Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 984
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ahrel, K
    Friström, A-E
    Hallgren, L.
    Nydevik, I.
    Pain among persons living at a nursing home2000Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 20, nr 2, s. 20-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pain is common among elderly. Very sick elderly persons living in nursing homes often have communication problems because of dementia or stroke, which causes problem to judge pain and evaluate effects of pain treatment. The aim of this study was to describe the prevalence, localisation and expressions of pain and to evaluate the usefulness of some pain assessment methods for nursing home residents. The study included 66 elderly living in a nursing home of which 49% had dementia as main medical diagnosis. A specially trained registered nurse (RN) performed pain assessment by * presenting a set of pain assessment tools * interpreting the nursing home residents' reactions during activity and * interviewing the resident about perceived pain. Two physiotherapists (PTs) performed physical examination including assessment of joint motion and palpation of joints and muscles. Contractures and ambulating status were noted. Cognitive Performance Scale (CPS) assessed cognitive capacity. When assisted by the RN 61% of the residents used independent or by assistance a verbal rating scale. The RN made an estimation of pain in all the nursing home residents and the PTs examined 92% of the residents. Pain was identified in 88% of the residents, 42% of the residents were treated with analgesics and pain it-as documented in the nurses' daily notes in 27% of the patient records. All residents with contractures had pain in the engaged joint. This study indicates that it is possible to assess pain by combining interview and interpretation of the residents' reactions during activity. Detection of pain by physical examination is a valuable complement especially for persons with decreased ability to communicate.

  • 52.
    Axelsson, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Harrefors, Christina
    Sävenstedt, Stefan
    Wälivaara, Britt-Marie
    E-Health in care of older persons in the future2010Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr Suppl. 1, s. 54-Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Introduction: To achieve quality care in the person's home implies that the way we perform the care has to be developed. In this development new technology services, including mobile distance-spanning technology and information- and communication technology, has to be used. The aim of this presentation is to explore some issues important to consider before implementation of e-health services in care of older persons at home. Method: The presentation is based on studies where healthy older persons (n=23), older persons who had experience of being cared for with mobile distance-spanning technology (n=9) and general practitioners (n=17) were interviewed about their perceptions, views and experiences concerning the use of technology in care at home and quality care. The interviews were analysed by qualitative content analysis. Results: In the results from the different studies there were some common results. One was the importance of human meetings; another was that the person in need of care and the health professional need to know each other if virtual meetings should be possible. Other issues brought up in the different studies were trust, quality care, the need of combining home care services with visits at health care centres and hospitals, different technical equipment are only useful in specific circumstances, and mobile distance-spanning technology should not be looked at separately but as one part of a complex chain of health care services where all parts of the chain are needed. Conclusion: E-health including mobile distance-spanning technology and information- and communication technology is on its way to be accepted and used in home care for older persons. It is important that nurses as professionals actively take part in the development, designing and testing of the technical devices.

  • 53.
    Babic, Zeljka
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Andersson, Camilla
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I och med att invandringen i Sverige har ökat så har behovet av tolkade samtal blivit större. Kommunikationen är grunden för en säker och fungerande vård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av tolksamtal inom primärvården.

    Resultatet i studien baseras på ostrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att planera inför samtalet, att skapa förutsättningar för ett lyckat samtal, att tolken är koncentrerad och objektiv, att rätt översättning är en förutsättning för trygg omvårdnad och att se fördelar med att välja en auktoriserad tolk. Resultatet visar att tolkade samtal tar längre tid och kräver mer planering. Att både distriktssköterskans och tolkens bemötande och förhållningssätt har betydelse för ett lyckat samtal. Distriktssköterskor känner osäkerhet att det de sagt tolkas rätt. De framhåller trygghet för patienten som en viktig del i samtalet och de föredrar auktoriserade tolkar framför kollegor och närstående till patienten. Sammanfattningsvis så visar resultatet av studien att det med tolksamtal både finns möjligheter och svårigheter där både distriktssköterskan och tolken ansvarar för att samtalet blir lyckat. Mer forskning behövs där tydliga rutiner med åtgärder och rekommendationer vid tolksamtal bör tas fram för att övervinna språkbarriärer i framtiden. 

  • 54.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Eriksson, Berne
    Department of Internal Medicine, Central County Hospital of Halmstad, Halmstad.
    Hedman, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad. Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Jansson, Sven-Arne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Sovijärvi, Anssi
    Department of Clinical Physiology and Nuclear Medicine, HUS Medical Imaging Centre, Helsinki University Central Hospital.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Lundbäck, Bo
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Restrictive spirometric pattern in the general adult population: Methods of defining the condition and consequences on prevalence2016Inngår i: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 120, s. 116-123Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Attempts have been made to use dynamic spirometry to define restrictive lung function, but the definition of a restrictive spirometric pattern (RSP) varies between studies such as BOLD and NHANES. The aim of this study was to estimate the prevalence and risk factors of RSP among adults in northern Sweden based on different definitions.

    Methods

    In 2008–2009 a general population sample aged 21–86y within the obstructive lung disease in northern Sweden (OLIN) studies was examined by structured interview and spirometry, and 726 subjects participated (71% of invited). The prevalence of RSP was calculated according to three different definitions based on pre-as well as post-bronchodilator spirometry:

    1) FVC < 80% & FEV1/FVC > 0.7

    2) FVC < 80% & FEV1/FVC > LLN

    3) FVC < LLN & FEV1/FVC > LLN

    Results

    The three definitions yielded RSP prevalence estimates of 10.5%, 11.2% and 9.4% respectively, when based on pre-bronchodilator values. The prevalence was lower when based on post-bronchodilator values, i.e. 7.3%, 7.9% and 6.6%. According to definition 1 and 2, the RSP prevalence increased by age, but not according to definition 3. The overlap between the definitions was substantial. When corrected for confounding factors, manual work in industry and diabetes with obesity were independently associated with an increased risk for RSP regardless of definition.

    Conclusions

    The prevalence of RSP was 7–11%. The prevalence estimates differed more depending on the choice of pre- compared to post-bronchodilator values than on the choice of RSP definition. RSP was, regardless of definition, independently associated with manual work in industry and diabetes with obesity.

  • 55.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Eriksson, Berne
    Department of Internal Medicine, Central County Hospital of Halmstad.
    Rönmark, Eva
    National Institute for Working Life, Norrbottens Läns Landsting, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University, Karolinska Institutet, Lung and Allergy Research.
    Hedman, Linnea
    OLIN studies, Norrbotten County Council, Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Jansson, Sven-Arne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Lindberg, Anne
    Norrbottens Läns Landsting, OLIN studies, Sunderby Hospital, Sunderby sjukhus, Luleå.
    Lundbäck, Bo
    Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition, Krefting Research Centre, University of Gothenburg, National Institute of Occupational Health, Medical Division, Umeå, Karolinska Institutet, Lung and Allergy Research, National Institute for Working Life, Centrallasarettet Boden, Lungkliniken, Central Hospital of Norrbotten, Luleå, Boden, The OLIN Study Group.
    Decreased prevalence of moderate to severe COPD over 15 years in northern Sweden2016Inngår i: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 114, s. 103-110Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background The burden of COPD in terms of mortality, morbidity, costs and prevalence has increased worldwide. Recent results on prevalence in Western Europe are conflicting. In Sweden smoking prevalence has steadily decreased over the past 30 years. Aim The aim was to study changes in prevalence and risk factor patterns of COPD in the same area and within the same age-span 15 years apart. Material and methods Two population-based cross-sectional samples in ages 23-72 years participating at examinations in 1994 and 2009, respectively, were compared in terms of COPD prevalence, severity and risk factor patterns. Two different definitions of COPD were used; FEV1/FVC

  • 56.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Hedman, Linnea
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Jansson, Sven-Arne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    A population-based cohort of adults with asthma: mortality and participation in a long-term follow-up2017Inngår i: European Clinical Respiratory Journal, ISSN 2001-8525, Vol. 4, nr 1, artikkel-id 1334508Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background and objective: Asthma is a major public health concern. The aim of this study was to characterize a large population-based cohort of adults with asthma, and to study factors associated with all-cause mortality and non-participation in a long-term follow-up. Design: Random and stratified samples from five population-based cohorts were clinically examined during 1986-2001, and all subjects with asthma were included in the study (n = 2055, age 19-72 years, 55% women). Independent associations between different risk factors and (i) mortality and (ii) non-participation in a clinical follow-up in 2012-2014 were estimated. Results: In 1986-2001, 95% reported any wheeze and/or attacks of shortness of breath in the past 12 months, and/or asthma medication use. Over the up to 28 years of follow-up time, the cumulative mortality was 22.7%. Male gender, current smoking, and lower forced expiratory volume in 1 sec of predicted (FEV1% of predicted) were independent risk factors for mortality, while obesity was associated with non-participation in the follow-up. Older ages, ischemic heart disease, and low socioeconomic status were associated with both mortality and non-participation. Conclusions: The risk factors associated with mortality in this adult population-based asthma cohort were similar to those commonly identified in general population samples, i.e. male gender, current smoking, and lower FEV1% of predicted, while obesity was associated with non-participation in a long-term follow-up. Ischemic heart disease, low socioeconomic status, and older ages were associated with both mortality and non-participation.

  • 57.
    Backman, Helena
    et al.
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN unit, Umeå university, Umeå, Sweden.
    Jansson, Sven-Arne
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN unit, Umeå university, Umeå, Sweden.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Eriksson, Berne
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden, 4 Dept of Internal Medicine, Cen tral County Hospital of Halland, Halmstad, Sweden.
    Hedman, Linnea
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN unit, Umeå university, Umeå, Sweden.
    Eklund, Britt-Marie
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN unit, Umeå university, Umeå, Sweden.
    Sandström, Thomas
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine, Umeå university, Umeå, Sweden.
    Lindberg, Anne
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN unit, Umeå university, Umeå, Sweden.
    Lundbäck, Bo
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN unit, Umeå university, Umeå, Sweden Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Rönmark, Eva
    Dept of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, the OLIN unit, Umeå university.
    Severe asthma: A population study perspective2019Inngår i: Clinical and Experimental Allergy, ISSN 0954-7894, E-ISSN 1365-2222, Vol. 49, nr 6, s. 819-828Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BackgroundSevere asthma is a considerable challenge for patients, health care professionals and society. Few studies have estimated the prevalence of severe asthma according to modern definitions of which none based on a population study.

    ObjectiveTo describe characteristics and estimate the prevalence of severe asthma in a large adult population‐based asthma cohort followed for 10‐28 years.

    MethodsN=1006 subjects with asthma participated in a follow‐up during 2012‐14, when 830 (mean age 59y, 56% women) still had current asthma. Severe asthma was defined according to three internationally well‐known criteria: the ATS workshop definition from 2000 used in the US Severe Asthma Research Program (SARP), the 2014 ATS/ERS Task force definition and the GINA 2017. All subjects with severe asthma according to any of these criteria were undergoing respiratory specialist care, and were also contacted by telephone to verify treatment adherence.

    ResultsThe prevalence of severe asthma according to the three definitions was 3.6% (US SARP), 4.8% (ERS/ATS Taskforce), and 6.1% (GINA) among subjects with current asthma. Although all were using high ICS doses and other maintenance treatment, >40% had uncontrolled asthma according to the asthma control test. Severe asthma was related to age >50 years, nasal polyposis, impaired lung function, sensitization to aspergillus, and tended to be more common in women. Further, neutrophils in blood significantly discriminated severe asthma from other asthma.

    Conclusions and clinical relevanceSevere asthma differed significantly from other asthma in terms of demographic, clinical and inflammatory characteristics, results suggesting possibilities for improved treatment regimens of severe asthma. The prevalence of severe asthma in this asthma cohort was 4‐6%, corresponding to approximately 0.5% of the general population.

  • 58.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Jansson, Sven-Arne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN Unit, Umeå University.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Muellerova, Hana
    Real-World Evidence&Epidemiology, GSK R&D.
    Wurst, Keele
    Real-World Evidence&Epidemiology, GSK R&D.
    Hedman, Linnea
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN Unit, Umeå University.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine/the OLIN Unit, Umeå University.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN Unit, Umeå University.
    Chronic airway obstruction in a population-based adult asthma cohort: Prevalence, incidence and prognostic factors2018Inngår i: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 138, s. 115-122Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Asthma and COPD may overlap (ACO) but information about incidence and risk factors are lacking. This study aimed to estimate prevalence, incidence and risk factors of chronic airway obstruction (CAO) in a population-based adult asthma cohort.

    Methods

    During 1986–2001 a large population-based asthma cohort was identified (n = 2055, 19-72y). Subsamples have participated in clinical follow-ups during the subsequent years. The entire cohort was invited to a clinical follow-up including interview, spirometry, and blood sampling in 2012–2014 when n = 983 subjects performed adequate spirometry. CAO was defined as post-bronchodilator FEV1/FVC<0.7.

    Results

    At study entry, asthmatics with prevalent CAO (11.4%) reported more respiratory symptoms, asthma medication use, and ischemic heart disease than asthmatics without CAO (asthma only). Subjects who developed CAO during follow-up (17.6%; incidence rate of 16/1000/year) had a more rapid FEV1 decline and higher levels of neutrophils than asthma only. Smoking, older age and male sex were independently associated with increased risk for both prevalent and incident CAO, while obesity had a protective effect.

    Conclusions

    In this prospective adult asthma cohort, the majority did not develop CAO. Smoking, older age and male sex were risk factors for prevalent and incident CAO, similar to risk factors described for COPD in the general population.

  • 59.
    Backman, Helena
    et al.
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Räisänen, Petri
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Hedman, Linnea
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Stridsman, Caroline
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Andersson, Martin
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine, The OLIN Unit, Umeå University.
    Lindberg, Anne
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Division of Occupational and Environmental Medicine/the OLIN unit, Umeå University.
    Increased prevalence of allergic asthma from 1996 to 2006 and further to 2016: results from three population surveys2017Inngår i: Clinical and Experimental Allergy, ISSN 0954-7894, E-ISSN 1365-2222, Vol. 47, nr 11, s. 1426-1435Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    During the latter half of the 20th century, the prevalence of asthma and many other allergic diseases has increased. Information on asthma prevalence trends among adults after 2010, especially regarding studies separating allergic asthma from non-allergic asthma, is lacking.

    Objective

    The aim was to estimate prevalence trends of current asthma among adults, both allergic and non-allergic, from 1996 to 2016.

    Methods

    Three cross-sectional samples from the same area of Sweden, 20-69 years, participated in surveys with the same questionnaire in 1996 (n=7104 participants, 85% response rate), 2006 (n=6165, 77%) and 2016 (n=5466, 53%), respectively. Allergic rhino-conjunctivitis (ARC) was used as a marker for allergic sensitization to define allergic asthma.

    Results

    The prevalence of current asthma increased from 8.4% (95% CI: 7.8-9.0) in 1996 to 9.9% (95% CI: 9.2-10.6) in 2006 and 10.9% (95% CI: 10.1-11.7) in 2016 (P<.001). Allergic asthma increased from 5.0% (95% CI: 4.5-5.5) in 1996 to 6.0% (95% CI: 5.4-6.6) in 2006 and further to 7.3% (95% CI: 6.6-8.0) in 2016 (P<.001), while the prevalence of non-allergic asthma remained stable around 3.4%-3.8%. The increase in current asthma was most pronounced among women and among the middle-aged. Physician-diagnosed asthma, asthma medication use and ARC also increased significantly, while the prevalence of symptoms common in asthma such as wheeze and attacks of shortness of breath decreased slightly or was stable. The prevalence of current smoking decreased from 27.4% in 1996 to 12.3% in 2016.

    Conclusions and Clinical Relevance

    The prevalence of allergic asthma increased from 1996 to 2006 and further to 2016, while the prevalence of non-allergic asthma remained on a stable prevalence level. The prevalence of symptoms common in asthma decreased slightly or was stable despite a substantial decrease in the prevalence of current smoking. Clinicians should be aware that the previously observed increase in prevalence of allergic asthma is still ongoing.

  • 60.
    Backman, Tess
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Borg, Ronja
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    “Det är som att gå balansgång på slak lina”: Ambulanssjuksköterskans upplevelse av bedömningen när patienten inte är i behov av ambulanssjukvård: en intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att göra bedömningar hör till ambulanssjuksköterskans vardag och sker i varje patientmöte. Det är ambulanssjuksköterskans ansvar att på ett patientsäkert sätt bedöma patientens tillstånd för att kunna besluta om en optimal vårdnivå. Bedömningen kan vara komplex, det är inte alltid självklart vilken vårdnivå som är optimal eller om det ens finns behov av vård.Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att göra bedömningen att patienten inte har något behov av ambulanssjukvård.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design. Åtta ambulanssjuksköterskor vid en ambulansstation i norra Mellansverige deltog. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade telefonintervjuer och insamlat material analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet består av två kategorier “Bedöma olika perspektiv i strävan att vilja alla väl” och “Inte svårt sjuk men kan vara ett svårt beslut” samt fyra underkategorier. Ambulanssjuksköterskans upplevelse av bedömningen stämde inte alltid överens med patientens och närståendes uppfattning. Ambulanssjuksköterskans strävan beskrevs som att vilja patientens bästa. Det kändes tryggt att arbeta tillsammans med en kollega i bedömningssituationen och när patienten lämnades kan ambulanssjuksköterskan uppleva osäkert så väl som självklart. Slutsats:Vidare forskning behövs för att skapa bättre förutsättningar för patienten och i samhället. Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att göra bedömningen när patienten inte har något ambulansbehov är som att gå balansgångpå slak lina.

  • 61.
    Backman, Tess
    et al.
    Ambulance Care, Mora, Sweden.
    Juuso, Päivi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Borg, Ronja
    Västerås Hospital, Region of Västmanland, Västerås, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ambulance nurses' experiences of deciding a patient does not require ambulance care2019Inngår i: Nursing Open, E-ISSN 2054-1058, Vol. 6, nr 3, s. 783-789Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: To describe ambulance nurses’ experience of deciding a patient does not require ambulance care.

    Design:An inductive, empirical study with a qualitative approach.Methods: Data collection was conducted through semi‐structured interviews, and collected data were analysed with qualitative manifest content analysis. Data were collected during the spring 2017, and eight ambulance nurses participated.Results:The findings are presented in one main category, which is “Not very ill but a difficult decision” with totally three subcategories. The ambulance nurse's experi‐ence of making the assessment when the patient has no need for ambulance care is like walking the balance of slack line. This means that the assessment can be both easy and very difficult but something that definitely requires experience, knowledge and dedication.

  • 62.
    Backman, Ylva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Alerby, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Hertting, Krister
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Improvement of school environment from a student perspective: Tensions and opportunities2012Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 3, nr 1, s. 19-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Managerial documents for the national school system in Sweden have emphasised taking students’ voices as a starting point in forming education, and several previous studies have indicated the benefits of giving students opportunities to participate in school. This study aimed to explore students’ reflections on what they would do if they were to decide how to make school the best place for learning. A total of 200 students aged 11 to 15 years from four schools (rural and urban) in two municipalities in the northern part of Sweden participated. The empirical data consisted of the students’ written reflections. The findings fall within four themes: (i) influencing educational settings; (ii) striving for reciprocity; (iii) managing time struggles; and (iv) satisfying well-being needs. Tensions between the students’ previous experiences and future visions appeared. The findings can offer direction regarding aspects of the learning environment in school that could be improved.

  • 63.
    Backman, Ylva
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Alerby, Eva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Bergmark, Ulrika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Gardelli, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Hertting, Krister
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Kostenius, Catrine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Öhrling, Kerstin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Learning within and beyond the classroom: compulsory school students voicing their positive experiences of school2012Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 56, nr 5, s. 555-570Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe, reflect upon, and create a deeper understanding of aspects relevant for promoting a positive school environment from a student perspective. The data was analyzed by using an inductive phenomenological method and based on written responses from 200 Swedish students from grades 5–9. The results indicated that the students found aspects within, as well as beyond, the classroom relevant for a positive school environment. For instance, outings were considered relevant for building and maintaining friendships and for learning processes. Moreover, the students discussed formal and informal conditions and considered social as well as structural circumstances important for having a good time in school. The relation between learning and well-being was also emphasized by the students.

  • 64.
    Backteman, Linn
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Höglund, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelser av att leva med Amyotrofisk lateralskleros (ALS) – en analys av ett narrativ2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros är en mycket allvarlig kronisk sjukdom där det inte finns något botemedel och den genomsnittliga överlevnadstiden endast är tre år. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med Amyotrofisk lateralskleros. En litteratursökning genomfördes och en narrativ berättelse valdes till analys. Arbetet utgick ifrån en kvalitativ ansats och genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i de fem kategorierna; att försöka hantera ovisshet, att känna förlust av kroppsliga förmågor, att sträva efter att bevara relationer, att hjälp från andra och hjälpmedel ger en känsla av trygghet och att leva i nuet men tvingas tänka på döden. Resultatet visade att den sjuke inte upplevde sig räcka till och kände skuld och skam inför den börda dennes närstående fick bära. Den sjuke kände i allmänhet mycket oro över sin familjesituation och dess ändrade roller till följd av sjukdomen. Därför är det av stor vikt att hitta sätt att hjälpa familjer där någon är drabbad av sjukdom, och inte bara fokusera på den som är sjuk. Denna studie kan hjälpa sjuksköterskor och övrig vårdpersonal att utgöra ett viktigt stöd för personer med Amyotrofisk lateralskleros och deras närstående.

  • 65.
    Barin, Fredrik
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nygren, Marianne
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av att förebygga hypotermi i samband med anestesi2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Hypotermi är en av de vanligaste komplikationerna till anestesi. Konsekvenserna av hypotermi är bland annat rubbningar på koagulationen med ökad blödningsrisk, sårinfektioner och kardiella komplikationer. Patienter har beskrivit hypotermi som den värsta upplevelsen under sjukhusvistelsen och värderar det högre än den kirurgiska smärtan. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att förebygga hypotermi i samband med anestesi Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Tio anestesisjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning i Västra Götalands län och Region Västernorrland medverkade i studien. Sjukhusen som inkluderades i studien liknade varandra till storlek och i vilken typ av ingrepp som utfördes där. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att samla data och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och visar att förebyggandet av hypotermi är viktigt enligt anestesisjuksköterskor och att medvetenheten kring hypotermi och hur det förebyggs har ökat. Samtidigt beskrevs att mer skulle kunna göras. Anestesisjuksköterskorna upplevde att det finns bra rutiner som ökar tryggheten i förebyggandet av hypotermi. Det beskrevs dock som svårt att hinna hålla sig uppdaterad och vara på framkant i det senaste kring forskning. För att öka förutsättningarna och för att kunna vidareutveckla personalgruppen, i hypotermiförebyggande åtgärder, behövs ett ansvarsområde kring hypotermi. Slutsats: Kunskap, erfarenhet, forskning och samarbete i operationslaget är grundläggande förutsättningar för att hypotermi ska förebyggas på bästa sätt. Anestesisjuksköterskorna upplever inte hypotermi som något vardagsproblem, men menar att mer skulle kunna göras. Det behövs mer forskning på hur stor nytta ett särskilt ansvarsområde inom hypotermiprevention skulle utgöra.

     

  • 66.
    Barman, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ekebjär, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att leva med schizofreni: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Schizofreni beskrivs som ett svårt psykiatriskt tillstånd och en komplex gåta. Det är inte en vanlig sjukdom men den utgör en av de mest betungande och kostsammaste i världen. Sjukdomen medför en ofrivillig isolering, ett outhärdlig lidande samt osäkerhet till livet i stort. Sjuksköterskor har en central roll i mötet med dessa patienter och för dess tillfrisknande. För detta krävs det att man förstår samt tar del av patientens unika livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med schizofreni. Den systematiska litteratursökningen resulteradei 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa analyserades genomen kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta. Fem stycken slutkategorier kunde slutligen presenteras: att uppleva en förändrad verklighet, att uppleva maktlöshet och sociala utmaningar, att uppleva trygghet i sjukvården, att känna sig älskad och finna gemenskap samt att uppleva hopp och finna copingstrategier. Resultat visade att personer med schizofreni upplevde ensamhet till följd av förlorad självkontroll samt stigmatisering. Den förlorade kontrollen över tillvaron resulterade även i en känsla av maktlöshet. Slutsatser av denna litteraturstudie var att ökad kunskap gällande sjukdomen har en positiv inverkan på individenslivskvalité. Kunskap avser så väl personens egen kunskap samt omgivningens förståelse för hur denna sjukdom ter sig.

  • 67.
    Baudin, Annica
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer som är asylsökande2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Flyktingströmmen till Sverige har ökat markant de senaste åren vilket innebär att Sverige blivit ett mer heterogent samhälle detta påverkar såväl slutenvården som öppenvården. Asylsökande personer har ofta ett stort omvårdnadsbehov eftersom att de under sin flykt varit med om traumatiska händelser som påverkat dem. Att som distriktssköterska möta asylsökande personer kommer att bli vanligare och vanligare. Distriktssköterskan är ofta den som kommer i kontakt med asylsökande personer först, detta för att alla asylsökande personer har rätt till en kostnadsfri hälsoundersökning. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer som är asylsökande. För att få delta skulle deltagarna ha erfarenhet av mottagningsarbete/BVC-mottagning gentemot asylsökande personer. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer, fem distriktssköterskor samt en sjuksköterska deltog. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Utmanande möten samt tre kategorier: Förhålla sig till kulturella skillnader; Komplexa möten som påverkar; Tolk som en förutsättning för att kommunicera. Distriktssköterskor beskrev att möten med asylsökande personer var både berikande och lärorikt det, var dock svårt att som ny på sin position veta vilket förhållningssätt de skulle använda sig av. Kulturell kompetens är av betydelse i dessa möten, något som distriktssköterskor i studien utvecklat genom många möten med asylsökande personer.

  • 68.
    Beck, Martina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Rittsel, Sarita
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att som familj leva med autism: Analys av en självbiografi där en pappa berättar2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Autismspektrumtillstånd (AST) är en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. För de som lever med autism kan vardagen vara svår för hela familjen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en familjs upplevelser att leva med någon med autism. För detta valdes att analysera en självbiografi genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 7 kategorier. Då familjen inte hade någon erfarenhet av autism väckte det mycket oro och känslor hos dem. Känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, att ha behov av stöd från andra och att vilja veta men inte våga inse sanningen. Hur det var att känna sig annorlunda och stigmatiserade och att inte kunna slappna av för att diagnosen är ständigt närvarande och att känna hjälplöshet och att kunna hantera vardagen och känna hopp. Det var viktigt med rutiner och noggrant organisera vardagen och förbereda den med autism inför nya situationer. Familjen var beroende av stöd och hjälp från familj, vänner, skolan, dagis, arbetsplats, hälso- och sjukvården. För sjuksköterskor är denna kunskap om bemötande väsentligt i situationer med familjer med autism. Det behövs ytterligare forskning om hur man på bästa sätt ska bemöta och kommunicera med dessa personer.

  • 69.
    Berell, Carolin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nilsson, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av cytostatika-relaterade biverkningar: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Cytostatika är en vanlig behandlingsmetod vid cancersjukdom där syftet kan vara kurativt, adjuvant eller palliativt. Behandlingen medför en rad olika biverkningar som till stor del kan påverka patientens dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av cytostatika-relaterade biverkningar och hur dessa biverkningar påverkade deras dagliga liv. 13 vetenskapliga artiklar låg till grund för studien och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i åtta innehållsområden med tillhörande kategorier som beskriver upplevelser relaterade till en specifik biverkning. Innehållsområdena var Illamående och kräkningar, Fatigue, Alopecia, Kognitiva förändringar, Kemosensoriska förändringar, Sköra slemhinnor, Klimakteriebesvär och Minskad sexuell lust. Vi anser att denna studie kan ligga till grund för sjukvårdspersonal i deras dagliga arbete och ge ytterligare kunskap och förståelse för hur varje biverkning kan upplevas. Studien kan också vara relevant för kvinnor och deras familjer som stöd, och att ge information om hur det kan upplevas och ge dem en känsla av att de inte är ensam som går igenom dessa problem.

  • 70.
    Berg, Viktoria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vasara-Hammare, Stina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor som arbetar i glesbygd: En integrerad litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskebrist är ett stort problem och rekrytering är särskilt svårt i glesbygden. Vårdarbete i glesbygden är komplext, där sjuksköterskor behöver vara flexibla och mångsidiga. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om vad som påverkar arbetstillfredsställelse för sjuksköterskor som arbetar i glesbygd. En integrerad litteraturöversikt utfördes där 19 vetenskapliga artiklar valdes ut genom en systematisk databassökning och som därefter ingick i analysen. Av dessa hade elva kvantitativ ansats, fyra kvalitativ ansats och fyra hade mixad metodansats. Tre kategorier och nio subkategorier av faktorer som påverkade arbetstillfredsställelse framkom i resultatet. De kategorier som framkom var social förankring i glesbygden, sjuksköterskeprofessionen, samt organisation och vårdgivare. För att kunna rekrytera sjuksköterskor till glesbygd behövs kunskap om villkoren för att utföra omvårdnad i glesbygd, ett lyhört ledarskap, kontinuerlig fortbildning och adekvata resurser för sjuksköterskor så att de kan tillgodose patienters behov av vård och omvårdnad. Förslag på ytterligare forskning är att belysa sjuksköterskors arbetsvillkor i skandinaviska glesbygdsmiljöer för att få kunskap om möjligheter att bedriva vård och omvårdnad med god kvalitet i glesbygd.

  • 71.
    Bergenstråle, Madelene
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundqvist, Madelene
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Kvinnors upplevelser av att få ett missfall: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Missfall sker i ca 10-15 % av alla bekräftade graviditeter. Det är en plötslig och känslomässig händelse som innebär en förlust av ett barn/foster. Sorg och lidande är centralt vid en förlust. Hur mycket kvinnan påverkas är individuellt och ofta beroende på vilka förutsättningar som finns. Som vårdpersonal behövs större kunskap för att kunna bemöta de som fått missfall. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att få ett missfall. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutkategorier; att det händer plötsligt och blir en livskris, att söka förklaring och lägga skulden på sig själv, att vara i behov av information och stöd samt att det tar tid att bearbeta ett missfall. Kvinnor hamnade i en livskris och kände ofta skuld efter missfallet. De behövde en förklaring för att bearbeta händelsen. Informationen och stödet från vården var bristfällig samt att vårdpersonal använde sig av medicinska termer som upplevdes kränkande. Kvinnor ansåg att det behövdes bättre uppföljning för att hantera förlusten. Ett tillvägagångssätt för att minska psykisk ohälsa kan vara uppföljning via återbesök, telefonkontakt eller enkäter

  • 72.
    Berggren, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Johansson, Amanda
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med typ 1-diabetes: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 73.
    Berglund, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nygren Engin, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelser av att leva med traumatisk ryggmärgsskada: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Traumatisk ryggmärgsskada kan få förödande konsekvenser för individen och drabbar både den skadade och personens anhöriga. Skadan kan orsaka stort lidande och personerna behöver finna hopp om att det finns en framtid och återanpassa sig till det nya livet med skada. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med traumatisk ryggmärgsskada. Sex kategorier formades ur analysen, att känna sorg och förlust över livet som var, att känna sig deprimerad och önska ett bättre psykologiskt stöd, att känna sig exkluderad ur samhället och ha behov av sociala kontakter, att acceptera den nya identiteten och hitta fungerande vardagsrutiner, att inse vikten av relationer och gott stöd i vardagen samt att finna hopp och acceptans genom en kristen tro. Studien gjordes med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats och omfattade tio artiklar. Traumatiska skador överlag kan orsaka en stor sorg till följd av det förlorade jaget. Personerna hamnar i ett lidande där de kan genomgå flera olika faser efter händelsen. För att finna acceptans i den nya situationen kan personerna förväntas genomgå en transitionsprocess. Anhöriga drabbas också hårt och får inte bli förbisedda av vården. Att drabbas av en traumatisk ryggmärgsskada förändrar hela den skadade personens värld. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur personerna upplever den nya situationen, vilka behov de har och processen de genomgår för att komma tillbaka till livet. Kunskapen behövs för att kunna bemöta dem på ett bra sätt och ge goda förutsättningar för en lyckad rehabilitering både fysiskt och psykiskt.

  • 74.
    Bergman, Maria
    et al.
    Division of Surgery, Sunderby Hospital.
    Stenudd, Monica
    Division of Surgery, Sunderby Hospital.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    The experience of being awake during orthopaedic surgery under regional anaesthesia2012Inngår i: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 16, nr 2, s. 88-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To undergo orthopaedic surgery and then return home the same day is becoming more common. People feel there are benefits with day surgery as it affects their daily life less than having to spend several days in hospital. The aim of this study was to describe people’s experience of being awake while undergoing orthopaedic surgery under regional anaesthesia. Ten people who had orthopaedic day surgery under regional anaesthesia participated; eight women and two men. Data were collected in personal, qualitative interviews and analysed using qualitative thematic content analysis. The analysis resulted in two themes and seven categories. The findings show that the staffs’ consideration and professionalism were significant for the participants’ wellbeing during surgery. The environment in the operating theatre ward is described as inspiring safety, calm and warmth. A good exchange of information between the person who will undergo orthopaedic surgery and the nurse does not depend primarily on how long they spend together; it is more about how they make contact with each other and how the nurse’s presence is experienced by the person.

  • 75.
    Bergman, Susanne
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nilsson, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ambulanspersonals upplevelser av samverkan vid prehospital händelse på landsbygd2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste årtiondena har det skett en centralisering av sjukvården vilket i kombination med begränsade resurser prehospitalt leder till långa avstånd innan ambulans och patient når den enhet som erbjuder den vårdnivå som krävs. På landsbygden är god samverkan med andra yrkeskategorier grundläggande för att uppnå ett optimalt omhändertagande av patienter på händelseplats. Syfte: Att studera Ambulanspersonals upplevelser av samverkan vid Prehospital händelse på landsbygd. Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med totalt 12 deltagare från en ambulansstation belägen på landsbygden i norra Sverige. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra kategorier: Att bristande resurser leder till utsatthet och känslan av otrygghet, Att egna initiativ är nödvändigt för att främja samverkan, Att tydlig information och god kommunikation är en förutsättning för samverkan samt Att förbättrade rutiner krävs för att utveckla samverkan. Ambulanspersonalen upplevde en utsatthet på grund av långa avstånd till både sjukhus och närmsta sjukvårdsresurs. Få medicinska resurser ställer högre krav på att samverkan med andra yrkeskategorier fungerar för ett optimalt omhändertagande av patienter i en prehospital miljö. En god samverkan grundade sig i en vilja att hjälpa till i omvårdnaden för patientens bästa. Brister i samverkan orsakades bland annat av uteblivna övningstillfällen samt utebliven återkoppling med andra resurser när samverkan skett. Slutsats: För en bra samverkan vid omhändertagande av patienter krävs god kommunikation mellan yrkeskategorier, mer gemensamma övningar samt utveckling av befintliga rutiner och riktlinjer.

  • 76.
    Bergman, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Herwerth, Sandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att leva med endometrios- analys av två kvinnors berättelser2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att leva med endometrios är att leva med en kronisk gynekologisk sjukdom som orsakar smärtor och lidande. Endometrios är när livmoderslemhinnan växer utanför livmodern där den kan fästa vid andra organ. Mensblodet går upp via äggledarna in i bukhålan och samlas i där i endometrioshärdar, det stannar kvar och inleder en inflammatorisk process. Denna process leder ofta till svåra smärtor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva två kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, ur ett självbiografiskt perspektiv. Två självbiografier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet påverkas negativt av sjukdomen, Att beroendet av vård ger frustration, Att tillvaron försvåras av vården och behandlingen och Att ha behov av stöd och önska trygghet. Resultatet visade att endometrios påverkar de drabbade kvinnorna i vardagen med känslor av orättvisa över att vara drabbad, ensamhet i smärtan och en rädsla att bli lämnad. Att kvinnorna var beroende av en vård där det fanns brister i bemötandet gjorde att kvinnorna kände sig maktlösa. Kvinnorna sökte vård för att få smärtlindring och trygghet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktig uppgift i möten med dessa kvinnor, att skapa ett förtroende hos kvinnor så att dom känner sig trygga att söka vård. Det är viktigt det är att skapa trygghet och hopp, vid mottagandet och under vårdtiden. Ytterligare forskning skulle behövas inom, att förbättra stödet och bemötande för kvinnor med endometrios.

  • 77.
    Bjarte, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Libell, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ambulanssjuksköterskors strategier inför omhändertagande av barn2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 78.
    Björk, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Jonsson, Kimberly
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Prehospital vård av patienter med kritiska tillstånd i glesbygd – sjuksköterskors upplevelser.2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Centralisering av sjukvård har bidragit till färre antal akutmottagningar. Antalet ambulanstransporter har blivit fler och avstånden till sjukhus längre, vilket ställer höga krav på ambulanspersonalens kompetens. I glesbygd ställs ambulanspersonalen ofta inför utmaningar då för få resurser finns att tillgå. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att prehospitalt vårda patienter med kritiska tillstånd i glesbygd. Metod: Nio legitimerade sjuksköterskor som arbetade på två olika ambulansstationer belägna i glesbygd i Norra Sverige intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier: Att långa avstånd förlänger vårdtiden, Att bristande resurser försvårar omhändertagandet, Att känna sig ensam och otillräcklig, Att trygghet i teamet stärker omvårdnaden av patienten, Att utbildning och utveckling bidrar till ökad trygghet. Sjuksköterskorna i ambulans i glesbygdstudien upplevde att det var påfrestande att stå ensam med stora och för patienten livsavgörande beslut. De upplevde att arbetet krävde mycket av dem som sjuksköterskor då de fick vårda patienter med kritiska tillstånd under en lång tid på grund av långa avstånd och samtidigt hade för få resurser att tillgå. Vidare upplevdes arbetet som utmanande och deltagarna beskrev att de alltid försökte lösa situationerna efter de förutsättningar som fanns. Ett väl fungerande samarbete med kollegor beskrevs vara viktigt. Sjuksköterskorna beskrev även att det var viktigt att ha en bred kompetens inom akutsjukvård. Slutsats: Prehospital vård i glesbygd och omhändertagande av patienter med kritiska tillstånd är utmanande. Sjuksköterskor bör besitta bred kompetens och utbildning inom akutsjukvård kan främja omvårdnaden i komplexa situationer. Utvecklingsområden har identifierats under studiens process och ytterligare forskning inom området är önskvärt för vidare kliniska implikationer.

  • 79.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå University, Department of Nursing.
    Juthberg, Christina
    Umeå University, Department of Nursing.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Department of Statistics, Umeå School of Business and Economics, Umeå University.
    Wimo, Anders
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Neurogeriatrics, Karolinska Institutet.
    Sandman, Per-Olof
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Winblad, Bengt
    Karolinska institutet, Department of Clinical Neuroscience and Family Medicine, Karolinska institute, Department of Geriatric Medicine, Umeå University, Department of Geriatric Medicine, Department of Clinical Physiology, Umeå university, Department of Neurology, Umeå university.
    Edvardsson, David
    Umeå University, Department of Nursing, Umeå university, School of Nursing and Midwifery, University of Dundee.
    Exploring the prevalence and variance of cognitive impairment, pain, neuropsychiatric symptoms and ADL dependency among persons living in nursing homes: a cross-sectional study2016Inngår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 16, nr 1, artikkel-id 154Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BackgroundEarlier studies in nursing homes show a high prevalence of cognitive impairment, dependency in activities of daily living (ADL), pain, and neuropsychiatric symptoms among residents. The aim of this study was to explore the prevalence of the above among residents in a nationally representative sample of Swedish nursing homes, and to investigate whether pain and neuropsychiatric symptoms differ in relation to gender, cognitive function, ADL-capacity, type of nursing-home unit and length of stay.MethodsCross-sectional data from 188 randomly selected nursing homes were collected. A total of 4831 residents were assessed for cognitive and ADL function, pain and neuropsychiatric symptoms. Data were analysed using descriptive statistics and the chi-square test.ResultsThe results show the following: the prevalence of cognitive impairment was 67 %, 56 % of residents were ADL-dependent, 48 % exhibited pain and 92 % exhibited neuropsychiatric symptoms. The prevalence of pain did not differ significantly between male and female residents, but pain was more prevalent among cognitively impaired and ADL-dependent residents. Pain prevalence was not significantly different between residents in special care units for people with dementia (SCU) and general units, or between shorter-and longer-stay residents. Furthermore, the prevalence of neuropsychiatric symptoms did not differ significantly between male and female residents, between ADL capacities or in relation to length of stay. However, residents with cognitive impairment and residents in SCUs had a significantly higher prevalence of neuropsychiatric symptoms than residents without cognitive impairment and residents in general units.ConclusionsThe prevalence rates ascertained in this study could contribute to a greater understanding of the needs of nursing-home residents, and may provide nursing home staff and managers with trustworthy assessment scales and benchmark values for further quality assessment purposes, clinical development work and initiating future nursing assessments.

  • 80.
    Björkman, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Stoltz, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk neurodegenerativ sjukdom som i ett sent skede gör att den som drabbas har ett stort behov av omvårdnad. Den sjukes anhöriga tar ofta huvudansvaret över omvårdnaden, vilket innebär begränsat liv, behov av stöd och att sätta sina egna behov åt sidan. Syftet i denna studie var att beskriva upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att livet är begränsat med den sjuke i centrum; att acceptera det nya livet och ta hand om sig själv; att se och hantera förändringar och en oförutsägbar kropp hos den sjuke; att ha hjälp och stöd av utomstående; att vilja ha kontroll i vårdandet. Resultatet visade att vårdare till närstående med Parkinsons sjukdom upplevde brist på stöd, att den sjuke alltid är i centrum samt att de blev undanhållna information från sjukvården om sjukdomen. Slutsatsen var att sjuksköterskor behöver ge stöd och mer plats åt den som vårdar, samt att ge ärlig information om sjukdomens alla aspekter.

  • 81.
    Björkvall, Alice
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Wiberg, Magdalena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Litteraturstudie om hur sexuell hälsa påverkas av prostatacancer2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män som har en påverkan på den sexuella hälsan och livskvalitén i stor utsträckning. Sexualitet är en viktig del av människan genom livet och bör därför beaktas av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelser av hur den sexuella hälsan påverkades av prostatacancer. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Genom en sammanställning och analysering av data utformades tre kategorier med sex underkategorier. Resultatet visade att männen hade känslomässiga upplevelser i samband med val av behandling, kroppsliga förändringar, förlust av förmågor och sjukdomens påverkan på den sexuella hälsan. Vidare beskrevs en genomgående brist av stöd och information från sjukvården. Det framkom också att männen upplevde att de sexuella förändringarna hade en inverkan på deras självbild, nära relationer och framtida hopp. Vidare diskuterades resultatet med slutsatsen att sjukvården måste utvecklas för att kunna möta patienter i behov av stöd och frågor kring sexuell hälsa. 

  • 82.
    Björnström, Anna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Eriksson, Ellen
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Upplevelsen av att leva med förlamning till följd av ryggmärgsskada - en analys av ett narrativ2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en enorm påfrestning för en persons välmående. Det innebär också stora förändringar och utmaningar i det vardagligalivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva medförlamning till följd av ryggmärgsskada. För att besvara studiens syfte analyserades ett narrativ i form av en självbiografi. Självbiografin var skriven av en person somdrabbats av helkroppsförlamning till följd av ryggmärgsskada. Analysen resulterade i sex kategorier; känslor av frustration och sorg, begränsningar i vardagen då kroppenblivit ens fiende, att känna skam och förlust av integritet, att vilja bevara den manvar och livet som var tidigare, betydelsen av relationer och att vara beroende av andraoch att fokusera på det goda i livet och finna styrka. Resultatet visade på sorg över förlusten av kroppsliga funktioner. Det framkom att det fanns svårigheter attacceptera den förändrade livssituationen och den förändrade kroppen. Livet efter ryggmärgsskadan kom även att innebära känslor av skam och förlust av integritet.Relationer sågs vara av stor betydelse. Därför är det viktigt att vårdpersonal arbetar personcentrerat och ser till patientens individuella behov och anpassar vården efterdetta. Genom en ökad förståelse hos vårdpersonalen kan de på ett bättre sätt ge stöd till personer som drabbats av ryggmärgsskada.

  • 83.
    Blidner, Lasse
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Carpelan, Siri
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskans hantering av medicinsk syrgas under generell anestesi – en enkätstudie2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt Bakgrund: Administrering av syrgas syftar till att behandla hotande eller manifest hypoxi, som i värsta fall är direkt dödligt. Det har traditionellt ansetts riskfritt och säkert, men studier har under senare år påvisat att överdriven syrgasadministrering utgör risker för skada. Negativa effekter innefattar bland annat atelektasbildning, minskat cardiac output och nedsatt perfusion till vävnader. Det råder variation kring syrgas- och ventilatorinställningar peroperativt, och patienter utsätts för betydande risker i och med hypoxi och hyperoxemi. Syftet med studien var att undersöka hur anestesisjuksköterskor hanterar administration av syrgas perioperativt till lungfriska patienter >18 år, bedömda enligt ASA klassifikation I-II under generell anestesi. Metod: Tvärsnittsstudie; en webbenkät skickades ut till verksamma anestesisjuksköterskor på totalt åtta sjukhus i Västra Götaland, Stockholm och Norrland. 575 enkäter skickades ut och svarsfrekvensen var 33.2%. Analyser utfördes i SPSS med bland annat Chi2- och Kruskal-Wallis tester. De kommentarer som lämnades i fritext analyserades och kategoriserades. Resultat: 71.20% uppgav att de eftersträvade SpO2 mellan 96-98%, majoriteten uppgav även att de justerade ned FiO2 vid uppmätt SpO2 100%. De flesta baserade sina syrgasinställningar på praxis från sin enhet, följt av att vad de lärt sig under sin vidareutbildning. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas utifrån utbildningsnivå eller yrkeserfarenhet. Regionalt fanns skillnader där Västra Götaland i högre utsträckning administrerade syrgas under transport till postop/UVA än Stockholm. Lägsta tänkbara nivå av FiO2 deltagarna kunde tänka sig varierade mellan Västra Götaland och Norrland, och i Stockholm var man mer aktiv i att justera FiO2 peroperativt jämfört med de två andra regionerna. Diskussion: Variationer i deltagarnas svar diskuterades bland annat mot bakgrund av specialistsjuksköterskans kärnkompetenser. De signifikanta skillnaderna som kunde påvisas var regionsbaserade, vilket kan bero på variationer i arbetssätt, rutiner och organisationskultur mellan de olika klinikerna. Bortfallet och dess eventuella betydelse för studiens validitet diskuterades. Slutsatser/Kliniska implikationer: Praxis behöver vara utarbetat utifrån evidens och inte enbart utifrån tradition. Forskningen kring syrgas och dess fördelar och risker är komplex och potentiellt är en vanlig uppfattning att hyperoxemi är riskfritt. Möjligen skulle utbildningstillfällen eller reflektionsmöten specifikt inriktade på syrgasbehandling kunna balansera praxis mer mot att undvika både hyperoxemi och hypoxi.

  • 84.
    Blomberg, Barbro
    et al.
    Linnaeus University.
    Widerlund, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindqvist, Anne-Marie
    University of Helsinki.
    Support and service for persons with intellectual disabilities: A study of changes and consequences in Finland and Sweden 1990-20102011Inngår i: Changes and New directions in Human Services: Selected conference proceedings of the 14th international Research Conference held at Luleå University of Technology, Human Work Science, September 2010 / [ed] Elisabeth Berg, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2011, s. 31-37Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 85.
    Blomberg, Barbro
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitetet.
    Widerlund, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindqvist, Ann-Marie
    Helsingfors Universitet.
    Stöd och service till personer med utvecklingsstörning: en studie om förändringar i Sverige och Finland mellan åren 1990 och 20102010Inngår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 17, nr 3-4, s. 289-307Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 86.
    Blomgren, Ida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Woutila, Anneli
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Förebyggande omvårdnadsåtgärder mot diabetessår som sjuksköterskan kan utföra hos personer med typ 2-diabetes: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 2-diabetes är en växande folksjukdom som ökar världen över för varje år. Typ 2-diabetes leder ofta till komplikationer kopplade till sensoriska och cirkulatoriska nedsättningar och i kombination med högt blodsocker försvåras läkningsprocessen och ökar uppkomsten av diabetessår. Diabetsessår är svårläkta och kan leda till amputation. Syftet med studien var att samla kunskap över vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att förebygga diabetessår hos personer med typ 2-diabetes.

    Metod: Denna studie är en systematisk litteraturöversikt. En systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och Web of Science, där 14 artikler valdes ut efter kvalitetsgranskningen. Inklusionskriterier var personer med typ 2-diabetes och exklusionskriterier var farmakologiska åtgärder, olika typer av omläggningsmaterial och kirurgiska åtgärder.

    Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som förebyggande åtgärder mot uppkomst av diabetessår, dessa kategorier var information och utbildning samt identifikation och kontroll av foten. Personen behöver stöd och information av sjuksköterskan för att förstå vikten av egenkontroll och hur den kan utföras. Sjuksköterska är oftast den som först möter personen och behöver därför i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer för att förebygga uppkomsten av diabetessår.

    Slutsats: Genom ett personcentrerat och evidensbaserat arbete kan sjuksköterskan uppnå målet med att utforma individanpassade omvårdnadsåtgärder, hos personer med diabetessår och förbättra hälsan hos individerna.

     

    Nyckelord: Typ 2-diabetes, diabetessår, förebyggande åtgärder, omvårdnadsintervention och systematisk litteraturöversikt. 

  • 87.
    Boberg, Elin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Tunlind, Madeleine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskans strategier vid vård av patienter som sviktar i vitala funktioner2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Anestesisjuksköterskans arbete i en högteknologisk och dynamisk miljö ställer krav på handlingsberedskap och kvalifikationer såsom ledarskap, initiativförmåga och samarbete. Patienter som sviktar i vitala funktioner är en utmaning inte minst på operationsavdelningen. Anestesisjuksköterskan har en betydelsefull roll i operationsteamet vid vård av dessa akut sjuka patienter. Behandlingar för olika kritiska tillstånd finns väl beskrivna i litteraturen men anestesisjuksköterskans strategier i vården av patienter som sviktar i vitala funktioner behöver synliggöras och kan ge kunskap om anestesisjuksköterskans specifika anestesiologiska omvårdnadsarbete. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans strategier vid vård av patienter som sviktar i vitala funktioner. Studiens design var kvalitativ och en icke- experimentell tvärsnittsstudie genomfördes med kritisk incidentteknik som metod för analys av data. Ord och meningar som motsvarade syftet lyftes ut från svaren och kategoriserades. Analysen resulterade i fyra slutkategorier med strategier vid vård av patienter som sviktar i vitala funktioner: samarbeta och kommunicera med anestesiolog och operationsteamet; skapa en handlingsplan för patientens omvårdnad; förbereda genom att iordningställa läkemedel och medicinsk-teknisk utrustning på operationssalen samt optimera patientens tillstånd och förebygga ytterligare svikt. Resultatet av denna studie visar att yrkeserfarenhet spelar en viktig roll i omvårdnaden kring patienten som sviktar i vitala funktioner. Kunskap om och tidigare erfarenhet av kritiska situationer kan ge bättre förberedelse och handlingsplaner för oväntade och akuta händelser. Anestesisjuksköterskans förmåga att göra kontinuerliga bedömningar och prioriteringar är av stor vikt för att förebygga ytterligare svikt. Noggranna förberedelser i form av information kring patienten, ingreppet och anestesiformen samt läkemedel och utrustning ger bättre handlingsberedskap. Kommunikation och samarbete sker kontinuerligt mellan anestesisjuksköterskan och anestesiolog samt operationsteam där samtliga yrkeskategorier strävar efter en bibehållen patientsäkerhet.

  • 88.
    Bokström, Andreas
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lindqvist, Markus
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

     

    Bakgrund

    Hemodialysbehandling är en ofta livslång behandling mot kronisk njurinsufficiens, ett ofta livshotande tillstånd som härstammar i att njurfunktionen filtrations förmåga försämras. Behandlingen är krävande på många sätt och präglar livet för den drabbade. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet och omvårdnadsarbetet kring dessa patienter och att erbjuda en personcentrerad vård. För att detta ska vara möjligt måste vårdpersonalen förstå sig på patienternas erfarenheter och upplevelser.  

     

    Syfte

    Syftet med arbetet var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling.

     

    Metod

    En litteraturstudie genomfördes med datainsamling genom de booleska sökmetoder Cinahl och Pubmed där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod valdes ut för en kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat

    Behandling med hemodialys innebär stora livsförändringar och ansträngningar både fysiskt och psykiskt. Upplevelserna varierar mellan att handla om patientens individuella uppfattning av livet med hemodialysbehandling och kronisk njurinsufficiens till copingstrategier och sociala problem i relationer med anhöriga och hälso- och sjukvården.

    Omvårdnadsåtgärder och interventioner bör fokusera på att understödja patientens dagliga liv, psykiska hälsa och att underlätta dennes påfrestningar.

     

    Slutsats

    En ökad kunskap om patienters erfarenheter och upplevelser i livet med hemodialys kan ge en ökad kunskap för att bedriva en god personcentrerad vård och omvårdnad. 

  • 89.
    Boman, Chamilla
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Ödman, Petra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att leva med hjärntrötthet, ett osynligt handikapp: En integrerad kunskapsöversikt2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hjärntrötthet är ett tillstånd som uppskattningsvis 200 000 personer i Sverige lider av. Hjärntrötthet kännetecknas av en extrem mental trötthet som innebär att personerna som lider av detta behöver mycket mer vila och längre återhämtning än friska individer. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hjärntrötthet som uppkommer efter stroke eller traumatisk hjärnskada (TBI). Tre frågeställningar formulerades; Hur upplever personer som lever med hjärntrötthet att det vardagliga livet påverkas? Vilka strategier används för att hantera hjärntrötthet? Vilka omvårdnadsinterventioner finns? En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Litteraturöversikten bestod av 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att hjärntrötthet är ett mångfasetterat fenomen som påverkar personernas liv i högsta grad. Intryck, förmågor och prestationer påverkas, liksom relationer och det vardagliga livet. En slutsats som drogs var att hjärntrötthet är ett osynligt handikapp som inte bara påverkar den som drabbas utan även personer i dennes omgivning. Därför bör sjuksköterskan vara tydlig och kunna informera om detta tämligen okända fenomen. Sjuksköterskan bör även ha kunskap om olika omvårdnadsinterventioner samt kunna vägleda personer som lider av hjärntrötthet att finna strategier för att hantera vardagen.

  • 90.
    Boman Gren, Johanna
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Södergren, Simon
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hjärtstoppslarm hos patient på vårdavdelning: upplevelser hos intensivvårdssjuksköterskor som arbetat mindre än 5 år2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dödligheten hos patienter som drabbats av hjärtstopp på vårdavdelningar är hög men med tidig hjärt-lungräddning (HLR) och tidig defibrillering så ökar chansen för överlevnad. Intensivvårdssjuksköterskan som ingår i akutteamet får ett larm om hjärtstopp och tillsammans med kollegor gör de en utryckning till patienten på avdelningen för att stötta och hjälpa till i den akuta situationen. Dessa situationer kan vara kaotiska och stressfyllda. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av hjärtstoppslarm och hjärtstopp på vårdavdelning som jobbat mindre än 5 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett mindre länsdelssjukhus i norra Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor med mindre än fem års yrkeserfarenhet som intensivvårdsjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Utmanande och spännande att bära hjärtstoppslarmet, Hjärtstoppslarm kräver planering och förberedelse, Övning och ett nära samarbete skapar trygghet och Stress påverkar handlingsförmågan. Resultatet visade att oerfarna intensivvårdssjuksköterskor upplever en viss form av stress men att de fann en trygghet i sina kollegor i akutteamet och att deras samarbete fungerar bra. Dock så kunde samarbetet med vårdavdelningens personal samt den medicinläkare som kommer till den patient som drabbats av hjärtstoppet fungera mindre bra och kommunikationen dålig. De upplevde ett behov av kontinuerlig HLR-träning dels med andra professioner samt mer scenarioövningar. Konklusion: Oerfarna intensivvårdssjuksköterskor kände sig trygga med hjärtstoppsteamet men upplevde otrygghet då de befann sig i en okänd miljö då en patient drabbats av hjärtstopp på vårdavdelning. Bristande rutiner och osäkerhet bland personalen kunde påverka den stress som uppstod negativt. Genom att utarbeta en gemensam rutin och träna tillsammans skulle arbetet kring hjärtstoppet kunna bli mindre stressfyllt och mer effektivt.

  • 91.
    Boqvist, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Informationssystem på anestesi vid Sunderby sjukhus1999Inngår i: Ventilen, ISSN 0348-6257, nr 3, s. 4-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 92.
    Boqvist, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Parent''s experience of being with their child at the operation theatre and of being present during introduction of anaesthesia2004Inngår i: Workgroup of European nurse researchers. Biennial conference (12 : Lisboa : 2004), Lisbon: WENR , 2004, s. 15-Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 93.
    Borg, Åsa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Videll, Karmen
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Anestesisjuksköterskors omhändertagande av patienter som erhållit icke-depolariserande muskelrelaxantia2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att omhänderta patienter som under en operation ska erhålla eller har erhållit icke-depolariserande muskelrelaxantia (IDMR) är för många anestesisjuksköterskor en del av det vardagliga arbetet. Däremot finns det inga entydigariktlinjer på hur omvårdnaden kring en sådan patient ska ske. En inblick till anestesisjuksköterskornas omhändertagande av denna patientgrupp kan ge en ökad förståelse för och kunskap om den specifika anestesiologiska omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors omhändertagande av patienter som har erhållit icke-depolariserande muskelrelaxantia. Metod: Metoden som användes i denna studie var kvalitativa fokusgruppsintervjuer (n=3) med 12 anestesisjuksköterskor som genomfördes vid tre sjukhus i Sverige. Deltagarna hade minst 2 års kliniskt yrkeserfarenhet som anestesisjuksköterska. Fokusgruppsintervjuerna analyserades med kvalitativ analys enligt Doody, Slevin och Taggart (2013).Resultat: Att prata med patienten och ge denne information fortlöpande under omhändertagandet varnågot som alla anestesisjuksköterskor ansåg vara en självklar del i deras arbete. Den information som delgavs anpassades till patienten för att försöka minska stress och oro inför anestesin och operationen. Metoder för övervakning var med specifik neuromuskulär monitorering (NMM), dvs. TOF och PTC, eller utan NMM då anestesiapparaten, ventilatorn, sömndjupsmätare, kliniska tecken och tid efter administrering av IDMR tillämpades för att övervaka patienten. IDMR administrerades ofta på anestesisjuksköterskornas egna initiativ eller enligt rutiner, men påverkades också av operatörens önskemål. Reversering gavs enligt rutiner som var utformade efter vad TOF-mätaren visade eller efter tid för senaste administrering av IDMR. Alla anestesisjuksköterskor försökte arbeta strukturerat, alltid ligga ett steg före i sin planering och att vara beredd på överraskningar var viktigt för att kunna göra ett bra arbete och ge patienten godomvårdnad. Konklusion: Studien visade att omhändertagande av denna patientgrupp skilde sig mellan kliniker. Utveckling av nationella riktlinjer skulle skapa en bättre säkerhetsmiljö och mera konsekvent omhändertagande nationellt.

  • 94.
    Boström, Josefin
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Viklund, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder som främjar hopp till personer med cancer - en kunskapsöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en person får diagnosen cancer kan detta innebär en stor kris för denne. Vilket kan leda till en känsla av hopplöshet. Därför blir hoppet en viktig resurs samt kraftkälla för personen som drabbats av cancer, en kraft som driver människan framåt. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om omvårdnadsåtgärder som främjar känslan av hopp till personer med cancer. Syftet besvarades utifrån de två frågeställningarna, Vilka omvårdnadsåtgärder främjar hopp samt hur kan sjuksköterskan omsätta de identifierade omvårdnadsåtgärderna i det dagliga omvårdnadsarbetet.Sammanställning av data gjordes genom en kunskapsöversikt. Analysen baserades på 10 identifierade artiklar, dessa låg sedan till grund för resultatet. Resultatet bestod av 8 slutkategoriervar av 5 innehöll omvårdnadsåtgärder så som samhörighet och stöd, omsorg, kommunikation och information, meningsfulla aktiviteter, minnen och kortsiktiga mål samt genom önskan och tro. Men även 3 slutkategorier som behandlade sjuksköterskans omsättande av omvårdnadsåtgärderna. Dessa var i form av relationen mellan sjuksköterskan och personen, kommunikation samt information. Resultatet har visat att sjuksköterskan kan använda sig av omvårdnadsåtgärder för att främja hopp hos personer med cancer. Men eftersom att hoppet är komplext krävs det att sjuksköterskan kan möta personens behov utifrån dennes förutsättningar. Detta för att omvårdnadsåtgärderna ska bli främjande för hoppet.

  • 95.
    Boström, Madelene
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Magnusson, Klara
    ICU, Northern Älvsborgs County Hospital.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nursing patients suffering from trauma: critical care nurses narrate their experiences2012Inngår i: International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, ISSN 1878-1241, E-ISSN 1878-1292, Vol. 16, nr 1, s. 21-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe critical care nurses' experiences of nursing patients suffering from trauma. Eight critical care nurses were interviewed. Qualitative thematic content analysis was applied to the data and resulted in one theme; 'Needing to feel in control and part of a team', with six categories; 'different ways of dealing with uncertainty', 'feelings of responsibility and security', 'wanting to relieve the pain', 'supporting the relatives', 'suppressing one's own feelings', and 'reflecting over one's work'. The findings show the importance of preparation for caring for a patient suffering from trauma. Standardized care of the patient according to Advanced Trauma Life Support was described as a good basis, but for the quality of care to be good this always had to be complemented with personal nursing care for the patient and care for their relatives. This study contributes knowledge about meeting critically ill patients suffering from trauma and suggestions about how to cope with thoughts that might arise after a serious situation in nursing care

  • 96.
    Boudin, Elisabeth
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lundström, Erika
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Ledarskapets påverkan på patientsäkerhet, kvalitet på vården, produktivitet och effektivitet samt sjuksköterskors trivsel på arbetet: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskeprofessionen innebär att vara ledare och självständigt ansvaraför omvårdnaden. Sjuksköterskors trivsel på arbetet påverkas av en rad faktorer, exempelvis arbetsbelastning och att ha meningsfulla arbetsuppgifter. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställakunskap om hur ledarskapet påverkade omvårdnaden och sjuksköterskans trivsel på arbetet. För att svara på syftet formuleradestrefrågeställningar:Vilka ledarskapsstilar använder sjuksköterskor?Hur påverkarledarskapet patientsäkerheten, kvaliteten på vården samt produktivitet och effektivitet?Hur påverkar organisationens ledarskap sjuksköterskors trivsel på arbetet?18 artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Den systematiska litteraturöversiktenresulterade i niokategorier fördelade på de trefrågeställningarna. Resultatet visadeatt sjuksköterskor och deras chefer använde sig av en mängd olika ledarskapsstilar. Organisationens och chefernas ledarskap påverkade sjuksköterskornas trivsel på arbetet genom att de tydliggjorde organisationens mål. Goda relationer, tydlig kommunikationoch att vara rättvis var egenskaper som en ledare borde ha. Bristande stöd från ledning samt hög arbetsbelastning minskade sjuksköterskors trivsel på arbetet. Sjuksköterskornas ledarskap påverkade patientsäkerheten, kvaliteten på vården samt produktivitetoch effektivitet i sjuksköterskornas arbete. Sammanfattningsvis borde det ligga i organisationens intresse att sjuksköterskor trivs på sitt arbete, eftersom att hög arbetsbelastning och hög personalomsättning leder till dålig kvalitet på vården och låg patientsäkerhet. Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sin egen ledarskapsstil och dess påverkan på teamet och vården.

  • 97.
    Brandberg, Linnéa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Burman, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård – en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård är vanligt förekommande och är ett omdiskuterat ämnei media,såväl som inom vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser beträffande tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Enkvalitativlitteraturstudie genomfördes med en manifest innehållsanalys, med totalt tio stycken vetenskapliga artiklar. Studien resulterade i fyra huvudkategorier med 14 subkategori;Att sjuksköterskans beslutsfattande styrdes av flera olika faktorer, att tvångsåtgärder kundemissbrukas och att dess form är ohållbar, att erfarenheter förändradeen sjuksköterskas syn och att relationerna påverkades,och att uppleva starka och svåra känslor försvårade arbetet. Resultatet skildrade känslor hos sjuksköterskan som utfört tvångsåtgärder från rädsla och skuld till lättnad när ingen kommit till skada. Debeskrev att deinte upplevde sig haandra alternativ till tvångsåtgärder att tillgå, men att det fanns en önskan och längtan till att tvångsåtgärderska eliminerashelt. Eftersom tvångsåtgärder är vanligt förkommandeinom psykiatrinbehövs ny kunskap och möjlighet till reflektioni arbetsteamet, och självreflektion,om hur sjuksköterskanska bemöta dessa situationer.

  • 98.
    Broberg, Helena
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Karlström, Johanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Upplevelsen av att vara närstående till en person i palliativ vård: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en person närmar sig livets slut på grund av sjukdom, skador eller ålder övergår vården till att vara palliativ. Att vara närstående till en person i palliativ vård kan innebära stora förändringar. Samtidigt som den palliativa vården har som mål att erbjuda stöd till närstående att hantera sin situation framhåller tidigare forskning att närstående kan vara i stort behov av både mer och förbättrat stöd. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person i palliativ vård. Metoden var en litteraturstudie av 12 kvalitativa artiklar publicerade i CINAHL som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet består av fem kategorier, 1) Att stå på sidan av vid lidande och försämring,2) Att vilja vara närvarande och ha en vårdande roll, 3) Att livet kretsar kring den sjuke och vardagen förändras, 4) Att ha behov av stöd och samhörighet, 5) Att förlora sin närstående och sin roll som vårdare. Slutsatsen är att närstående vill vara nära och stödja den sjuke personen samtidigt som de har ett eget behov av stöd. Sjuksköterskan kan möjliggöra för den närstående att vara närvarande och hantera vården av den sjuke personen genom information och utbildning och samtidigt bevara den närståendes välbefinnande genom tillgänglighet, stöd och bekräftelse.

  • 99.
    Brännmark, Ida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Granström, Olivia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Personers upplevelse av att leva med venösa bensår: -En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Venösa bensår är ett stort problem för hälso- och sjukvården och bidrar till ett stort lidande för personer som lever med detta. Venösa bensår betecknas som en folksjukdom på grund av det stora antalet personer som är drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med venösa bensår. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes till ett slutgiltigt resultat med fyra kategorier som svarade an mot syftet: att känna sig skamsen, ensam och isolerad på grund av såren, att ständigt bli påmind och begränsad av smärtan, att påverkas av andras attityder samt att påverkas av behandlingen. Resultatet visade att skammen bidrog till att personer isolerade sig från omgivningen, smärtan begränsade personer i sitt dagliga liv, omgivningens attityder påverkade personer negativt och behandlingen upplevdes vara besvärande. Interventioner framtagna för personer med venösa bensårs upplevelse kan öka deras välbefinnande, men det är av stor vikt att vidare omvårdnadsforskning görs inom området på grund av den rådande okunskapen som har framkommit bland befintlig personal.

  • 100.
    Brännström, Lina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hedman, Sofia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att leva med långvariga bensår: - En litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att leva med långvariga bensår innebär ett liv med sjukdom, livet förändras och upplevs krävande för den drabbade. En sjukdomsbild med bensår ser olika ut och ger en individuell påverkan hos personer, det är därför av vikt att på ett djupare sätt försöka förstå hur det är att leva med långvarig sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka personers upplevelser av att leva med långvariga bensår. Den kvalitativa litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av studierna resulterade i 15 vetenskapliga studier. Efter kvalitetsgranskning ingick 13 studier i vår analys. Studierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys och en induktiv ansats. Fem kategorier skapades därefter: Att känna en rädsla och ovisshet för bensårets läkningsprocess, Att känna skam och begränsningar i vardagen, Att försöka se framåt och bevara sin livslust, Att sakna kunskap om bensår och vara beroende av hälso- och sjukvården, Att leva med en påtaglig och intensiv smärta. Resultatet visade att personer som lever med långvariga bensår bär på många tankar och känslor, samtidigt en ovisshet gällande sin framtid. Personerna i studierna beskrev upplevelser av att vara begränsade av sitt bensår och ett liv med mycket smärta. Resultatet diskuterades till relevant omvårdnadsforskning, för att vidare kunna komma fram till kliniska implikationer och slutsatser. Slutsatsen av studien är att alla upplevelser är unika, samtidigt att ett liv med långvariga bensår beskrivs påfrestande både fysisk, mentalt och socialt. Stöd från sjuksköterskan är viktigt i hanteringen och livet med långvariga bensår.

1234567 51 - 100 of 984
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf