Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 1599
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Pettersson, Kim
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Redo för traumalarm?: Nyexaminerade röntgensjuksköterskors handlingsberedskap inför omhändertagande av traumapatienter2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omhändertagande av traumapatienter är en vanligt förekommande situation för en röntgensjuksköterska. Flera studier har visat att vidareutbildning och återkommande traumaövningar bidrar till säkrare vård och färre dödsfall. Det är därför viktigt att ha handlingsberedskap och förmåga att genomföra undersökningar av svårt skadade patienter. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga röntgensjuksköterskors, med maximalt två år i yrket, utbildningsgrad inom traumavård, samt deras upplevda känsla av handlingsberedskap inför omhändertagandet av traumapatienter. Metod: Denna studie genomfördes som en tvärsnittsstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten utformades efter examensarbetets syfte och besvarades av deltagarna som en webbenkät. Inklusionskriterierna var legitimerade röntgensjuksköterskor med maximalt två år i yrket och som tog emot eller förväntades ta emot traumapatienter. Resultat: Totalt deltog 39 röntgensjuksköterskor som gått sin grundutbildning i Sverige. Majoriteten av de som deltagit vid traumalarm hade ingen specialinriktad vidareutbildning inom traumaomhändertagande. Även om deltagarnas känsla av trygghet i sin yrkesroll skattades hög vid mottagandet av traumapatienter gav mer vidareutbildning ytterligare ökad självsäkerhet. För bästa effekt av simuleringsövningar och teoretisk undervisning var det betydelsefullt med upprepade traumaövningar. Tydliga rutiner från arbetsgivaren ökade beredskapen hos röntgensjuksköterskan. Handledning av erfarna kollegor ansågs av deltagarna som en viktig del i kompetensutvecklingen. För att ytterligare öka tryggheten ansågs vidareutbildning inom omhändertagande ha stor betydelse. Variation i de utbildningar deltagarna erbjudits önskades, samt att delta vid traumaövningar tillsammans med andra professioner som medverkar i traumakedjan. Slutsats: En kartläggning av nyexaminerade röntgensjuksköterskors utbildning inom traumaomhändertagande kan ge en indikation på deras nuvarande utbildningsgrad och deras känsla av handlingsberedskap vid mötet med en traumapatient. Genom att sammanställa deltagarnas önskemål av kursinnehåll kan framtida utbildningar och övningar utvecklas för att skapa en förhöjd handlingsberedskap vid mötet med traumapatienter. Önskvärt hade varit mer forskning om hur röntgensjuksköterskans roll i traumateamet kan utvecklas genom vidareutbildningar i traumaomhändertagande. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 52.
    Andersson, Ellen
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sundholm, Josefine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att som sjuksköterska identifiera våld i nära relation och stödja utsatta kvinnor - en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Våld i nära relationer är idag ett stort folkhälso- och samhällsproblem som sker oberoende av land, klass, ålder, kultur, sexualitet eller religion. Det påverkar både den fysiska och psykiska ohälsan hos den utsatte. Våld i nära relation definieras som att bli utsatt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som inkluderar beteende som fysiska angrepp, psykisk misshandel, reproduktivt tvång och kontrollerande beteende. Syfte: Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om hur sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för att identifiera våld i nära relation och stödja utsatta kvinnor. Metod: Studien var en integrerad litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskor får utbildning i att identifiera våld i nära relation och kunskap om var samtalet ska ske då det är ett känsligt ämne samt att alla kvinnor ska bli frågade. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stödja kvinnor att inse att de faktiskt är utsatta då kvinnor kan normalisera sin situation. Sjuksköterskan behöver skapa en förtroendefull relation med kvinnan för att hon ska våga berätta. Slutsats: Genom att sjuksköterskor har kunskap om hur våld i nära relation uttrycker sig kan fler kvinnor identifieras och därmed får fler kvinnor stöd. Detta gör att sjuksköterskan kan minska ohälsan hos dessa kvinnor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 53.
    Andersson, Emma
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Bergström, Ellinor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Anledningar till varför sjuksköterskor överväger att lämna sin profession: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett stort hinder i dagsläget för att kunna bedriva en säker och effektiv sjukvård är bristen på sjuksköterskor. Bristen är global och påverkar folkhälsan på ett negativt sätt. Den låga bemanningen innebär att vårdkvalitén samt patientsäkerheten påverkas negativt. Syftet var att sammanställa kunskap om vilka anledningar som bidrar till att sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. En integrerad litteraturöversikt tillämpades som metod där den systematiska litteratursökningen utfördes i två databaser. Arton vetenskapliga artiklar inkluderades där femton var kvantitativa och tre kvalitativa. I analysen framkom fem huvudteman vilka sågs som anledningar till varför sjuksköterskor överväger att lämna sin profession. De framtagna huvudteman var: demografiska faktorer, arbetsförhållanden, omvårdnadsarbetet, sjuksköterskeprofessionen och arbetsplatsens utformning samt påverkan på familjelivet. Förbättrade arbetshållanden, bättre förutsättningar till att utföra en god och säker omvårdnad samt ökade möjligheter till personlig utveckling är viktiga delar för att sjuksköterskor ska stanna kvar inom professionen. Detta skulle i sin tur bidra till ökad patientsäkerhet och högre kvalité på den givna vården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 54.
    Andersson, Erika
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Dabija Eriksson, Alexandra
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Donationsprocessen; Främjande och utmanande faktorer från intensivvårdssjuksköterskans perspektiv: En intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omkring 90 000 personer avlider i Sverige varje år varav cirka 200–270 personer kan vara potentiella organdonationer. Det är betydelsefullt att intensivvårdssjuksköterskan känner sig väl förtrogen med rutiner kring identifiering av en potentiell donator och riktlinjer kring monitorering och behandlingsmål för organdonatorn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen utifrån två frågeställningar; vilka var de främjande respektive utmanande faktorerna i samband med donationsprocessen? Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterska inom intensivvård med erfarenhet av donationsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sexkategorier framkom; Behov av utbildning och praktisk träning, att frågan om donation av någon anledning inte ställs, en sällan förekommande process som är resurskrävande och annorlunda, en positiv inställning och en uttalad vilja, betydelsen av stöd och information, intensivvårdsmiljö är rätt miljö. Slutsats: Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor upplevde ett flertal utmanande och främjande faktorer under donationsprocessen. Det finns behov av fler studier inom området. En interventionsstudie före och efter specifik utbildning med både teoretisk och praktisk undervisning behöver utföras för att studera hur och i vilken grad utbildning påverkar donationsprocessen. Det finns en brist på studier som berör varför frågan om donation inte ställs och även detta behöver studeras vidare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 55.
    Andersson Grenholm, Emelie
    et al.
    Anderstorp Health Care Centre, Västerbotten County Council, Skellefteå.
    Söderström, Pernilla
    Bureå-Skelleftehamn Health Care Centre, Västerbotten County Council, Skelleftehamn.
    Lindberg, Birgitta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Providing Breastfeeding Support: Experiences from Child-HealthNurses2016Inngår i: International Journal of Child Health and Nutrition, ISSN 1929-4247, Vol. 5, nr 4, s. 126-134Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Breastfeeding problems are common during the early period but can often be prevented or overcome with adequate support. Child-health nurses meet almost all children during their first weeks of life and play an important role in promoting breastfeeding and in strengthening parents’ confidence and their belief in their own ability. It is, therefore, important to gain more knowledge about child-health nurses’ experiences. Objective: To describe child-health nurses’ experiences of providing breastfeeding support. Methods: This qualitative study is descriptive with an inductive approach. A purposive sample of eight child-health nurses recruited from district health care centers participated. Data were collected through focus group interviews and analyzed with content analysis. Results: Child-health nurses consider it to be important to provide early breastfeeding support and that early hospital discharge following birth can complicate breastfeeding. Furthermore, the introduction of infant formula and tiny tastes given to the baby can be a barrier to breastfeeding. Parents’ confidence had an effect on breastfeeding, and breastfeeding is promoted by confident parents. Trends and cultural differences have an influence on parents’ attitudes toward breastfeeding. Child-health nurses stated the importance of having a consensus breastfeeding policy. Conclusion and Recommendation: A number of factors affect breastfeeding, and breastfeeding support from child-health nurses is important in the early stages after birth. To conclude, the support must be individually tailored with a focus on the parents’ needs. There is a need for greater cooperation between the maternal care and child-health care staff in order to provide adequate and continuous breastfeeding support throughout the care chain.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 56.
    Andersson, Gun
    et al.
    Enterostomal-therapist, Division of Surgery, Sunderby Hospital, Sunderbyn, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    A chance to live: Women's experiences of living with a colostomy after rectal cancer surgery2010Inngår i: International Journal of Nursing Practice, ISSN 1322-7114, E-ISSN 1440-172X, Vol. 16, nr 6, s. 603-608Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe women's experience of living with a colostomy after rectal cancer surgery. Interviews with five women about their experiences were subjected to thematic content analysis. The findings showed that receiving a cancer diagnosis gave rise to thoughts about life and death. For the women to feel comfortable, the information and health-care measures need to focus on supporting them through the entire process, also when the treatment is completed. After the surgery, the women adjusted to living with colostomy and carried on as before the cancer diagnosis, but they constantly worried about leakage or flatulence. The women were happy to have survived the cancer and this realization helped them to accept and have a good life with colostomy. In conclusion, women with colostomy because of rectal surgery need specific rehabilitation and nursing care that focuses on adjustment to temporary or permanent changes in life.

  • 57.
    Andersson, Ida
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Palmqvist, Sara
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Patienters upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler patienter lider av kronisk njursvikt som kräver hemodialysbehandling vilket blivit ett globalt folkhälsoproblem. Behandlingen är väldigt kostsam för samhället och tidskrävande för patienterna. Det påverkar patienternas livskvalitet, funktionella status samt personliga och sociala relationer. Sjukdomen och behandlingen skapar därmed långsiktiga stressfaktorer som negativt påverkar patienternas hälsa och vardagliga liv. Syftet: Att beskriva patienternas upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie och analyserat data med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen har sammanställts i fyra kategorier: “Att uppleva att hemodialysbehandlingen styr vardagslivet”, “Att uppleva att relationer och stöd av andra förändrades”, “Att uppleva och att inte uppleva acceptans med att vara beroende av en maskin”, “Att uppleva fysiska och psykiska följder av hemodialysbehandlingen”. Slutsats: Resultatet visar att patienters upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling har haft en stor påverkan på livet. Patienternas relationer till andra förändrades, de upplevde fysisiska och psykiska följder på grund av behandlingen och många hade svårigheter med följsamhet till kost och vätskerestriktionerna. Sjuksköterskorna behöver förstå patienternas levda erfarenheter för att kunna hitta ett sätt att stödja den här patientgruppen. Ett sätt är att arbeta personcentrerat och att använda sig av olika omvårdnadsinterventioner. Motiverande samtal kan användas som stöd till följsamhet gällande kost och vätskerestriktionerna. Aromaterapi har visat positiva effekter på depression, ångest, trötthet, sömnsvårigheter och smärta. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 58.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Kvickström, Jeanethe
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Personers upplevelse av att leva med Locked-in syndrom: En litteraturstudie2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 59.
    Andersson, Jesper
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Svärd, Robert
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Prehospitalt omhändertagande av patienter med annat språk och kulturell bakgrund2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    På senare år har strömmen av människor som flyr undan konflikt ökat markant. Det stora flertalet som söker sig till Sverige har en annan kulturell bakgrund med skilda värderingar och traditioner än den svenska. De har ofta ett modersmål som innebär svårigheter att kommunicera. En sviktande hälsa eller andra livshändelser gör att en stor del av dessa människor söker kontakt med den svenska sjukvården och då främst ambulanssjukvården eftersom de har fått information om det svenska nödnumret 112. Ambulanssjuksköterskors möten med människor som har en annan kulturell bakgrund eller där språket försvårar kommunikationen har blivit allt vanligare. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av sitt prehospitala omhändertagande när språket eller den kulturella skillnaden är en begränsning. Nio personer intervjuades, alla var anställda som ambulanssjuksköterskor med erfarenhet att möta dessa patienter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav slutgiltigt två huvudkategorier: ”Språket som begränsning” och ”Kulturella begränsningar” samt sju kategorier. Resultatet visar att den kontext som ambulanssjuksköterskan verkar inom på många sätt är extrem och utsatt, där snabba beslut ibland måste fattas med hjälp av mycket bristfällig eller helt utebliven information och möjlighet till stöd. Svårigheter att kommunicera med patient och närstående tillsammans med kulturella skillnader skapar många gånger frustration hos de inblandade men det beskrevs även hur berikande dessa möten kan vara. Erfarenheter och därigenom nya sätt att hantera dessa situationer var talande för flertalet av deltagarna. En tydlig önskan om att öka sin kunskap inom detta område, att bli mer kulturellt kompetent, var återkommande. En slutsats som kan dras är att ytterligare kulturell utbildning för ambulanssjuksköterskorna samt tolkhjälp skulle bidra till en god kommunikation med patienterna. Ambulanssjuksköterskorna skulle ha större möjlighet att ge information på ett kulturellt anpassat sätt om de fick en ökad kulturell kompetens. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 60.
    Andersson, Lena
    et al.
    Department of Geriatrics, Piteå Älvdal Hospital.
    Burman, Marie
    Department of Orthopaedics, Piteå älvdal Hospital.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Experiences of caretime during hospitalization in a medical ward: older patients' perspective2011Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 25, nr 4, s. 646-652Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    he population is ageing the world over, and there is an increasing prevalence of chronic illness and complex conditions. Older people are at greater risk of having several complications than the general population, leading to more time spent in hospital and an increased risk of readmission. The most specific need of older patients is often the multiple need of care. The aim of this study was to describe older patients’ experiences of caretime during a hospitalization in a medical ward. Data were collected with semi-structured interviews with nine older patients, and analysed using qualitative thematic content analysis. The analysis resulted in two themes and five categories. The results show that caretime during hospitalization includes a lot of waiting and that patients manage the waiting in different ways. The results also point out the importance of patients developing good relationships with professionals since good relations creates feelings of security and can reduce anxiety and fear during a hospital stay. The patients pointed out the importance of being more involved in their own care and asked for more detailed information about the hospital stay. The results revealed that information makes patients’ more secure and safe during a hospitalization and makes them participate and affect their own care and treatment more.

  • 61.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sandström, Emma
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    En kvinnas upplevelser av att leva med obotlig cancer: en analys av ett narrativ2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att drabbas av obotlig cancer kan göra att hela ens tillvaro vänds upp och ner. Sjukdomen och tankar på döden triggar personens existentiella lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientvården att stötta och trösta och det kan vara en utmaning att vårda personer med obotlig sjukdom. Sjukdom påverkar hela människan och patientens berättelse har stor betydelse för dennes identitet. Syftet var att beskriva en kvinnas upplevelser av att leva med obotlig cancer. En kvalitativ innehållsanalys, med stöd i Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel gjordes av ett narrativ. Analysen resulterade i sju kategorier; Inte kunna lita på kroppen, känna sig ensam och bortglömd, bli misstrodd av sjukvården, viljan att leva vidare, känna ångest och oro, inte känna någon mening och tankar om döden alltid närvarande. Närstående och vänner hade stor betydelse för personen. Känslor av ensamhet förekom ofta och sjukvårdens bemötande upplevdes både negativt och positivt. Ångest, oro och brist på mening var känslor som ofta var närvarande. Personen tänkte ofta på döden men hade en stark vilja att leva. Att leva med obotlig cancer innebär stora förändringar och utmaningar för hela människan i dennes vardag. Existentiella frågor och meningen med livet sätter hälsan på prov. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens vård och det ställer krav på sjuksköterskan att hen har ett personcentrerat arbetssätt samt kunskap och förståelse för hur personer med obotlig sjukdom upplever sin situation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 62.
    Andersson Marchesoni, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Fältholm, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Technologies in older people's care: Values related to a caring rationality2017Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 24, nr 2, s. 125-137Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUNDThe tension between care-based and technology-based rationalities motivates studies concerning how technology can be used in the care sector to support the relational foundation of care.OBJECTIVESThis study interprets values related to care and technologies connected to the practice of good care.RESEARCH DESIGNThis research study was part of a development project aimed at developing innovative work practices through information and communication technology. Participants and research context: All staff (n = 18) working at two wards in a care facility for older people were asked to participate in interviews, and 12 accepted. We analysed the data using latent content analysis in combination with normative analysis. Ethical considerations: The caregivers were informed that participation was voluntary and that they could drop out at any time without providing any explanation.FINDINGSFour values were identified: 'presence', 'appreciation', 'competence' and 'trust'. Caregivers wanted to focus on care receivers as unique persons, a view that they thought was compromised by time-consuming and beeping electronic devices. Appraising from next-of-kin and been seen as someone who can contribute together with knowledge to handle different situations were other desires. The caregivers also desired positive feedback from next-of-kin, as they wanted to be seen as professionals who have the knowledge and skills to handle difficult situations. In addition, the caregivers wanted their employer to trust them, and they wanted to work in a calm environment.DISCUSSIONCaregivers' desire for disturbance-free interactions, being valued for their skills and working in a trustful working environment were interpreted as their base for providing good care. The caregivers' arguments are based on caring rationality, and sometimes they felt the technological rationality interfered with their main mission, providing quality care.CONCLUSIONIntroducing new technology in caring should support the caring relationship. Although society's overall technology-based approach may have gained popularity as a problem solver, technology-based rationality may compromise a care-based rationality. A shift in attitudes towards care as a concept on all societal levels is needed.

  • 63.
    Andersson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Nya IKT-lösningar i omsorgsarbetet: statushöjare eller statussänkare?2010Inngår i: Genus i norrsken, ISSN 1654-7640, nr 3-4, s. 7-10Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 64.
    Andersson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vård- och omsorgspersonalens etiska resonemang ur ett genusperspektiv2011Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hur uppfattar vård och omsorgspersonal ett digitalt verktyg som stöd för läkemedelshantering?2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 66.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Swedish Red Cross University College, Huddinge, Sweden.
    Fredholm, Angelica
    County Council Värmland, Karlstad, Sweden; Department of Health Science, Faculty of Health, Science, and Technology, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Nordin, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Health Science, Faculty of Health, Science, and Technology, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Moral Distress, Health and Intention to Leave: Critical Care Nurses’ Perceptions During COVID-19 Pandemic2023Inngår i: Sage Open Nursing, E-ISSN 2377-9608, Vol. 9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Moral distress increases the risk that critical care nurses will lose the ability to provide quality nursing care.

    Aims: To describe person-related conditions and perceptions of moral distress, health and intention to leave among critical care nurses in intensive care units, and to examine the relationship between person-related conditions, moral distress, health and intention to leave.

    Method: Cross-sectional, with 220 critical care nurses in 15 Swedish ICUs, and data gathered via a self-reported questionnaire.

    Results: Highest moral distress scores were reported in futile care and poor teamwork and 21% reported entertaining an intention to leave. Self-reported health was lower than before the COVID-19 pandemic and 4.1% reported pronounced exhaustion disorder. Self-reported health, reduced capacity to tolerate demands under time pressure, emotional instability or irritability, physical weakness, or being more easily fatigued and with decreased well-being were factors that had a relationship with futile care. Sleeping problems and intention to leave had a relationship with poor teamwork.

    Conclusions: Different strategies are needed to reduce moral distress and the leadership is crucial for managing crises such as the COVID-19 pandemic.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 67.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Re-admissions of the Elderly Medical Patients – Implementation of new electronic application combined withstructural changes in home healthcare – staff’s view2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 68.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Lindberg, Inger
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Fältholm, Ylva
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Digital support for medication administration: Status-enhancing innovation for care workers?2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: There are assumptions that innovative ICT solutions in healthcare can improve the efficiency and contribute to increased quality. Innovation through ICT is also expected to increase status of and attract men to care work.A project aimed at finding innovative ICT solutions was realized between 2009 and 2012. The project involved a healthcare center and two nursing homes. Technicians (all men) were those in the project given the assignment of finding innovative solutions together with staff. Involved in the project were also ICT companies and academic researchers. This research study was undertaken in a nursing home context. A tool for medication administration was under development and to be tested.Purpose; to describe staff’s perceptions of digital support for medication administration and understand staff’s underlying values when arguing for or against the tool.Data collection; focus-group interviews were carried out to collect data. To analyze and interpret the content of the data, a phenomenographic method was used.Findings; Participants questioned the utility and also the need of the ICT solution. Participants also expressed a risk for impaired working environment as an effect of the tool. They also thought the tool would be complicated to use and sometimes would lack in performance. Increased status as an effect of introducing ICT was a belief that was not held by the staff.Conclusions; Setting aside the fact that from the perspective of an outsider, the intention of the project was indeed to do good , staff did not perceive the ICT solution in a positive manner. Politicians and policymakers may be over emphasizing the possibilities of ICT for solving future challenges in healthcare. Focus on technological innovations and a discourse in which care workers are excluded can actually be contra-productive to the possibilities of enhancing the status of care work, which is still predominantly performed by women

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 69.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Nordin, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Karlstad University, Department of Health Science, Faculty of Health, Science, and Technology, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Critical care nurses’ experiences of working during the first phase of the COVID-19 pandemic –Applying the Person-centred Practice Framework2022Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 69, artikkel-id 103179Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim:

    The aim of the study was to deductively study person-centred care, based on critical care nurses’ experiences during the first phase of the covid-19 pandemic.

    Design:

    The study used a qualitative design.

    Method:

    Data collection was conducted as individual interviews and was analysed with qualitative content analysis with a deductive approach.

    Participants:

    Six critical care nurses working in a special covid-19 intensive care unit during the first phase of the pandemic participated.

    Findings:

    The findings are presented within the four domains of person-centred practice: the prerequisites, the care environment, person-centred processes and person-centred outcomes. While the ambition and knowledge about how to work in accordance with person-centred practice were high, there were several obstacles to perform it.

    Conclusion:

    We need to prepare ahead of time so that nurses have optimal organisational prerequisites to be able to work in accordance with person-centred practice, also during pandemics and other crisis, which means to be able to give nursing care in accordance with the ill person’s needs and resources.

  • 70.
    Andersson, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Swedish Red Cross University College, SE-141 21 Huddinge, Sweden.
    Nordin, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Karlstad University, Department of Health Science, Faculty of Health, Science, and Technology, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Critical care nurses’ perception of moral distress in intensive care during the COVID-19 pandemic – A pilot study2022Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 72, artikkel-id 103279Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To describe critical care nurses’ perception of moral distress during the second year of the COVID-19 pandemic.

    Design/Methods: A cross-sectional study involving a questionnaire was conducted. Participants responded to the Italian version of the Moral Distress Scale-Revised, which consists of 14 items divided in dimensions Futile care (three items), Ethical misconduct (five items), Deceptive communication (three items) and Poor teamwork (three items). For each item, participants were also invited to write about their experiences and participants’ intention to leave a position now was measured by a dichotomous question. The data were analysed with descriptive statistics and qualitative content analysis. The study followed the checklist (CHERRIES) for reporting results of internet surveys.

    Setting: Critical care nurses (n = 71) working in Swedish adult intensive care units.

    Results: Critical care nurses experienced the intensity of moral distress as the highest when no one decided to withdraw ventilator support to a hopelessly ill person (Futile care), and when they had to assist another physician or nurse who provided incompetent care (Poor teamwork). Thirty-nine percent of critical care nurses were considering leaving their current position because of moral distress.

    Conclusions: During the COVID-19 pandemic, critical care nurses, due to their education and experience of intensive care nursing, assume tremendous responsibility for critically ill patients. Throughout, communication within the intensive care team seems to have a bearing on the degree of moral distress. Improvements in communication and teamwork are needed to reduce moral distress among critical care nurses.

  • 71.
    Andersson, Maria
    et al.
    Swedish Red Cross University College, SE-141 21 Huddinge, Sweden.
    Nordin, Anna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik. Karlstad University, Department of Health Science, Faculty of Health, Science, and Technology, Sweden.
    Fredholm, Angelica
    Karlstad University, Department of Health Science, Faculty of Health, Science, and Technology, Sweden; Centre for Clinical Research, County Council of Värmland, Karlstad, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    The four domains of the person-centred practice framework from the perspective of critical care nurses in intensive care units during a pandemic2023Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 78, artikkel-id 103449Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 72.
    Andersson, Marit
    et al.
    Primärvården, Piteå älvdals sjukhus.
    Karlsson, Ewa
    Brännström, Benny
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Att leva med en demenssjuk person: anhörigas behov av stöd och hjälp2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 73.
    Andersson, Peter
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Reimerthi, Sanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Den svenska prehospitala anestesisjuksköterskan - En bortkastad kompetens eller en värdefull tillgång som kan göra skillnad?: Anestesisjuksköterskors upplevelser av att rotera mellan operation och prehospitalt arbete2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: För att utnyttja och bibehålla anestesisjuksköterskors kompetens finns det olika lösningar i det prehospitala Sverige idag. Vissa regioner väljer att utnyttja dennes kunskap och kompetens maximalt med rotationstjänster och anestesidelegeringar, som sträcker sig utanför sjukhusets väggar. På så vis kan bland annat den prehospitala kompetensen att hantera svåra luftvägar förstärkas. En kompetens som enbart finns inom anestesisjuksköterskans kompetensområde. Andra regioner väljer att inte erbjuda rotationstjänster, trots att studier visar på svårigheter att upprätthålla kunskap och kompetens vid enbart prehospitalt arbete, då de akuta patienterna inte är tillräckligt många. Rotationstjänst kan vara ett sätt att bibehålla den prehospitala personalens luftvägskunskap och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att rotera mellan operation och prehospitalt arbete. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där nio semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskors som arbetar/arbetat både på operation och på ambulans genomfördes. Alla intervjuer transkriberades ordagrant och datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Det krävs mognad, erfarenhet, trygghet och fingertoppskänsla, Kompetensen breddas och förbättras samt att en bättre helhetsbild skapas, Regelbundet arbete på operation krävs för att bibehålla sin kompetens som anestesisjuksköterska prehospitalt och slutligen, Vikten av att få använda sin kompetens och ha möjlighet att ge läkemedel. Diskussion: För att anestesisjuksköterskor ska kunna rotera krävs erfarenhet både från operation och från prehospital verksamhet. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan känner sig trygg i sin yrkesroll på båda platserna. Det finns ett behov av att ha personal som har kompetens och kan hantera den ofria luftvägen prehospitalt. Det finns en önskan att få fortsätta utvecklas i sin roll som anestesisjuksköterska prehospitalt, till exempel genom att få lägga blockader, vilket redan görs prehospitalt på olika platser i världen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 74.
    Andersson, Sara
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Johnson, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Distriktssköterskors upplevelser av att inte räcka till i sitt arbete inom hemsjukvård: en kvalitativ studie2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Distriktssköterskor i hemsjukvård innebär ensamarbete med allt fler svårt sjuka patienter som är i behov av avancerad vård i hemmet. Patientens hemmiljö blir distriktsköterskans arbetsplats. Distriktssköterskor möter svårt sjuka patienter samt deras anhöriga som kan ställa orealistiska krav. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av att inte räcka till i sitt arbete inom hemsjukvård. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. I studien medverkade åtta distriktssköterskor som arbetade i hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Att vårda svårt sjuka. Att känna att tiden inte finns. Att inte kunna hjälpa som man önskar. Att teamkänslan brister.  Slutsats: Distriktssköterskor i hemsjukvård hanterar ofta svåra patientmöten och även svårigheter att samarbetet med andra aktörer finns. Känslan av tidsbrist är en bidragande faktor för distriktssköterskor att känna att de inte räcker till. Regelbundna reflektioner kan ge möjlighet för distriktssköterskor att känna sig tillräckliga i sitt arbete i hemsjukvård. 

    Nyckelord: Distriktssköterska, hemsjukvård, upplevelse, otillräcklighet, kvalitativ metod, metodologisk

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 75.
    Andersson, Sara
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Saarnak, Emilia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter på en intensivvårdsavdelning: En intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Att vara nyutexaminerad intensivvårdssjuksköterska och ställas inför komplexa situationer på en intensivvårdsavdelning kan upplevas som en utmaning. Övergången från att känna sig trygg i sin yrkesroll som grundutbildad sjuksköterska till en ny roll i en ny miljö kan skapa osäkerhet och upplevas som att ta ett steg tillbaka i yrkesutvecklingen. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter på en intensivvårdsavdelning. Metod: Studien är en deskriptiv studie med kvalitativ ansats och genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; Att tidigare kunskap och erfarenhet har betydelse, Att introduktionen är viktig för att känna trygghet, Att vara osäker i en ny och utmanande roll och känna behov av stöd och bekräftelse, Att känna ett stort ansvar för att göra framsteg och växa in i yrkesrollen. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna beskrev att tidigare erfarenheter hade betydelse för hur de upplevde första tiden som nyutexaminerade, det framkom att de intensivvårdssjuksköterskor som hade haft en trainee-tjänst innan specialistutbildningen uttryckte att de upplevde en större trygghet. Traineetjänsten skulle kunna utformas mer förberedande inför specialistutbildningen till intensivvårdssjuksköterska genom att riktas mer mot intensivvård och på så vis öka förståelsen för omvårdnaden av en intensivvårdspatient.

  • 76.
    Andersson, Siri
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Olea, Jennifer
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Att leva med ALS - en sjukdom som leder till döden: -En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och dödlig sjukdom där det är vanligt att många dör inom 2-5 år efter diagnos. När motoriska nervcellerna bryts ner och dör försvagas muskulaturen och en vanlig dödsorsak är andningssvikt. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med ALS. En litteratursökning genomfördes där 10 kvalitativa artiklar som svarade mot syftet valdes ut.Studien utgick från en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i femkategorier; att få diagnosen innebär en dödsdom, att tvingas leva med förluster som sjukdomen medför, att kunna känna meningsfullhet, att söka strategier för att leva med förändringar samt att vilja bestämma för få kontroll över sitt eget liv. Resultatet visade att personer med ALS upplevde att vid diagnostisering ifrågasattes hela deras existens samt att diagnosen kom som en chock. De beskrev även att de fysiska förlusterna sjukdomen medförde begränsade livet och friheten togs ifrån dem, dock kunde de känna hopp om de fick mycket stöd av familj och vänner. Personer med ALS hittade strategier genom att de undvek negativa tankar och ersatte dem med positiva tankar. De beskrev även att ta beslut kring sin egna vård gav dem känslan av vara i kontroll. Denna studie kan användas för att upplysa vårdpersonal om upplevelser personer som lever med ALS har och på så sätt kunna förstå och bemöta dessa människor på bästa sätt. Detta för att kunna höja livskvaliteten samt underlätta för dem under sjukdomsförloppet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 77.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Öhman, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Kvinnliga patienters upplevelse av att genomgå en ortopedisk operation2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Elektiva ortopediska operationer på grund av osteoartros är vanligt förekommande och antalet har ökat sedan protesoperationer började genomföras i början av 1960-talet. Vårdtiderna har förkortats och det ställer höga krav på god och säker omvårdnad. Patienter med osteoartros upplever ofta att de har en nedsatt livskvalitet och en operation kan ge förutsättningar till ett bättre liv. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnliga patienters upplevelse av att genomgå en ortopedisk operation. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och sexunderkategorier.Resultat: I resultatet framkom att information ses som viktigt både innan och under händelseförloppet, att det är viktigt att få ett bra bemötande för att upplevelsen ska bli trygg och att själva operationen kan ge känslor av både hoppfullhet och obehag. Hur sjukvårdspersonalens bemötande inverkar på patientens upplevelser av operation och en god vårdrelation har en stor betydelse för patientens upplevelse av sjukhusvistelsen och det egna välbefinnandet. Konklusion: När patienten upplever delaktighet i vårdförloppet av kompetent vårdpersonal känner de att omvårdnaden blir personlig och upplever därmed trygghet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 78.
    Andersson, Viktor
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Bergstrand, Josefine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hur preoperativ oro påverkar postoperativåterhämtning vid ortopedisk kirurgi2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ortopediska operationer är de vanligaste kirurgiska ingreppen i Sverige och enstor del av alla som genomgår kirurgi upplever oro. Återhämtning efter en operation kan varakrävande och den känslomässiga responsen har stor inverkan på återhämtningen.

    Syfte: Att studera hur preoperativ oro påverkar postoperativ återhämtning vid ortopediskkirurgi utifrån två specifika frågeställningar; (I) hur preoperativ oro påverkar postoperativ oro,smärta och illamående på uppvakningsavdelningen (UVA) samt (II) hur preoperativ oropåverkar kvaliteten på återhämtningen.

    Metod: Designen är en kvantitativ icke-experimentell observationsstudie där 37 patienterinkluderats genom konsekutivt urval. Patienterna har fått skatta oro vid tre tillfällen:preoperativt, 30 minuter efter ankomst till UVA och innan utskrivning från UVA. Vid tvåtillfällen på UVA skattades även smärta och illamående. Tre dagar efter utskrivning harpatienterna fått fylla i QoR-15 telefonledes för att mäta kvaliteten på återhämtning.Korrelationsanalyser av data har gjorts i SPSS.

    Resultat: Det fanns signifikant korrelation mellan preoperativ oro och oro på UVA samt oro,ångest, ledsamhet och depression tre dagar efter utskrivning på från UVA.

    Slutsats: Patienter som upplever preoperativ oro upplever också oro på UVA. Kvaliteten pååterhämtning tre dagar efter operationen påverkas också av preoperativ oro genom fortsatt orosamt ledsamhet och depression.

  • 79.
    Andersson, Viktor
    et al.
    Surgery Department, Östersund Hospital, Sweden.
    Bergstrand, Josefine
    Surgery Department, Östersund Hospital, Sweden.
    Engström, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    Gustafsson, Silje
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik.
    The Impact of Preoperative Patient Anxiety on Postoperative Anxiety and Quality of Recovery After Orthopaedic Surgery2020Inngår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 35, nr 3, s. 260-264Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    To study how preoperative anxiety affects postoperative recovery in orthopaedic surgery based on two specific issues: does preoperative anxiety affect postoperative anxiety, pain, and nausea in the postanesthesia care unit (PACU) and does preoperative anxiety affect the quality of recovery.

    Design

    This was a nonexperimental quantitative observational study.

    Methods

    Patients (N = 37) were included through consecutive selection. Anxiety, pain, and nausea were measured preoperatively, 30 minutes after arrival at PACU and before discharge from PACU. Three days after discharge, participants completed the Quality of Recovery Questionnaire by telephone.

    Findings

    There was a significant correlation between preoperative anxiety and anxiety in PACU as well as anxiety, sadness, and depression 3 days after discharge from PACU.

    Conclusions

    Patients who experience preoperative anxiety also experience anxiety in PACU. The quality of recovery 3 days after surgery is also affected by preoperative anxiety. Patients experience continued anxiety as well as sadness and depression.

  • 80.
    Andersson, Viktoria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Larsson, Elsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Omvårdnad vid organdonation: Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 81.
    Andersén, Heidi
    et al.
    Karolinska University Hospital, Thoracic Oncology Unit, Tema Cancer, Stockholm, Sweden. Faculty of Medicine and Health Technology, Tampere University, Tampere, Finland.
    Kankaanranta, Hannu
    Faculty of Medicine and Health Technology, Tampere University, Tampere, Finland. Department of Respiratory Medicine, Seinäjoki Central Hospital, Seinäjoki, Finland. Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Tuomisto, Leena E
    Department of Respiratory Medicine, Seinäjoki Central Hospital, Seinäjoki, Finland.
    Piirilä, Päivi
    Unit of Clinical Physiology, HUS Medical Diagnostic Center, Helsinki University Central Hospital. University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Sovijärvi, Anssi
    Unit of Clinical Physiology, HUS Medical Diagnostic Center, Helsinki University Central Hospital. University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Langhammer, Arnulf
    HUNT Research Centre, Department of Public Health and Nursing, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU, Norwegian University of Science and Technology, Levanger, Norway. Levanger Hospital, Nord-Trøndelag Hospital Trust, Levanger, Norway.
    Backman, Helena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad och medicinsk teknik. Department of Public Health and Clinical Medicine, Section of Sustainable Health, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lundbäck, Bo
    Krefting Research Centre, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Rönmark, Eva
    Department of Public Health and Clinical Medicine, Section of Sustainable Health, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Lehtimäki, Lauri
    Faculty of Medicine and Health Technology, Tampere University, Tampere, Finland. Allergy Centre, Tampere University Hospital, Tampere, Finland.
    Ilmarinen, Pinja
    Faculty of Medicine and Health Technology, Tampere University, Tampere, Finland. Department of Respiratory Medicine, Seinäjoki Central Hospital, Seinäjoki, Finland.
    Multimorbidity in Finnish and Swedish speaking Finns; association with daily habits and socioeconomic status - Nordic EpiLung cross-sectional study2021Inngår i: Preventive Medicine Reports, E-ISSN 2211-3355, Vol. 22, artikkel-id 101338Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Multimorbidity is an emerging public health priority. This study aims to assess the role of lifestyle and socioeconomic status in the prevalence of multimorbidity and chronic diseases by using two language groups that are part of the same genetic subgroup but differ by daily habits. We conducted a cross-sectional survey in 2016 with randomly selected population sample with 4173 responders (52.3%) aged 20-69 years in Western Finland. We included 3864 Finnish participants with Swedish (28.1%) or Finnish (71.9%) as a native language. We used a questionnaire to assess participants' chronic diseases and lifestyle. We determined multimorbidity as a disease count ≥2.

    Finnish speakers were more likely to have a diagnosis of COPD, heart failure, diabetes, reflux disease, chronic kidney failure, and painful conditions than Swedish speakers. The prevalence of multimorbidity was higher for Finnish speakers in the age group of 60-69 years (41.0% vs. 32.0%, p=0.018) than Swedish speakers. A higher proportion of Finnish speakers smoked, were obese, inactive, and had lower socioeconomic status compared to Swedish speakers. All these factors, in addition to age and female sex, were significant risk factors for multimorbidity. Prevalence of multimorbidity was different in two language groups living in the same area and was associated with differences in lifestyle factors such as smoking, physical inactivity and obesity.

  • 82.
    Anttila, Per
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Hallendorf, Linus
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Narkotikamissbruk bland sjuksköterskor: - En integrerad litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Narkotikamissbruk hos sjuksköterskor förekommer på arbetsplatser runtom i världen och påverkar patientsäkerheten samt den personliga hälsan negativt. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap kring narkotikamissbruk hos sjuksköterskor, och utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. En integrerad litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa studier ingick. Resultatet i denna litteraturöversikt visade att narkotikamissbruk förekommer bland sjuksköterskor vilket medför negativa konsekvenser för patienter, kollegor samt för sjuksköterskor själva. Det framkom flera riskfaktorer i resultatet, bland annat lättillgänglighet, stressiga arbetsmiljöer och brist på copingstrategier samt sjuksköterskors attityd mot narkotiska preparat. I resultatet framkom även hur teamet påverkas av en sjuksköterska som har ett narkotikamissbruk och varför det är svårt att rapportera en kollega som misstänks ha ett narkotikamissbruk. Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att det finns ett behov att ta upp detta område på arbetsplatsen för att våga prata om det och samtidigt försöka ta bort tabustämpeln kring ämnet. Genom utbildningar som gör personalen medveten om tecken, symtom och hur man ska gå tillväga vid rapportering av en misstänkt kollega kan det leda till att missbruket bland sjuksköterskor minskar och så även alla problem som det medför.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 83.
    Araiya, Semira
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Urosevic, Katarina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad på akutmottagningen: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Akutmottagningen är den mest komplexa enheten på sjukhuset där kritiskt sjuka patienter med komplexa omvårdnadsbehov behandlas och främsta målet där är att rädda liv. Det krävs att sjuksköterskor besitter en hög nivå av praktisk kunskap och professionell expertis och har förmågan att arbeta snabbt samt är flexibla. På grund av den unika miljön på akutmottagningen kan sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad variera. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad på akutmottagningen. Metod: 21 vetenskapliga artiklar valdes ut i PubMed och Cinahl och har kvalitetsgranskats med SBU granskningsmall. Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats har utförts. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier; “möte med patient och familj som en del i att ge omvårdnad”, “brist på resurser och teamwork försvårar omvårdnadsarbetet”, “kunskapsbrist och behov av utbildning för att kunna ge god omvårdnad”, “akutmottagningens miljö kan riskera patienters och sjuksköterskors säkerhet”, "utmanande att ansvara för många patienter samtidigt”, samt “omvårdnad kommer i andra hand". Slutsats: Mer forskning krävs för att öka kunskap och förståelse kring sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad på akutmottagningen samt vad deras omvårdnadsarbete innebär. Detta kan bidra till att främja god hälsa hos sjuksköterskor, högre kvalité på omvårdnad samt hög patientsäkerhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 84.
    Araz, Lisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Carlsson, Alina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Att vara partner till en kvinna med bröstcancer2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som kvinnor drabbas av idag. När en kvinna drabbas av sjukdomen påverkas även hennes partner och förhållande. Det är därför viktigt att förstå hur partnern upplever situationen och vilka behov och resurser de har och behöver. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara partner till en kvinna med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats utfördes för denna studie. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes ut och sedan analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier; “Att genomgå omställningar och förändringar i parrelationen”, ”Att sakna stöd för egen del men stödja kvinnan”, “Att känna oro och rädsla inför framtiden”, ”Att acceptera sjukdomen och fokusera på det positiva”. Slutsats: Partners till kvinnor med bröstcancer upplevde stora förändringar i sina liv och förhållanden. De hade olika sätt att hantera situationen och deras upplevelse av stöd påverkade hur väl de hanterade svårigheter och förändringar. Det är viktigt för sjuksköterskor att känna till vikten av stöd för partners för att kunna tillgodose deras behov och få en bättre förståelse av vad de går igenom. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 85.
    Arcabic, Mia
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Allm, Victoria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld i omvårdnadsarbetet2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hot och våld är ett globalt problem och hälso- och sjukvården är inget undantag. Det förekommer hot och våld mot sjuksköterskor i alla verksamheter där vård och omsorg bedrivs. En handling kan vara att patienter eller anhöriga slår, sparkas eller knuffas, men den vanligaste handlingen är hot om fysisk skada. Om sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inte uppmärksammas kan det leda till ohälsa, sämre arbetsmiljö och negativa effekter på omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld i omvårdnadsarbetet. Utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats analyserades 16 artiklar och resulterade i fem kategorier. “Våldet upplevs som en vardag”, “Våld på arbetsplatsen orsakar rädsla, stress och ångest”, “Att vilja ge en god och professionell omvårdnad till en våldsam patient”, “Att tvivla på den egna förmågan att hantera våldsamma situationer” och “Bristande ledarskap och krångliga rapporteringssystem skapar otrygghet”. Resultatet visade att våld upplevdes som en vardag, men upplevelsen av våldet kunde skilja sig åt mellan sjuksköterskor. Vidare visade resultatet en hög arbetsbelastning, stress och ångest, men trots detta ville sjuksköterskor ge en god och professionell omvårdnad till en våldsam patienten. Brister på ledarskapet och säkerheten inom organisationen resulterade i att sjuksköterskor tvivlade på den egna förmågan att hantera våldsamma situationer.  En tryggare arbetsmiljö kan skapa förutsättningar för sjuksköterskor att känna välbefinnande i både sitt privatliv och på arbetsplatsen, vilket kan medföra en god och säker vård. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 86.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Juuso, Päivi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Rolander, Bo
    Jönköping University.
    Larsson, Agneta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Health Care Students' Attitudes Toward Addressing Sexual Health in Their Future Profession: Validity and reliability of a questionnaire2016Inngår i: International Journal of Sexual Health, ISSN 1931-7611, E-ISSN 1931-762X, Vol. 28, nr 3, s. 243-250Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: To test the reliability and validity of the Students' Attitudes Towards Addressing Sexual Health questionnaire (SA-SH), measuring students' attitudes towards addressing sexual health in their future professions.

    Method: A cross-sectional online survey (22 items) were distributed to 186 nursing, occupational therapy and physiotherapy students in Sweden, April 2015. Validity and reliability were tested.

    Results: The construct validity analysis led to three major factors: present feelings of comfortableness, future working environment and fear of negative influence on future patient relations. The construct validity, internal consistency reliability and intrarater reliability showed good results.Conclusion: The SA-SH is valid and reliable.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 87.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.
    Larsson, Agneta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Rolander, Bo
    Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete.
    Juuso, Päivi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Health care students' attitudes towards working with sexual health in their professional roles - survey of students at nursing, physiotherapy and occupational therapy programmes2016Inngår i: Conference abstracts: Pre-conference abstracts, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 88.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Larsson, Agneta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Gard, Gunvor
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Hälsa och rehabilitering.
    Rolander, Bo
    Jönköping University, Futurum, Academy for Health and Care, Jönköping County Council.
    Juuso, Päivi
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Health Care Students’ Attitudes Towards Working with Sexual Health in Their Professional Roles: Survey of Students at Nursing, Physiotherapy and Occupational Therapy Programmes2016Inngår i: Sexuality and disability, ISSN 0146-1044, E-ISSN 1573-6717, Vol. 34, nr 3, s. 289-302Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore differences and similarities in health care students’ attitudes towards working with and communicating with patients about sexual health issues in their future professions. The aim was also to explore whether the students’ gender, age and future professions were influencing factors and whether there was a change in attitude depending on educational levels, gender, age and future professions. The study also aimed to explore the potential development of those differences and similarities in attitudes between health care students having achieved different levels of education and training in their future professions. A cross-sectional quantitative study was performed with an online survey distributed to nursing, occupational therapy and physiotherapy students. The students believed that they needed increased sexual health education and increased communication skills about sexual health. Gender and future profession are factors that significantly affect the attitudes of the students towards working with sexual health. Nursing and occupational therapy students have a more positive attitude towards addressing sexual health in their future professions than do physiotherapy students. Further research is needed in this field to improve competence in sexual health for all student groups, particularly physiotherapy students. Further research is also needed to explore the significance of gender regarding education in sexual health and attitudes towards working with sexual health.

  • 89.
    Arrué, Michelle
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Nordlund, Emelie
    Trygghet vid höft- och knäplastikoperation i regional anestesi: Patienters skattade upplevelse2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Höft- och knäplastikoperationer är vanligt förekommande i den äldre populationen och utförs oftast i regional anestesi. I och med ökad ålder i befolkningen förväntas antalet patienter i behov av operation att stiga. Att genomgå operation upplevs olika för varje individ men en väsentlig faktor för att patienter ska uppleva god vård är att patienter upplever trygghet. Att uppleva trygghet har positiva effekter för den postoperativa återhämtningen.

    Syfte: Syftet med studien var att studera patienters skattade upplevelse av trygghet vid höft- och knäplastikoperation i regional anestesi.  

    Metod: Designen var en kvantitativ icke-experimentell tvärsnittsstudie. Data samlades in genom en enkät som konstruerades utifrån resultaten i en systematisk litteraturöversikt. Data insamlades från januari till mitten av mars 2020 och inkluderade 199 deltagare. Programmet SPSS version 26 användes för analys av data. 

    Resultat: Studiedeltagarna upplevde överlag trygghet både under operation och perioperativt. Svaga men statistiskt signifikanta samband sågs mellan samtliga faktorer som efterfrågades i enkäten och upplevelse av trygghet både under operation samt perioperativt. Ett svagt men signifikant samband sågs mellan ökad ålder och upplevelse av ökad trygghet under operation, dock inte perioperativt. Ingen statistisk signifikant skillnad i upplevelse av trygghet under operation eller perioperativt sågs beroende på kön eller operationstyp. Gällande musik/hörselkåpor samt lugnande läkemedel sågs inga statistiskt signifikanta skillnader mellan dessa variabler och upplevelse av trygghet under operation. 

    Slutsats: Majoriteten av de patienter som studerades upplevde trygghet i samband med höft- och knäplastikoperation. Det har inte kunnat ses att det finns någon enskild faktor som ökar eller minskar patienters upplevelse av trygghet, utan att en mängd olika faktorer inverkar i samverkan med varandra.

  • 90.
    Arvidsson, Erik
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Granberg, Elin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Vårdpersonalens upplevelser av att samtala om sexuell hälsa med patienter: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och tillfredsställande sexualliv har stor betydelse för människors välbefinnande. Behovet av att tala om sexuell hälsa är olika beroende på patienten. Sjuksköterskan har en nyckelroll när det gäller kommunikation och ska se till patientens behov både fysiskt, psykiskt och andligt. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av samtal om sexuell hälsa med patienter. Genom en manifest kvalitativ innehållsanalys av elva vetenskapliga artiklar besvarades syftet och resultatet gav fyra kategorier: att kön, ålder, civilstånd och religion påverkar samtal, att arbetsmiljö försvårar möjligheten till samtal, att obekvämlighet och otydliga ansvarsroller påverkar samtal och att kunskap främjar trygghet. Resultatet visade på övergripande kunskapsbrist hos vårdpersonalen och med förbättrad utbildning och tydligare riktlinjer för vårdpersonalen kan detta förbättras. EX-PLISSIT modellen kan göra skillnad men även att verksamheterna måste ta del av forskningen för att komma ifrån problematiken med att samtala med patienter om sexuell hälsa.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 91.
    Arvidsson, Jennie
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Selström, Emelie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av överrapportering av postoperativa patienter2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Runt om i världen och på svenska sjukhus och , överrapporteras dagligen flertaletpostoperativa patienter mellan anestesi-och intensivvårdssjuksköterskor. Vad somkommunicerats har stor betydelse för patienternas fortsatta vård och sjuksköterskornasupplevelse av överrapportering. Bristande överrapportering kan få konsekvenser som sämrevårdkvalité och ökad risk för komplikationer för patienterna. Syfte: Att beskriva anestesi-ochintensivvårdssjuksköterskors upplevelser av överrapportering av postoperativa patienter. Metod:Intervjuer genomfördes i form av fokusgrupper, en med anestesisjuksköterskor och en medintensivvårdssjuksköterskor. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Fem huvudkategorier: Behov av att dubbelkolla och dubbeldokumentera, att inte veta vilkeninformation som är relevant och sakna förståelse för varandra, att den postoperativaavdelningen är rörig och orsakar störningar i överrapportering, attoperationssjuksköterskornas överrapportering är viktig och behov av att överrapportera vidpatienterna och upprätthålla fullständig sekretess. Slutsats: Tydliga rutiner behövs gällande vadpostoperativ överrapportering ska innehålla, samt utveckling av samarbete mellan de som deltar iöverrapportering. Behov av att kunna genomföra överrapportering vid patienterna men ändåupprätthålla sekretess var ett komplext område. Operationssjuksköterskans deltagande iöverrapportering var ett av de största förbättringsområden som framkom denna studie.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 92.
    Asker, Matilda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Juto, Åsa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Patienters upplevelser av att genomgå en elektiv kolecystektomi med laparoskopisk teknik: En kvalitativ intervjustudie2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 40 poäng / 60 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gallstenssjukdom på grund av stenar i gallblåsan är vanligt förekommande i Europa och Sverige. Allt fler elektiva kolecystektomier utförs nuförtiden med laparoskopiskt teknik och därför är det angeläget att undersöka patienters upplevelser av denna typ av operation. Operationssjuksköterskan och hela operationsteamet ska se till varje enskild patients behov för att ge en god vård. Varje patient är unik och har unika behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att genomgå en elektiv kolecystektomi med laparoskopisk teknik. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio patienter som genomgått en elektiv kolecystektomi med laparoskopisk teknik, varav åtta var kvinnor och två män. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem stycken slutkategorier: Att få information gav trygghet, att befinna sig i en okänd miljö, att överlåta kontrollen till personalen, att känna sig sedd av personalen ingav ett lugn samt att personalen var professionella och fanns i närheten. Konklusion: Operationssjuksköterskor bör ge patienter som genomgår en elektiv kolecystektomi med laparoskopisk teknik information, skapa delaktighet, finnas i närheten och ha ett personligt bemötande som skapar trygghet. Genom att operationssjuksköterskor har detta i åtanke så kan vårdkvalitén ökas för patienterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 93.
    Asker, Matilda
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Torki, Jasmine
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser av etiskt utmanande situationer inom palliativ vård: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Att befinna sig i stadiet palliativ vård är något som påverkar hela individen, både kropp och själ. Sjuksköterskor har en betydande roll i den palliativa vården, för att kunna se och möta patientens behov på ett fysiskt och psykiskt plan. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt utmanande situationer inom palliativ vård. En systematisk litteratursökning genomfördes inom området och tio vetenskapliga artiklar valdes ut som svarade mot syftet. Artiklarna som ingick i analysen, analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysprocessen resulterade i fyra slutliga kategorier: Att det är svårt att leva upp till värderingar av palliativ vård, att brist på samsyn och stöd leder till maktlöshet, att inte ha kunskap att möta patienters och närståendes förväntningar skapar frustration och att känslor av otillräcklighet leder till osäkerhet vid patientmötet. Resultatet visade på en sammanställning av att sjuksköterskor kan möta palliativ vård i primärvård, slutenvård och hemsjukvård. Detta upplevde sjuksköterskor som en etiskt utmanande situation på grund av bristande kunskap om ämnet. Slutsatsen som framkom är att sjuksköterskor behöver en ökad kunskap samt mer utbildning om palliativ vård, för att kunna ge en värdig död. Det behövs dock vidare forskning inom etiken och dess påverkan av palliativ vård, för att kunna förbättra samt utveckla vården inom detta område.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 94.
    Asplund, Lisa
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Mårtensson, Sofia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Upplevelser hos föräldrar vars barn har en medfödd hjärtsjukdom och genomgått hjärtkirurgi: En litteraturstudie2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Medfödd hjärtsjukdom (congenital heart disease, CHD) är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd som omfattar en medfödd dysfunktion av hjärtat. Årligen genomgår omkring 450 barn och ungdomar hjärtkirurgi i Sverige, vilket leder till att de flesta patienterna överlever sjukdomen. Studier har visat att hela familjen påverkas psykosocialt och detta kan i sin tur ha inflytande på föräldrarnas möjlighet att närvara och stötta barnet inför, under samt efter sjukhusvistelse och operation. Syfte: Att beskriva upplevelser hos föräldrar vars barn har en medfödd hjärtsjukdom och genomgått hjärtkirurgi. Metod: Litteraturstudie av 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att växla från oro och rädsla till lättnad och glädje, Att ifrågasätta sin förmåga som förälder och vårdare, Att få andra prioriteringar, samt Att behöva och ta emot stöd. Slutsats: Trots att barnet är den som är patient behöver sjuksköterskan även se till föräldrarnas upplevelser och hälsa för att kunna främja barnets hälsa och välbefinnande, och därför ha ett familjecentrerat fokus och se familjen som en enhet för hälsa. Genom att tillgodose föräldrars behov av stöd och den information de behöver kring sjukdomen, operationen och eftervården, går det att ingjuta en trygghet hos föräldrarna som sedan kan speglas i barnet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 95.
    Asplund, Sigrid
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Enberg, Lisa
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Mindfulness som intervention vid stress och utbrändhet hos sjuksköterskor: En integrerad litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att arbeta som sjuksköterska kan vara stressfyllt, och förekomsten av utbrändhet hos denna grupp är väldokumenterad. Faktorer som kan bidra till ökad stress hos sjuksköterskor kan vara hög arbetsbelastning, långa arbetspass, kontakt med patienter, närstående och medarbetare samt missnöje med lön och förmåner. Utbrändhet kan definieras som ett tillstånd av emotionell utmattning, och kan i hög grad drabba personer som arbetar med människovårdande yrken. Mindfulness har rötter i buddhistisk filosofi och meditation. Mindfulness kan beskrivas som en medveten närvaro, som framträder genom att uppmärksamma ögonblicket utan att värdera det som sker. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om mindfulness som intervention vid stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt genomfördes över det samlade kunskapsläget inom området, där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grund för analysen. Analysen gav resultat i form av sex kategorier: Minskad stress och utbrändhet, Förändringar i negativa tankar, känslor och beteenden, Ökat välbefinnande, Förbättrad arbetsförmåga och omvårdnad, Behov av utrymme för mindfulness på arbetstid, samt Utmaningar med mindfulness som intervention. Resultatet diskuterades med utgångspunkt i begreppen resiliens, härdighet samt konsensusbegrepp inom omvårdnad: människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Slutsatsen var att mindfulness som intervention kunde vara ett lämpligt egenvårdsverktyg vid stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. Detta genom att mindfulness kunde bidra till att stärka resiliens, härdighet och öka allmänt välbefinnande hos sjuksköterskor, vilket i sin tur hade positiv inverkan på omvårdnaden. En förutsättning var dock att sjuksköterskor upplevde intresse, motivation och engagemang för mindfulness som intervention.

  • 96.
    Axelsson, Charlotte
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Brihem, Adelina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik.
    Upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom som bor hemma2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av kognitiv sjukdom. Alzheimers sjukdom är en progressiv sjukdom som leder till en förlust av kognitiva funktioner, vilket leder till att personer som insjuknar i Alzheimers är i ett stort behov av stöd från andra. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt att som sjuksköterska ta hand om både patienten och anhöriga. Sjuksköterskan bör ha kunskap om anhörigas situation och upplevelser för att kunna ge rätt stöd och vägledning till dessa. Syftet: var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom som bor hemma. Metod: litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats. 12 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats genomfördes. Resultat: De slutliga kategorierna blev: ”att känna kärlek och vilja använda tiden tillsammans”, ”att känna vanmakt och önska stöd”, ”att roller och relationen med personen förändras”, ”att vara begränsad och önska tid för sig själv” och ”att förlora sin anhörig”. Slutsats: Anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom upplevde dels positiva känslor och att tillvaron begränsades. De anhöriga upplevde sig ensamma i situationen med en brist på stöd. För att underlätta situationen för de anhöriga behöver sjuksköterskan bistå de anhöriga med kunskap och stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 97.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Behandling av svårigheter att äta på sjukhus2003Inngår i: Svårigheter att äta, Lund: Studentlitteratur AB, 2003, s. 99-109Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 98.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Hur kan vi integrera vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap?: (sammanfattning av gruppdiskussioner)2006Inngår i: Erfarenhetsbaserad kunskap: vad är det och hur värderar vi den?, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening , 2006, s. 58-61Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 99.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Internet technology in home care2005Inngår i: First International Conference on Lifestyle, Health and Technology: June 1-3, 2005 at Luleå University of Technology, Porsön, Luleå, Sweden, Luleå: Luleå tekniska universitet, 2005Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 100.
    Axelsson, Karin
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Omvårdnad.
    Omvårdnadsvetenskap som huvudområde: exempel från ett lärosäte2009Inngår i: Omvårdnad som akademiskt ämne: rapport från arbetande konferens, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening , 2009, s. 43-47Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
1234567 51 - 100 of 1599
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf