Endre søk
Begrens søket
12 51 - 84 of 84
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Färgförändring vid värmebehandling av sav och extraktivämnen från furu och gran2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utveckling av torkschema för industriell luftcirkulationstorkning av furu- och granvirke har generellt medfört en höjning av torkningstemperaturen med fördelar som kortare torkningstid, mindre sprickbildning samt möjlighet att producera virke med minskade deformationer. En följd av att torka virket vid högre temperatur är att virket färgförändras och mörknar samt att kådflytningen ökar. Förutom processparametrar som temperatur, tid och tid i kapillär torkningsfas beror färgförändringar även på virkesegenskaper som extraktivämneshalt och vedens näringsinnehåll. I detta arbete har studier av färgförändring vid värmebehandling av olika virkeskomponenter utförts. Extraktivämnen från extraherad furukärnved och sav (dvs den vätska som finns i splintveden) från furu- och gransplint har värmebehandlats vid 60, 70, 80, 85, 90 och 95°C under 1, 2, 3, 4 och 5 dygn. Med hjälp av en colorimeter, Minolta CR 310, har färgkoordinater i L*, C*, h° rymden uppmätts samt färgskillnaden Delta E*ab före och efter värmebehandling beräknats. För sav har en relativ mätmetod använts där färgmätningar gjorts på filterpapper som indränkts med värmebehandlad sav. Extraktivämnen har värmebehandlats i petriskålar av glas och färgmätning har utförts genom glasskålens botten Resultaten sammanfattas enligt följande: * För ögat klart urskiljbara färgförändringar uppträder hos både sav och extraktivämnen. Ljusheten L* minskar, färgmättnaden C* ökar och färgvinkeln h° går mot mera rött. Färgförändringarna ökar med ökande tid och temperatur * Linjära regressionsmodeller med färgskillnaden Delta E*ab som funktion av tid och temperatur uppvisar höga förklaringsgrader (ca 90%) hos såväl sav som extraktivämnen * Furusav uppvisar signifikant (vid 5% nivå) större färgförändring jämfört med gransav. Skillnaden förklaras troligen av furusavens högre torrhalt vilket är ett mått på kolhydratinnehåll. Endast vinteravverkat virke har ännu undersökts varför variationerna under året och mellan träslagen är en osäkerhet i undersökningen * Hos furusav noteras en accelererad färgförändring vid temperaturer överstigande 70°C * Preliminära försök med värmebehandling av extraktivämnesfri ved i torrt respektive uppfuktat tillstånd visar att värmning i uppfuktat tillstånd orsakar en tydlig ändring av vedens färg. Detta antas bero på att färgade nedbrytningsprodukter bildas vid hydrolys av vedens hemicellulosa

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 52.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Förfarande vid torkning och bearbetning av brädor2010Patent (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 53.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    High-temperature drying of Scots pine: A comparison between HT- and LT-drying1995Inngår i: European Journal of Wood and Wood Products, ISSN 0018-3768, E-ISSN 1436-736X, Vol. 53, nr 1, s. 95-99Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In order to study the influence of high temperature on wood properties, boards from Scots pine were dried at three different schedules, two high-temperature-schedules (HT) and one at low temperature (LT). Strength properties as hardness, cleavage- and shear-strength were determined and sorption/desorption behaviour were studied. Material was analysed concerning carbohydrate and extractive content and mould growth test at wooden surfaces. Results showed a significant influence of temperature on decreasing shear strength and equilibrium moisture content (EMC) in sorption/desorption tests. Sorption/desorption tests resulted in up to 2.4% lower EMC for HT dried material at the same climate compared with LT-dried and the hysteresis effect seems to be more pronounced in HT-dried material. Mould growth test showed an inhibiting effect of HT-drying on mould susceptibility at wooden surfaces. Carbohydrate analysis revealed a lower content of hemicelluloses in HT-dried boards which indicates a decomposition of the hemicelluloses explaining the decrease in shear strength and hygroskopic moisture uptake seen in the HT dried boards.

  • 54.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Impact of drying and heat treatment on physical properties and durability of solid wood2008Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    During drying and heat treatment, wood is exposed to a hygrothermal process during which wood properties are chemically and physically affected, resulting in responses on a microscopic as well as on a macroscopic level. The main objective of this thesis is to build knowledge on the interaction between the wood material properties and the drying and heat treatment process in terms of material responses. Hopefully, the benefit of the compiled conclusions in this thesis will contribute to the knowledge base on which decisions are made regarding choice of material and control process parameters in order to attain desired quality in end products. The results are summarized as follows: In this study of material properties such as extractive content and its influence on diffusivity, it is shown that density has greater influence than extractive content on diffusivity in pine and spruce. Pine showed lower diffusivity than spruce, but when extractives were removed from pine heartwood, no difference was found in diffusivity compared to pine sapwood or spruce heartwood. The relation between diffusion coefficients in tangential, radial and axial directions in solid pine sapwood was found to be 1:1.8:7 respectively. Phenomena within the area of process dynamics were also studied. Calculations of thickness of a thin, dry outer shell formed in pine sapwood boards early in the capillary phase of drying were done based on temperature and mass flux measurements. Comparison with dry shell thickness analysed in a computer tomography scanner showed fairly good agreement and was supported by SEM studies of the dark-coloured shell zone in pine sapwood. The following responses to drying and heat treatment process were studied: strength, sorption/desorption behaviour, dimensional stability, colour changes, capillary water absorption capacity and natural durability. A decrease of shear strength along grain direction was found for high-temperature dried pine i.e. at temperatures exceeding 100°C, compared to boards dried at lower temperatures. No unambiguous decrease of surface hardness, cleavage strength or toughness was found at the same temperature comparison. Noticeable colour-change responses to heat treatment were found when different wood constituents such as pine and spruce sap and extractives from pine heartwood were heat-treated separately. Colour changes increased with time and temperature. An accelerated colour change was found for pine sap and extractives at temperatures exceeding 70°C. Computer tomography studies of capillary water absorption in heat-treated and dried pine, spruce and birch showed that heat treatment results in a decreased ability to transport free water in the longitudinal direction in all wood types studied except for pine sapwood. The differences in absorption capacity between spruce sapwood, spruce heartwood and pine heartwood were small. SEM studies of the anatomical microstructure were done with focus on the crossfield pits between horizontal ray parenchyma and longitudinal tracheids in pine and spruce. Crossfield pits in heat-treated and dried pine sapwood were found to be considerably more open than those of not artificially dried sapwood, with partly loose or ruptured membranes. No difference in share of open crossfield pits was found between the material dried at 60°C and material heat-treated at 170°C and 200°C. In pine heartwood, the open, ruptured structures found in heat-treated pine sapwood were rare. A hypothesis involving the emptying of the parenchyma cells has been proposed to explain this observation. The open crossfield structures between ray parenchyma and longitudinal tracheids in dried and heat-treated pine sapwood are believed to play an important role in explaining the differences in water absorption between pine and spruce sapwood. The impact of drying on the natural durability of pine lumber was studied, with mass loss in a rot test as a measure of durability. Air-dried heartwood showed the best durability compared to kiln-dried at 70°C, 90°C and 110°C. Lowest durability was found when drying was performed at 90°C with high material temperature early in the capillary regime of drying with high moisture content. The interpretation is that the duration of high material temperature at high moisture content is a critical state for decay resistance in heartwood. Steam conditioning after drying was found to diminish the durability of sapwood. The relation between mass loss in rot test and concentration of total phenolics-compounds known to contribute to the natural durability of pine heartwood-showed a weak negative correlation, as did the relation between mass loss and density. Heating of extractive-rich green sawdust caused a reduction of phenolics with temperature and time.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 55.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Kådved hos furu: Litteraturstudie 19971997Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 56.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Mögeltest av torkade furu, gran och contorta bräder: Sammanfattning av “Mould susceptibility of dried boards of Contorta pine, Scots pine and Norway spruce A comparative study” Faksawat Poohphajai, februari 2018. 2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Resultaten av denna jämförande studie av mögelbenägenhet hos torkade splintvedsrika bräder av furu, gran och contorta sammanfattas enligt följande:

    • Med en kombination av hyvling och behandling med mögelhämmande medel Grön-Fri kan risken för mögelpåväxt avsevärt minskas för samtliga träslag jämfört med ohyvlat/ obehandlat virke.

     

    • Även enbart hyvling eller enbart behandling med Grön-Fri minskar mögelpåväxten jämfört med ohyvlat/obehandlat virke. Det går dock inte i denna studie avgöra om någon av dessa två kombinationer är effektivare än den andra.

     

     

    • För obehandlat/ohyvlat virke uppvisar furu signifikant högre mögelgrad jämfört med gran och contorta.

     

    • Tendensen finns att contortan visar lägst mögelbenägenhet men detta bör betraktas med försiktighet då contortavirket innehöll kärnved. Anledningen till detta var att kärnvedsfria contortabräder ej fanns tillgängliga när studien inleddes.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 57.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Properties of solid wood: responses to drying and heat treatment2005Licentiatavhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The hygro-thermal processes that wood is exposed to during drying and heat treatment lead to different reactions or responses in the wood material. The objective of this thesis has been to study the impact of different drying and heat-treatment strategies on various responses, such as strength, sorption/desorption behaviour, dimensional stability and colour changes. A decrease of shear strength along grain direction was found for high- temperature dried pine that was dried at temperatures exceeding 100°C, compared to boards dried at lower temperatures. No unambiguous decrease of surface hardness, cleavage strength or toughness was found for clear wood samples when high-temperature dried material was compared to material dried at lower temperatures. A decrease of hygroscopicity for wood exposed to increased temperatures was found. The higher the temperature, the greater was the decrease in equilibrium moisture content, EMC. The desorption isotherm of dried pine wood compared to initial desorption isotherm for fresh, green wood also showed lower EMC. Noticeable colour-change responses to heat treatment were found when different wood constituents such as pine and spruce sap and extractives from pine heartwood were heat-treated separately. Colour changes increased with time and temperature. An accelerated colour change was found for pine sap and extractives at temperatures exceeding 70°C. Studies of material properties such as extractive content and its influence on diffusivity show that density has greater influence than extractive content on diffusivity in pine and spruce. Pine shoved lower diffusivity than spruce, but when extractives were removed from pine heartwood, no difference was found in diffusivity compared to pine sapwood or spruce heartwood in a comparison of average levels between unpaired groups. The relation between diffusion coefficients in tangential, radial and axial direction in solid pine sapwood were found to be 1:1.8:7 respectively. Phenomena within the area of process dynamics were also studied. Calculations of thickness of a thin, dry outer shell formed in pine sapwood boards early in the capillary phase of drying were done based on temperature and mass flux measurements. Comparison with dry shell thickness analysed in a computer tomography scanner showed fairly good agreement.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 58.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    The effect of drying temperature on subsequent moisture and dimensional changes for Scots pine and Norway spruce2000Inngår i: European Journal of Wood and Wood Products, ISSN 0018-3768, E-ISSN 1436-736X, Vol. 58, nr 5, s. 353-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The effect of three different drying procedures on moisture and dimensional changes for Scot pine and Norway spruce during subsequent climate changes was studied. It was found that no difference exists between pine and spruce in maximal radial or tangential shrinkage for the reference material. High temperature (HT) dried spruce showed higher maximal shrinkage at 0% moisture content compared with HT dried pine.

  • 59.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    The effect of extractive content on moisture diffusion properties for scots pine and norway spruce2001Inngår i: Proceedings of the 3rd European Cost E15 Workshop on Wood Drying: with the theme Softwood drying to meets needs of further processing and specific end-uses : 11-13 June 2001 at Scandic Hotel Kalastajatorppa, Helsinki, Finland, Espoo: VTT Building and Transport , 2001Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 60.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Torkning av furu: reaktioner hos vedceller: SEM-studier av furu torkat vid förhöjd temperatur1998Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med svepelektronmikroskopi (SEM) undersöks vedceller hos furu efter torkning i temperaturområdet 85 - 115 grader. Försöken visar att de spänningar som uppkommer under såväl torkning som konditionering leder till viss sprickbildning i cellväggen hos trakeiden, samt även sprödhet och veckning efter konditionering. Den mörkbruna zon som i vissa fall observeras strax under virkesytan kan observeras som fyllda celler eller celler med "lock" troligen bestående av karamelliserat socker. Denna effekt är tydligare vid högtemperaturtorkning och förekommer bara i splintved.

  • 61.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Torkningssättets inverkan på klimatbetingade rörelser hos svensk furu och gran2000Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Torkningssättets inverkan på fuktbetingade rörelser vid klimatändring hos furu och gran har undersökts. Följande tre torkmetoder har använts: lågtemperaturtorkning LT, låg-högtemperaturtorkning, LHT samt högtemperaturtorkning, HT. Efter torkning har försöksmaterialet fuktutjämnats i långtidskonditionering och därefter utsatts för klimatcyklingar. Efter varje klimatcykel har materialets fuktkvot och dimensionsändring från råa mått bestämts. Statistisk jämförelse vid 5% signifikansnivå har sedan gjorts om skillnader i fuktkvot och fuktbetingade rörelser under klimatcykling finns mellan olika torkmetoder och träslag. Resultaten från undersökningen sammanfattas enligt följande: - torkmetoderna påverkar de hygroskopiska egenskaperna och den maximala krympningen - gran påverkas mer än furu - de klimatbetingade rörelserna är i stort sett oberoende av torkmetod och träslag - tendensen är att LT-torkat material har mindre rörelser än de övriga torkmetoderna vid klimatcykling

  • 62.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Ahmed, Sheikh Ali
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Metodutveckling för mögeltestning av trä - förstudie: TCN Slutrapport2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna förstudie har varit att utveckla enkla och robusta forcerade mögeltester på trä som kan följas och utvärderas kontinuerligt i forskningsprojekt som bedrivs inom beständighetsområdet vid LTU och SP Trätek i Skellefteå. Testerna som gjorts i klimatskåp bygger på naturlig kontaminering och klimatval som gynnar mögeltillväxt.De metoder som utvecklats gör inte anspråk på att kunna erbjuda jämförelser med andra etablerade metoder utan enbart jämförelser inom batcher som ingår i de material- och processvariabler som studeras, exempelvis inom virkestorkning, värmebehandling och impregneringsmetoder.I förstudien utvärderades ett antal olika klimatval i ett klimatskåp som användes i försöken. Mögelpåväxt gynnas av stabil och hög RF, mörker och stillastående luft. Därför täcktes glasdörren till skåpet med svart plast och övre delen av klimatskåpet skärmades av med en mellanplåt eftersom en fläkt cirkulerar luften i kammaren nedre delar. I den övre delen av klimatskåpet gjordes noggranna mätningar av klimatet för att säkerställa ett jämnt och stabilt klimat i olika positioner.Mögelkontaminerat furumaterial sparat från tidigare TCN projekt användes som ”smittokälla” genom att placeras i klimatskåpets nedre del vid valt klimat under 2 dygn för att infektera kammaren med mögelsporer. Därefter placerades försöksmaterialet i klimatskåpets övre del. Smittokällan dvs. det kontaminerade materialet befann sig i skåpet under hela försöket. Inspektion av mögelpåväxtengjordes regelbundet fram tills beslut togs att avbryta försöket och utvärdera mögelpåväxten. Den utvärderingsmetod som används för att bedöma mögelpåväxt bygger på en visuell bedömningsskala översatt i ”praktisk användning” som utarbetats i tidigare TCN-projekt.Den lämpligaste metoden bedöms vara att använda klimatskåpets ”set-points” +27°C/95 % RF samt att avbryta försöket efter ca 12-14 dagar. Mögelgraderna på de undersökta proverna har då varit av samma omfattning som efter ca 100 dagars forcerat utomhustest beskrivit i tidigare TCN-projekt.Den framtagna metoden har använts i fyra ”skarpa” studier som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Detta får ses som att projektet varit lyckat och utgör ett viktigt vetenskapligt bidrag.Metoden beskrivs i detalj i en av dessa publikationer som finns som bilaga till denna rapport nämligen: “Development of a new rapid method for mould testing in a climate chamber: Preliminary tests.” Ahmed, S. A., Sehlstedt-Persson, M. &Morén, T. jul 2013 i :Holz als Roh- und Werkstoff .71 ,4 ,s. 451-461.11 s.Den framtagna metoden har fungerat mycket bra. Metoden har följande fördelar:* Den är enkel, robust och billig.* Mögelpåväxten kan följas på plats.* Det är möjligt att få svar redan efter två veckor på inverkan av olika variabler som undersöks.* Enkel kontaminering – ingen uppodling av speciella mögelarter.* Upp till 44 stycken prover kan ingå i en batch, beroende av dimension.Metoden har följande nackdelar:* Ingen standardiserad metod dvs. det är inte möjligt göra jämförelser mellan olika försöksomgångar utan endast möjligt att göra ”inom-batch” jämförelser.* Ingen kontroll av vilka mögelarter som angriper virket.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 63.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Hansson, Lars
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Couceiro, José
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Vikberg, Tommy
    RISE.
    Konditionering av virke vid olika fuktkvoter: studier i tomograf2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Fuktförändringar i virke under pågående konditionering har aldrig tidigare studerats i tomograf.

    Resultat av denna labbstudie av diffusionsbaserad, icke-kondenserande jämviktskonditionering vid olika fuktkvotsnivåer sammanfattas enligt följande: (Notera att torkningsspänningar inte utvärde­rats i denna studie utan enbart fuktförändringar.)

    • Studien styrker industriella erfarenheter att konditionering ”tar bättre” på virke nedtorkat till lägre fuktkvot jämfört än om fuktkvoterna är högre.
    • Försöken ger en god fingervisning om hur länge konditionering bör pågå för en viss önskad medel­fuktkvotshöjning i ett industriellt vanligt förekommande klimat 70 °C och psykrometer­skillnad 2° vilket motsvarar en jämviktsfuktkvot på 16,8%. Vill man ex höja medelfuktkvoten från 10 – 12% visar resultaten att 4 timmars konditionering är tillräckligt för furuvirket. Att i samma klimat höja medel­fuktkvoten 2% vid högre startfuktkvoter (mellan 14–23%) har inte i något fall varit möjligt för vare sig gran eller furu under de 8 timmar som konditionering pågick. Det är också viktigt att påpeka att konditioneringsklimatet i dessa labbförsök har uppnått börvärden mycket snabbt (figur 3) vilket inte är fallet vid stora virkeslaster i industriskala där basningskapacitet och blåsdjup påverkar tid till uppnådda börvärden.
    • Vad gäller fuktkvotsskillnad nära ytorna ses generellt en utplaning av fuktförändringar i samtliga försök efter 3–4 timmar.
    • Fuktkvotsnivån spelar roll för den inledande fuktkvotsförändringen inom tvärsnittet: ju torrare virke desto snabbare förändring.
    • När konditioneringen startar är fuktvandringen i splintved effektivare än i kärnved vilket sannolikt förklaras av splintvedens högre diffusivitet.
    • Vad gäller eventuella skillnad mellan träslag är det inte möjligt att dra några slutsatser.
    • Metodstudien visar att upplösningen i tomografen är tillräcklig för att kunna utvärdera fuktkvotsförändringar nära virkesytorna i ca 3 mm tjocka skal.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 64.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Johansson, Dennis
    Morén, Tom
    Absorption of liquid water in pine, birch and spruce and the effect of heat treatment on the microstructure2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Heat-treated and matched boards dried at 60°C of Scots pine (Pinus silvestris), Norway spruce (Picea abies) and Birch (Betula pubescens) were submerged into water, allowing for water absorption in the longitudinal direction during two weeks in room climate. Heat treatment was performed according to the Thermo-wood process at 170°C and 200°C. Boards from pine and spruce boards contained both sap- and heartwood. During water absorption computer tomography scanning, CT-scanning, was performed intermittently in order to measure the ascent of capillary water. Longitudinal water absorption in heat-treated pine sapwood was substantial larger compared to untreated sapwood. In pine heartwood the ascent of water was low in heat-treated as well as in untreated boards. Spruce showed low water absorption in sap- and heartwood in heat-treated as well as in untreated boards. In birch the water absorption was lower in heat-treated wood compared to wood dried at 60°. SEM-studies of the anatomical microstructure, pits and pit membranes were performed on heat-treated as well as on untreated material. SEM-studies revealed damages in heat-treated and dried pine sapwood mainly in pit membranes in the fenestriform cross-field pits connecting longitudinal tracheids with radial ray parenchyma cells. These damages are believed to play an important role in explaining the differences in water absorption between pine and spruce since the piceoid cross field pits in spruce seemed to be unaffected by heat treatment. In birch no striking, visible observations were found when comparing the three different treatment temperatures that could shed light to the observed big difference in capillary water absorption.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 65.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Johansson, Dennis
    Morén, Tom
    Effect of heat treatment on the microstructure of pine, spruce and birch and the influence on capillary absorption2006Inngår i: Wood structure and properties '06: [proceedings of the 5th IUFRO Symposium Wood Structure and Properties '06 held on September 3-6, 2006 in Sliač - Sielnica, Slovakia] / [ed] R. Lagana; S. Kurjatko; J. Kudela, Zvolen, Slovakia: Arbora Publishers , 2006, s. 373-379Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Heat-treated and matched boards of Scots pine (Pious sylvestris), Norway spruce (Picea abies) and Birch (Betula pubescens) were dried at 60 C and submerged into water, allowing for water absorption in the longitudinal direction during two weeks in an indoor climate. Heat treatment was performed according to the Thermo-Wood process at 170 degrees C and 200 degrees C. Boards from pine and spruce contained both sapwood and heartwood. During water absorption, computer tomography scanning (CT scanning) was performed intermittently in order to measure the ascent of capillary water. Longitudinal water absorption in heat-treated pine sapwood was substantially lamer than in untreated sapwood. In pine heartwood, the ascent of water was low in heat-treated as well as in untreated boards. Spruce showed low water absorption in sapwood and heartwood in heat-treated as well as in untreated boards. In birch, water absorption was lower in heat-treated wood than in wood dried at 60 degrees. SEM studies of the anatomical microstructure, the pits and pit membranes, were performed on heat-treated as well as on untreated material. SEM studies revealed damage in heat-treated and dried pine sapwood mainly in pit membranes in the fenestriform crossfield pits connecting longitudinal tracheids with radial ray parenchyma cells. This damage is believed to play an important role in explaining the differences in water absorption between pine and spruce, since the piceoid crossfield pits in spruce seemed to be unaffected by heat treatment. In comparing the three different treatment temperatures in birch, no striking, visible differences were found that could shed light on the observed large differences in capillary water absorption

  • 66.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Karlsson, Olov
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Natural durability and phenolic content in dried Scots Pine heartwood2010Inngår i: BioResources, ISSN 1930-2126, E-ISSN 1930-2126, Vol. 5, nr 2, s. 1126-1142Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The durability of Scots pine heartwood has previously been shown to be affected by the industrial drying process of sawn lumber. The durability of heartwood from boards dried at temperatures between 20°C-110°C was studied by measuring the mass loss in a decay test with a brown rot fungus (Coniophora puteana), and the concentration of total phenolics was measured according to the Folin-Ciocalteu (FC) assay. The relation between mass loss and phenolics in dried heartwood showed a weaker negative correlation at lower levels of phenolics as compared to the strong relationship found in a study on heartwood from standing Scots pine trees. Mass loss in dried heartwood showed a weak negative correlation to density. Heating of extractives-rich green sawdust under moist conditions resulted in a reduction of phenolics with temperature up to 180 oC and with increasing time. The concentration of phenolics in heated, green sawdust was higher in extractives-rich pine heartwood than in heartwood with a normal extractives content.

  • 67.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Karlsson, Olov
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Wamming, Thomas
    SP Träteknik.
    Morén, Tom
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Mold growth on sapwood boards exposed outdoors: the impact of wood drying2011Inngår i: Forest products journal, ISSN 0015-7473, Vol. 61, nr 2, s. 170-179Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Mold growth on dried Norway spruce and Scots pine sapwood boards was investigated in an accelerated outdoor field test for 96 days. The boards were dried using three different methods of stacking: single stacking, double stacking with the sapwood sides in each pair facing toward each other, and double stacking with sapwood sides facing outward. Drying was performed at three temperatures: 25ºC, corresponding to air drying, and kiln drying at 70ºC and 110ºC. The degree of mold growth was visually assessed on both sides of each board. On average, pine boards showed a higher level of mold growth than the spruce boards. The highest average level of mold growth was found on the boards kiln dried at 708C, whereas the air-dried boards and the boards kiln dried at 110ºC showed considerably less mold growth. Stacking the boards during drying had a large impact on mold susceptibility of the sapwood. This study confirmed that, during the drying process, it is possible to direct the migration of nutrients in sapwood toward one chosen side of each board by double stacking; the opposite side leaches out, which has a great impact on surface mold growth. Chemical analyses of monosaccharide sugar gradients beneath the boards’ surfaces confirmed the results.

  • 68.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Morén, Tom
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Creep response to drying of timber boards of Scots pine1993Inngår i: Forest products journal, ISSN 0015-7473, Vol. 43, nr 10, s. 58-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 69.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Persson, Fredrik
    SP Trätek.
    Robust processtyrning av vandringstorkar för jämnare torkningskvalitet2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 2000-talet har vandringstorkarna genomgått något av en renässans och alltfler verk har investerat i nya vandringstorkar med stor kapacitet och helt nya möjligheter. Kunskapen om att styra dessa vandringstorkar för att få en jämn löpande torkningskvalitet har dock hamnat på efterkälken. Det finns ett stort kunskapsbehov att fylla för att förstå processen, kunna hantera avvikelser, tolka och hantera processparametrar, att ha en plan när något ”går snett” för att våga röra styrparametrar och tolka konsekvenserna i dessa trögstyrda system. Syftet med denna förstudie är identifiera de problemställningar som dagens ansvariga för styrning av vandringstorkar måste hantera. Målet är att få en jämnare torkningskvalitet samt en fördjupad förståelse av hur torkningsprocessen ska styras och göras mer robust. Förstudien inleddes med en entusiastisk workshop med god uppslutning från industrin där en gemensam prioritering gjordes av ett antal punkter som förstudien har fokuserat på nämligen medelvärdesstyrning i zon 1 och 2, tryckfallsmätning över batteri samt test av en ny typ av lufthastighetsgivare. Övriga frågor som prioriterades högt har på grund av förstudiens begränsade resurser ej kunnat genomföras i förstudien utan finns med i framtida arbete. • Inledande försök med medelvärdesstyrning i zon 1, samt i både zon 1 och zon 2, visar fördelar med förbättrad målfuktkvotsträff, mindre fuktkvotsspridning och färre ändringar i satsningstider. • Inledande mätningar av differenstryck över batteri som signal för att indikera när värmebatterier behöver rengöras från spånlimning bedöms vara en lovande metod med tydliga signaler. Fortsatt arbete med att få en kontinuerlig mätning över en hel vintersäsong fortgår. Förhoppningsvis kommer faktiska effekter på cirkulationsfläktarnas elförbrukning och/eller lufthastigheten genom virket kunna påvisas.• Den nya lufthastighetsgivaren som kopplades till en datalogger och kördes igenom kanalen flera gånger fungerade väl. Ytterligare tester genomförda av Valutec med liknande givare har slagit väl ut och har varit ett bra hjälpmedel vid t.ex. felsökning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 70.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Persson, Fredrik
    SP Trä.
    Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint – Del II: TCN Delrapport 2 Inverkan av mellanlagring och konditionering2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets målsättning är att undersöka om och hur virkestorkning påverkar impregnerbar-het i furusplint med vattenbaserat kopparmedel, samt att ge rekommendationer om hur torkningsbetingelserna kan göras så gynnsamma som möjligt för ett bra impregnerings-resultat.I delsteg 2 som avrapporteras i denna rapport, har huvudfrågan varit att undersöka hur torkningsparametrarna fuktkvotsgradient, torkningsspänningar, konditionering och mellan-lagringstid mellan torkning och impregnering påverkar impregneringsresultatet i ohyvlade, centrumsågade furuplank 50x125 mm som torkats i labbtork till målfuktkvoten 18 % vid max torrtemperatur 75°C.Försöksvirket har impregnerats med kopparbaserat medel enligt Nordiska Träskydds-föreningen (NTR) klass AB. Det försöksvirke som impregnerats i denna studie uppvisar stor andel impregneringsmissar då det har impregnerats under förhållanden som avviker från normala produktionsförhållanden och som antas vara ogynnsamma för inträngningen. Det bör därför starkt betonas att impregneringsresultatet från denna studie inte är representa-tivt för normal produktion av impregnerat virke i klass AB. Men, eftersom målet med denna undersökning har varit att undersöka inverkan av rena torkningsparametrar ses inte detta som något som helst problem vid analysen eftersom samtliga provbitar varit behandlade på samma sätt och impregnerats i samma tryckning.Undersökningen visar* att konditionering av virke före impregnering tenderar att öka impregnerings-missarna i ohyvlat virke.* att hög fuktkvot, som t.ex. kan bero på att plankorna är blötare i mitten, dvs. en hög fuktkvotsgradient, är gynnsamt för impregneringen.* ingen inverkan av torkspänningarnas storlek på impregneringsresultatet.* att mellanlagring av virke mellan torkning och impregnering ökar andelen missar. Detta resultat förklaras sannolikt av att fuktkvotsgradienterna minskar under mellanlagringen och att stora gradienter visade sig vara gynnsamt för impregnering.Sammanfattningsvis visar studien att bästa impregneringsresultatet erhålls om ohyvlat virke inte konditioneras utan impregneras direkt efter torkning utan någon mellanlagring. Konditionering visade sig försämra resultatet och en trolig förklaring till detta bedöms vara att konditioneringen ökar kådvandringen i splintens kådkanaler ut på splintvedytorna vilket försvårar medelinträngningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 71.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Persson, Fredrik
    SP Technical Research Institute of Sweden, SP Wood Technology, Skellefteå.
    Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint - Del III: Inverkan av hyveldjup2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets målsättning var att undersöka om och hur virkestorkning påverkar impregnerbarhet med vattenbaserat kopparmedel, samt att ge rekommendationer om hur torkningsbetingelserna kan göras så gynnsamma som möjligt för ett bra impregneringsresultat. I den studie som avrapporteras här har huvudfrågan varit hur olika hyveldjup påverkar impregneringsresultatet i centrumsågat furuvirke 50x125 mm. Virket torkades i labtork med målfuktkvoten 18 % med max torrtemperatur 75°C. Torkprocessen avslutades med en kombinerad vatten- och ångbasningskonditionering. Jämförelse gjordes mellan ohyvlat och följande tre olika hyveldjup: 0,7; 2,4 och 4,3 mm. Försöksvirket impregnerades industriellt med kopparbaserat medel enligt Nordiska Trä-skyddsföreningen (NTR) klass AB.Studien visar att hyvlat virke har bättre impregneringsresultat jämfört med ohyvlat virke. Det bästa resultatet erhålls vid det största hyveldjupet. Produktionsmässigt är det dock knappast ekonomiskt försvarbart med så stort hyveldjup runt om på virkesstyckets samtliga sidor. Ingen skillnad kunde ses mellan hyveldjupen 0,7 och 2,4 mm. Detta indikerar att även en ”lätt” hyvling ger ett signifikant bättre impregneringsresultat för konditionerat virke jämfört med ohyvlat.Om inga andra kvalitetskrav finns som motiverar en konditionering i slutet på torkprocessen är rekommendationen att ohyvlat virke som skall impregneras inte bör konditioneras. En konditioneringsfas kostar även tid, dvs. produktionskapacitet, vilket leder till en dubbel förlust om inga kvalitetskrav finns som motiverar konditionering av virket.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 72.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Persson, Fredrik
    SP Trätek.
    Karlsson, Olov
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Ahmed, Sheikh Ali
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Virkestorkningens inverkan på impregnerbarhet i furusplint – Del II: TCN Delrapport 12013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektets målsättning är att undersöka om och hur virkestorkning påverkar impregnerbarhet i furusplint med vattenbaserat kopparmedel, samt att ge rekommendationer om hur torkningsbetingelserna kan göras så gynnsamma som möjligt för ett bra impregneringsresultat. Det bör tydliggöras att det virke som impregnerats i denna studie inte kommer att säljas inom detaljhandeln. Virket anses inte heller vara representativt för impregnerat virke då det har impregnerats vid fuktkvoter som avsiktligt avviker från normala förhållanden och som kan antas vara ogynnsamma för inträngningen. Virket impregnerades enligt Nordiska Träskyddsföreningen (NTR) klass AB.I delsteg 1 som avrapporteras i denna rapport, har huvudfrågan varit att undersöka inverkan av fuktkvotsnivå och maxtemperatur under torkningen på impregneringsresultatet. Försöksmaterialet har bestått av totalt 553 hyvlade bräder och plank (28 resp. 48 mm). Både planken och bräderna sågades fram ur centrumutbyte och innehöll därför kärnved. Virket torkades industriellt vid 60°C och 80°C maxtemperatur till tre målfuktkvoter: 24 %, 18 % och 10 %. Efter impregnering har samtliga virkesstycken kapats upp var 50:e cm och impregneringsresultat har analyserats visuellt enligt NTR:s bedömningsgrunder. Vissa kemiska analyser har även utförts för att undersöka om och hur extraktiver och fetter kan förklara impregneringsmissarna i bräderna. Undersökningen visar att virkesdimension, fuktkvot och temperaturnivå har betydelse för impregneringsresultatet. Totalt sett fanns det fler missar i planken än i bräderna. Plank och bräder uppvisar dessutom något olika beteende: för bräder är resultatet mera tydligt vilket även framkom vid multivariat dataanalys (MVDA) på medelvärdesnivå: högre temperatur och högre fuktkvot visar minst impregneringsmissar hos brädgrupperna. För plankgrupper erhölls överhuvudtaget inga MVDA-modeller. Även för plank hade den högre temperaturen i medel bättre impregneringsresultat. Sambandet hög fuktkvot och god impregnerbarhet är inte lika tydligt för plank, möjligen att kombinationen låg temperatur och låg fuktkvot är ogynnsam.Densitetsvariationerna visade sig vara tämligen liten och inga låga/höga extremvärden fanns i försöksmaterialet. Vid MVDA framkom ändå tendenser att det hos bräder var gynnsamt ur impregneringssynpunkt med högre densitet.Kemiska analyser visar inga dramatiska omfördelningar av extraktiver under torkning som förklaring till impregneringsmissar. Detekterbara fetter och hartssyror var dock lägre i ytliga än i inre delar av splintveden troligen beroende på oxidativ förnätning av deras struktur under torkningen.Sammanfattningsvis blir tolkningen att torktemperatur, fuktkvotsintervall och virkesdimensioner har betydelse för impregneringsresultat men att det finns ett antal okända materialvariabler som har stor inverkan på resultatet på individnivå. Även om torkningsbetingelserna görs så gynnsamma som möjligt för impregnering förekommer individer som har allvarliga genomgående missar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 73.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Vikberg, Tommy
    RISE.
    Utveckling av industriell virkestorkning: Slutrapport2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet har behandlat ett antal delstudier kopplat till virkestorkning inom följande områden : ADAPTIVITET, FUKT­DYNAMIK och TORKNINGSKVALITET. Projektet har bidragit till att steg har tagits mot målet att uppnå en mer självstyrande och automatiserad torkningsprocess, en mer optimerad och energieffektiv torkningsprocess samt bättre och jämnare torkningskvalitet som samman­taget minskar torkkostnader genom att:

    ADAPTIVITET identifiera olika mättekniska- och återkopplade signaler som kan användas i simulatorer och styrsystem: ”ΔT” principens möjlighet att adaptivt förlänga dragtider i en FB-kanal, termograferingens diagnostiska möjlighet att få en momentan överblick över rumslig fukt­kvots­spridning i en torkande virkeslast samt difftrycksmätningens potential att signalera rengöringsbehov för att undvika försämrad lufthastighet och värmeöverföring i en kanal.

    FUKTDYNAMIK öka förståelsen för virkets fuktdynamik genom att i tomografstudier visa på möjligheten att optimera diffusionsdriven jämviktskonditionering vid olika fuktkvotsnivåer och på så sätt effektivisera tid och energianvändning i torkar. Fuktförändringar under pågående kondi­tio­nering har aldrig tidigare studerats i tomograf.

    i tomografstudier visa hur övergången mellan kapillär och diffusionsfas genom  ΔT tydligt kan identifieras

    genom CT-studier ge ökad förståelse och förbättrat underlag för fuktdynamisk modellering i kapillär och diffusionsfas.

    TORKNINGSKVALITET förbättra torkningskvalitet genom bättre målfuktkvotsträff och mindre fuktkvotsspridning genom de ovan nämnda adaptiva metodernas potential.

    visa att en kombination av torkning med efterföljande hyvling och behandling med mögel­hämmare kan åstadkomma en produktgrupp av splintvedsbrädor av furu, contorta och gran med god och likvärdig mögelbeständighet.

    Studierna som avrapporteras övergripande i denna rapport har utförts inom delprojekt 3 inom ramen för projektet ”TiiN, TräInnovation i Norr”.

    Samtliga delstudier avrapporteras separat i följande TCN- rapporter.

    TCN-rapport: Temperaturdifferens ”ΔT” mellan virkesyta och luft under pågående torkning som möjlig styrparameter i virkestorkning. Mätningar i labb och industriskala. Margot Sehlstedt-Persson, LTU, Tommy Vikberg, RISE, Gerhard Scheepers, RISE.

     

    TCN-rapport: Värmekameramätningar i virkestorkar. Gerhard Scheepers, RISE.

     

    TCN-rapport: Mögeltest av torkade furu, gran och contorta bräder: Sammanfattning av “Mould susceptibility of dried boards of Contorta pine, Scots pine and Norway spruce A comparative study” Faksawat Poohphajai, februari 2018. Margot Sehlstedt-Persson, LTU.

     

    TCN-rapport: Konditionering av virke vid olika fuktkvoter – studier i tomograf. Margot Sehlstedt-Persson, Lars Hansson, José Couceiro samtliga LTU, Tommy Vikberg RISE.

     

    TCN-rapport: Tryckfall över värmebatteri i virkestork - resultat av tre års mätningar. Tommy Vikberg, RISE och Margot Sehlstedt-Persson, LTU. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Vikberg, Tommy
    RISE.
    Scheepers, Gerhard
    RISE.
    Temperaturdifferens ”ΔT” mellan virkesyta och luft under pågående torkning som möjlig styrparameter i virkestorkning.: Mätningar i labb och industriskala.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Målsättningen med denna studie har varit att utvärdera frågeställningen om tempe­ratur­differensen mellan lufttemperatur och virkesyta (ΔT), kan användas adaptivt i en FB kanal för att detektera övergång från torkning i kapillär till diffusionsfas. Man eftersträvar att så mycket kapillärt vatten som möjligt ska avgå i zon 1 innan virket går in i zon 2 för att inte fuktkvoten ska bli för hög i uttagsänden.

    Inledningsvis utfördes ett antal grundläggande försök i labbmiljö följt av en mer omfattande mätning i industriskala vid J-G Anderssons i Linneryd. Vid Linneryds­försöket gjorde även termografimätningar. Slutligen gjordes ett långtidsförsök vid Norra Timbers anläggning i Kåge med beröringsfri IR-sensor för mätning av yttemperatur på långsidorna av passerande virkestaplar.

    Slutsatser av grundläggande försök i CT-lab

    Utvärderingen av försök på enbitsnivå pekar mot att ΔT signalen har god potential att kunna användas för att detektera när fibermättnad nås i virket. I kanaler med stora virkeslaster med varierande fuktinnehåll måste dock yttemperaturmätningar göras på medelvärden av större ytor. Nästa steg var industriella mätningar i kanal där dock ingen kontinuerlig fukt­kvots­bestäm­ning var möjlig att göra.

    Slutsatser av industrimätningar i Linneryd

    Mätningar av virkets yttemperatur, lokalt torkklimat, lufthastighet, fuktkvot och ΔT i prover placerade i olika positioner i en virkesstapel med 22x100 mm granbräder under torkning i en 2 zons FB kanal, visar överensstämmande resultat.  Nivåerna på ΔT i nedblåsningsschaktet visar tydligt om proven var kvar i kapillärfas eller inte. Höga nivåer på ΔT som i centrala de­lar­na av paketen i höjdled  innebär att proverna fortfa­rande var i kapillärfas. Låga nivåer på  ΔT, som på kanterna av mittpaketet, innebär att kapillär­fasen har passerats. I positioner där slutfuktkvot blev  betydligt högre än målfuktkvot (centrum i toppaket) var ΔT nivån hög i ned­blås­ningsschaktet. Detta virke skulle med fördel ha haft längre tid i zon 1. Virket på kan­terna var redo för övergång till zon 2. I praktiken görs dock naturligtvis drag­ningar för en hel stapel i taget.

     

    Termografibilderna ger en ögonblicksbild av torkningsläget i en virkelast och har potential att vara ett komplement till befintliga mätmetoder. Industrimätningarna visar att det är möjligt att ta bra värmebilder i nedblåsningsschaktet i en FB kanal. Att ha en permanent värmekamera i nedblåsningsschaktet ställer dock krav på kylning av kameran som inte klarar höga tempe­raturer.

    Slutsatser från långtidsförsök vid Norra Timbers anläggning i Kåge

    Två pyrometrar riktade att mäta yttemperatur på de två översta paketen på passerande vagnar installerades i en gångdörr vid nedblåsningsschaktet i en FB kanal. Beräknat ΔT tycks kunna utgöra värdefull processdata för att styra torkens dragningstid.

    Yttemperaturmätningar med pyrometer är en relativt robust metod som fungerar bra i en virkestork. Ingen rengöring behövdes under de fyra månaderna som mätningen pågick.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Wamming, Thomas
    SP Trätek.
    Processanpassning för funktionsbeständiga träprodukter: Mögelsäkring av bräder i torkningsprocessen ‐ Industriförsök2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 76.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Wamming, Thomas
    SP Trätek Technical Research Institute of Sweden, SE-93177, Skellefteå, Sweden.
    Wood drying process: impact on Scots pine lumber durability2010Inngår i: Journal of Wood Science, ISSN 1435-0211, E-ISSN 1611-4663, Vol. 56, nr 1, s. 25-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There are indications that the drying process may have negative effects on the natural durability of wood. The impact of various drying processes on the durability of Scots pine lumber has been evaluated with mass loss in a decay test with brown rot fungus, Coniophora puteana, as measure of the decay resistance of sapwood and inner and outer heartwood. Drying with or without steam conditioning was performed in six different series: air drying, kiln drying at temperature ranges commonly used in Swedish sawmills at 70°C and 90°C with two different regulation principles, and one high-temperature drying at 110°C. Durability varied considerably both between and within boards. Sapwood showed considerable less durability than heartwood. No difference in durability was found between inner heartwood and outer heartwood. Air-dried heartwood showed the highest durability compared to other drying series. The lowest durability in sapwood and heartwood was found for series dried at the 90°C temperature level with high material temperature early in drying. The interpretation is that the duration of high material temperature at high moisture content (MC) is the critical combination for decay resistance in heartwood. Steam conditioning after drying decreased durability in sapwood.

  • 77.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Wamming, Thomas
    SP Trätek.
    Karlsson, Olov
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik.
    Processanpassning för funktionsbeständiga träprodukter: Vilken roll spelar torkningen för mögelpåväxt på brädor i utomhusprodukter ovan mark?2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Torkningsprocessens inverkan på mögelbenägenhet hos råspont i utomhusanvändning har studerats. Brädor postat som sidoutbyte från vinterfällt virke har använts i försöken. De torkningar som utvärderats är friluftstorkning, artificiell torkning vid 70°C samt en HT (högtemperatur) torkning vid 110°C. Som utvärderingsmetod har ett forcerat mögeltest utomhus använts. Mögelpåväxten har därefter bedömts visuellt på provbrädornas båda sidor.I projektansökan ingick enbart undersökning av träslaget gran men i försöken har även furu ingått. Anledningen till denna utökning av projektet med träslaget furu är att projektutförarna ville vara säkra på att effekter av olika variabler skulle bli tydliga nog för utvärdering av torkningens inverkan, då furu på grund av sin högre näringshalt i splintveden förväntas vara mer mögelbenäget än gran. Projektets arbetshypoteser har varit följande:•en anrikning av näringsämnen sker i gransplint under torkning•näringsanrikning mot ytan kan styras under torkning•den av torkningen påverkade näringsanrikningen i splintved mot ytan har betydelse för virkesytans mögelbenägenhet •den näringsanrikade zonen kan påverkas termiskt genom värmning och göras mindre ”aptitlig” för mögelsvampar I projektets inledande del undersöktes om en näringsgradient finns i den torkade virkesytan även i gransplint på samma sätt som det väl dokumenterat finns i furu. Denna anrikning av kolhydrater påverkas i hög grad av hur snabbt, ”hårt” torkningen görs i den inledande kapillära torkningsfasen. Den inledande kemiska kolhydratanalys av torkad gransplint som gjordes bekräftade att en anrikning av kolhydrater sker även i gransplint under torkning. På det artificiellt torkade provmaterialet har ur varje prov gjorts ett avkap efter torkning. På dessa avkap har effekten på mögelbenägenhet av två olika efterbehandlingar genom värmning i tork undersökts: 3 timmars torr värmning upp till 90°C samt 3 timmars värmning med mättad vattenånga upp till 90°C.En intressant idé dök upp under projektets inledande planering med ursprung i iakttagelsen att synlig mögelpåväxt inte tycks finnas på ytor där strön legat an mot virket och blockerat fuktavgången. Idén bygger på hypotesen att näringsanrikning i splintved under torkning är möjlig att styra mot en av brädornas flatsidor genom dubbelläggning av brädor under torkning. Vid efterföljande hyvling av brädor till råspont väljs den näringsurlakade flatsidan som utsida och den näringsanrikade sidan och kanterna bearbetas. Inledande försök på små prover av furusplint bekräftade hypotesen att näringsanrikning kan styras mot en sida av brädan. Därför togs i projektet beslutet att undersöka effekterna på mögelbenägenhet av olika kombinationer av dubbelläggning av virke under torkning. Eftersom idén vid utvärdering visade mycket lovande resultat har under projektets gång en patentansökan av metoden, att genom dubbelläggning av virke under torkning styra näringsvandringen i splintved mot vald yta och på så sätt åstadkomma virkesytor med minskad mögelbenägenhet inlämnats till PRV den 2010 02 17.Resultaten sammanfattas under följande rubrikerAnrikning av näringsämnen i gransplintI projektet konstateras att •kemisk kolhydratanalys av torkad gransplint bekräftar att en näringsanrikning sker även i gransplint under torkning•denna anrikade ”front” även kan bekräftas visuelltStyrning av näringsanrikning mot ytan under torkningI projektet konstateras att •näringsanrikning i splintved kan styras mot en flatsida under torkning genom dubbelläggning•mest näring i ytan finns i splintsidor som lagts utåt i dubbelläggning•minst näring i ytan finns i märgsidor som lagts mot varandra under torkningMögelbenägenhet hos torkade splintvedsytorI projektet konstateras att •den under torkning anrikade näringen mot splintvedsytor har stor betydelse för virkesytans mögelbenägenhet •furusplint är mer mögelbenäget än gransplint•HT-torkning vid 110°C visar låg mögelgrad i gran vid både enkel- och dubbelläggning •friluftstorkad gran visar låg mögelgrad vid enkelläggning•forcerad torkning vid 70°C uppvisar mest mögelpåväxt i både gran och furu•genom dubbelläggning av gran med ”rätt” flatsidor mot varandra kan ytor med låg mögelpåväxt åstadkommas även vid 70°C•det forcerade mögeltestet utomhus som använts som utvärderingsmetod har fungerat utmärkt Efterbehandling i tork genom torrvärmning och ångvärmningI projektet konstateras att •för gran torkat vid 70°C ger både ånga och torrvärmning signifikant lägre mögelpåväxt jämfört med ej efterbehandlat•i furu ger dessa efterbehandlingar inte signifikant lägre mögelpåväxt Inverkan på mögelbenägenhet av vankant och maskinskador i virket I projektet konstateras att •förekomst av vankant och maskinskador i virket ökar mögelbenägenheten på splintsidan•även brädor med mycket vankant/maskinskador som dubbelläggs kan ha låg mögelbenägenhet på motlagda flatsidor

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 78.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Wamming, Thomas
    SP Trätek.
    Karlsson, Olov
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Ahmed, Sheikh Ali
    Modern torknings inverkan på impregnerbarhet i furusplint: Förstudie2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under senare år rapporteras i Sverige för vissa impregneringsmedel en kraftig ökning av antalet underkända prov och då speciellt för kopparbaserade vattenlösliga medel. På några års sikt, när konsekvenserna av impregneringsmissar blir synliga hos slutanvändaren genom att rötskadat virke måste bytas ut, beräknas kostnaderna kunna uppgå till en halv miljard årligen. Orsakerna till inträngningsproblem diskuteras och en av många teorier är att virkestorkningen är en av huvudorsakerna. Målet med denna förstudie har varit att identifiera relevanta process- och materialvariabler som misstänks inverka på impregnerbarheten i furusplint. Resultat från impregneringsförsöken i denna förstudie visar att fuktkvotsnivån i bräder efter torkning är viktig för impregneringsresultatet. Bäst inträngning erhölls vid högre fuktkvotsnivåer än vad som vanligen används vid anläggningarna idag: i fuktkvotsintervallet 20-25 % var andelen missar lägst medan andelen missar ökade påtagligt vid sjunkande fuktkvot. En rekommendation är att inte övertorka virke som ska impregneras. Detta är vanligt speciellt vid torkning av tunna dimensioner i äldre brädkanaler.Resultat från denna förstudie sammanfattas enligt följande•Inverkan av fuktkvotsnivå vid impregnering är viktig. Bäst inträngning i bräder erhölls i fuktkvotsintervallet 20-25 %, dvs. vid högre fuktkvot än vad som vanligen görs medan missarna ökade påtagligt vid sjunkande fuktkvot. •Resultaten pekar på att splintvedsdensiteten tycks spela roll för impregnerbarheten: högre densitet tenderar att vara bättre ur impregneringssynpunkt. •Olika typer av impregneringsmissar noteras. Vissa typer har en tydlig koppling till vedanatomiska detaljer medan andra missar kopplas till process och yttre form.•Anrikning av näring mot splintvedsytor som sker vid forcerad torkning kan i vissa fall ha försvårat inträngning av träskyddsmedel.•Vedanatomiska studier visar att– axiella kådkanaler sannolikt spelar en viktig roll för inträngning av träskyddsmedel– parenkymcellers hartsinnehåll i splintved kan blockera inträngning via märgstrålar•Tomografering indikerar att hög splintvedsdensitet är gynnsamt för inträngning av träskyddsmedel. Detta överensstämmer med iakttagelsen att axiella hartskanaler är viktiga för inträngning av träskyddsmedel eftersom axiella hartskanaler främst finns i sommarved och hög densitet förknippas med hög sommarvedsandel. •Kemisk analys indikerar att lokal skillnad i extraktivämneshalt kan vara en av förklaringarna till impregneringsmiss i splintved. •I fortsatta studier är tomografering ett kraftfullt analysverktyg för att se inträngningsmissar i rått tillstånd.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 79.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Wamming, Thomas
    Karlsson, Olov
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Skog, Johan
    Processanpassning för funktionsbeständiga träprodukter: vilken roll spelar torkningen för virkets beständighet i utomhusprodukter ovan mark?2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Torkningsprocessens inverkan på beständigheten hos centrumsågat furuvirke 50x125 mm har studerats. Som utvärderingsmetod har röttester med brunrötesvampen Coniophora puteana (källarsvamp) gjorts på prov från splintved samt inre och yttre kärnved. Stor massförlust efter röttest visar på dålig beständighet. De torkningar som utvärderats är lufttorkning, artificiell torkning vid 70°C och 90°C samt en högtemperaturtorkning vid 110°C. För 70°C och 90°C torkningarna har två principscheman använts: ett med snabb temperaturökning i virket tidigt i torkningen och ett där virkestemperaturen når maxtemp i ett betydligt senare skede. Även inverkan av ångkonditionering i slutet av torkningen har utvärderats. Skanning med UV-ljus har utförts på virkestvärsnitt från samtliga torkningar för att undersöka hur UV-fluorescens av pinosylvin i kärnved påverkas av torkning samt om denna skanningsmetod kan användas för att prediktera massförlust (beständighet). Kapillärupptag av vatten i splint från de olika torkningarna har studerats i tomograf. Totalhalten av fenoliska ämnen i torkad kärnved, som av andra forskare visats ha stor betydelse för rötbeständighet mot källarsvamp på färsk ved, har bestämts med Folin-Ciocalteu (FC) metoden. Inledningsvis gjordes två serier med homogent spån (från virke som ej ingår i torkförsöken) som värmdes vid olika temperaturer. När resultaten från röttesterna från det torkade försöksvirket var kända utvaldes provplankor med lägst och högst massförlust ut från samtliga torkningsserier och analyserades med avseende på extraktivämneshalt och totalfenolhalt enligt FC-metoden. Resultaten sammanfattas under följande rubriker Råvaran Vid röttest med källarsvamp på torkat furuvirke konstateras Splintved ha betydligt sämre rötbeständighet än kärnved. Ingen skillnad i rötbeständighet mellan inre och yttre kärnved. Stor spridning i rötbeständighet mellan olika plankindivider men även inom en och samma planka i längdled. Svag indikation att högre veddensitet har bättre beständighet. Trolig förklaring är extraktivämneshalt. Totalfenolhalten vara högre i kärnved med hög extraktivämneshalt jämfört med låg extraktivämneshalt. Totalfenolhalten i spån från fet kärnved minskar vid värmning över 40°C upp till 110°C. Högre totalfenolhalt indikera lägre massförlust även i torkad furukärna. Torkning Vid beständighetstest med källarsvamp på furuvirke torkat vid olika temperaturer konstateras Splintved ha betydligt större massförlust än kärnved i samtliga torkningar Kärnved från lufttorkat virke ha minst massförlust vid röttest. Splintved och kärnved från virke torkat vid 90°C med snabb temperaturökning i virket ha störst massförlust vid röttest. Ångkonditionering efter torkning öka massförlusten vid röttest i furusplint. UV-skanning Vid UV-skanning av virkestvärsnitt från samtliga torkningar konstateras att färgkomponenter kan separera: - Virke torkat vid 20°C och 70°C från virke torkat vid 90°C och 110°C. - Inre kärnved från yttre kärnved och splintved. att signalerna måste kalibreras då möjligen även inslag av "vanlig färg" iveden ingår i signalerna. Kapillärförsök Då ingen fullständig utvärdering av tidsskäl hunnit göras konstateras här endast att Skillnader mellan olika torkningar kan ses i fuktgradienternas utseende i axiell led efter 6 dygns uppsugning. En tänkbar förklaring kan vara övergångar mellan olika mekanismer för vattenupptagning som har att göra med torkningssätt och temperatur, exempelvis söndertrasade pormembran i det artificiellt torkade virket eller förändrade vätningsegenskaper i veden vid högre temperatur. Projektets målsättning att formulera rekommendationer för beständighetsanpassad torkning av furuvirke sammanfattas enligt följande: Den kritiska parametern under torkningsprocessen för beständigheten i kärnved är virkestemperaturen tidigt i torkningen. För artificiell torkning i virkestork bör därför torkstyrningen anpassas så att virkestemperaturen hålls nere tidigt i torkningen när fuktkvoten är hög. För rötbeständighet i splintved är ångkonditionering efter torkning mindre lämplig.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 80.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Wamming, Thomas Wamming
    Valutec AB.
    Virkestorkning Sammanfattande projektrapport: IPOS –Svenskt trä-Innovationspotential för det biobaserade samhället Delprojekt 2 – Behovsstyrd förädling av Svenskt Trä Delområde Torkning2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Projektet som helhet har bidragit till att steg har tagits mot målet att uppnå en snabbare och mer energ­ieffektiv torkningsprocess som är mer självstyrande och automatiserad med bättre och jämnare torkningskvalitet, vilket samman­taget minskar torkkostnaderna.

    Projektet har behandlat ett antal delstudier kopplat till industriell virkestorkning. I projektet har studier utförts i såväl i tomograf (CT) i labskala som i industriella fullskaleförsök.  I samråd med den industriella arbetsgrupp, som förutom utförare från LTU och RISE har ingått i projektet, beslöts vid det uppstartsmöte som hölls i november 2018 att prioritera ett antal delstudier att ingå i projektet. Efterhand har mindre arbetsgrupper med deltagare från industrin knutits till de olika delstudierna beroende på företagens specifika intresseområden.  De delstudier som ingått i projektet är följande:

    1) Uppvärmningsfasen vid torkning av granbräder. Inledande studier i CT med uppföljning i industriell fullskala.

    2) Optimering av reverseringsintervall i kammare. Uppföljning av torkkvalitet i justerverksdata som feedback till torkprocessen. Studie i industriell fullskala.

    3) Tid I diffusionsfas efter effektras vid kammartorkning av granbräder. Uppföljning av torkkvalitet i justerverksdata som feedback till torkprocessen. Studie i industriell fullskala med uppföljning i labskala i CT.

    4) CT-studier av konditioneringssteget efter värmebehandling enligt ThermoWood processen. 

    5) CT-studier av fuktdynamik vid oscillerande torkningsklimat.

    6) Analys av CT-data vid konditionering av virke. Beräkning av fuktgradient från två  tidigare projekt.

     

    Separata arbetsrapporter från delstudier 1,2,4.5 och 6 finns som bilagor till denna samman­fattande projektrapport. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Öhman, Micael
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Marklund, Birger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Myronycheva, Olena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Hyveldjupets inverkan på mögelbenägenhet hos råspont av furu och gran2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Råspont av furu och granbrädor hyvlas av splintvedsrika sidbrädor. Råvaran till råspont postad som sidutbyte har ett rikt innehåll av kolhydrater i splintveden, speciellt i vinteravverkat timmer där furusplint normalt har högre näringsinnehåll än gransplint. Risken för mögelangrepp på råspont är stor om det omgivande klimatet är gynnsamt för mögeltillväxt - ett tilltagande problem i och med ett allt fuktigare och varmare klimat. Hög luftfuktighet i kombination med näring som anrikats mot virkesytorna under forcerad virkestorkning kan snabbt leda till missprydande mögelangrepp på råspont som används i t.ex. underspikning av takfot, takluckors insida i ouppvärmda vindar i småhus, väggar i carport mm. Tidigare studier har visat att det är fullt möjligt att styra näringsvandringen i till en utvald sida av brädorna under torkningsprocessen genom dubbelläggning av brädor och att därefter hyvla bort dessa ytor. I praktiken är detta dock svårt att industrialisera då dubbelläggning av brädor vid sågverken är slumpvis vad gäller vilka sidor som läggs ihop i kombination med att brädorna vanligen har olika längder.Numera bearbetas oftast alla ytor av råspont jämfört med tidigare där begreppet ”rå” innebar att en flatsida lämnades obearbetad. Denna flatsida profilhyvlas med ett finprofilerat vågformat rillstål på märgsidan dvs. den brädsida som inte har vankant. Projektets syfte har varit att undersöka ifall det rilldjup som idag används är tillräckligt för att avlägsna den näringsanrikade veden för att undvika mögelpåväxt i långtidsanvändning. I studien har torkade, dubbellagda 22x100 mm furu och gran brädor som hyvlats med ett hyveldjup mellan 0 – 1,9 mm, jämförts i ett forcerat, korttids mögeltest. Resultaten av detta mögeltest med mögelarterna Penicillium sp. Paecilomyces sp. och Rhyzopus sp., som använts vid indirekt kontaminering av försökmaterialet visar följande•En tydlig trend kan ses för furu med avtagande mögelgrad vid ökande hyveldjup. För att ytorna ska klassas som bra-acceptabla i praktiskt bruk bör inte mögelgraden överstiga mögelgrad 2. Enligt resultat i denna studie bör därför hyveldjupet för furu vara minst 1,5 mm. •För gran är resultaten inte lika entydiga men även här verkar ett hyveldjup på minst 1,5 mm vara lämpligt. Träslagens mögelbenägenhet är vid detta hyveldjup ungefär likvärdig. •Om hyveldjupet är mindre än 1,5 mm är furu betydligt mer mögelbenägen än gran och risken stor att splinten angrips av mögel. •Vid rillhyvling bör därför rillans ”toppar” ligga 1,5 mm in i virket.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 82.
    Vikberg, Tommy
    et al.
    RISE.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Tryckfall över värmebatteri i virkestork: resultat av tre års mätningar. Slutrapport.2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Möjligheterna att utföra behovsstyrt underhåll på virkestorkar istället för enligt ett underhållschema vore önskvärt. En av underhållsåtgärderna som är svåra att schemalägga i tiden är rengöring av värmebatterierna eftersom graden av nedsmutsning i stor del beror på råvaran, utomhusklimatet och sågutrustningen. I detta projekt mättes det statiska tryckfallet över värmebatteriet i 1:a-zon i en två zons kanaltork. Mätningen pågick under tre års tid och målet var att få till stånd en mätning som indikerar när det är dags att rengöra värmebatteriet. Projektets slutsatser är:

    • Det är möjligt att mäta graden av spånpålimning på värmebatterierna genom att mäta tryckfallet över värmebatteriet.
    • Tryckfallsmätning kan tjäna som indikator för när det är lämpligt att rengöra värmebatteriet.
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Wamming, Thomas
    et al.
    Trätek.
    Englund, Finn
    Trätek.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknologi.
    Egenskaper hos gran torkad med högtemperatur II: En jämförelse med gran torkad med lågtemperatur1999Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 84. Wiberg, P.
    et al.
    Sehlstedt-Persson, Margot
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Träteknik.
    Morén, Tom
    Heat and mass transfer during sapwood drying above the fibre saturation point2000Inngår i: Drying Technology, ISSN 0737-3937, E-ISSN 1532-2300, Vol. 18, nr 8, s. 1647-1664Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pine sapwood was dried in an air convection kiln at temperatures between 60-80 °C. Temperature and weight measurements were used to calculate the position of the evaporation front beneath the surface. It was assumed that the drying during a first regime is controlled by the heat transfer to the evaporation front until irreducible saturation occurs. Comparisons were made with CT-scanned density pictures of the dry shell formation during initial stages of drying of boards. The results indicate a receding evaporation front behaviour for sapwood above approximately 40-50% MC when the moisture flux is heat transfer controlled. After that we finally reach a period where bound water diffusion is assumed to control the drying rate. The heat transfer from the circulating air to the evaporation front controls the migration flux. In many industrial kilns the heating coils therefore have too small heat transfer rates for batches of thin boards and boards with high sapwood content.

12 51 - 84 of 84
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf