Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
150151152153154 7601 - 7650 av 7686
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 7601.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC - Acitivity 6.1 Corridor structure enabler management2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Lägesrapport för arbetet i projektet Bothnian Green Logistic Corridor, aktivitet WP6.1 där LTU är aktivitetsledare. LTU är projektpartner.

  • 7602.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC - Acitivity 6.1 Corridor structure enabler management2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Beskrivning av upplägg för arbetet i projektet Bothnian Green Logistic Corridor, aktivitet WP6.1 där LTU är aktivitetsledare. LTU är projektpartner

  • 7603.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC - Acitivity 6.1 Corridor structure enabler management2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Information om arbetsresultat så här långt i WP 6.1 Corridor structure enabler management, Bothnian Green Logistic Corridor project, inför diskussion på workshop.

  • 7604.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC – Activity 6.1 Corridor structure enabler management, samt BGLC – Activity 3.6 Measuring of Green Corridor Performance2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kort beskrivning av aktuella resultat i WP 6.1 respektive WP 3.6 i Bothnian Green Logistic Corridor project. LTU är aktivitetsledare för dessa. LTU är projektpartner.

  • 7605.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: BGLC - Corridor structure enabler management2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Beskrivning av arbetet i WP 6.1. Corridor structure enabler management, i Bothnian Green Logistic Corridor project, samt förslag till rekommendation för corridor management för Botniska korridoren. Rekommendationen utgjorde underlag för fokusgrupper på workshopen. LTU är aktivitetsledare för WP 6.1. LTU är projektpartner.

  • 7606.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: Bothnian Green Logistic Transport Corridor Activity 6.12013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Introduktion vid Workshop, arrangerad av LTU, VTT, CLOSER och Region Örebro, inom projektet BGLC.

  • 7607.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: Experiences from cooperation between regional authorities and EU programmes: Former and current project initiatives stimulating regional industrial development2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7608.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: How to create a transnational transport corridor management – structural and procedural public and private cooperation2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7609.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: LTU Luleå University of Technology – research partner in BGLC, WP62011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Partner meeting for the Bothnian Green Logistic Corridor project (start-up phase)

  • 7610.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Activity: Research of governance for sustainable transport corridors2015Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Beskrivning av mitt forskningsområde vid Corridor Forum för Scandinavian-Mediterranean transport corridor, som är en av de utpekade mest strategiska transportkorridorerna i EU. Se EU regulation 1316/2013.

  • 7611.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Aktivitet: ACE Green: Arctic-Central Europe Green Transport Corridor2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7612.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Aktivitet: Botniska korridoren2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7613.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Aktivitet: Hur ska ledning och styrning av transportkorridorer byggas upp?2013Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7614.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Aktivitet: Råvaror och transporter2011Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7615.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta ()
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    By Maria Öberg, Senior research engineer/PhD-student, Kristina L. Nilsson, Professor, and Charlotta Johansson, Assistant Professor Luleå University of Technology2013Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7616.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Corridor Management in the ACE Green Corridor: outcomes and discussions from the TransBaltic extension seminar and related to previous research2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7617.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Governance for sustainable development of major European transport corridors: The Scandinavian-Mediterranean TEN-T core network corridor2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Intermodal road, rail, air and sea transport networks across the European Union (EU) calledTrans-European Networks for Transport (TEN-T) are currently being implemented. Keyelements, which should be implemented by 2030, are the most strategic TEN-T Core networkcorridors. These nine corridors are expected to enhance smoothness and sustainability oftransport across the EU, thereby enhancing cohesion between EU nations, and relate to non-EU nations. In the EU Regulation 1315/2013 a governance framework for implementation ofthe Core network corridors is outlined, which mainly involves appointment of a Europeancoordinator for each corridor, establishment of Corridor forums for consultations, andformulation of work plans and follow-up measures.This framework is now being implemented in practice. A recognised challenge in the processis engaging the numerous, diverse stakeholders. A possible solution is to introduceappropriate elements of complementary governance. Thus, in this doctoral research, suitablecomplementary governance to support the sustainable development of a Core networkcorridor was investigated. Complementary governance, a concept that was developed andrefined during the project, refers here to additional governance in relation to the governanceframework described for the EU Core network corridors in the EU Regulation 1315/2013.To address an identified gap in knowledge on the nature and utility of complementarygovernance a series of studies was carried out. The studies included a study of relevantacademic literature, studies of EU transport policy and implementation documents regardinggovernance and sustainability, a survey of views of Scandinavian-Mediterranean Corridorforum participants, and interviews with stakeholders in the Baltic Sea region. These studiescollectively constitute a case study, focusing on the Scandinavian-Mediterranean Corenetwork corridor, of the need for, and if a need is present the optimal design of,complementary governance in the process of sustainable development of a Core networkcorridor.The main findings of the studies are that the implementation process of the Core networkcorridors could benefit from complementary governance measures, mainly to increaseinclusiveness, which is crucial for a sustainable development. Complementary governancecould both deepen and broaden stakeholder awareness and involvement. This may haveseveral advantages, such as increasing possibilities for stakeholders to influence the processand benefit from the corridor, align activities, and promote cooperation and learning betweenstakeholders. Moreover, including stakeholders who are based outside the corridors mayimprove distributive aspects of the investments and reduce risks of focusing attention tooclosely on the corridors per se. However, broadening stakeholder inclusion also hasdisadvantages, as it increases the complexity of the process, which may impair itseffectiveness, and may lead to unrepresentative involvement due to differences instakeholders’ interests, administrative capacities and power. It also increases requirements forcoordination.The nature of complementary governance is multifaceted and related to diverse dimensions ofgovernance, such as processes, stakeholder participation and implementation documents. For complementary governance measures a flexible and task-specific multi-level design isemphasised, which may involve various types of engagement mechanisms. Further, thefindings showed a need to extend previously recognised types of public engagementmechanisms based on communication, consultation and participation in the decision-makingstage, by recognising another category, named stakeholder exchange. This category ischaracterised by stakeholder cooperation and collaboration in an implementation stage wheremain goals and policies already are in place.Areas for complementary governance in the implementation process of the Core networkcorridors were indicated in the interview study. They consisted of extended involvement ofprivate stakeholders, extended involvement of regional and local stakeholders, extendedinvolvement of stakeholders geographically external to the immediate corridor, and extendedinformation both generally and specifically (i.e. directed information to specific stakeholders).Several complementary governance measures that could potentially improve implementationof the Core network corridors were raised in the interviews, ranging from minor adjustment inthe existing process to entirely new solutions. These ideas correspond well to the indicatedareas and provide robust foundations for further discussion.Thus, findings from the research suggest several governance measures to systematicallyinvolve and engage diverse stakeholders in the Core network corridor implementationprocess. However, before introducing such measures, they should be assessed together withexisting governance measures, to avoid overlapping or contradictory initiatives, possiblyusing policy packaging approaches, where policies are combined and analysed together toachieve a desired overall outcome. Proposals for future research and practices are presented.

  • 7618.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Governance structure for transport corridors2014Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Transport plays essential roles in almost all economic activities and our daily lives. Transport flows are often agglomerated in soͲcalled transport corridors linking urban and/or commercially important areas.Clearly, it is desirable for transport to be efficient and sustainable, thus there are several onͲgoing initiatives to develop major, often transnational, transport corridors.Diverse stakeholders are affected by and/or involved in the development of these corridors, including travellers, transport buyers,transport service providers and transport authorities (local, regional, national and transnational). Governance of the corridors can be regarded as the interactive involvement of these stakeholders in their development and subsequent management.This is a licentiate by publications based on a covering essay that summarises and synthetises four articles. The topic focuses on the development of a framework for designing governance structures formajor transport corridors, by examining the variables that should be considered, the structural and procedural organisational possibilities, and both stakeholders’ participation and interactions. A qualitative research approach has been applied, as deeper understanding of the underlying issues is needed. Several studies have been performed, in conjunction with the Bothnian green logistic corridorproject, to illustrate key concerns. These studies have included literature reviews, studies of documents describing governance of major European transport initiatives, and interviews with key individualsinvolved in the development of European transport corridors. An international study has been established and supervised to gather experiences from other research projects, including an open workshop for discussion between representatives of various stakeholder groups. In addition, a casestudy of the Bothnian corridor has been performed, including focus group discussions with principal stakeholders.Main findings from the literature studies concern both the design of governance structures and their socioͲpolitical integration. The findings show that there is no universal solution for governance structuresas they have to be adapted to the social, economic and political context, and should have a sufficient flexibility to meet changing requirements. They also show that collaboration between public, private and other stakeholders to address issues earlier handled by a single authority is becoming increasinglycommon, also within the field of transport, particularly when public investment budgets are restricted. Another main finding is that broad stakeholder inclusion is advantageous and engaged leadership crucial for a successful outcome. Both structural and procedural aspects of a governance structure influence theoutcome and need to be considered when designing one. The international study and the workshop confirmed most of these literature findings and additionally highlighted the need for clear goals, objectives and rules for collaboration. Stakeholders´ diverse needs of connecting to a governancestructure were discussed in the workshop. The document studies and the interviews enhanced knowledge of European transport corridor establishment and management practices.

  • 7619.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    How to create a transport corridor management: a literature review2013Ingår i: VTI-Transportforum 2013 - Granskade artiklar, Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI , 2013, s. 108-121Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The European Commission has adopted a proposal to develop the trans-European network for freight and passenger transports (TEN-T). A multimodal core transport network for Europe has been proposed, as part of the TEN-T (including all modes of transport; roads, railways, airports and canals). As parts of the core network, ten core network corridors have been appointed. They will be used as instruments for implementing the entire core network. European Coordinators will facilitate the implementation of the core network corridors, in cooperation with corridor platforms to be established by Member States concerned. There is no overall solution to how this core network with partly appointed network corridors would be managed, and how the corridor platforms will be synthesized and inter-organized to accomplish seamless transnational transport solutions.This literature review pinpoints three areas of specific importance for future work in creating transport corridor management structures. First, broad stakeholders inclusion, where formalized partnerships in agreements are suggested. Second, several ways of communication between stakeholders to ensure common progress, and third, to complement the dominant causation processes with effectuation processes to capture the stakeholders own driving forces towards common goals.

  • 7620.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Intermediate preliminary findings from 5 interviews: Awareness of TEN-T corridors and need of complementary governance/cooperation2016Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7621.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Management structure for the Bothnian Green Logistic Corridor: A summary of activities in WP 6.1 and concluding recommendations2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7622.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Measurement of Green Corridor environmental impact performance: -A2A logistic corridor concept2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7623.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Results from focus groups about transport corridor management for the Bothnian Corridor: Part of Bothnian Green Logistic Corridor (BGLC) project workshop, Arlanda 7th of January 20142014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7624.
    Öberg, Maria
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Results of questionnaire about complementary governance sent to TEN-T Scandinavian-Mediterranean Corridor Forum participants Dec 2015 – Jan 20162016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7625.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Ebrahimabadi, Saeed
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Förbifart eller genomfart?: E10 och Nikkaluoktavägen (väg 870) i Kiruna2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Kiruna pågår en omfattande stadsomvandlingsprocess. Den orsakas av att gruvbolaget LKAB arbetar med en ny huvudnivå i underjordsgruvan för järnmalm. Malmkroppen lutar in under staden och brytningen ger sprickbildning som innebär att delar av staden, bland annat Kiruna centrum, måste flyttas om gruvverksamheten ska kunna fortgå. Järnvägen, E10 samt väg 870, Nikkaluoktavägen, måste också få nya sträckningar.I samband med att E10 ska få ny sträckning har det diskuterats om E10 ska fortsätta utgöra genomfart genom nya centrala Kiruna eller om en förbifart ska byggas, nära centrum (tangentiell förbifart) eller lite längre från själva bebyggelsen.Syftet med detta PM är att genom studie av forskning och utredningar öka kunskapen om vilka effekter valet av förbifart eller genomfart kan få, och tillämpa dessa resonemang i fallet Kiruna.Utifrån de områden som analyserats har det framkommit att det finns både faktorer som talar för respektive mot en förbifart i Kiruna. Flera faktorer är för osäkra för att kunna beskriva konsekvenserna av. Genom att öka kunskapen om hur utbyggnad av trafiksystemen i Kiruna kan påverka utvecklingen, skapas ett bättre underlag för beslutsfattande.

  • 7626.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Ebrahimabadi, Saeed
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Översiktlig analys av olika faktorers påverkan på en långsiktigt hållbar stadsplanering: Scenariobeskrivningar för huvudstråk för trafik och stadsform respektive karaktärer för olika bebyggelsestrukturer i Kiruna2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kiruna står i dagsläget inför en stor utmaning då stora delar av staden måste flyttas till ett nytt läge för att gruvbrytningen ska kunna fortgå. Det är en unik samhällsplaneringsprocess som pågår som kräver insikt, nytänkade och samarbete med många aktörer.Den här rapporten utgör en översiktlig beskrivning av några former/kollektivtrafikstråk och bebyggelsestrukturer, samt dess konsekvenser för en långsiktigt hållbar stadsutveckling, med fallstudie i Kiruna. Problem som bör analyseras djupare har identifierats.Dagens strävan mot långsiktig hållbarhet, också i stadsplanering, talar för en koncentrerad bebyggelsestruktur i motsats till en utglesad struktur. Från ett vetenskapligt perspektiv finns det både för- och nackdelar med en kompakt stad, men en koncentrerad stad skapar bättre förutsättningar för korta avstånd inom staden, vilket främjar gående och cyklande, samt ger större möjligheter till attraktiva kollektiva transportsystem.Tre olika typer av bebyggelsestrukturer har studerats; gles struktur, blandad struktur och tät struktur. Gles struktur utgörs främst av villabebyggelse och tät struktur utgörs av bebyggelse med tydlig stadskaraktär, med flerbostadshus, affärslokaler m m.Tre olika scenarier för huvudsakliga utvecklingsstråk i Kiruna har studerats översiktligt; bandstruktur (målpunkter längs linje), fingerstruktur (nav med linjer ut från centrum som ”fingrar”) och slingstruktur (målpunkter längs ring). Det kollektiva trafiksystemet kan utgöra stommen i stråken. Stråken karaktäriseras av hög aktivitet av människor och händelser.Analysen av stråkstrukturer visar att de olika stråkstrukturerna samtliga är generellt bra som trafikstrukturer, men tar olika stor hänsyn till den befintliga bebyggelsen, därför kan man tänka sig att de är mer eller mindre användbara på kort eller lång sikt. Fingerstrukturen kan vara en tänkbar lösning på längre sikt, medan slingstruktur kan vara lämplig i närtid, och bandstruktur i en övergångsperiod alternativt på längre sikt. Det är viktigt att planera långsiktigt under hela stadsomvandlingsprocessen eftersom lokalisering av viktiga målpunkter och val av trafikstråk är beroende av varandra.Avseende bebyggelsestrukturer konstateras att en koncentrerad bebyggelse underlättar för attraktiva kollektivtrafiklösningar och ger närhet till service och nöjen och korta avstånd för gång- och cykeltrafikanter. Detta stödjer också jämställdheten. Gles bebyggelse ger å andra sidan generellt sett en hög tillgänglighet till grönområden. Med en koncentrerad bebyggelse minskar ytor för uppställning av fordon, släpvagnar och dylikt samt ytor för offentligt bruk för till exempel snöupplag.Trygghet i form av ett aktivt stadsliv med människor i rörelse stöder koncentration av bebyggelse. Trygghet i form av att vara känd i kvarteret, och att nya människor som rör sig i kvarteret noteras, är en fördel med gles bebyggelse. Gles bebyggelse kräver en högre markexploatering och leder till en högre energianvändning och emissioner totalt sett med längre transportsträckor. Gles bebyggelse skapar däremot förutsättningar för miljöer med låga lokala emissions- och bullerstörningar. Blandad bebyggelsestruktur ger goda förutsättningar för en ökad integration i samhället avseende socioekonomiska faktorer, och skapar en flexibel miljö för om- och tillbyggnad. Olika bebyggelsestrukturer har alla sin plats i en stad för att möta olika önskemål hos invånarna. Hur mycket som ska finnas av olika strukturer formas i en process mellan önskvärd samhällsutveckling och efterfrågan på olika strukturer.

  • 7627.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Eckhardt, Jenni
    VTT Technical Research Centre of Finland, Espoo.
    Finding success factors for transport corridor management structure2013Ingår i: Nordic Road and Transport Research, ISSN 1101-5179, E-ISSN 2000-186X, nr 2, s. 12-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7628.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Governance of major transport corridors involving stakeholders2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7629.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Governance of Major Transport Corridors Involving Stakeholders2016Ingår i: Transportation Research Procedia, ISSN 2324-9935, E-ISSN 2352-1465, Vol. 14, s. 860-868Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper governance for developing main transport corridors in the European Union was examined by means of document- and literature studies. European Union transport policy documents were studied as well as legislation regarding development of the trans-European transport network (TEN-T). One of the most strategic parts of the TEN-T, the Scandinavian – Mediterranean (ScanMed) transport corridor, was particularly studied with documents concerning the implementation of ScanMed. Qualitative content analyses have been conducted and three themes consisting of “governance organisation”, “actors” and “governance in practical implementation process” were studied.It was concluded that a broad range of stakeholders have to contribute in order to accomplish a well-functioning transport system. Accordingly the studied policy, legislative and implementation documents all concern governance matters in various ways. Depending on the actual transport initiative, and its objectives, stakeholder involvement can vary. A framework for governance arrangements for the most strategic parts of TEN-T, the Core network corridors is set in a regulation. A European coordinator was appointed for each Core network corridor and has an important role in facilitating the implementation. Such governance structure was already foreseen in earlier policy documents. Corridor forum is a new tool aiming to bring key stakeholders together for consultative purposes and in addition working groups can be connected to the Corridor forums. The policy and legislative documents have a focus on the responsibilities and activities for the European Commission and the concerned Member states. The importance of other stakeholders such as cities, ports, regional authorities, private actors is mentioned, but their activities are not explicitly stated in these formal European documents. However, participation of various stakeholders in the ScanMed Core network corridor implementation process is tangible, especially when concrete projects are discussed. Further, in the ScanMed Core network corridor implementation process the Corridor forum is explored as a new tool for bringing stakeholders together, progressively reaching an increasing number of stakeholders, including users of infrastructure in future stages. Encompassing eight countries and several modes of transport a large number of stakeholders are indicated. The idea of future ideas laboratories acting as meeting spots for development of the transport corridor on specific topics, and bringing a variety of stakeholders together, is interesting.A key challenge for future implementation of the ScanMed Core network corridor is the large number of stakeholders concerned by a transnational and multimodal transport system. Governance design to strengthen involvement of stakeholders in European transports initiatives such as the TEN-T should be encouraged. Suitable forums for cooperation and collaboration for inclusiveness for various actors need to be elaborated, where common overarching objectives need to be agreed upon. These forums have to be developed together with concerned stakeholders so that choice of forum is suitable due to its expected function. Key stakeholders which can actively contribute to progress and new ideas need to be connected to the process. And developed working groups, ideas laboratories and similar, on a geographical basis for parts of the corridor or for a specific topic, need to be adequately bridged to a European level.

  • 7630.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta M.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Expected benefits and drawbacks of Baltic Sea European transport corridors: implications for complementary governance of TEN-T Core network corridors2018Ingår i: Cogent Business & Management, E-ISSN 2331-1975, Vol. 5, nr 1, artikel-id 1423870Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, stakeholders’ expected benefits and concerns are presented regarding the development of Core Network Corridors (CNCs) within the European transport initiative, the Trans-European Network for Transports. An interview study was conducted with 23 stakeholders from different parts of the society in the Baltic Sea area. The results show that stakeholders have a range of expectations, both positive and negative, for the development of the CNC. Stakeholders’ views were sorted into three categories based on the gathered data: matters that are already regulated; unregulated matters that often include vaguely defined responsibilities and require diverse stakeholder engagement for improvement; and matters for which there are concerns about negative outcomes. The results indicate (a) a need for cost-effective complementary governance, here described as additional governance measures to those regulated in the initial framework, (b) that a wider group of stakeholders than is currently involved is needed in the on-going implementation process. Additional regional and local level stakeholders, within and outside of the CNC, and private businesses, would enhance the benefits and/or mitigate negative implications of the developed CNCs, (c) an openness for complementary governance in the on-going CNC implementation process. This openness needs to be considered when developing models for policy packaging.

  • 7631.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina L.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    How to create a transnational transport corridor management: structural and procedural public and private cooperation2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7632.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina L
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Complementary governance for sustainable development in transport: the European TEN-T Core Network Corridors2018Ingår i: Case Studies on Transport Policy, ISSN 2213-624X, E-ISSN 2213-6258, Vol. 6, nr 4, s. 674-682Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When implementing major European transport corridors, such as the Core network corridors (CNC) which is a part of the European Trans-European Network for Transports (TEN-T), the number of stakeholders affected is huge. A governance framework for the CNC’s implementation was introduced in EU Regulation No. 1315/2013, and is now being enacted. Sustainable development and stakeholder involvement are crucial areas in the implementation. This interview study investigated the need for complementary governance, here meaning governance in addition to the governance framework set in the regulation. The interviews involved 23 individuals from the Baltic Sea Region, who are affiliated to the four categories public authority, infrastructure organisation/company, private company and other organisation. The results confirm the importance of an inclusive approach. Further, the results showed a need to ensure that all three social, economic and ecological dimensions of sustainability are considered. Summarising the interview results, four areas for attention in the further CNC implementation process were identified: more and directed information, extended involvement of private sector transport stakeholders, extended involvement of regional and local stakeholders, and involvement of stakeholders located geographically outside the immediate corridor. Complementary governance can be a tool to address these areas, as governance structures and processes can involve stakeholders and steer towards desired outcomes. The interviewees own ideas for complementary governance are presented in this paper.

    The CNC implementation is currently an on-going process and these results will be further utilised in the process, as a basis for stakeholder discussions of changes in practice.

  • 7633.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina L.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    How to create a management structure for transport corridors2016Ingår i: Towards Innovative Freight and Logistics: Research for Innovative Transports Set / [ed] Corinne Blanquart; Uwe Clausen; Bernard Jacob, John Wiley & Sons, 2016, Vol. 2, s. 231-241Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 7634.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina L.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    How to create a management structure for transport corridors2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 7635.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina L.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Major transport corridors: the concept of sustainability in EU documents2016Ingår i: Transportation research procedia, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper results are presented from document- and literature studies examining how the concepts of sustainability and sustainable development (economical, ecological and social) are used in the process of developing main transport corridors in the European Union.  Particular focus has been placed on the Scandinavian-Mediterranean (ScanMed) transport corridor, a strategic part of the trans-European network for transports (TEN-T). European Union transport policy documents were studied along with the legislation for TEN-T and documents regarding implementation of the ScanMed corridor.

    The paper highlights that the concept of sustainable development is used in a multifaceted way, sometimes indicating the overarching goal of sustainability, sometimes indicating certain dimensions, and sometimes referring to conducting efforts in a sustainable way. This implies that stakeholders are led to perceive the concept in various ways, influencing how measures are implemented and how the economic, ecological and social dimensions of sustainability are integrated. Reinforcing a holistic perspective of sustainability and sustainable development as integrating economic, ecological and social benefits for a desired development would avoid the perception of sustainability as merely addressing a specific dimension, like environmental concerns. In part this could be strengthened by clearly framing the particular dimensions of sustainability being addressed in different parts of major transport corridor documents, for example; “economic sustainability” or “social sustainability”.

  • 7636.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Nilsson, Kristina L.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Johansson, Charlotta
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Major transport corridors: the concept of sustainability in EU documents2017Ingår i: Transportation Research Procedia, ISSN 2324-9935, E-ISSN 2352-1465, Vol. 25, s. 3698-3706Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper results are presented from document- and literature studies examining how the concepts of sustainability and sustainable development (economical, ecological and social) are used in the process of developing main transport corridors in the European Union.  Particular focus has been placed on the Scandinavian-Mediterranean (ScanMed) transport corridor, a strategic part of the trans-European network for transports (TEN-T). European Union transport policy documents were studied along with the legislation for TEN-T and documents regarding implementation of the ScanMed corridor.

    The paper highlights that the concept of sustainable development is used in a multifaceted way, sometimes indicating the overarching goal of sustainability, sometimes indicating certain dimensions, and sometimes referring to conducting efforts in a sustainable way. This implies that stakeholders are led to perceive the concept in various ways, influencing how measures are implemented and how the economic, ecological and social dimensions of sustainability are integrated. Reinforcing a holistic perspective of sustainability and sustainable development as integrating economic, ecological and social benefits for a desired development would avoid the perception of sustainability as merely addressing a specific dimension, like environmental concerns. In part this could be strengthened by clearly framing the particular dimensions of sustainability being addressed in different parts of major transport corridor documents, for example; “economic sustainability” or “social sustainability”.

  • 7637.
    Öberg, Maria
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Sjöholm, Jennie
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Arkitektur och vatten.
    Undermarksplanering: Svensk praxis utifrån valda projekt2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här studien har genomförts som en del av forskningsprojektet Hållbar resursanvändning av undermarksrymden (2017–2019). Projektet syftar till att stödja en hållbar användning av undermarksrymden, och klarlägga nya möjligheter för hur undermarksfrågor kan integreras i samhällsplaneringen.

    Syftet med den här studien var att undersöka hur planeringsprocesser för anläggningar och andra verksamheter under mark genomförs i Sverige, hur samspel mellan planering ovan och under mark fungerar, hur undermarksinformation hanterats i olika typer av projekt, samt indikera möjlighet till förbättringar.

    Rapporten bygger på studier av ett antal genomförda undermarksprojekt, där offentliga planeringsdokument har undersökts och intervjuer med personer som haft inblick i projekten har genomförts. I studien har framkommit ett antal förslag som skulle kunna bidra till att förbättra planeringsprocessen för undermarksplanering:

    Systematiserad och tillgänglig information

    • Samla geovetenskaplig information (inkl. tolkningar) från alla undermarksprojekt i en gemensam databas.
    • Säkerställa att projektägare och beställare lämnar geovetenskaplig information till en sådan gemensam databas.
    • Informationen bör, med hänsyn till sekretessbelagda uppgifter, arkiveras och göras sökbar digitalt.
    • Arkiven bör hanteras så att relevant material är tillgängligt under önskvärd framtid.

     

    Samverkan

    • Skapa ett gott samverkansklimat tidigt i projektet, med relevanta intressenter och aktörer.
    • Stödja harmonisering av tillämpning av regelverk mellan kommuner.

     

    Strategiskt arbete

    • En sammanhållen planering för markanvändning ovan och under mark i planeringsprocessens olika skeden.
    • Undermarkens resurser i ett regionalt perspektiv lyfts fram i regionala planeringsdokument.
    • Att hantera målkonflikter i ett tidigt skede genom att synliggöra dem i såväl nationell som regional och lokal planering.
    • Att rätt nivå på informationen tas fram för de olika skedena i planerings- och projekteringsprocesserna.
  • 7638.
    Ödegaard, H.
    et al.
    Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Trondheim.
    Balmer, P.
    Chalmers University of Technology.
    Hanaeus, Jörgen
    Chemical precipitation in highly loaded stabilization ponds in cold clomates: scandinavian experiences1987Ingår i: Water Science and Technology, ISSN 0273-1223, E-ISSN 1996-9732, Vol. 19, nr 12, s. 71-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Results both from a pilot-plant investigation and from full-scale stabilization ponds operating with phosphate precipitation are presented. Since the removal of organic matter by coagulation is more important than that by biodegradation, the ponds may be heavily loaded. Biodegradation during winter can be improved by pond aeration, and chemical precipitation in an aerated pond may give a very good and stable effluent

  • 7639.
    Ögren, Hanna
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser.
    ALTERNATIV DAGVATTENLÖSNING: Dagvattenbiofilter för ökad rening och fördröjning2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    På senare år har vår uppfattning om hur dagvatten ska hanteras ändrats i takt med att kunskapen om dagvatten och de eventuella risker som dagvattnet för med sigvuxit.Exploatering och urbanisering av områden som tidigare bestått av naturmark medför att andelen hårdgjorda ytor, så som tak och gator,ökar och dagvattnet kan inte infiltrera naturligt i marken. Det har länge varit standard att dagvattnet letts vidare direkt till recipienten, till exempel en sjöeller vattendrag,utan att passera något reningssteg. För att minska risken för utsläpp av dagvattenföroreningar och skador vid översvämningar har metoder för långsiktigt och hållbart dagvattenhanterande börjat användas. Metoderna används för att försöka reducera och tröga upp dagvattenavrinningen, till stor del genom att använda sig av naturens egna processer. Dagvattenbiofilter är ettexempel på anläggning där naturens egna processer används och optimeras för att främst fånga upp och reducera föroreningar i dagvattnet men anläggningen kan även fördröjanormalflöden.Reningseffektenhos dagvattenbiofilter har i studier visats variera men bedöms ändå god, även i kallt klimat om hänsyn till dessa förhållanden tas vid utformning.Kronanområdet i Luleå kommun är under uppbyggnad och invånarantalet väntas inom de närmaste 10–15 åren växa från 1500 personer till 7000 personer. Detta innebär att bland annat villor, radhus, flerfamiljshus och vägar kommer att byggas och andelen hårdgjorda ytor kommer att öka. För att tillgodose det kommande behovet av att omhänderta dagvatten har Luleå kommun i detaljplanen beskrivit att dagvattenhanteringen ska skemed hjälp av”tröga” och öppna dagvattenlösningar.I arbetet undersöks ett dike som ligger i en naturlig lågpunkt inom avrinningsområdet som bland annat innefattar Kronandalen. Dikets förutsättningar och behov utreds för att utröna möjligheten att anlägga ett dagvattenbiofilter på platsenför att ytterligare rena och fördröja dagvattnet. Många faktorer talar för att ett dagvattenbiofilter skulle vara en bra lösning för diket, bland annat att anläggningstypen har god reningsförmåga och går i linje med dagvattenutredningensförslag att hantera dagvattnet genom infiltration. Avgörande var dock områdets grundvattennivå som visat sig ligga på mellan 0,5 och 1,5 meter under markytan, vilket ger för litetutrymme för ett dagvattenbiofilter.

  • 7640.
    Öhlin, Emil
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Industriellt och hållbart byggande.
    Höghusbyggande med korslaminerade träskivor2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Historiskt sett är trä vårt viktigaste byggmaterial där användandet sträcker sig långt bak i tiden. Idag gör dess låga vikt det möjligt att prefabricera hela trästommar i fabrik för att sedan fraktas ut till arbetsplats där de kan monteras på plats. För att möta behoven och på bostadsmarknaden har Lindbäcks Bygg AB startat ett projekt där ett 14-våningshus ska projekteras. Att kunna bygga högt ligger i linje med ökade markpriser, eftersom marken måste utnyttjas på ett effektivare sätt. En sådan hög byggnad ställer stora krav på konstruktionslösningar för att kunna klara av stora pelarlaster i botten på byggnaden och samtidigt vara stabil mot vind.

    Syftet med denna rapport är att visa hur det är möjligt att konstruera ett 42 meter högt 14-våningshus med KL-trästomme. Vid beräkningar används en preliminär planlösning, som inte är helt färdigställd. Detta är för att ge möjlighet att visa en godtycklig lösning som kan fungera för byggnader med olika planlösning. Av samma anledning är nyttjandegraden för KL-träskivorna lägre än vad som önskas för att en byggnad skall anses kostnadsoptimerad. Det resultat som redovisas är med avseende på statiska laster. Dynamiska laster och svängningar har inte beaktats.

    För att vindstabilisera byggnaden undersöks två olika metoder. I ena metoden utgörs stabiliseringen av trapphusen av betong. I det andra fallet stabiliseras byggnaden genom skivverkan med 120 mm tjocka KL-träskivor, vilket även används till att bära upp de vertikala lasterna i bägge fallen. På var 5:e våning i byggnaden används betongbjälklag, som bidrar med att minska lastens fördelning på de svagare delarna i konstruktionen.

    Med kompositteori kontrolleras KL-träskivorna med avseende på skjuvning, deformation och tryck. Skivan kan betraktas som limträ av klass GL28h om C24-virke används, vilket är antaget i denna rapport. KL-träskivorna ses som ett homogent element när de tar upp horisontala krafter. Detta medför att skjuvkrafterna kan spridas genom hela skivan, vilket medför lägre tryck och lyftkrafter i ändarna av de stabiliserande skivorna, jämfört med en traditionell gipsvägg. KL-träskivorna som används visas vara tillräckligt styva för att klara av vindlasterna och trycklasterna. Då en byggnad stabiliseras med betongtrapphus antas det att betongstommen utformas så att den kan ta upp de horisontala lasterna som leds in till betongtrapphusen.

    Resultatet visar på att det är möjligt att med avseende på statiska laster konstruera ett 14-våningshus med en KL-trästomme, som uppfyller kraven enligt EKS9. Då byggnaden vindstabiliseras med betongtorn så uppkommer det en last mot trapphusen. Det har inte undersökts om betongens kapacitet är tillräcklig för denna belastning.

  • 7641.
    Öhman, Ingvar
    Luleå tekniska universitet.
    Fältförsök med VA-brunnar i tjälaktiv mark1982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7642.
    Öhman, Ingvar
    Luleå tekniska universitet.
    Grunda isolerade VA-ledningar i kallt klimat: en fältstudie1982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7643.
    Öhman, Ingvar
    Luleå tekniska universitet.
    Långtidsuppföljning av funktionen för brunnar och ventil i tjälskjutande mark1985Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7644.
    Öhman, Ingvar
    Luleå tekniska universitet.
    Tjällyftningsförlopp för brunnar inom VA-sidan1981Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7645.
    Öhman, Ingvar
    Luleå tekniska universitet.
    Vatten- och avloppsledningar i kallt klimat1982Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7646.
    Öhman, Ingvar
    Luleå tekniska universitet.
    Vertikalt anlagda VA-konstruktioner i tjälaktiv mark1983Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7647.
    Öhman, Ingvar
    Luleå tekniska universitet.
    Värmeavgivning från spillvattenledningar1984Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7648.
    Öhman, Kristoffer
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Byggkonstruktion och brand.
    The Crocodile Nose Connection: Design and laboratory tests on a novel connection for structural hollow sections2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De goda egenskaperna och den ideala formen gör det cirkulära tvärsnittet uppskattat av arkitekter. Vid anslutningar av dessa tvärsnitt är det idag vanligt att använda knutplåtar. Kniv-plåtanslutningar där knutplåten förs in i en öppning i änden av det cirkulära tvärsnittet är det mest använda förbandet idag. På grund av rörets abrupta slut i detta förband är det inte estetiskt tilltalande enligt arkitekter.

    Ett alternativ för kniv-plåt-förbandet är Crocodile Nose-förbandet (CN-förbandet). Fördelarna med CN-förbandet är frånvaron av det abrupta slutet och den utstickande knutplåten, vilket görden uppskattad av arkitekter. I detta förband är det cirkulära tvärsnittets kanter nerfasade, vilket skapar två semielliptiska skärytor på båda sidor av röret. På dessa skärytor svetsas lämpliga plåtar med kälsvetsar. Plåtarna är formade på ett sådant sätt att när de är svetsas på plats är orienteringen av den utstickande delen parallel med rörets axel. Ett mellanrum mellan de utstickande delarna skapas så att knutplåten kan föras in och bultas fast tillsammans med röret.

    Fyra olika provkroppar av CN-förbandet testas för att hitta den bästa utformningen. Tvåprovkroppar har en avstyvning mellan plåtarna. Skillnaden mellan närvaron av avstyvningen och frånvaron av den är undersökt. Resultaten visade att provkropparna med avstyvningen fick enmarkant högre brottlast, upp till 413 % högre. För att även hitta den optimala vinkeln på skärytan har två olika vinklar undersökts. I detta fall visade resultaten att provkropparna med den mindrevinkeln gav en högre brottlast, upp till 40 % högre. Även en kontroll på svetsen som binder ihopplåtarna med röret är gjord. Denna kontroll gjordes med hjälp av en antagen beräkningsmodell.Resultatet visade att beräkningsmodellen endast är giltig för provkropparna utan avstyvningen.Beräkningsmodellen måste därför utvecklas, så den kan användas för samtliga dimensioneringsfall.

  • 7649.
    Öhrling, Therese
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Kumar, Rupesh
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Drift, underhåll och akustik.
    Abrahamsson, Lena
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Arbetsvetenskap.
    Assessment of the development and implementation of tools in contract cleaning2012Ingår i: Applied Ergonomics, ISSN 0003-6870, E-ISSN 1872-9126, Vol. 43, nr 4, s. 687-694Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper illustrates and discusses problems with the implementation and use of ergonomic tools and techniques in the process of cleaning. Cleaning is an occupation with a high risk of developing work-related disorders. One high-strain task where recommended tools and techniques are difficult to apply is cleaning staircases. This study evaluated the muscular activity of cleaners while mopping staircases using two different mop handles and found that an easily adjustable mop handle can decrease a cleaner’s physical load. The results also show that the implementation and contextualization of the mop are of great importance for how a mop is used. A more holistic approach is needed to improve the benefits of good tools and techniques in cleaning work. More research is needed on how workplace organization can be improved to support the implementation of strategies to increase the health of professional cleaners.

  • 7650.
    Öhult, Leif
    Luleå tekniska universitet.
    Hur bygga i kallt klimat1991Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
150151152153154 7601 - 7650 av 7686
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf