Purpose

The purpose of this paper is to discuss conditions for workplace learning (WPL) in relation to temporary agency staffing (TAS), focusing on temporary and regular nurses’ experiences of social relations.

Design/methodology/approach

Data were gathered using qualitative semi-structured interviews with five agency nurses and five regular nurses. Thematic analysis was used to analyse the data.

Findings

Similarities and differences regarding conditions for WPL among “temps” and “regulars” emerged, pointing towards both challenges and opportunities for WPL on various levels. Moreover, although challenges stood out, the context of professional work provides certain opportunities for WPL through, for example, knowledge sharing among nurses.

Research limitations/implications

Results are valid for the interviewees’ experiences of WPL conditions. However, the findings may also have currency in other but similar workplaces and employment circumstances.

Practical implications

Client organisations and temporary work agencies could benefit from developing management and HR strategies aimed at strengthening the opportunities for WPL, related to professional work, to ensure that these opportunities are leveraged fully.

Originality/value

This study adopts a WPL perspective on TAS in the context of professional work, which is still rare.

Vad är genusdriven social innovation och vilken betydelse har det för nytänkande organisations- och samhällsutveckling? Det är de frågor som denna orienteringsbok ska belysa. Samtidigt som Sveriges, EUs och OECDs nya innovationspolitik uppmuntrar utvecklingen av sociala innovationer för att hantera aktuella samhällsutmaningar såsom arbetslöshet, fattigdom, demografiska förändringar m.m. och allt fler forskare har börjat studera denna sorts innovation saknas det tillräcklig kunskap och erfarenhet kring denna typ av innovationer ur ett genusperspektiv. Den långa traditionen av att i svensk forskning, politik och praktik synliggöra, analysera och förändra genusmönster i organisationer och samhälle kan användas som en språngbräda för att utveckla sådan kunskap. Genom att ge praktiska exempel på genusdriven social innovation i Sverige ska denna orienteringsbok öka förmågan hos landets innovationsfrämjande aktörer att stötta förverkligandet av socialt nytänkande idéer för jämställdhet i näringslivet, arbetslivet, kulturlivet, privatlivet etc. I slutet av boken analyseras hur exemplen bidrar till en jämställd samhällsutveckling genom sina innovativa sätt att identifiera behov, utveckla lösningar och skapa förändring.

VAD ÄR SOCIAL INNOVATION I NORRBOTTEN? Det är den fråga som denna orienteringsbok ska besvara. Boken ger särskilt exempel på hur social innovation – i betydelsen av nya varor, tjänster metoder m.m. som är utvecklade på ett socialt inkluderande sätt och som leder till social förändring – kan vara en väg till jämlik och jämställd regional tillväxt. De exempel som presenteras i boken har hämtats från en rad olika organisationer och verksamheter i Norrbotten, med särskilt fokus på Sunderby folkhögskola, Hushållningssällskapet i Norrbotten, Hela Sverige Ska Leva Norrbotten, Coompanion Nord, Winnet Norrbotten och Magma.

To gain an in-depth understanding of the position of being a young adult and new at work simultaneously, this study examines the doing of age in relation to others in the lives of young adults, rather than focusing on age as a category and/or developmental phase. The study focuses on being a young adult from a critical and relational perspective of age. Based on focus group interviews with young adults, mostly women, working in retail, the aim is to analyse the position of being a young adult while new at work through age-marked relationships. The results reveal how this position can be understood both in terms of security and insecurity. Security arises in the sense of opportunities for learning and leaving responsibilities to older and more experienced colleagues. Insecurity arises in the sense of being exposed to insecure employment, the risk of being allocated less challenging tasks and being judged for failures.

Purpose: The aim of this study is to analyse young adults’ positive experiences of learning when entering the labour market.

Design/methodology/approach: The study is based on 13 individual in-depth interviews with young adults (aged 18–28) working within the retail sector in Sweden. The interviews explored the interviewees’ experiences when entering the workforce, focusing on positive experiences of learning.

Findings: The findings highlight the relationship between learning and encounters with others both within and outside work, that is, with colleagues and customers as well as with family and friends. Learning is mostly depicted as informal and as related to work and here, more experienced colleagues, openness, trust and equality as well as self-initiative, responsibility and autonomy are highlighted.

Originality/value: Taking its point of departure in a health promotion perspective, the study reinforces the perspective of workplace learning as an interplay between contextual (work-related) factors and personal factors by highlighting the importance of relationships outside the workplace for understanding the experiences of learning when new at work. Furthermore, the study examines how the learning needs of young adults relate not only to the work itself but to the experience of entering the labour market.

In this paper, we explore how telephone advisory services (TAS) and the implementation of new technology affect nurses and the nursing profession. This study shows that TAS and applied technology embodies ideas of standardisation and efficiency, and promotes an organisational professionalism such that it challenges occupational professionalism. Torn between organisational and occupational professionalism, the nurses develop strategies to deal with their contradictory demands.

During the last decade, as a response to the need for inter- as well as intra-organizational integration, management models initially developed for industry have been spread to health care organizations. Based on 62 in-depth interviews, this qualitative study aims at describing and analyzing the limited success of implementation of process orientation at a Swedish hospital and in doing so, the traditional and the critical approaches are combined. Applying a traditional approach, the limited success of the implementation of process orientation is explained in terms of difficulties to challenge deeply institutionalized organizational routines and the inter-disciplinary boundaries. This might be condensed to the dilemma of how to maintain and develop the specialization of the medical profession while focusing process rather than function and how to enhance inter-organizational integration without hampering intra-organizational collaboration. Applying a critical approach, the limited success is explained in terms of a differentiated translation process and in terms of separation of talk and practice. This means that process orientation, notwithstanding that it might be an efficient tool for the type of integration needed, might be regarded as part of a change discourse, aiming at conveying a picture of an efficient and modern organization.

Denna rapport sammanfattar innehållet i forskningsprojektet "Modell för hållbar kompetensutveckling i callcenters" vilket genomförts vid Institutionen för Arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet mellan 2003- 2006. Projektet har finansierats av Vinnovas FoU-program Kunskapsbildning och organisering och forskargruppen har bestått av professor Lena Abrahamsson, doktorand Anna Jansson och doktorand Eira Andersson. Projektet kan beskrivas som dels ett forskningsprojekt och dels ett samverkansprojekt mellan aktörer med olika roller: en forskargrupp (vid Institutionen för arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet), ett fackförbund (HTF Tjänstemannaförbundet), ett företag (Kalix Tele24) och en kommun (Kalix kommun). Projektets syfte var att hitta och pröva former för kompetensutveckling, lärande och organisationsutveckling vid callcenterföretag. En långsiktig ambition med projektet var att förbättra arbetsorganisationerna och arbetsförhållandena för att skapa möjligheter för långsiktig verksamhet och fungerande organisationer. Med bakgrund av detta kan projektets innehåll sammanfattas i följande frågeställning; Hur kan arbetet vid ett callcenter utvecklas för mer långsiktigt hållbara arbetsförhållanden - både ur individens perspektiv och ur organisationens perspektiv? Här kan lärande och kompetensutveckling ses som ett redskap, men också som ett villkor. Projektet bestod av två delar. Den första utgjordes av en studie vars syfte var att kartlägga och beskriva arbets- och lärandemiljön vid callcenters i Norrbotten . Studien baseras på telefonintervjuer med platschefer vid nio callcenterföretag i länet. En viktig frågeställning var att diskutera och analysera vilka förutsättningar som finns för lärande och kompetensutveckling i dessa företag. Studien presenterar övergripande fakta om de medverkande företagen utifrån följande teman; storlek, arbetsorganisation, arbetsuppgifter, personalfakta, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Utifrån en teoretisk referensram och resultatet från telefonintervjuerna diskuteras sedan den lärandemiljö, dvs. de förutsättningar i form av hinder och möjligheter för lärande, som präglar företagen. Forskningsprojektets andra del bestod av ett konkret utvecklingsprojekt . Utvecklingsprojektet, som gick under namnet Projekt Helhetssyn, bedrevs i samarbete med Kalix Tele24 och utfördes av en projektgrupp bestående av personal från olika avdelningar på företaget. I denna rapport kommer projektets bakgrund, teoretiska utgångspunkter och resultat att sammanfattas vilket utmynnar i en beskrivning av en modell för lärande och utveckling i callcenters.

Denna rapport skrivs som första delrapport i forskningsprojektet "Modell för hållbar kompetensutveckling i callcenters" som finansieras av Vinnovas FoU-program för Kunskapsbildning organisering. Projektets syfte är att hitta och pröva former för kompetensutveckling, lärande och organisationsutveckling vid callcenter-företag. En viktig frågeställning är hur dessa företag kan utvecklas för mer långsiktigt hållbara arbetsförhållanden, både ur individens och ur organisationens perspektiv. Rapportens syfte är att kartlägga och beskriva arbets- och lärandemiljön vid callcenters i Norrbotten. Kartläggningen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer med platschef vid nio företag i Norrbotten. Intervjuerna formulerades utifrån följande teman; företagsfakta, organisation, arbetsmiljö och lärandemiljö. En viktig frågeställning och utgångspunkt inför kommande studier är att diskutera och analysera vilka förutsättningar som finns för lärande och kompetensutveckling i dessa företag. Med anledning av detta är det främst lärandemiljön som fokuseras och diskuteras i rapporten. Denna redovisar även mer allmänna fakta rörande de medverkande företagen såsom deras storlek, arbetsorganisation, arbetsuppgifter, personalfakta, fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt kompetensutveckling. Rapporten inleds med en beskrivning av den så kallade service- och tjänstesektorns framväxt och innehåll samt mer specifikt kring callcenterbranschen och dess innehåll. Bland annat redogörs för en definition av calllcenterbegreppet. Därefter presenteras en teoretisk referensram där lärande diskuteras som ett centralt tema i den moderna organisationsteorin, exempelvis beskrivs olika motiv bakom strävan mot ökad kompetensutveckling och lärande. Vidare diskuteras begreppen lärande organisation och lärande i arbete samt olika villkor för ett organisatoriskt lärande. Efter detta presenteras de företag som ingått i kartläggningen vilket inleds med en övergripande beskrivning av företagen vilket sedan följs av en mer utförlig beskrivning utifrån följande teman; arbetsorganisation, kontroll och mätning av de anställdas prestationer, medlyssning, bonussystem, fysisk och psykosocial arbetsmiljö, kompetensutveckling, information och kommunikation samt kompetens- och anställningskrav. Utifrån den teoretiska referensramen och det material som intervjuerna resulterat i diskuteras sedan den arbets- och lärandemiljö som präglar callcenter-företagen samt de förutsättningar för lärande som präglar företagen. Under intervjuerna framkommer en relativt samlad bild gällande den fysiska arbetsmiljön vilken beskrivs som modern och utformad med medvetenhet. Beskrivningen av den psykosociala arbetsmiljön är mer komplex. Här lyfts ett antal problemområden fram såsom exempelvis få möjligheter till variation och delaktighet. Under intervjuerna framträder dock en slags "insikt" gällande vikten av den psykosociala arbetsmiljön. När det gäller lärandemiljön vid företagen domineras denna av en produktionens logik och ett i huvudsak anpassningsinriktat lärande. Uttryck för detta är bland annat att den pågående kompetensutvecklingen utgår från konkreta arbetsuppgifter och främst strävar efter att korrigera eventuella kunskapsluckor med målet att uppnå en effektiv och säker produktion. Även de informations- och kommunikationskanaler som präglar företagen kan utgöra hinder för lärande och organisationsutveckling. Dessutom kan de kontroll- och mätningssystem som tillämpas, samt brister i den psykosociala arbetsmiljön såsom få möjligheter till variation och delaktighet, lyftas fram som begränsande faktorer för ett mer utvecklingsinriktat lärande. Det framkommer samtidigt aspekter som pekar på både ett behov av och förutsättningar för ett mer utvecklingsinriktat lärande. Exempelvis betonas arbetsuppgifterna vara komplexa och närheten till arbetskamrater som viktig för utförandet av dessa. I rapporten beskrivs hur en slags "växling" mellan ett anpassningsinriktat- och ett utvecklingsinriktat lärande kan ses som ett realistiskt första steg i en strävan att utveckla företagen/organisationerna och det lärande som pågår i dessa.

The Swedish public sector is characterised by comprehensive organisational changes, often discussed in terms of New Public Management (NPM). NPM implies a transfer of management ideas from the private sector to the public sector, leading to new and changed principles for governance and organisation of the public sector. Within the health care sector this is illustrated by an emphasis on for example efficiency, accessibility and patient centred care. These changes are described in terms of a challenge of welfare sector professionals, as many of the characteristics traditionally having been linked to professional work are challenged by NPM. With departure in the above described, the aim of this dissertation is to discuss how changes in governance and organisation of Swedish health care influence the nursing profession.The dissertation is based on qualitative studies (interviews and text analysis) of two change processes in Swedish health care. The first study focuses an attempt to introduce process orientation at a hospital, and the second study an increased push for telephone advice services within a primary care organisation.In this dissertation, theories on organisation as well as professions are applied, as these complement each other in explaining the studied processes. In an attempt to understand why the changes studied are taking place right now, and whether they can be seen as expressions of NPM, institutional theory is applied. More specifically, the connection between organisational changes and the "package" of ideas regarding organisation of work that characterises the institutional environment is explained. The institutional theory also helps explain what happens when institutionalised ideas meet local practices. When it comes to how the nurses are affected by and experience the changes studied, theory on sociology of professions is applied. The relation between organisation and profession is in focus here, rather than the nursing profession as such. The result shows that the studied changes can be linked to NPM and lead to a challenge of the professional logic. The results point at a tension between organisation and profession. At the same time it becomes clear how the professionals still act based on their professional values; occupational professionalism. This illustrates the strength of the professional system.

Adopting a theoretical perspective that acknowledges both formal and informal learning as crucial and emphasises reproductive and developmental learning as complementary, this article analyses and discusses temporary agency nurses’ experiences of working and learning, focusing on conditions for workplace learning. This provides opportunities to address questions about conditions for the integration of work and learning in a work situation characterised by flexibilization and individualisation. More specifically, among individuals moving between different organizational contexts rather than working at ‘a’ (single and stable) workplace provided by the employer. By presenting findings based on a thematic analysis of 21 interviews with individual temporary agency nurses working in Swedish health care, both opportunities and challenges for workplace learning is highlighted. While opportunities for informal learning linked to the movement between various client organizations as well as to nursing as common ground and as valued and recognized competence, is identified, at the same time, challenges connected to both formal and informal learning, are also illuminated. Regarding informal learning, challenges in terms of varied and general support and feedback as well as scarce opportunities and low expectations for the temporary agency nurses’ participation in development work in daily work/at client organizations, is identified. The findings thus also illuminate a risk for temporary agency nurses adjusting to prevailing working conditions rather than engaging in developmental learning. Regarding formal learning, challenges in terms of few opportunities for planned learning activities, is identified. All in all, the findings illuminate conditions for workplace learning for temporary agency nurses as clearly dependent not only on the offers of specific temporary work agencies and client organisations, but also on temporary agency nurses’ interest in and views regarding responsibility for learning, and thus highly varying.

Objectives

The aim of this study is to describe critical care nurses (CCN’s) experiences of working with or as temporary agency staff.

Research methodology

This explorative qualitative study is based on interviews with five agency CCNs and five regular CCNs, a total of ten interviews, focusing on the interviewees’ experiences of daily work and temporary agency staffing. The interviews were analysed manually and thematically following an inductive approach.

Findings

Four themes that illustrate both similarities and differences between regular and temporary agency CCNs emerged: “working close to patients versus being responsible for everything”, “teamwork versus independence”, “both groups needed” and “opportunities and challenges”.

Conclusion

The study findings illustrate the complexity of the working situation for agency and regular staff in terms of the organisation and management of the temporary agency nurses and the opportunities and challenges faced by both groups.

Projektet ska pröva, analysera och utveckla metoder för genusdriven social innovation i nära samarbete mellan Luleå tekniska universitet, LTU Företagsutveckling AB och tre av Sveriges ledande organisationer inom genusmedvetet företagsfrämjande: Winnet, Magma och Leia.”Genusdriven social innovation” definieras i projektet som nytänkande arbetssätt för att innovations- och företagsfrämjande verksamheter bättre ska kunna hjälpa kvinnor att förverkliga sina idéerDet problem som identifierats av deltagande organisationer och forskare är att Sveriges innovations- och företagsstödjande system genomsyras av maskulina normer som främst har förmått att stötta förverkligandet av affärs- och innovationsidéer i form av tekniska produktinnovationer bland män i mansdominerade branscher.De deltagande organisationerna har alla utvecklat mer genusmedvetna metoder för innovations- och företagsrådgivning som förmår att stötta ett bredare spektrum av aktörer, branscher och innovationer. Deras erfarenheter sammanförs nu för första gången i en gemensam, systematisk, vetenskaplig analys av hur genusdriven social innovation kan bryta segregerande och hierarkiska genusmönster i företags- och innovationsstödjande verksamheter.Projektet ska utmynna i en handbok om genusmedvetet innovations- och företagsfrämjande samt en avhandling om genusdriven social innovation.

Syfte: Identifiera exempel på hur social innovation – i betydelsen av nya varor, tjänster metoder m.m. som är utvecklade på ett socialt inkluderande sätt och som leder till social förändring – kan vara en väg till jämlik och jämställd regional tillväxt i Norrbotten. Deltagande organisationer: Coompanion Nord, Hushållningssällskapet Norrbotten, Sunderby folkhögskola, Hela Sverige Ska Leva Norrbotten, Winnet Norrbotten, MagmaFinansiär: Länsstyrelsen i Norrbotten

Purpose – Effects of NPM in professional work are often discussed on an overriding level, and professionals' own experiences of their working conditions in their specific work contexts have been less discussed (Hasselbladh et al. and Liljegren). In an attempt to consider this concern, this paper seeks to focus on individual professionals, exemplified by teachers and nurses, and their experiences of intra-professional relations, i.e. teachers' relations with other teachers and nurses' relations with other nurses. Design/methodology/approach – Applying a theoretical framework on professions and professional work, the aim is to discuss the meaning of intra-professional relations, and how NPM-influenced changes in the organisation of work affect these relations. Moreover, possible effects of the organisational changes for the professionals will be discussed. It is argued that intra-professional relations are essential for professionals; at the same time the cases discussed illuminate how changes in the organisation of work influence intra-professional relations, in ways that highlight the tension between profession and organisation. Findings – The findings can be seen as an illustration of consequences of the adoption of NPM-influenced governance ideals; this paper sees the organisational changes as deriving from the managements' focus on “the customer in centre of attention”, in the form of interdisciplinary work teams and TAS. Originality/value – The paper shows that, through investigating how individual professionals experience their work, consequences of NPM-related governance changes are unveiled.

The purpose of this article is to explore structural preconditions for occupational well-being among blue-collar temporary agency workers within the Swedish manufacturing industry based on managers’ views and expectations of the worker. Through 25 interviews, we investigate how blue-collar temporary agency workers are seen by management using critical realism and the concept of ‘norm circles’ to analyse spatial, relational, sociotechnical and normative structures. We show how structures and norm circles possess alienating or dealienating mechanisms that precondition blue-collar temporary agency workers’ occupational well-being. The findings indicate management’s role as an important gatekeeper in determining structural preconditions for blue-collar temporary agency workers’ occupational well-being. By introducing aspects of skill and acquired skill, along with social aspects changing over time, this article contributes to the existing literature on blue-collar temporary agency workers’ occupational well-being.

Projektet ska pröva, analysera och utveckla metoder för genusdriven social innovation i nära samarbete mellan Luleå tekniska universitet, LTU Business och tre av Sveriges ledande organisationer inom genusmedvetet företagsfrämjande: Winnet, Magma och Leia.”Genusdriven social innovation” definieras i projektet som nytänkande arbetssätt för att innovations- och företagsfrämjande verksamheter bättre ska kunna hjälpa kvinnor att förverkliga sina idéerDet problem som identifierats av deltagande organisationer och forskare är att Sveriges innovations- och företagsstödjande system genomsyras av maskulina normer som främst har förmått att stötta förverkligandet av affärs- och innovationsidéer i form av tekniska produktinnovationer bland män i mansdominerade branscher.De deltagande organisationerna har alla utvecklat mer genusmedvetna metoder för innovations- och företagsrådgivning som förmår att stötta ett bredare spektrum av aktörer, branscher och innovationer. Deras erfarenheter sammanförs nu för första gången i en gemensam, systematisk, vetenskaplig analys av hur genusdriven social innovation kan bryta segregerande och hierarkiska genusmönster i företags- och innovationsstödjande verksamheter.Projektet ska utmynna i en handbok om genusmedvetet innovations- och företagsfrämjande samt en avhandling om genusdriven social innovation.Finansiär: VINNOVA

This article explores how social innovation on the regional, sub-national, level helps pinpoint socially inclusive change for smart, inclusive and sustainable growth in European regional development policy. The article presents and analyzes new and unique data on regional social innovation from northern Sweden, where a participatory research approach was used to develop new theoretical and practical knowledge in cooperation between researchers and concerned societal actors. The study exposes that the studied examples pinpoint crucial elements by acknowledging the relevance of power-related dimensions such as gender, ethnicity, class, sexuality, rurality etc. when distinguishing societal challenges, social needs and social improvements, the relevance of civil society engagement when developing new solutions, the importance of interaction across personal, organizational, sectoral and spatial boundaries, and the importance of highlighting and challenging power-relations that ascribe higher status to a limited range of groups, organizations, sectors, perspectives and innovation forms.

Syfte: Identifiera exempel på forsknings- och innovationsprocesser inom social innovation vid LTU och inspirera till samverkan mellan forskare inom olika ämnen/institutioner kring hur sociala och tekniska aspekter av innovation kan vävas samman för att hantera samhällsutmaningar Deltagande organisationer: LTUs forskare och innovationsfrämjare Finansiär: LTUs forsknings- och innovationsområde Effektiv Innovation & Organisation (EIO)

BACKGROUND: Digital work poses cognitive demands on all employees, but the impact is greater for employees with cognitive impairments. Digitalization also has significant implications for employer representatives as they are responsible for the work environment. However, knowledge is scarce concerning employer representatives’ perspectives on identifying needs and support for employees with cognitive impairments working in a digital work environment.

OBJECTIVE: To describe employer representatives’ experiences of work environment management with focus on employees with cognitive impairments working in a digital environment.METHODS:Focus group methodology was used. Six employer representatives with work environment responsibilities participated.

RESULTS: One overall theme “Mastering the interconnected processes in a transformative digital work environment” as well as three themes “Facilitating good digital work conditions”, “Identifying needs and difficulties in work tasks among employees’ with cognitive impairments” and “Pursuing knowledge and collaborations to support employees with cognitive impairments” with subthemes were identified. The themes describe employer representatives’ challenges and efforts to identify fluctuating needs in employees with cognitive impairments and, also, to organize and reduce cognitive demands in the work environment to support them.

CONCLUSIONS: Managing the challenges of an evolving digital work environment and matching individual work ability of employees with cognitive impairments in relation to cognitive demands is an ongoing process. The participants valued cooperation with employees with cognitive impairments but lacked support from expertise. The need to develop and implement a functioning support system for vocational rehabilitation to ensure a sustainable work in digital work environments is indicated.

This paper deals with changes in governance of professional work in relation to the concept of professional identity. Professional work is often depicted as an essential part of today’s society. At the same time, the conditions for professional work are changing – especially in the public sector. These changes can be seen in terms of an on-going interaction between the logic of the profession and the logic of the organisation where the concept of identity can be used to examine the dynamics of the changes and their consequences. In thispaper, the teaching profession is used to illustrate changing conditions for professional work in the public sector. We identify processes of diversification of professional identity and culture, some of which can be described as processes of marginalization. This approach can provide a theoretical point of departure for studying professional work – in the context of changed governance – by focusing on the concept of identity as an analytical point of reference. This approach explains organizational dynamics in terms of what changes are desired and what changes are unintentional.

In Sweden, the education sector and the healthcare sector have historically been, and still are, to a large extent state run, with both being publicly funded and delivered: typical in a social democratic system. However, various reforms have led to private actors entering the arena as additional organisations that employ welfare sector professionals. In this chapter, we discuss the learning conditions of welfare sector professionals in relation to the various types of employers and employment settings that currently exist, both public and private. We use two different cases: first, the education sector, where we have seen the introduction and expansion of private employers for teachers, meaning teachers can be employed either by a private or public employer. Second, we examine the case of nurses working in the healthcare sector, which has seen the introduction and expansion of temporary agency staffing, meaning that nurses with different employers work side by side in the very same workplace. Based on a compilation of our own previous empirical research, we discuss ways in which the privatisation reforms amplify differentiation within professions, with a specific focus on conditions for learning.

Since the 1990s, governance changes, including customer choice agen-das, have permeated the public sector and, consequently, welfare sector profession-als’ work. One example is the education sector. The aim of this paper is to identify and discuss avenues for further research when it comes to teachers’ working condi-tions in the light of current choice agendas. This is accomplished by presenting an overview of previous studies on implications of the reforms for teachers’ working conditions. How are these conditions described in relation to the current school choice agenda in Sweden? What directions should be applied to increase knowledge of these conditions? We conclude by identifying some avenues for further research: the issues of organization of work, temporal and spatial dimensions of working con-ditions, and finally comparative studies of various forms, are suggested as warrant-ing further investigation to highlight the diversified labor market in which teachers find themselves today.

This paper examines the conditions for teacher competence development as they relate to the current restructured governance of the education sector in Sweden. In reviewing the literature, contextual factors in the workplace are often pointed out as central to conditions for competence development. However, we argue that a sector-level approach is useful in examining and explaining competence development conditions, especially in times of governance change. We describe how a workplace’s geographical location and budgetary situation, along with its size and age, relate to how teachers experience their working conditions. The findings indicate that the organization of work at a local workplace level impacts the conditions for competence development. Moreover, various regional and local characteristics seem to affect the conditions for competence development in that the organization and governance of the education sector create different conditions for competence development

I boken diskuteras olika förhållanden som kan ge upphov till svårigheter vid genomförandet av organisationsförändringar. Idén om planerad förändring ingår i traditionen om den rationella företagsledningen. Den fick ett stort uppsving under 1900-talets senare del då standardiserade planeringsmodeller var på modet. Men efterhand tilltog kritiken mot formaliserad planering. Erfarenheterna visade att själva processen ofta är väl så viktig som planen. Trots detta lever synen på förändring som en rationellt planerad och styrd process kvar i stor utsträckning, inte minst i stora företag och i offentlig verksamhet.De erfarenheter från verkliga fall som redovisas i denna bok visar att s.k. planerade förändringar i de flesta fall misslyckas. Initiativet till förändring har kommit från koncern- eller företagsledningar, som påverkade av idéer om modern organisation sätter igång projekt med bristande förankring i den egna verksamheten. Projekten drivs ofta utan att de anställda får ett reellt utrymme för deltagande. Inte sällan är det bland mellanchefer och arbetsledare som det mesta motståndet mot förändringar uppstår.Författarna hävdar att det inte finns några generella föreskrifter om hur lyckade förändringar skall utformas, lika litet som att det finns generella föreskrifter om god företagsledning. I stället eftersträvas att läsarna skall kunna reflektera över problemen och inse att verkligheten inte är entydig utan kan tolkas från flera perspektiv.

Användarmedverkan i teknikutveckling kan både ses utifrån demokratiska potentialer och som en kommersiell investering – ett sätt att förkorta ledtid från idé till produkt. Användarmedverkan kan också uppfattas som ett sätt att kvalitetssäkra en utvecklingsprocess. Inom vård och omsorg involveras idag vårdtagare, anhöriga och vårdgivare i en ”boom” kring eHälsa och digitala applikationer och tjänster för vård och omsorg. Det vi kallar en ”boom” kan förväntas sträcka sig över ett antal år innan branschen stabiliserats. Inom denna ”boom” har – med offentliga aktörer som påskyndare – ”användarmedverkan” i teknikutveckling från vård- och omsorgspersonalens sida närmast institutionaliserats. Frågan är, i tidens vurm för deltagande och bottom-upprocesser, hur ”användarens” intressen tillvaratas när deltagande blir en arbetsuppgift? Och vilka är ”användarens” intressen? Deltagande, även kallad interaktiv forskning (med flera begrepp) innehåller instruktioner för demokratiska förhållningssätt, som ger utrymme för den senare frågan att besvaras i varje konkret sammanhang. Men kriterierna för att tillämpa de här instruktionerna är inte med nödvändighet uppfyllda i den stora gruppen forsknings- och innovationsprojekt där personal ”på golvet” involveras. Med (semi)institutionaliseringen av deltagande metoder flyttar den springande punkten från att röra forsknings- och utvecklingsmetod till arbetsorganisation, och här specifikt hur vård- och omsorgspersonalens deltagande organiseras. Vi är här intresserade av hur ”medverkan” i teknikutveckling inom vård och omsorg hanteras idag – och hur den bör hanteras om man ser till vård/omsorgspersonalens intressen. Till att börja med är det värdefullt att skapa en plattform för problematisering, och syftet med vårt inlägg här är att föreslå en sådan modell.

Background:

In present research protocol, the project entitled “A sustainable working life for young adults—leadership, learning, and insecurity” is presented and discussed. The study which aims to describe and analyze the expectations of young adults in the retail workforce in terms of leadership, learning and development and how these aspects can be understood from a health promotion perspective. The project is limited to young adults (18–28 years) employed in a retail setting.

Methods:

The project is based on qualitative data collected through focus group interviews and individual interviews made during the ongoing coronavirus pandemic (COVID-19) in year 2020 what here will be reflected upon.

Discussion:

It is concluded data collection carried out during the ongoing spread of the coronavirus, may be significant to what interviewees highlighted in the interviews, but also to what was not discussed in the interviews. It may be the case that the increased focus on the coronavirus meant that other issues that are important to young adults as they establish themselves in the labor market were overshadowed.

Purpose - Positive examples of situations in which young adults new at work experience feeling secure in the role as novice in the work force are here focused. The aim is to analyze how young adults who are new to the labor market express having a sense of security in the workplace. The long-term goal is to strengthen the conditions for the health and wellbeing of workers entering the retail labor market.

Design/methodology/approach - Thirteen individual in-depth telephone/video-interviews were conducted with young adults (aged 18–28) working within the retail sector in Sweden. Using a thematic interview schedule, the interviews focused how the interviewees contextualizing stories on being novice at the labor market. The study is based on those parts of the material in which stories on feeling secure was expressed.

Findings - The analysis resulted in two themes: A sense of security is related to carrying out work safely and a sense of security is related to receiving support. The first theme illuminates how work is structured and safety training respectively contributes to a sense of security and the latter reveal how social support from a variety of sources (managers, colleagues and others outside the work environment) contributes to a sense of security when new at work.

Originality/value - Using a health promoting perspective, the study complements the existing perspectives of challenges faced by novices as they enter working life. Also, the study highlights the importance of including relations outside the workplace when searching for the understanding of the experiences of being new at work. The study indicates that focusing on the sense of security by well-structured work, safety training and social support might contribute to the strive for a sustainable working life for young adults.