa beskrevs. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar barn som har en förälder med demenssjukdom oavsett barnets ålder och gör dem delaktiga i vården, stöttar och informerar om sjukdomen och omvårdnaden kring denna för att främja relationen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 498.
    Grönlund, Catarina Fischer
    et al.
    Umeå University, Department of Nursing.
    Dahlqvist, Vera
    Umeå University, Department of Nursing.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sandlund, Mikael
    Department of Clinical Science/Psychiatry, Umeå University.
    Söderberg, Anna
    Department of Clinical Science/Psychiatry, Umeå University.
    Managing Ethical Difficulties in Healthcare: Communicating in Inter-professional Clinical Ethics Support Sessions2016Inngår i: HEC Forum, ISSN 0956-2737, E-ISSN 1572-8498, Vol. 28, nr 4, s. 321-338Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Several studies show that healthcare professionals need to communicate inter-professionally in order to manage ethical difficulties. A model of clinical ethics support (CES) inspired by Habermas' theory of discourse ethics has been developed by our research group. In this version of CES sessions healthcare professionals meet inter-professionally to communicate and reflect on ethical difficulties in a cooperative manner with the aim of reaching communicative agreement or reflective consensus. In order to understand the course of action during CES, the aim of this study was to describe the communication of value conflicts during a series of inter-professional CES sessions. Ten audio- and video-recorded CES sessions were conducted over eight months and were analyzed by using the video analysis tool Transana and qualitative content analysis. The results showed that during the CES sessions the professionals as a group moved through the following five phases: a value conflict expressed as feelings of frustration, sharing disempowerment and helplessness, the revelation of the value conflict, enhancing realistic expectations, seeing opportunities to change the situation instead of obstacles. In the course of CES, the professionals moved from an individual interpretation of the situation to a common, new understanding and then to a change in approach. An open and permissive communication climate meant that the professionals dared to expose themselves, share their feelings, face their own emotions, and eventually arrive at a mutual shared reality. The value conflict was not only revealed but also resolved

  • 499.
    Grönlund, Catarina Fischer
    et al.
    Department of Nursing , Umeå University , Umeå.
    Söderberg, Anna
    Department of Nursing , Umeå University , Umeå.
    Dahlqvist, Vera
    Department of Nursing , Ersta Sköndal University College , Stockholm .
    Sandlund, Mikael
    Department of Clinical Science/Psychiatry , Umeå University , Umeå.
    Zingmark, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Communicative and organizational aspects of clinical ethics support2019Inngår i: Journal of Interprofessional Care, ISSN 1356-1820, E-ISSN 1469-9567, Vol. 33, nr 6, s. 724-733Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Studies show that healthcare professionals need inter-professional clinical ethics support (CES) in order to communicate and reflect on ethically difficult care situations that they experience in their clinical practice. Internationally, various CES interventions have been performed, but the communication processes and organisation of these interventions are rarely described in detail. The aim of this study was to explore communicative and organisational conditions of a CES intervention with the intention of promoting inter-professional communication about ethically difficult care situations. Eight audio- and video-recorded inter-professional CES sessions, inspired by Habermas' theory of communicative actions, were conducted. The observations were transcribed, sorted, and analysed using concept- and data-driven content analysis methods. The findings show three approaches to promoting communicative agreement, which include the CES facilitators' and participants' approaches to promoting a permissive communication, extended views, and mutual understanding. The CES sessions had organizational aspects for facilitating communicative agreement with both a given structure and openness for variation. The dynamic structure of the organization, promoted both safety and stability as well as a creativity and responsiveness, which in turn opened up for a free and dynamic inter-professional dialogue concerning ethically difficult care situations. The findings constitute a step towards a theory-based CES method inspired by Habermas' theory of communicative action. Further research is needed in order to fully develop the method and obtain increased knowledge about how to promote an inter-professional dialogue about ethically difficulties.

  • 500.
    Gudmundsson, Julia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Holmgren, Karoline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Närståendes upplevelser av deltagande vid brytpunktssamtal i övergång till palliativ vård i livets slut- En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När tillståndet hos en person med sjukdom försämras kan ett brytpunktssamtal hållas där vårdpersonal redogör och förtydligar hur behandlingsstrategin förändras. Närstående är en viktig och betydelsefull deltagare i livets slut både för personen med sjukdom och får vårdpersonalen. Detta då de närstående kan vara delaktiga inom omvårdnaden samt tillhandahålla stöd till personen med sjukdom. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att delta vid ett brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slut. Litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i två databaser där 14 studier valdes ut efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas innehåll analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna rädsla och ovilja för att prata om döden; att behöva tydlig information och tid för att förbereda sig; att få uttrycka sina känslor och vara delaktig i beslut kändes betydelsefullt; att under mötet komma till insikt och acceptera döden; att förmedla hopp och vilja den sjuke väl. Slutsatser av studien blev att närstående kan uppleva situationen som skrämmande, kaosartad, chockerande men även som en lättnad och att döden var väntad. Det är därför av vikt att som vårdpersonal ha förståelse för hur närstående upplever brytpunktssamtalet och ge dem utrymme till delaktighet vid brytpunktssamtalet för sina tankar, frågor och åsikter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
78910111213 451 - 500 of 1600
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf