Denna studie tar sin grund i det sociokulturella perspektivet och fokuserar på digital kompetens hos de yngsta barnen utifrån ett förskollärarperspektiv. Det ansågs som intressant att ta reda på hur förskolan arbetar med digitalisering med 1- och 2-åringar på ett sätt som lägger grunden för det livslånga lärandet och ger förutsättningar för individen som en aktiv deltagare i det digitala samhället. För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar föll valet på att intervjua verksamma förskollärare som arbetar på avdelningar för yngre barn. 

Tillgång till digitala verktyg och utforskande både självständigt och tillsammans med andra framhävs i denna studie som centralt. Förskollärare har lite olika perspektiv på arbetssätt och på vad som är viktigt för de yngsta barnen att lära sig när det gäller digital teknik och kompetens. Förskollärarens eget engagemang och kompetens påverkar hur undervisningen ser ut. Det är viktigt att kunna balansera mellan att ge barnen möjligheter att utforska tillsammans och självständigt samtidigt som läraren finns tillgänglig och närvarande för att vid behov kunna erbjuda stöd samt ta vara på lärandetillfällen. En närvarande och kompetent pedagog har möjligheten att få mycket information kring barnens digitala kompetens samt dem intressen de har. De flesta verksamheterna hade ingen tydlig planering eller strategi för digitalisering utan digital teknik blev ett ständigt närvarande redskap som används kontinuerligt och kompletterar andra områden inom undervisning och lek. Digitala verktyg utvidgar lärmiljön och skapar nya rumsliga dimensioner.

Bakgrund: Lungfibros är en kronisk respiratorisk sjukdom som kännetecknas av nedsatt lungfunktion och andningssvårigheter. Det finns otillräckliga resurser i form av stöd för personen som drabbats av lungfibros och sjukdomen missförstås av hälso-och sjukvårdspersonal och samhället. Behandlingen är bristfällig och fokuserar i dagsläget på att förebygga, behandla och lindra symtom för att öka livskvaliteten för personen som är drabbad. Det finns utmaningar med vård som enbart fokuserar på symtomlindring och det finns behov av ytterligare insatser för att uppnå en förbättrad livskvalitet hos den enskilda personen med lungfibros. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med lungfibros. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med lungfibros: en turbulent resa från symtom till diagnos, att känna en inre och yttre påverkan, en förändring och påverkan i det dagliga livet, att ha behov av stöd och information, och att ha funderingar inför en oviss framtid. Slutsats: För personer som lever med lungfibros och deras närstående är stöd, information och copingstrategier avgörande i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll gällande kommunikation och den bör vara personcentrerad och anpassad till personens behov och takt. Samtal om livets slutskede är nödvändigt för personer med lungfibros, men brister ofta i vård och omvårdnad av denna patientgrupp. 

Abstrakt

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom är en endokrin sjukdom som drabbar 5-10% av kvinnor i fertil ålder. Orsaken till diagnosen är ännu inte fastställd men kan ha en viss anknytning till ärftlighet. I samband med diagnosen förekommer ett flertal symtom som medför lidande. Syftet: Var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskt ovarialsyndrom. Metod: Fjorton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest induktiv ansats. Resultat: Fem slutliga kategorier framkom i resultatet: Att leva med bristande förmåga att bli gravid, Att känna skam och dölja sitt utseende, Att påverkas av diagnosen inifrån och utifrån, Att leva med en diagnos som förändrar relationer och Att känna sig missnöjd i mötet med sjukvårdspersonal. Slutsats: Att leva med kronisk sjukdom innebär förändringar i vardagen. En djupare förståelse av kvinnors upplevelser av PCOS kan bidra till förbättrad omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv.

Abstract

Background: Adverse events happen yearly within healthcare due to poor communication between health care personnel. To decrease the risk of these adverse events occurring during postoperative handover communication tools such as SBAR (situation, background, assessment, request) has been introduced. Postoperative handover is considered a critical moment during patient care and the introduction of a standardised way of communicating has shown to reduce adverse events and mortality, in addition to improving both the quality of the postoperative handover and the teamwork.

Aim: To describe intensive care nurses’ and nurse anesthetists’ experiences of postoperative handover using the communication tool SBAR.

Method: A qualitative interview study with a deductive approach was conducted. 

Results: SBAR was described as best practice for postoperative handover and an important tool to ensure safe and effective communication. SBAR was thought to create a good structure and a shared mental model for postoperative handover. Participants described subpar teamwork and poor working conditions as further complications to providing safe care.

Conclusion: Participants in the study had good experiences of using SBAR and thought it had a positive effect on patient safety but wished for a more consistent use of SBAR during postoperative handover.

Bakgrund: Långvarig ländryggssmärta är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos människor i åldrarna 45–65 år. Orsaken till långvarig ländryggssmärta varierar men individuella faktorer som ålder, fysisk aktivitet samt psykologiska faktorer som ångest, stress och depression kan vara faktorer som kan bidra till besvären. Bemötandet i vårdens definieras som hur vårdgivaren tar emot sin patient, detta kan vara genom kroppsspråk, hur man hälsar och hur man för samtalet gentemot sin patient. Bemötande har visat sig vara viktigt vid långvarig ländryggssmärta där patienter lätt blir misstrodda. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av fysioterapeuters bemötande vid långvarig ländryggssmärta. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt på distans. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna vilket uppkom från innehållsanalysen var: Vikten av fysioterapeutens intresse och engagemang, fysioterapeutens kommunikation spelar stor roll, att får vara delaktig, förtroendet sviktar vid sviktande kompetens. Konklusion: Patienter med långvarig ländryggssmärta uppskattar en fysioterapeut som är intresserad, lyssnar, kommunicerar, låter patienten vara delaktig och är kunnig. I grunden handlar ett gott bemötande om att välkomna patienten och se personen bakom smärtan.

Objective The aim of this systematic review and meta-analysis was to assess the association between e-cigarette use and subsequent initiation or recurrence of cigarette smoking.Data sources A systematic literature search was finalised on 11 November 2019 using PubMed (including MEDLINE), EMBASE, Cochrane Library, Scopus, PubMed Health, NICE Evidence Search, PROSPERO, CRD and PsycInfo.Study selection Studies were included if meeting the following criteria: reporting empirical results; longitudinal observational design with a minimum of 3 months of follow-up; including general population samples; allowing for the comparison between users and nonusers of e-cigarettes. Studies rated as having high risk of bias were excluded. Studies were independently assessed by at least two authors. The procedures described by PRISMA were followed, and the quality of evidence was rated using GRADE.Data synthesis 30 longitudinal studies from 22 different cohorts assessing e-cigarette use among nonsmokers or never-smokers at baseline, and subsequent use of cigarette smoking at follow-up, were included in this review. A random-effects meta-analysis based on 89 076 participants showed a pooled unadjusted odds ratio (OR) of cigarette smoking among baseline nonsmoker e-cigarette users compared with nonusers of 4.68 (CI 3.64–6.02), while the adjusted OR was 3.37 (CI 2.68–4.24). These results were consistent irrespective of whether the outcome was measured as ever-smoking or as past 30-day smoking. The evidence was graded as moderate.Conclusions Use of e-cigarettes may predict the initiation or recurrence of cigarette smoking.

The purpose of this study is to find out what Swedish educators in middle school think about digital tools in school. The study includes earlier research combined with quantitative and qualitative research. The quantitative part of this study is based on 21 Swedish teachers' answers to a survey. The qualitative part of the study is based on interviews with two Swedish teachers. 

The study shows that teachers who teach Swedish in middle school have a positive view of digital tools but that the usage of digital tools has both advantages and disadvantages. The study shows that the teachers believe that the pupils' motivation increases when they use digital tools but both the pupils' spelling and fine motor skills are negatively affected.

Syftet med studien är att beskriva och diskutera småbarns (1-3 år) digitala teknikanvändning i förskolan, med utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av vilka digitala resurser som småbarnen erbjuds i undervisning och vilka undervisningsmål som förskollärarna knyter till användnningen av dessa. Studien utgår ifrån sociokulturella perspektivtaganden med vikt vid begrepp såsom stöttning och lärande genom sociala samspel. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuer där alla tre informanter var yrkesverksamma förskollärare i en barngrupp med barn i åldern 1-3 år. Tidigare forskning tar upp kring området digital teknologi och småbarn att det finns möjligheter i användarvänlig teknik för småbarn samt att småbarn har potential att bli såväl konsumenter som producenter med digitala verktyg. I resultatet framträdde fyra teman: "Småbarnen konsumerar digitala verktyg", "Småbarns kunskapsproduktion med digitala verktyg", "Språkstöd, skapande och naturvetenskapligt utforskande" samt "Samspel och stöttning som värde med småbarn och digitala verktyg" dessa relaterar till småbarn och digitala verktyg i förskolans kontext. Resultatet visar att småbarn dels positioneras som konsumenter, dels blir kunskapsproducenter genom bland annat multifunktionell programvara, digitala böcker och dokumentation. Digitala vertyg för småbarn i undervisning har visat sig göra sig särskilt framträdande som resurs i småbarns lärprocesser när det kommer till förbättrade undervisningsmiljöer, naturvetenskapligt utforskande, spåkutveckling och skapande. Detta sker främst i sociala samspel genom digitala resurser såsom digitala böcker via exempelvis Polyglutt, digitala bibliotek och bibliotekshyllor, mikroskopägg, Youtube samt sökmotorn Google.

Background: Knowledge, skills and education is a public health policy target area that highlights the importance of education for children and young people. The school plays an important role in the work to achieve equal health at the national level, which makes the school an important arena for health promotion work. Working to promote attendance creates good conditions for an individual to achieve good health over the entire course of life. The health promotion work should focus on strengthening health factors and direct attention to the strengths and resources of children and young people. 

Method: Promoting factors for school attendance were compiled with a systematic literature review based on seven articles published between 2015–2023, limited to children and adolecents aged 6–18 years. Five categories were developed based on the analysis: social support, participation, increased awareness, reward, and health improvements with the school nurse. 

Results: Social support promotes attendance through available teachers, partnerships between teachers and guardians, conversations between teachers and students, teachers and guardians, and home visits. Participation promotes attendance through the involvement of both teacher and student in health-related activities. Awareness means that conversations about absence by identifying the attitude to schooling raise awareness and change behavior positively. Reward highlights the importance of positive incentives to promote attendance. Adaptations as needed highlight the school nurse's ability to adapt the program to the needs of the school, which improves attendance.  

Conclusion: All students need to be seen and heard by an adult in order to thrive and feel safe at school. Children who go to school are given the opportunity to develop basic abilities, which in a long-term perspective creates the conditions for good health. Through this literature review, further light has been directed towards what is important for school attendance. Focus should be placed on promoting attendance among students regardless of low attendance, problematic absence or expected attendance. 

This quantitative study aims to investigate the correlation between individuals' perceived work motivation and its personality traits. Increased knowledge in this field has been shown to enable improvements in personnel work, including management and recruitment. The purpose of the study led to three hypotheses, one of which concerned the relationship between external work motivation and the personality trait neuroticism and one of which concerned internal work motivation and the personality traits extraversion, conscientiousness and openness. The third hypothesis examined age differences in motivational factors at work – where an assumption was made that internal work motivation would be seen among participants with older age. A quantitative questionnaire survey was used as the method in which two previously validated measuring instruments formed the main part of the survey. The Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS) was used to examine perceived work motivation and the Ten Item Personality Inventory (TIPI) to examine personality traits among participants. The result was analyzed with Spearman's correlation analysis, whereupon a number of correlations could be seen. The results of the study were able to confirm two of the hypotheses – where a correlation could be seen between internal work motivation and the personality traits extraversion as well as openness. A correlation could also be seen between the age categories and the work motivation factors, which showed that participants with older age were motivated to a greater extent by internal work motivation in comparison to external work motivation as well as amotivation. In summary, the results of the study could show perceived work motivation and its correlation with personality traits as well as age.

Bakgrund: Befolkningen blir äldre och kräver alltmer komplicerad hälso- och sjukvård som bedrivs i hemmen. Som en följd av detta förväntas även den palliativa vården i hemmen öka. Den palliativa vården bör tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att vårda personer som får palliativ vård inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts i studien. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i tre olika kommuner i norra Sverige. Insamlade data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier. Att vara en del av ett team med ett gemensamt mål, att föra existentiella samtal är viktigt, att klara utmaningen med ett känslofyllt och ensamt arbete, att vilja ge en värdig och tryggvård och att försöka se till hela familjens behov. Slutsats: Arbetet med palliativ vård inom hemsjukvården är komplext och distriktssköterskan är en del av ett större team. Trots detta kan arbetet upplevas som ensamt, känslosamt och krävande, men även viktigt och givande. Ett fungerande teamarbete, regelbunden utbildning och debriefing är faktorer som leder till att distriktssköterskan utvecklas och kan ge god omvårdnad. 

Introduction: Violence in close relationships is a problem in society that results in serious consequences. Every third woman in the world suffers from physical, psychological or sexual violence. In Sweden, during 2022, more than 38,000 crimes of assault against women have been reported. Healthcare professionals have an important role in detecting and supporting abused women. Purpose: To describe the radiographer’s role in identifying and encountering abused women in close relationships. Method: This study has been conducted as a general literature review where data were collected from two different databases, PubMed and CINAHL. Twelve scientific qualitative and quantitative studies were quality reviewed, analyzed and presented in the form of three categories. Results: The categories that emerged in the results were identification of the structure and composition of the violence, barriers to detection and encountering victims of violence. The results showed that violence-related physical injuries occur most often in the head, neck and upper extremities. These injuries vary depending on the mechanism and severity of the violence. Psychological violence affects women's well-being. It has been shown that a lack of knowledge, guidelines and time can prevent abused women and healthcare professionals from working against violence. An empathetic and respectful encounter was considered important towards women affected by violence. Conclusion: Knowledge of how physical and psychological violence manifests is crucial for the detection and management of violence. In addition, an empathetic encounter can help abused women feel safe and willing to talk about their situation. It is important to have distinct routines and guidelines that promote better working methods and ensure that adequate measures are taken.

Bakgrund: Att vårda patienter i vaket tillstånd kräver större förberedelser och hänsyn på operationssalen. Operationssjuksköterskor behöver tillgodose patienten och ge god omvårdnad och samtidigt säkerställa en säker och steril högteknologisk miljö. Studier har visat att patienters upplevelse under operation påverkas av operationssjuksköterskans bemötande. Genom att öka medvetenhet och kunskap om operationssjuksköterskans möte med vakna patienter intraoperativt kan patienters upplevelse under operation förbättras. 

Syfte: Att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kirurgi i vaket tillstånd. 

Metod: En kvalitativ intervjustudie med elva stycken operationssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Att patienten är i fokus och direkt få ett kvitto på arbetet, Att sträva efter ett gott samarbete och professionalitet inom teamet, Att vilja minska oro och skydda patienten, Att vara lyhörd och ge patienten möjlighet till delaktighet

Slutsats: Denna studie visade att operationssjuksköterskorna lade fokus på patienten då de genomgick kirurgi i vaket tillstånd och de ville vara lyhörda för patientens behov för att ge dem en bra upplevelse. De ville skydda patienten från obehag och även verka som patientens företrädare. 

The study highlights English teachers’ attitudes towards the teaching of creative writing in the English subject in Swedish compulsory school years 7-9 and upper secondary school. The data in this study was collected through a quantitative web survey answered by 13 respondents and qualitative, semi-structured interviews with four teachers selected from the survey respondents. The findings show that the teachers’ attitudes to creative writing as a part of English teaching are influenced partly by how important they think writing in English is but also by external factors, such as the school’s steering documents and the social environment.

Den svenska undervisningen har uppdrag att utbilda och forma elever till att vara självständiga och fungerande medborgare (Skolverket, 2019). Detta innebär att undervisningen ska hjälpa samtliga elever att nå kunskapskraven, oberoende av de eventuella svårigheter som eleverna kan ha där vikt ligger i att den undervisande läraren differentierar undervisningen. Differentierad undervisning innebär att anpassa undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar och behov. Genom att anpassa undervisningen får elever tillgång till de verktyg de kan behöva för att utveckla de kunskaper som är nödvändiga för en fullgången grundskola (Skolverket, 2019). Syftet i denna studie var att undersöka den grad av differentiering som finns i utvalda läromedel i svenskämnet utifrån en läromedelsanalys och hur läromedel inom svenska har utvecklats för att uppfylla krav på differentiering. I studien har fem nyare läromedel och två äldre läromedel analyserats och jämförts där resultatet visar att utveckling av läromedel skett i samband med digitaliseringen som skedde under 2000-talet, något som bidragit till att fler elever kan förstå och bearbeta innehållet i majoriteten av de nyare läromedlen. Samtidigt visar resultatet att beroende på vilket läromedel som analyseras varierar graden av differentiering. Utifrån det resultat som framkommit ur denna studie kan beslut tas om vilket läromedel som är mest gynnsamt att använda i klassrummet för att kunna möta samtliga elever på deras kunskapsnivå inom svenskämnet i årskurs 1.

Introduktion: Anestesisjuksköterskans roll prehospitalt är att vårda den kritiskt skadade patienten. De kan bidra till prehospital vård med goda kunskaper i avancerad luftvägshantering, vana att använda potent analgetika, anestesimedel och innehar erfarenhet av avancerad smärtbehandling. Ambulanser i Sverige idag är främst bemannade med specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård, men även grundutbildade sjuksköterskor förekommer. De har uttryckt efterfrågan efter mer utbildning och resurser vad det gäller smärtlindring prehospitalt. Flera studier har påvisat att smärtlindring prehospitalt som bristfällig. Bristfällig smärtlindring kan leda till svåra komplikationer för patienten. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att jobba utifrån patientens unika behov, förbereda och hantera de utmaningar som kan manifesteras. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av att smärtlindra vuxna patienter med svår smärta prehospitalt. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats med beskrivande design genom semistrukturerade intervjuer användes i denna studie. Intervjuerna analyserades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre kategorier – bedömning och anpassning av smärta, kompetens och erfarenhet påverkar den smärtlindring som patienten erhåller, smärtlindringens emotionella och psykologiska aspekt– med nio subkategorier. Slutsats: Anestesisjuksköterskor som deltog i denna studie beskriver att de besitter kompetens och har erfarenhet att möta de utmaningar som finns med prehospital smärtlindring. De tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt och utgår från patientens behov och aktuella situation vid smärtlindring. Anestesisjuksköterskor kan med sin kompetens och kunskap bidra med utbildning och utveckling i prehospitala verksamheter för att på sätt förbättra omhändertagandet av patienten. 

Young adult literature is enjoyed by both adolescents and adults. This genre of literature is often contemporary and tends to deal with real life issues, for example cultural and social aspects of young people’s lives. Such social issues can be, for example discrimination and racism, topics highly relevant to discuss in the Swedish upper secondary English classroom. This essay performs a didactic literary analysis of All American Boys, a young adult novel dealing with racism and police brutality in the USA. The primary focus in this essay is arguing for how literature, specifically, All American Boys, can be used to promote students’ critical thinking and intercultural awareness in the Swedish upper secondary school English classroom. The literary analysis of All American Boys found that the novel’s dual narrative offers a powerful and complex insight to social issues, making it suitable a suitable material to use in the Swedish upper secondary English classroom. The dual narrative in the novel can help students develop, not only reading comprehension in English, but also intercultural competence, as well as an opportunity to practice their critical thinking skills, specifically through working with comprehension constructors. 

The study aims to make visible material that can support multilingualism in the physical environment of the preschool. The research questions that this study aims to answer are what is presented in the environment to support multilingualism, for whom the environment is available from a multilingual perspective and which languages appear in the environment and how often these occur. The study is based on a sociocultural theory and was conducted at two preschools. A qualitative method was used and the collection of data consists of visual fieldnotes in the form of photographs and written fieldnotes. When processing and reading the material, a qualitative analysis was used. The result shows that material that can support multilingualism is represented in the physical environment of the preschool through alternative communication such as pictures and signs. Multilingualism has also been made visible through flags, texts and books. 

Bakgrund: Vid rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi kan rehabilitering med fysioterapeut komplettera kirurgiska ingrepp för att uppnå bästa möjliga resultat. Framtagna riktlinjer vid gynekologisk kirurgi som sammanfattat bästa evidens visar på brister. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vård- och rehabiliteringsprocessen i samband med rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi utförd i Sverige. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ ansats och ett ändamålsenligt urval. Åtta deltagare rekryterades och datainsamlingen utfördes genom kvalitativa digitala semistrukturerade intervjuer. Analys av data skedde genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av data resulterade i en övergripande huvudkategori, “En tid präglad av eget ansvar”. Denna framträdde från fyra kategorier; “En otydlig vård och rehabilitering ökar risken för otrygghet”, “En tid med stor påverkan”, “Bemötandets roll” samt “Fysioterapi - en efterfrågad del i vård- och rehabiliteringsprocessen”. Kategorierna stöddes av två underkategorier vardera. Konklusion: Vård och rehabilitering inom området rekonstruktiv bäckenbottenkirurgi behöver förbättras för att kunna erbjuda den vård som patienterna har en lagstadgad rätt till. Information, kunskap, stöd samt bemötande behöver förbättras i vård- och rehabiliteringsprocessen och fysioterapi behöver bli standard. 

Bakgrund: Under de senaste åren har behovet av vård och omsorg förändrats. Detta på grund av den demografiska utvecklingen och övergång från främst sjukhusvård till insatser i primärvården. Det finns många studier som beskriver upplevelser av vårdpersonal inom vård och omsorg i hemmet, men färre studier som belyser vårdtagarens upplevelser. Syfte: Den här studien beskriver äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i ordinärt boende vid kronisk sjukdom. Metod: 20 artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Känslan av att inte få vara delaktig, Känslan av ouppfyllda behov, och Känslan av ökad trygghet i vardagen. Resultatet visar att personer som tar emot vård och omsorg i sina hem kan uppleva otillräcklig delaktighet i sin egen vård och omsorg, men att denna upplevelse minskar ju mer vårdpersonalen jobbar utifrån ett personcentrerad arbetssätt. Slutsats: Detta förtydligar vikten av personcentrerad vård även när det gäller vård och omsorg i ordinärt boende, och att fortsätta utvecklingen av rutiner och organisationsformer som stödjer detta arbetssätt. För att säkerställa adekvat och personcentrerad vård och omsorg i denna miljö kommer det krävas nya mått för kvalitet som även tar hänsyn till patientupplevelser och -delaktighet.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn i vardagliga aktiviteter. Syftet besvarades genom två frågeställningar kopplat till hur förskollärare stöttar och utmanar de flerspråkiga barnen i svenska samt hur barns modersmål tas tillvara. I den aktuella studien användes sociokulturella glasögon där teoretiska begrepp såsom stöttning, dialog, utmaning samt barns intresse och erfarenheter har utgjort studiens teoretiska förståelseram. Utifrån den teoretiska utgångspunkten användes skuggning som metod och där fältanteckningar fördes i loggbok. Under tre halvdagar skuggades tre förskollärare i sitt vardagliga arbete i förskolan. Utifrån den data som samlats in genom skuggningen framkom att förskollärare arbetar aktivt för att stötta och utmana de flerspråkiga barnen med hjälp av olika strategier. Barns modersmål togs tillvara i vissa vardagliga aktiviteter och där vissa språk var mer framträdande än andra. Förskollärarnas intresse för barns olika språk samt deras behärskande av olika språk ses som viktiga ur ett flerspråkighets perspektiv. De slutsatser som dragits i studien är att förskollärarens arbetssätt spelar en stor roll i de flerspråkiga barnens språkutveckling på det vis att de stöttar och utmanar det svenska språket och bekräftar och accepterar barns olika modersmål. 

In the fairytale, ‘The Invisible Child’, by the Finnish author Tove Jansson, the child Ninny was made silent and invisible as a result of her ill-treatment by the woman responsible for her care. A similar situation to that in the fairytale can be found in schools and other education settings where students are made both silent and invisible by their treatment by teachers and fellow classmates. The overall aim of this discussion is to explore the complexities of silence and invisibility, with a specific emphasis on silence and invisibility among students in school. The paper embraces consideration of the multifaceted phenomena of silence and invisibility, both within and beyond school. Silence, invisibility and power in society as well as in schools is discussed, with a specific focus on silence and oppression as crucial dimensions of bullying in schools, followed by an exploration of teachers use of silence. The discussion focuses attention on the silent language of response and silent and invisible students. The various ways of understanding and responding to student silence and invisibility are then explored. In conclusion the significance of silence and invisibility is discussed and the implications of this for education are considered and an argument is made for the importance of listening to the silence and seeing the invisible, as a prerequisite for making the invisible visible. Throughout the paper, the discussion is connected to, and exemplified by, the fairytale of Tove Jansson.

The demographic and economic conditions for education in the Nordic countries—especially in remote areas of this region—has led to an increasingly intensive use of information and communication technologies. The authorities’ response to the COVID-19 pandemic has, however, entailed a radical acceleration of the already ongoing change towards digitisation. In the wake of the current pandemic regulations, the purpose of this study was to illuminate and discuss Swedish secondary school teachers’ experiences of online teaching and learning—with a particular focus on the teaching dimension—based on synchronous teaching and learning modes. A specific research question was posed: What opportunities and challenges do online teaching and learning offer when it comes to forming a sense of belonging, authenticity, and presence? Theoretically, this study was based on a phenomenological lifeworld approach. The empirical data, collected from March 2020 to March 2021, consisted of written reflections from ninety-three teachers in a remote school district. Three themes showed how online teaching and learning redefines the bodily, temporal, and spatial conditions for teachers’ experiences of belonging, authenticity, and presence in education. The study also indicates how digitisation might serve as a disruption that not only reminds us of the pedagogical assignment at hand but also lets another possible pedagogical world announce itself.

Det sker en mängd olika möten inom slutenvården och hur mötet utformar sig mellan sjuksköterskor och patienter är en viktig del av patienters upplevelser av vård och omvårdnad. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskor vet hur de ska bemöta patienter på ett gott sätt, både för att minimera risker i patientsäkerheten och för att optimera patienters chanser till återhämtning och välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Litteraturstudien utformades som en integrativ kunskapsöversikt med inspiration från Whittemore och Knafl. Analysen baserades på 29 vetenskapliga artiklar som identifierades via databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och data tematiserades med stöd av Excel. Analysen resulterade i fem teman: Sjuksköterskors karaktärsdrag, Respekt och integritet, Tid och närvaro, Kommunikation och Ömsesidigt samspel. Litteraturstudien bidrar med förbättrade kunskaper om vad som kännetecknar ett gott bemötande av patienter inom slutenvården. Ett gott bemötande är en kombination av flera dimensioner och när sjuksköterskor använder kunskapen och kombinerar olika dimensioner skapas förutsättningar för en god omvårdnad i mötet med patienter. 

Introduction: Inadequate information to patients prior to an MRI examination can lead to patients becoming nervous, stressed and feeling discomfort and thus absent from booked appointments or choosing to cancel their examinations. With clear information to the patient before the MRI examination starts, it increases the patient's understanding before the visit. This can mean that patients arrive at their booked times and thus have the opportunity to get answers to unclear thoughts based on the written information with the help of an X-ray nurse before the start of the examination. Aim: The purpose of the study was to compile the information given to patients prior to an MRI examination and the importance of the information. Method: The study conducted is a general literature review, where the articles were retrieved from the databases Pubmed and Cinahl. The study includes both quantitative and qualitative articles, which in turn have been quality reviewed and included in the work. Results: 10 articles have been divided into three categories:such as written information, verbal information and digital information. The results of the study show that anxiety and stress in patients may cause motion artifacts with poor image quality as a result, need for repeated examinations, that the patient chooses to interrupt or refuses to go to the camera. Through a combination of written, verbal and digital information, it increases understanding and security in a better way than just written information. Conclusion: The area is important to highlight as information prior to MRI examination not only relieves stress and anxiety but also provides security to the patient and greater opportunity to get the best quality of examination and imaging possible. The study indicates that there is a need for further research in order to be able to investigate what information the patient lacks prior to their MRI examination, in order to increase well-being. But there are great opportunities to be able to use preparatory information for MRI examinations in the form of apps and VR in the future. 

Background: Preventive and scalable interventions, accessible to all, to counteract childhood obesity are urgently needed. We have recently developed a novel, digital parental intervention (MINISTOP 2.0 app) available in Swedish, Somali, Arabic and English. We have previously reported its positive effects on children's health behaviors and on parental self-efficacy. However, before introducing the app at scale in primary child healthcare, implementation aspects also need to be explored.

Aim: This study aims to explore and describe user experiences as well as acceptability and feasibility of the MINISTOP 2.0 app-based intervention in a diverse group of parents (end-users) and Swedish child healthcare nurses (implementers).

Methods: Individual interviews were conducted with Swedish- (n = 9), Somali- (n = 9), Arabic- (n = 5) and English-speaking (n = 1) parents as well as Swedish primary child healthcare nurses (n = 15). Data was analyzed using content analysis with an inductive latent approach.

Results: Parents described how the app facilitated behavior change through increased awareness regarding current diet and physical activity behaviors. Furthermore, the evidence-based app content further facilitated trust and behavior change. Both parents and nurses acknowledged the app's preventive potential and the potential for reaching parents with diverse backgrounds or in need of extra support.

Conclusion: The MINISTOP 2.0 app was perceived as a useful tool for health promotion both by parents and healthcare professionals, especially since it was adapted to several languages. These findings coupled with the previously shown beneficial effects on health behaviors support the large-scale implementation of the app in primary child healthcare.

The purpose of the study was to describe the experiences of persons working with accessibility and participating in the building process of two newly constructed buildings containing public spaces. A qualitative study was chosen as method, to obtain a holistic understanding of the ideas that are the foundation/basis of accessibility work in the construction of public buildings. Semi-structured interviews were used and the material was analyzed with qualitative content analysis. Three categories was the result: Who are expected to have knowledge and when, Priorities in the building process and Complex accessibility despite laws and regulations. The result showed that the knowledge of accessibility and targetgroups with different types of impairments varied, and that the knowledge of usability was insufficient, which could lead to a lack of participation for target groups. The view on who accessibility was for was often limited to people with mobility impairments and people with visual impairments. The conclusion drawn was that an activity perspective on accessibility, i.e usability, could contribute to the participation of more target groups in society. 

Bakgrund: Padeltennis, en sport som på kort tid ökat explosionsartat i Sverige och lockat till sig många utövare- unga som gamla, tränade som otränade, kvinnor som män. Att börja med en ny sport kan innebära nya påfrestningar på kroppen, däribland många repetitiva slag som kan leda till överbelastningsskador samt akuta skador som det visat sig i studier för idrottare. Målet med denna studie är att öka kunskapen för det skadeförebyggande arbetet samt rehabiliteringsprocessen för denna målgrupp. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skadepanorama samt identifiera de främst förekommande skadelokalisationerna inom padeltennis för att kartlägga och analysera skadorna i förhållande till kön, ålder och nivå hos padeltennisspelare. Metod: En kvantitativ kunskapsansats med retrospektiv design valdes. Insamlingen av data skedde genom delning av en egenutformad digital enkät både genom sociala medier samt padelhallar runt om i landet. Resultat: 610 personer deltog i studien varpå 56,5% uppgav att de haft en skada till följd av padelspel det senaste året. Den kroppsdel som varit mest utsatt för överbelastningsskador var armbåge medan fot/fotled hade flest akuta skador. Analys av skadefrekvensen visade ingen märkbar skillnad bland könen, däremot hade de äldre åldersgrupperna samt de högre spelarnivåerna något större skadefrekvens. Konklusion: Denna studie kan ses som ett första steg för ett skadeförebyggande arbete inom padel. Likt andra studier visar denna att skador inom padel förekommer, dock behövs det fler standardiserade studier inom ämnet för att lättare jämföra resultat av framtida undersökningar.

A sports-related concussion (SRC) is most commonly sustained in contact sports, and is defined as a mild traumatic brain injury. An exercise-induced elevation of core body temperature is associated with increased brain temperature that may accelerate secondary injury processes following SRC, and exacerbate the brain injury. In a recent pilot study, acute head-neck cooling of 29 concussed ice hockey players resulted in shorter time to return-to-play. Here, we extended the clinical trial to include players of 19 male elite Swedish ice hockey teams over five seasons (2016-2021). In the intervention teams, acute head-neck cooling was implemented using a head cap for ≥45 min in addition to the standard SRC management used in controls. The primary endpoint was time from SRC until return-to-play (RTP). Sixty-one SRCs were included in the intervention group and 71 SRCs in the control group. The number of previous SRCs was 2 (median and interquartile range [IQR]: 1.0-2.0) and 1 (IQR 1.0-2.0) in the intervention and control groups, respectively; p = 0.293. Median time to initiate head-neck cooling was 10 min (IQR 7-15; range 5-30 min) and median duration of cooling was 45 min (IQR 45-50; range 45-70 min). The median time to RTP was 9 days in the intervention group (IQR 7.0-13.5 days) and 13 days in the control group (IQR 9-30; p < 0.001). The proportion of players out from play for more than the expected recovery time of 14 days was 24.7% in the intervention group, and 43.7% in controls (p < 0.05). Study limitations include that: 1) allocation to cooling or control management was at the discretion of the medical staff of each team, decided prior to each season, and not by strict randomization; 2) no sham cap was used and evaluations could not be performed by blinded assessors; and 3) it could not be established with certainty that injury severity was similar between groups. While the results should thus be interpreted with caution, early head-neck cooling, with the aim of attenuating cerebral hyperthermia, may reduce post-SRC symptoms and lead to earlier return-to-play in elite ice hockey players.

Background: Traumas to the head and neck are common in sports and often affects otherwise healthy young individuals. Sports-related concussions (SRC), defined as a mild traumatic brain injury (mTBI), may inflict persistent neck and shoulder pain, and headache, but also more complex symptoms, such as imbalance, dizziness, and visual disturbances. These more complex symptoms are difficult to identify with standard health care diagnostic procedures.

Objective: To investigate postural control in a group of former elite athletes with persistent post-concussive symptoms (PPCS) at least 6 months after the incident.

Method: Postural control was examined using posturography during quiet stance and randomized balance perturbations with eyes open and eyes closed. Randomized balance perturbations were used to examine motor learning through sensorimotor adaptation. Force platform recordings were converted to reflect the energy used to maintain balance and spectrally categorized into total energy used, energy used for smooth corrective changes of posture (i.e., <0.1 Hz), and energy used for fast corrective movements to maintain balance (i.e., >0.1 Hz).

Results: The mTBI group included 20 (13 males, mean age 26.6 years) elite athletes with PPCS and the control group included 12 athletes (9 males, mean age 26.4 years) with no history of SRC. The mTBI group used significantly more energy during balance perturbations than controls: +143% total energy, p = 0.004; +122% low frequency energy, p = 0.007; and +162% high frequency energy, p = 0.004. The mTBI subjects also adapted less to the balance perturbations than controls in total (18% mTBI vs. 37% controls, p = 0.042), low frequency (24% mTBI vs. 42% controls, p = 0.046), and high frequency (6% mTBI vs. 28% controls, p = 0.040). The mTBI subjects used significantly more energy during quiet stance than controls: +128% total energy, p = 0.034; +136% low-frequency energy, p = 0.048; and +109% high-frequency energy, p = 0.015.

Conclusion: Athletes with previous mTBI and PPCS used more energy to stand compared to controls during balance perturbations and quiet stance and had diminished sensorimotor adaptation. Sports-related concussions are able to affect postural control and motor learning.

Introduktion: Mammografiscreening är i dagsläget förstahandsmetoden för att undersöka kvinnor i förebyggande syfte för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede och därefter kunna starta behandling i ett så tidigt skede som möjligt. Utvecklingen inom radiografi går snabbt framåt och det kommer hela tiden nya metoder som gör det lättare att ställa säkrare diagnoser och att spara både resurser och tid. Automatiserat bröstultraljud (ABUS) är ett exempel på hur tekniken inom radiografi har gått framåt och underlättar och förbättrar bröstcancerdiagnostik som ett komplement till bildtagning, och inte minst hjälper till att minska antalet falsktpositiva besked, väntetider och antalet återkallade patienter. En återkallelse kan uppfattas av kvinnorna som en indikation på bröstcancer och leder till oro och ångest, vilket skulle kunna undvikas med integration av ABUS-teknik i samband med bildtagning. Syfte: Att beskriva antal och väntetid för kompletterande undersökningar med ultraljud efter mammografiundersökning på en mammografienhet i Sverige. Metod: En retrospektivkvantitativ studie utfördes med data inom ett givet tidsintervall som hämtades från en digital patientlista där samtliga patienter återkallats för kompletterande undersökning efter bildtagning. Studien genomfördes på ett mellanstort sjukhus i mellersta Sverige. Resultat:Studiens resultat visade att en övervägande del av patienterna efter bildtagning blivit återkallade för kompletterande undersökningar för att få en säkrare diagnos. En stor del av de återkallade patienterna friskförklarades utan andra åtgärder än ultraljud och tillhörande klinisk undersökning, vilket kan tyda på att ett automatiserat ultraljud (ABUS) i direkt samband med undersökningen skulle kunna undvika många återkallelser. Slutsats: Med en ultraljudsundersökning i direkt anslutning till bildtagningen ges möjlighet att undvika onödiga återkallelser. Patienten slipper också väntetiden mellan bildtagning och uppföljande ultraljud och oron som detta innebär. En undersökning med ABUS behöver ej utföras av radiolog utan kan utföras av sjuksköterska/röntgensjuksköterska. 

Problems due to smartphone use have been around for a long time and have increased in recent years. Smartphone has become one of the most important technical resources in the individual's everyday life. It is considered a societal problem when it affects us at working life, at school, in private life and leisure time. Because injuries from smartphone use can suffer for the individual when it becomes a contributing factor to mental illness such as difficulties in emotion regulation, depression and distant social support for the environment. The present study addresses the topic of smartphone use problems with the aim of seeing possible connections between four variables, which are smartphone use, emotion regulation, depression, and perceived social support. With this quantitative study conducted through a questionnaire, 113 respondents participated among 90 women, 22 men and one person identified as other with. The age was between 18-74 years. The results show that there is a positive relationship between smartphone use problems, emotion regulation and depression. On the other hand, it shows a negative connection between perceived social support, smartphone use and emotion regulation. It also shows a negative connection between perceived social support and depression. The present study aims to contribute to development through a growing understanding of smartphone use problems. However, there is a continuing need for future studies that can explain the findings of the current study in depth and through causal connections.

Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa vilka arbetsterapeutiska interventioner kvinnor med stressrelaterad ohälsa erhåller samt resultatet avdessa. Datainsamling har gjorts i databaserna PubMed CINAHL, PsycINFO, OT-seeker och Scopus via Luleå tekniska universitet. Artiklarna kvalitetsgranskades, därefter bedömdesbevisvärdet och evidensstyrkan. Den systematiska sökningen resulterade i 12 artiklar varavsju kvantitativa, tre kvalitativa och två med mixad metod bestående av både kvalitativa ochkvantitativa data. Resultatet redovisas i tre kategorier, vilka är Redesigning Daily Occupations[ReDO], naturbaserad rehabilitering och kreativ inriktning. Effekter och erfarenheter av deolika interventionerna har visat positiva resultat, dock behövs det mer forskning inom områdetför att stärka det vetenskapliga underlaget och säkerställa att arbetsterapin och den vård somutförs är evidensbaserad. Litteraturstudien bidrar till ökad kunskap och förståelse förarbetsterapeutiska interventioner i vardagen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa. 

Bakgrund: Att lägga en intuberad patient i bukläge är en metod som används för att öka syresättningen i kroppen och underlätta lungornas arbete. Att vårda en respiratoriskt sviktande patient i bukläge har i forskningen evidens för minskad mortalitet och kortare vårdtider till följd. Metoden har visat sig särskilt effektiv vid vård av patienter som lider av AcuteRespiratory Distress Syndrome (ARDS) men har under de senaste åren även börjat användas på andra patientgrupper med nedsatt lungfunktion. För patienten är det inte en riskfri procedur att vårdas i bukläge och patienten löper risk att drabbas av vårdskador och andra komplikationer. Dessa vårdskador leder till ett ökat patientlidande och kostnader för samhället. Syfte: Syftet med denna studie var att studera strategier för säker vård vid buklägesbehandling av intuberade patienter. Deltagare och datainsamling: Åtta specialistsjuksköterskor inom intensivvård intervjuades med semistukturerad intervjuteknik. Metod: Kritiskt incident teknik (CIT) med kvalitativ ansats. Resultat: Av resultatet framkom strategier för säker vård vid själva vändningsögonblicket till och från bukläge och även vid omvårdnaden av en intuberad patient som vårdas i bukläge. Strategier vid akuta situationer framkom också under intervjuerna med de intensivvårdssjuksköterskor som medverkade.Slutsats: Studien visar på ett antal kritiska moment som uppstår i samband med att intuberade patienteter vårdas i bukläge men också de strategier intensivvårdssjuksköterskorna använt sig utav som bidrar till att dessa kritiska moment kan undvikas för att minska risken för vårdskada.

Studies that objectively investigate patterns of everyday physical activity in relation to well-being and that use measures specific to older adults are scarce. This study aimed to explore objectively measured everyday physical activity and sedentary behavior in relation to a morale measure specifically constructed for older adults. A total of 77 persons (42 women, 35 men) aged 80 years or older (84.3 ± 3.8) wore an accelerometer device for at least 5 days. Morale was measured with the Philadelphia Geriatric Center Morale Scale (PGCMS). PGCMS scores were significantly positively associated with number of steps, time spent stepping, and time spent stepping at >75 steps per minute. Sedentary behavior did not associate with PGCMS. Promoting PA in the form of walking at any intensity–or even spending time in an upright position—and in any quantity may be important for morale, or vice versa, or the influence may be bidirectional.

Aims To (1) describe experiences of home from a well-being perspective, (2) describe participant characteristics and well-being measures in relation to housing type (3) and how the aforementioned aspects may affect well-being in very old persons. Design Cross-sectional, convergent parallel-results mixed method design with semi-structured interviews analysed by qualitative content analysis, in relation to descriptive statistics and specific well-being outcome measures related to home. Methods A total of 50 persons 80 years or older living in ordinary housing were interviewed (July 2017 to November 2018) about home in relation to well-being, along with collection of participant characteristics and well-being measures related to home. Results Participants described how home had become increasingly important as it provided autonomy and acted as a social and occupational hub. However, autonomy was not unconditional, and home could also be perceived as a place of inactive solitude. Results were interpreted as relating to being in the margins of home and had a major impact on well-being. Housing type seemed of importance with higher measures of well-being for participants in single-living housing compared with those living in apartment. Conclusion Home is increasingly central to well-being in old age; however, very old persons also have to relate to being physically and mentally in the margins of being able to remain in the home. These aspects of home potentially have a major impact on well-being. Impact As very old persons living in ordinary housing will constitute a larger segment of society in coming years, aspects of home can potentially have a considerable impact on well-being for this age-group. This study describes aspects of home that contribute to, or has adverse impact on well-being. These aspects need thorough consideration in policy-making and planning of health care that can affect experiences of home.

An increasing number of people are growing older and living longer in their homes. This study aims to describe key stakeholders’ (politicians, managers, and professionals) perceptions of a good life for single-living oldest old persons living at home with extensive needs for support. Inter­views with stakeholders were analysed with content analysis. The analy­sis resulted in the theme: An incongruence between intentions and actions in promoting a good life for the oldest old. Our findings show a gap between intentions and actions, which caused feelings of powerlessness in the key stakeholders. To promote a good life for the oldest old persons, a congruence is needed between individual awareness and the prerequisite of promoting a good life. Developing methods that identify and bridge gaps between intentions and actions could support the abilities of organ­isations to promote a good life for the oldest old persons with extensive needs for support.

Of the medals awarded at the 2022 Winter Olympics in Beijing, 24% were for events involving cross-country skiing, the biathlon and Nordic combined. Although much research has focused on physiological and biomechanical characteristics that determine success in these sports, considerably less is yet known about the resistive forces. Here, we specifically describe what is presently known about ski-snow friction, one of the major resistive forces. Today, elite ski races take place on natural and/or machine-made snow. Prior to each race, several pairs of skis with different grinding and waxing of the base are tested against one another with respect to key parameters, such as how rapidly and for how long the ski glides, which is dependent on ski-snow friction. This friction arises from a combination of factors, including compaction, plowing, adhesion, viscous drag, and water bridging, as well as contaminants and dirt on the surface of and within the snow. In this context the stiffness of the ski, shape of its camber, and material composition and topography of the base exert a major influence. An understanding of the interactions between these factors, in combination with information concerning the temperature and humidity of both the air and snow, as well as the nature of the snow, provides a basis for designing specific strategies to minimize ski-snow friction. In conclusion, although performance on “narrow skis” has improved considerably in recent decades, future insights into how best to reduce ski-snow friction offer great promise for even further advances.

The aim of this study was to find out if a shorter massage at home can contribute to stress reduction in love couples and if an instructional video for teaching massage can be a good method. A qualitative and quantitative approach has been used, also called mixed methods. The participants were 18 people, all of whom were involved in love relationships. Initially, the participants had to watch a recorded short information video about massage and then, with the support of a recorded 20-minute instructional video, massage each other on the back and neck. Before and after giving or receiving a massage, they also had to respond to an online survey. The results from the survey showed that the stress level decreased in both those who gave (p = 0.0463) and those who received (p = 0.001) massage. Of those who received massage, all felt relaxed afterwards and the majority (83.3%) felt calm. Those who gave massages also felt calmer (77.8%) afterwards. None of the participants stated that they felt stressed after the massage. An instructional video proved, through the answers from the web survey, to be a good method for teaching massage to love couples.

Introduktion: Antalet interhospitala transporter med intuberad patient eller där intubationsberedskap krävs ökar i Sverige och internationellt. Detta betyder att specialistsjuksköterskan i större grad kommer att få ansvara för dessa transporter. Studier visar att specialistsjuksköterskan kan uppleva sig utelämnad, tappa kontrollen, jobba i en ovan miljö och även känna en känsla av oro. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av betydelsefulla strategier för en patientsäker interhospital transport med intuberad patient eller där intubationsberedskap krävs. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats där tolv semistrukturerade intervjuer med retrospektiv ansats genomfördes. Intervjuerna transkriberades ordagrant och data analyserades enligt Critical Incident Technique. Resultat: Fem slutkategorier med övergripande strategier för en säker interhospital transport identifierades: att kontrollera och behärska utrustningen samt de läkemedel som används, att förbereda sig genom att bilda sig en uppfattning och identifiera risker och problem i förväg, att stabilisera patienten och optimera förutsättningarna innan avfärd för en säker transport, att ha en plan för oförutsedda händelser och att vara vaksam på förändringar under transporten samt att inse sina begränsningar och begära förstärkning. Slutsats: Det finns flera viktiga strategier som bidrar till en ökad patientsäkerhet under interhospitala transporter, bland annat noggrann förberedelse och planering. Dessa strategier bidrar med kunskap och lärdomar till verksamma specialistsjuksköterskor och ger mindre erfarna specialistsjuksköterskor en viktig grund att stå på. Studiens mycket konkreta och praktiska strategier kan användas som en grund när rutiner och checklistor till interhospitala transporter tas fram.

Introduction: The number of interhospital transports with intubated patients or where intubation readiness is required is increasing in Sweden and globally. Specialist nurses are often responsible for these transports, which involve numerous risks for critically ill patients.

Aim: The aim of this study was to describe nurse anaesthetists’ and intensive care nurses’ strategies for safe interhospital transports with intubated patients or where intubation readiness is required.

Method: A qualitative study was conducted using the critical incident technique. During March and April 2020, 12 semi-structured interviews were conducted with nurse anaesthetists and intensive care nurses. Data were analysed according to the critical incident technique, and a total of 197 critical incidents were identified. The analysis revealed five final strategies for safe interhospital transport.

Results: Participants described the importance of ensuring clear and adequate information transfers between caregivers to obtain vital patient information that enables the nurse in charge to identify risks and problems in advance and create an action plan. Stabilising and optimising the patient's condition before departure and preparing drugs and equipment were other strategies described by the participants, as well as requesting assistance or support if questions or complications arose during transport.

Conclusion: Transports with intubated patients or where intubation readiness is required are complex and require systematic patient-safety work to ensure that strategies for increasing patient safety and decreasing risks are visible to the nurses in charge, that they are applied, and that they are, indeed, effective.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva manliga undersköterskor och vårdbiträdens upplevelse av aktivitetsbalans. En kvalitativ design användes för att fokusera på individers levda erfarenheter och tankar. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Totalt ingick tio deltagare i studien varav åtta undersköterskor och två vårdbiträden. Analysen resulterade i tre kategorier: Pandemins påverkan på aktivitet, Skiftarbetet sätter ramarna och Krav och egna val av aktiviteter. Resultatet visade att deltagarna över lag upplever en god aktivitetsbalans som kopplas till tillfredsställelsen av de aktiviteter som ingår i deras aktivitetsrepertoar samtidigt som de upplever sig ha tid till att genomföra dessa aktiviteter. Det som har påverkat deltagarnas aktivitetsbalans negativt har varit brist på tid för återhämtning mellan arbetspass i och med varierande arbetsschema samt den pandemin som pågick under studiens gång som lett till en förändring i aktivitetsmönstret. Författarna anser att mer forskning av mäns aktivitetsbalans utanför arbetet, med fokus på familjeliv och kravfyllda aktiviteter utanför arbetet behövs för att få en bättre bild av männens aktivitetsbalans. Författarna anser att kunskapen från denna studie kan vara till gagn för arbetsterapeuter som möter denna målgrupp för att förebygga ohälsa. Resultatet kan även vara till nytta för arbetstagare och arbetsgivare inom vården, politiker eller andra beslutsfattare för att få en bild av olika faktorers inverkan på aktivitetsbalans och hälsa. 

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en obotlig progressiv sjukdom som drabbar hjärnan. Sjukdomen karaktäriseras av kognitiva nedsättningar som minnessvikt och kommunikationshinder. Alzheimers sjukdom med tidig debut är vanligare hos kvinnor och demenssjukdomar ökar i samhället. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med Alzheimers sjukdom med tidig debut. Metod: Tre biografier valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Resultat: Att få diagnos tidigt i livet var svårt att acceptera, att förlora förmågor som tidigare tagits för givna, att känna hopp så länge det går, att känna skam och oro att bli en börda och att döden och sorgen blev närvarande. Slutsats: Kvinnor som drabbas av Alzheimer med tidig debut upplever förnekelse, förlust av förmågor, hopp, skam över diagnosen och sorg. Ett personcentrerat förhållningssätt är av största vikt för ett psykiskt och fysiskt välbefinnande för personer med Alzheimers sjukdom.

Introduktion: Operationssjuksköterskor har många uppgifter perioperativt att kontrollera samtidigt som det finns ett krav på effektivitet. Tidigare studier visar att effektivitet kan orsaka stress hos operationssjuksköterskor samt att de oroar sig för att pressen kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Studier visar även att operationssjuksköterskor kan känna sig tillfredsställda av effektivitet i sitt arbete. Det är således viktigt att belysa hur effektivitet påverkar patient­-säkerheten och hur den kan förbättras.

Syfte: Beskriva operations­sjuksköterskors erfarenheter av hur effektivitet påverkar patientsäkerheten perioperativt. Metod: Kvalitativ metoddesign med individuella semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: att effektivitet kan ha en gynnsam inverkan på patientsäkerhet och även att effektivitet kan påverka patientsäkerhet ogynnsamt. Operations­sjuksköterskor beskrev att effektivitet kan bidra till snabbare vårdförlopp och undvika inställda operationer, minska tid för generell anestesi samt att effektivitet i form av kontinuitet bidrar till bättre patientsäkerhet. Det beskrevs också att effektivisering orsakar brister inom perioperativa förberedelser, patientsäker positionering, intraoperativ omvårdnad och kontroller, samt kan leda till negativa upplevelser för patienten.

Slutsats: Deltagarna i studien skildrade generellt fler negativa erfarenheter än positiva. Att medvetandegöra fenomenet, förbättra kommunikationen i teamet, utföra organisatoriska förändringar kan möjliggöra att operationssjuksköterskor följer patienten under hela perioperativa förloppet vilket ingår i kompetensbeskrivningen. Samt öka villigheten att rapportera avvikelser kan vara tänkbara vägar till förbättring.

Bakgrund: Omhändertagande av traumapatienter är en vanligt förekommande situation för en röntgensjuksköterska. Flera studier har visat att vidareutbildning och återkommande traumaövningar bidrar till säkrare vård och färre dödsfall. Det är därför viktigt att ha handlingsberedskap och förmåga att genomföra undersökningar av svårt skadade patienter. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga röntgensjuksköterskors, med maximalt två år i yrket, utbildningsgrad inom traumavård, samt deras upplevda känsla av handlingsberedskap inför omhändertagandet av traumapatienter. Metod: Denna studie genomfördes som en tvärsnittsstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten utformades efter examensarbetets syfte och besvarades av deltagarna som en webbenkät. Inklusionskriterierna var legitimerade röntgensjuksköterskor med maximalt två år i yrket och som tog emot eller förväntades ta emot traumapatienter. Resultat: Totalt deltog 39 röntgensjuksköterskor som gått sin grundutbildning i Sverige. Majoriteten av de som deltagit vid traumalarm hade ingen specialinriktad vidareutbildning inom traumaomhändertagande. Även om deltagarnas känsla av trygghet i sin yrkesroll skattades hög vid mottagandet av traumapatienter gav mer vidareutbildning ytterligare ökad självsäkerhet. För bästa effekt av simuleringsövningar och teoretisk undervisning var det betydelsefullt med upprepade traumaövningar. Tydliga rutiner från arbetsgivaren ökade beredskapen hos röntgensjuksköterskan. Handledning av erfarna kollegor ansågs av deltagarna som en viktig del i kompetensutvecklingen. För att ytterligare öka tryggheten ansågs vidareutbildning inom omhändertagande ha stor betydelse. Variation i de utbildningar deltagarna erbjudits önskades, samt att delta vid traumaövningar tillsammans med andra professioner som medverkar i traumakedjan. Slutsats: En kartläggning av nyexaminerade röntgensjuksköterskors utbildning inom traumaomhändertagande kan ge en indikation på deras nuvarande utbildningsgrad och deras känsla av handlingsberedskap vid mötet med en traumapatient. Genom att sammanställa deltagarnas önskemål av kursinnehåll kan framtida utbildningar och övningar utvecklas för att skapa en förhöjd handlingsberedskap vid mötet med traumapatienter. Önskvärt hade varit mer forskning om hur röntgensjuksköterskans roll i traumateamet kan utvecklas genom vidareutbildningar i traumaomhändertagande. 

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare säger sig arbeta med TAKK i förskolan för att skapa en språkstimulerande miljö. Utifrån detta genomfördes studien genom att samla information kring tidigare forskning samt litteratur för att skapa en förståelse för hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) bör användas för att stimulera barns språkutveckling. Studien utformades med en onlineenkät där yrkesverksamma förskollärare gavs möjlighet att besvara både slutna och öppna frågor kring deras användande av TAKK i förskolan. Analysen gjordes på ett sådant sätt att det insamlade materialet sammanställdes för att synliggöra mönster som framkom i respondenternas svar. Det som synliggjordes i studien var främst förskollärares vilja att nyttja TAKK i förskolans utbildning, men att det finns en variation hur kompetensen ser ut beroende på om förskollärarna genomgått någon form av kurs. I studien angav alla förskollärare att TAKK används i viss mån, men det synliggörs en viss variation i vilken utsträckning TAKK används beroende på teckenförråd samt kunskaper kring hur detta bör användas. Detta ledde oss fram till de slutsatser som tagits, den första slutsatsen berör vikten av att erbjuda alla barn en funktionell kommunikationsmetod. Den andra slutsatsen som studien resulterat i är att användningen av TAKK bidrar till alla barns möjlighet till delaktighet i förskolans utbildning och den tredje slutsatsen handlar om att TAKK är av nytta för alla barn språkutveckling.